Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad ULA
|
|
- Ann-Marie Persson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Ungdomar och rusmedel - Förebyggande verksamhet för unga Jakobstad ULA FM Maria Normann mariasaurus@gmail.com
2 Idag: Vad är rusmedelsförebyggande? Begrepp Nivåer och målsättningar Teori (skyddande och riskfaktorer)
3 Vad heter det riktigt? Viktigt med ett gemensamt språk och begrepp! Rusmedel, droger, knark, narkotika berusningsmedel? ANT? ANDT? Bruk, missbruk, beroende? Testande? Experimenterande? Rekreationellt bruk? Storkonsumtion? Riskkonsumtion? Förebyggande? Prevention? Vård? Fostran? Upplysning? Preventivt drog- och alkoholarbete? Ingripande? 3
4 Förebyggandets utförandenivåer och objekt Var jobbar du? (Källa: Stjärnkvalitet i sikte, 2006) Copyright Preventiimi 4
5 RUSMEDELSARBETET SOM HELHET RUSMEDELSFÖREBYGGANDE (MISSBRUKAR)VÅRD ALLMÄNT FÖREBYGGANDE RISKFÖRE- BYGGANDE (MISSBRUK- AR)VÅRD Var jobbar du? 5
6 Hurdant rusmedelsförebyggande minns ni från er ungdom? Med vilket grepp eller attityd skulle ni själv vilja jobba förebyggande? Hurdana förebyggare eller hälsofrämjare skulle ni vilja vara? 6
7 Rusmedelsupplysning Envägskommunikation, presentation av aktuell rusmedelsinformation Når majoriteten av de unga Med stimulerande upplysning skapar man material för nya tankar och insikter och strävar efter att förändra kulturen istället för individernas beteende Rusmedelsfostran Handledning kring livsfärdigheter och värderingar Växelverkan som möjliggör ungas deltagande Långvarig 7
8 Unga och rusmedelsbruk
9 Rusmedelsbruk i omgivningen Källa: Hälsa i skolan 2013, Yrkesläroanstalter, Österbotten Flickor % Pojkar % En närstående använder för mycket alkohol men det orsakar inte skada i mitt liv En närstående persons alkoholbruk orsakar skada Minst en av föräldrarna rökt Lärare eller annan personal röker på läroanstaltens område 15 28
10 Risker med ungas rusmedelsbruk Omedelbara/kortvariga: Riskbeteende under påverkan Olyckor, drunkning Våld och brottslighet (gärningsperson och offer) Rattifylleri och trafikolyckor Långvariga: Förändringar i den normala utvecklingsprocessen Tidigt rusmedelsbruk indikerar hög risk för alkoholberoende senare i livet Negativa effekter på hälsa, ekonomi och socialt liv Svårigheter i skolgången och fortsatt utbildning (samt arbetslivet) 10
11 Varför använder unga rusmedel? - Diskutera med ett par och hitta på minst fyra orsaker Skiljer sig orsakerna från vuxnas orsaker till att använda rusmedel? 11
12 Drickandets sociala roll Drickandet är framför allt socialt nöje och berusningsorienterat för unga - Kulturell och psykologisk betydelse - Rit - Stärker samhörighetskänslan - Ett sätt att hantera stress och lösgöra sig från vardagen - Till det sociala drickandet hör inte yttre tvång (det sk. grupptrycket). Drickandet upplevs som något roligt och man gör det för att man vill (Källa: Maunu Antti (Ehyt ry), Pullo, pilvi ja politiikka seminaari ja Terveys ry 2008 Lampaat, elvikset ja idiootit) 12
13 Ungas synvinkel Förebyggandet måste inkludera perspektiv som unga upplever vara relevanta. Tex: Omedelbara skador (t.ex. anmärkning i brottsregistret, olyckor) Sociala skador (gräl, fylledrullerier) Ekonomiska skador (pengarna räcker inte) Global påverkan (miljöperspektiv, organiserad kriminalitet, rättvisefrågor) 13
14 Risk- och skyddande faktorer
15 Skyddande och riskfaktorer för ungas hälsa och trygga utveckling har att göra med bla: Vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer Tydliga regler, förväntningar, normer från alla vuxna Attityder till rusmedel i kulturen Skolframgång/känsla av att lyckas med skolarbete Meningsfull fritidsverksamhet Känsla av att kunna påverka sitt liv Att uppmärksammas för positiva handlingar Tillgång till social- och hälsovårdstjänster Trygghet (utsatthet eller gärninspersonskap för brott) Socialt nätverk
16 Vilka risk- och skyddande faktorer upplever ni att ni påverkar eller kan påverka i er verksamhet? Är det något som kan göras annorlunda? Vilka faktorer påverkar andra perspektiv på hälsa och välmående, förutom rusmedelsbruk?
17 Greppa den hälsofrämjande helheten! Undvik dubbelarbete motsatta signaler motstridigheter Effektivt främjande av hälsa kräver: - Medvetet arbete med genus och bakgrund
18 Rusmedelsförebyggande i praktiken Användbara handlingsplaner Målinriktat samarbete Allmänt hälsofrämjande grepp Utveckling och utvärdering
19 Gruppdiskussion 1 Handlingsplaner Hurdant förebyggande finns eller fattas i organisationens handlingsplan? (allmänt, riskförebyggande, vård) Hur konkretiseras förebyggandet? Sätt upp tre förebyggande åtgärder som är så konkreta att de kan utvärderas Hur inkluderas personal och unga? Varför? 19
20 Att utveckla handlingsplaner Skapa, utvärdera, uppdatera, förtydliga Säkerställ att det finns även allmänförebyggande insatser Konkretisera mål Konkretisera åtgärder Förtydliga handlingsmönster Skapa enhetlighet och engagera hela personalen
21 Gruppdiskussion 2 Stärk kopplingen till övrigt hälsofrämjande Hur kunde man bättre samköra rusmedelsförebyggandet med hälsofrämjandets andra delområden i verksamheten? (till exempel sexualfostran, främjande av mental hälsa, trygghet, emotionell kompetens, sociala färdigheter, mobbningsförebyggande, antidiskriminering) 21
22 Skyddande och riskfaktorer för ungas hälsa och trygga utveckling har att göra med bla: Vuxna förebilder och förtroendefulla vuxenrelationer Tydliga regler, förväntningar, normer från alla vuxna Attityder till rusmedel i kulturen Skolframgång/känsla av att lyckas med skolarbete Meningsfull fritidsverksamhet Känsla av att kunna påverka sitt liv (och miljö där man vistas) Att uppmärksammas för positiva handlingar Tillgång till social- och hälsovårdstjänster Trygghet (utsatthet eller gärninspersonskap för brott) Socialt nätverk
23 Gruppdiskussion 3 Engagera övrig personal/ungdomarna/samarbetspartners i hälsofrämjandet På vilket sätt kunde man engagera gruppen ni valt i hälsofrämjandet? Vad önskar ni av den utvalda gruppen? Ge så konktreta exempel som möjligt! 23
24 Samarbetet kan vara med Andra utbildningsaktörer Kommunens service Föräldraföreningar Studerandekåren Tredje sektorn Församlingar Vården Praktikplatser
25 Rusmedelsforskning om ungas rusmedelsbruk I Finland: - Hälsa i skolan (THL): åk 8.-9, åk 1 och 2 på andra stadiet - Nuorten terveystapatutkimus (STM) postenkät till åringar - Ungdomsbarometern, åringar (Ungdomsforskningssällskapet) - Suomalaisten alkoholiasenteet åringar (SOSTE) - Suomi juo ( ) -undersökningen - Sotkanet statistiksök - Sosiaaliportti-sidan Nordiskt -Nordic Studies on Alcohol and Drugs, Pop-Nad (Nordens välfärdscenter) Internationellt: - European School survey Project on Alcohol and other Drugs ESPAD, åringar - WHO:s elevstudie, och 15 -åringar Copyright Preventiimi 25
26 Tack för uppmärksamheten! Lycka till i ert viktiga arbete! Maria Normann Mariasaurus@gmail.com
Att förebygga användning av rusmedel
Att förebygga användning av rusmedel Anne Ahlefelt Ansvarig utbildare Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf Förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf 1+1+1=1 Elämä On Parasta Huumetta ry - Livet Är Det Bästa
Läs merOm risk- och skyddsfaktorer
Om risk- och skyddsfaktorer Det finns faktorer som ökar respektive minskar risken för riskbeteenden, så kallade risk- och skyddsfaktorer. Riskfaktorer ökar sannolikheten att ett riskbeteende ska förekomma.
Läs merLokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids
Lokal arbetsplan Läsåret 12/13 Stavreskolans Äldrefritids Innehållsförteckning Inledning......sidan 2 Vision...sidan2 Fritidshemmets uppdrag...sidan 3 Normer och värden...sidan 3 Jämställdhet mellan flickor
Läs meraihe Anne Ahlefelt, projektchef 5.4.2016
Anne Ahlefelt, projektchef 5.4.2016 1 Förebyggare allt sedan 2004 Utbildare, planerare, projektchef Det bästa i arbetet är att få tala om rusmedel med olika människor @anneahlefelt @anni_hanke #ånni #skavisnacka
Läs merTillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak. Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad
Tillsammans för en idrott fri från alkohol, narkotika, doping och tobak Gemensam ANDT-policy för idrottsföreningar i Mölndals stad Varför? De allra flesta barn och ungdomar är någon gång aktiva i en idrottsförening.
Läs merPlan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan
2010-11-30 1(5) HJÄRUPSLUNDSSKOLAN Plan för arbetet mot droger på Hjärupslundsskolan Målsättning/riktlinjer På Hjärupslundsskolan är målsättningen att det ska vara en drogfri miljö. Det innebär ett förbud
Läs merHandlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor.
Handlingsplan mot droger för Gävles kommunala grund och särskolor. Grund och särskolans handlingsplan mot droger skall vara tydlig och syfta till att förebygga, upptäcka och ingripa mot bruk samt missbruk
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN?
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vartannat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland elever i grundskolans årskurs 9 Syftet: Följa utvecklingen
Läs merKognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention. Lars Forsberg, lektor i psykoterapi, Karolinska institutet
Kognitiv beteendeterapi i praktiken - återfallsprevention Alkohol kan vara positivt Utgångspunkter - Överdrivet drickande är ett beteende som man lär sig - det kan vara positivt att dricka - Efter hand
Läs merLIVET ÄR DET BÄSTA RUSET. Minna Lehtinen minna@hubu.fi
LIVET ÄR DET BÄSTA RUSET Minna Lehtinen minna@hubu.fi ELÄMÄ ON PARASTA HUUMETTA RY www.eoph.fi Rusmedelsförebyggande arbete runt om i Finland Interaktiv Hubu-metod i skolarbetet Den virtuella informationsbussen
Läs merFörebyggandets konst förebyggande arbete i skolan
Förebyggandets konst förebyggande arbete i skolan Lena Bergman www.fhi.se Viktiga utgångspunkter En restriktiv politik i samhället i stort nationellt och lokalt ANT undervisning är bra men är ett otillräckligt
Läs merVerksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande råd 2014
VERKSAMHETSPLAN 131111 KS-2013/1130.173 1 (7) HANDLÄGGARE Linda Lindblom 08-535 302 86, 0708-790 588 linda.lindblom@huddinge.se Huddinge brottsförebyggande råd Verksamhetsplan för Huddinge brottsförebyggande
Läs merPsykologi 25 yh poäng
Psykologi 25 yh poäng Beskrivning: Den studerande ska ha kunskaper om människans normala psykologiska utveckling samt beteende, tänkande, känsloliv och handlande utifrån psykologiska perspektiv. Den studerande
Läs merTobaksfri skoltid. omfattar barn/unga i förskola, grundskola och fritidsverksamhet under Ystads kommuns regi
Tobaksfri skoltid omfattar barn/unga i förskola, grundskola och fritidsverksamhet under Ystads kommuns regi Tobaks policy Syfte Ystads Kommuns förskolor, grundskolor och fritidsverksamhet är en stödjande
Läs merLÄGESRAPPORT PREDA. PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19. Utecklingsområdet SKOLAN
PREDA Lisa Hartman-Wedin 2004-02-19 LÄGESRAPPORT PREDA Utecklingsområdet SKOLAN Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom
Läs meralkohol- och drogpolitiskt program
alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav
Läs merVem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA
Vem ska ta snacket med din tonåring om TOBAK, ALKOHOL och NAKOTIKA DU eller LANGAREN? Vart annat år genomförs en drogvaneenkät på Gotland bland eleverna i grundskolans åk 9 Syftet: Följa utvecklingen Underlag
Läs merLärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?
Genom att utmana barn till att successivt vidga och fördjupa sina kunskaper om sig själva, och sin omvärld samt ta tillvara deras nyfikenhet, företagsamhet och lust att lära stimuleras barns allsidiga
Läs merSvenska elevers drogvanor
Svenska elevers drogvanor Siri Thor; siri.thor@can.se Trender, problem och självskattad hälsa. Trender i ANT i Sverige Jämförelse med ungdomar i Europa Självrapporterade alkoholrelaterade problem Tillgänglighet
Läs merDrogvanor, åk 9, Kalmar, 2010
Drogvanor, åk 9,, 2010 Enkätundersökning, CAN Generellt lägre nivåer jämfört med riket Alkoholkonsumenter Total årlig alkoholkonsumtion Intensivkonsumtion Provat narkotika Rökare Snusare Alkoholkonsumenter
Läs merRiskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm
Riskutbildning Stockholm del 1 - Riskettan Stockholm Från den 1 april 2009 måste du ha genomfört Riskutbildning del 1 för att göra förarprov (kunskapsprov och körprov) på Trafikverket (Vägverket). Undantaget
Läs merSTRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN
STRATEGI FÖR TRYGGHET OCH SÄKERHET I ESKILSTUNA KOMMUN 1 Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och bedriva verksamhet i. INLEDNING Eskilstuna ska vara tryggt och säkert att bo, vistas och
Läs merLivsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika
Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet
Läs merNordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27. Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd
Elevhälsoarbetet lsoarbetet i Sverige Nordiskt seminarium om Elevers välbefinnande Helsingfors 2007-09-27 Eva-Lotta Eriksson Undervisningsråd Hälsa, lärande och trygghet går hand i hand Ungdomars psykiska
Läs merT r o l l k a r l e n s h a t t
T r o l l k a r l e n s h a t t Verksamhetsplan för vårterminen 2010 Innehåller en beskrivning av vår verksamhet, våra kopplingar till läroplanen för förskolan, hållbar utveckling, viktiga datum att komma
Läs merInför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling
Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling Ansökan sker på samma sätt som för intresseanmälan, d.v.s. via Internet. www.skolutveckling.se efter 1:a oktober med stor sannolikhet www.skolverket.se
Läs merSlutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Läs merFrämja hälsa en nyckel till hållbar utveckling. Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008.
Främja hälsa en nyckel till hållbar utveckling Johan Hallberg, Dala Floda 26 januari 2008. Det nya århundradets största utmaning är att ta ett abstrakt begrepp som hållbar utveckling och göra det till
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merTio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex
Tio frågor om alkohol, narkotika, doping och sex Enkätundersökning om studenters kunskaper och attityder Jan Johansson, Högskolan Jönköping Therese Rostedt, Landstinget i Jönköpings län 2014-05-21 Innehållsförteckning
Läs merInställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige
Inställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 E-post: info@fn.se www.fn.se 1 Innehåll Inledning...
Läs merBarn- och ungdomsidrott
Idrott för alla Barn- och ungdomsidrott Den finlandssvenska idrottsrörelsens etiska program Idrott för alla har uppgjorts med inriktning på fyra målgrupper; utövare, tränare, föreningsaktiva samt aktörer
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merHur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Läs merElevernas Researcharbete Biologi Utdrag ur kursplanen för biologi
Elevernas Researcharbete Elevernas researcharbete är det moment som särskiljer Film For Real metoden från alla tidigare informationsinsatser om droger. För deltagande skolor i kommunerna innebär detta
Läs merHur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
Läs merVad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar.
Vad är problemet? De unga riskerar tobaksoch alkoholberoende, våld, olyckor, oönskat sex, narkotika, kriminalitet, och dödliga sjukdomar. Vi får ungdomar att låta bli tobak. På så sätt minskar riskerna
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun
Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning
Läs merLokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg
Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg i Linghem 2016/2017 Vi blir ett! Vi har hög pedagogisk kvalitet på samtliga förskolor och annan pedagogisk verksamhet i Linghem 1 Förord Under våren
Läs merTill dig som har en tonåring i Sundbyberg. FOTO: Susanne Kronholm
Till dig som har en tonåring i Sundbyberg FOTO: Susanne Kronholm Förord Hej, Den här foldern riktar sig till dig som har en tonåring i din närhet. Du kanske är förälder, vårdnadshavare eller är en annan
Läs merLikabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011
Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011 På Granviks Förskola ska ingen uppleva sig utsatt för någon form av diskriminering eller kränkande behandling. Alla ska känna sig trygga, bli respekterade
Läs merFolkhälsoplan. för Partille 2015 2016
Folkhälsoplan för Partille 2015 2016 Innehåll Del 1 3 Folkhälsa 3 Uppgift 3 Folkhälsoarbete 3 Mål och fokusområden 4 Övergripande mål 4 Inriktningsmål livscykelperspektiv 4 Fokusområden 4 Del 2 Handlingsplan
Läs merSITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN SAMT I LANDET
SURAHAMMARS VISION BARN OCH UNGDOMSTIDEN 0-18 ÅR SKALL VARA FRI FRÅN ALKOHOL, NARKOTIKA OCH TOBAK ALKOHOL OCH DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR SURAHAMMARS KOMMUN 2007-2010 SITUATIONEN I SURAHAMMARS KOMMUN
Läs merNarkotikautvecklingen i Sverige och Europa
Narkotikautvecklingen i Sverige och Europa ( Hur står sig den svenska modellen ) Ulf Guttormsson (ulf.guttormsson@can.se) Eskilstuna 20 september 2017 Vad är CAN? Paraplyorganisation Målgrupper Analys
Läs merHur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan?
Hur ska vi genomföra rusmedelsförebyggande arbete i skolan? Vilka metoder fungerar (inte) i rusmedelsförebyggande arbete? Vad fungerar? Vad fungerar inte? Vad rekommenderas inte? Vilka insatser kräver
Läs merTOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017
TOBAKSFRI SKOLTID NU! 2015-2017 Drivs av A Non Smoking Generation Finansieras av Folkhälsomyndigheten och genomförs i samverkan med Norrköping, Katrineholm, Säffle och Bollnäs Kontakt gällande Tobaksfri
Läs merDokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad 2014-2018. Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF
Övergripande syfte Trollhättans Stads folkhälsoarbete ska ske för att förverkliga de nationella folkhälsomålen. Gäller för Strategin gäller för samtliga verksamheter i Trollhättans Stad. Referensdokument
Läs merPerspektiv på prevention
Perspektiv på prevention Torbjörn Forkby, Docent i socialt arbete Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR Bild: Pia Schmidtbauer Utbildning? Metoder? Teorier? Målgrupper? Varför? När? Var? Ett arbete i en
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid
Läs merTopboy SKOLMATERIAL. Men hur fan ska man orka byta liv? Amputera bort allt. Och vad ska jag göra istället? Jag är ju den jag är.
SKOLMATERIAL Topboy - en huliganberättelse - Vi älskar att slåss, vi hymlar inte med det. Det är det vi är bra på. Slå först och slå hårdast! Ur föreställningen Topboy Men hur fan ska man orka byta liv?
Läs merÄrende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019
Ärende 11 Strategisk samverkansöverenskommelse för ökad trygghet samt bekämpning och förebyggande av brott 2016 2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-12-22 KS 2015.0434 Handläggare Cecilia Ljung Kommunstyrelsen
Läs merVerksamhetsplan för Peterslunds förskola
Verksamhetsplan för Peterslunds förskola Läsåret 2014-2015 1 Innehå ll Inledning Vård och bildnings vision... 3 Vision och verksamhetsidé för affärsområdet förskola... 3 Övergripande mål 2017 för förskoleverksamheten...
Läs merHvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden?
Hvordan forstå utviklingen i alkoholbruk i dagens Norden? Inledande reflektioner Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Upplägg: Statistiken i sig Utvecklingen, mönster vuxna
Läs merBarn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem
Barn som utmanar - barn med ADHD och andra beteendeproblem Björn Kadesjö Utvecklingscentrum för barns psykiska hälsa Öl. vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus 1 Varför utmanar? Får den vuxne att
Läs merLIV & HÄLSA UNG 2014. Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20
Fokus skolår 7, 9 och 2 gymn med och utan funktionsnedsättning LIV & HÄLSA UNG 2014 Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors 2014-11-20 Josefin Sejnelid, utredningssekreterare
Läs merSTÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta
1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer
Läs merFoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs merUngdomars droganvändning Helsingborg, Skåne, Sverige & Europa
https://verktygsladanhbg.se Ungdomars droganvändning,, & Europa Innehåll: Statistik uppgifter Materialets källa: - Region /kommunförbundet folkhälsoenkät. Alla skånska kommuner i årskurs 6 och 9 samt årskurs
Läs merMellan varje gruppträff förutsätts deltagarna arbeta aktivt med hemuppgifter, dels individuella, dels gemensamma.
Dagens forskning visar starka samband mellan stress och flera medicinska sjukdomar, till exempel hjärt- kärlsjukdomar och högt blodtryck. Även den psykiska och sociala hälsan påverkas negativt av långvarig
Läs merTÄNK OM frågor och svar
TÄNK OM frågor och svar (Rev. den 26 april 2010) Vad är syftet med TÄNK OM? Syftet är att sprida kunskap och föra upp frågan om langning av alkohol till tonåringar på samtals- och medieagendan. Den primära
Läs merKartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik
Kartläggning om jämställdhet inom social- och hälsopolitik Carita Peltonen Hälsa, vård och jämställdhet, Mariehamn 15.6.2016 NMR/ÄK-S uppdraget Litteraturstudie med: befintlig forskning om jämställdhet
Läs merLIVSKUNSKAP. Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51. Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola
LIVSKUNSKAP Barn och Utbildningsnämnden Piteå kommun 2004 2004-04-28 BUN 51 Bilden gjord av mellanstadieelever Sjulnäs skola SANT-plan för grund- och gymnasieskolan i Piteå kommun Mål SANT-undervisningen
Läs merFÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR
Datum 2010-08-30 Lärande Enhet Almekärr MANUAL FÖR KVALITETSSÄKRING AV FÖRÄLDRASAMVERKAN Utifrån mål i förskolans läroplan och ett Reggio Emila inspirerat förhållningssätt ARBETS- UTVECKLINGS- DEL- INSKOLNING
Läs mer- risker och konsekvenser
Filmfakta Ämne: Idrott och hälsa, Biologi, ANDT Ålder: Från 13 år (H, Gy) Speltid: 17 minuter Svenskt tal med svensk text som tillval Producent: Kunskapsmedia AB, 2012 Inlärningsmål - Att ungdomarna lär
Läs merKAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag
KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär
Läs merLokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 2015-10-29 6 (xx) Dnr SN 2015/217 Lokal strategi för det drogförebyggande arbetet 2015-2016 Vänersborgs kommun Sammanfattning Arbetsgruppen för det drogförebyggande
Läs merFörebyggande psykosocialt arbete på Carl Wahren Gymnasium
Förebyggande psykosocialt arbete på Ansvarig: Sofia Lind, skolkurator Det förebyggande psykosociala arbetet pågår dagligen på, men vi har även valt att arbeta extra med specifika områden, vilket går att
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibackens förskola Ekorren Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla
Läs merLokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015
Lokal arbetsplan Mälarenhetens förskolor 2014/2015 Naturvetenskap för små barn handlar om att observera och iaktta det barnen gör och är intresserade av i leken. Det gäller att för egen del som vuxen och
Läs merAlkohol- och drogpolitiskt program
STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Alkohol- och drogpolitiskt program Antaget av Kommunfullmäktige 2007-10-11, 178 Folkhälsorådet Skrivelse 1 (5) 2007-05-14 Lis palm 0526-19121 Dnr: lis.palm@stromstad.se
Läs merUTBILDNINGAR, UNDERSÖKNINGAR OCH ANDRA TJÄNSTER KRING TRAFIKSÄKERHET FRÅN NTF
Skola 1. Utbildning av personal i grundoch gymnasieskola Trafikundervisning i skolan förekommer idag i begränsad omfattning. I de lägre årskurserna kan den finnas kvar om än sparsamt. NTF kan påvisa för
Läs merÖverenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping
Överenskommelse om samverkan för att förhindra brott bland unga i Linköping Beslut om åttapunktsprogrammet 1. Ungas tillgång till alkohol och droger ska minskas genom tidig upptäckt 2. Minska risken för
Läs merVad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium
Vad händer inom alkoholforskningen? Summering av seminarium Systembolaget bjöd på kunskap Systembolagets seminarium Vad händer inom alkoholforskningen, måndagen den 10 maj i Stockholm, lockade ett 80-tal
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merRegionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete
Äldre, alkohol och äldreomsorg utmaningar och dilemman Regionförbundet, Uppsala län 2015-01-21 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor
Läs mer1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?
Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig
Läs merKartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007. Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete
Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, 2007 Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 4 METOD 4 RESULTAT
Läs merGnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013
Gnosjö kommuns drogpolitiska program 2009-2013 Definitioner ANT: AUDIT: Barn: BDI: BUN: BVC: Droger: Galaxen: IFO: KUF: LPF-94 : LPO-94: MVC: Riskbeteende/ riskzon: Trafiknykterhet: Ungdomar: Vuxna: Alkohol,
Läs merTEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL Professor Karin C Ringsberg, Nordic School of Public Health NHV, har ha; huvudansvar för u>ormningen av temat, som gjorts i samarbete med Hrafnhildur GunnarsdoBr, doktorand,
Läs merVår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott. Preliminär version efter stämmans beslut
Vår tids arbetarparti Avsnitt Trygghet från våld och brott Preliminär version efter stämmans beslut oktober 2007 Trygghet från våld och brott Nolltolerans mot brott Brott innebär en kränkning av människors
Läs merSynpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska
Handläggare Datum Mats Linde 2011-06-30 0480-45 30 02, 070-273 39 47 Barn- och ungdomsnämnden Synpunkter på Revidering av Kalmar kommuns drogpolitiska program 2011-2012 Bakgrund En arbetsgrupp med Kjell
Läs merPedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?
Pedagogisk dokumentation i förskolan Hur får vi fatt i barns flöde av tankar? Barns lärande är interaktivt och relationellt Miljön Barnsyn/människosyn Kunskapssyn Barn blir Barn får Pedagogens förhållningssätt/
Läs merUtsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015
Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv
Läs merStrömbackaskolan läsåret 2015-2016. Handlingsplan mot droger
Strömbackaskolan läsåret 2015-2016 Handlingsplan mot droger! Piteå maj 2015, Piteå kommun Strömbackaskolan. Handlingsplan mot droger I detta dokument avses med ordet drog, alkohol, narkotika, icke medicinsk
Läs merFOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET
FOLKHÄLSOPLAN 2012-2014 FOLKHÄLSORÅDET Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-27 Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 1 2 Folkhälsomål i Mönsterås kommun... 1 3 Folkhälsoarbete i Mönsterås kommun... 2 3.1
Läs merMotverka missbruksproblem!
Akava Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC Finlands Näringsliv EK KT Kommunarbetsgivarna Kyrkans arbetsmarknadsverk Statens arbetsmarknadsverk SAMV Tjänstemannacentralorganisationen FTFC Motverka
Läs merDROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN
1 DROGPOLITISKT HANDLINGSPROGRAM FÖR ÅTVIDABERGS KOMMUN Fastställt av kommunfullmäktige, 5 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 DROGPOLITIK... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Nationella handlingsplaner... 3 1.3 Lokala styrdokument...
Läs merALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET
STUDIEPLAN FÖR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET ALKOHOLENS ANDRAHANDSSKADOR ALKOHOLEN OCH SAMHÄLLET Åsa Jinder om att växa upp i missbruk Alkohol är den femte största orsaken till sjukdom och död TEMA 2015/2016:
Läs merUngas drogvanor över tid
Ungas drogvanor över tid Håkan Leifman hakan.leifman@can.se Skolelevers drogvanor www.can.se Presentationen Fokus på åk 9 och gymnasiets år 2 Utvecklingen alkoholvanor Alkohol - kohorteffekter tar man
Läs merStrandskolan Föräldrar år 5 - Våren 2012 50 svar, 93%
Föräldrar år 5 - Våren svar, 9% Utveckling och lärande 5,. Mitt barn tycker det är roligt att gå i skolan. 0 5 55,5,,. Skolarbetet är stimulerande för mitt barn. 0 55 5 5 0,,5,,. Lärarna är bra på att
Läs merSkolår 7 och 9 levnadsvanor och skola
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samhällsmedicinska enheten Skolår 7 och 9 levnadsvanor och skola Liv & hälsa ung 214 Grundskolan Skolår 7 och 9 1 8 Andel som sover 6 timmar eller mindre på vardagar 6 34 35 4 31
Läs merDrogenkät 2002 Kalmar kommun år 8.
00-0- Drogenkät 00 Kalmar kommun år. Undersökningen bygger på inlämnade svar av sammanlagt elever i år i Kalmar kommun. Det ger en svarsfrekvens på %. Utav dessa elever är 0 flickor och pojkar. Samma undersökning
Läs merHFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan. Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson
HFS-temadag 11.3 2013 Mötets betydelse för hälsan Psykisk hälsa Lise-Lotte Risö Bergerlind Lena Sjöquist Andersson Definition av hälsa Tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte
Läs merANDT-program
ANDT-program 2018-2021 Beslutad av kommunfullmäktige: 2018-04-23 Dokumentet gäller för Askersunds kommun Dokumentansvarig: ANDT-samordnare D.nr: 17KS129 Inledning Detta program ersätter det tidigare drogpolitiska
Läs merSärskilt mål 10.1 Förbättra arbets- och funktionsförmågan hos personer som står utanför arbetslivet
1 Nationellt tema: Delaktighet Åtgärdsområde 5: Social delaktighet och bekämpning av fattigdom Åtgärdshelheter: Stödjande av den sociala delaktigheten hos de personer som har den svagaste ställningen på
Läs merDPP. DrogPolicyProgrammet
DPP DrogPolicyProgrammet Förord I Drogpolicyprogrammet (DPP) lyfter Studentkåren i Skövde (SiS) särskilt fram alkohol- och drogfrågor ur ett studentperspektiv. Dokumentet är ett av SiS styrdokument och
Läs merÖstgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland
Östgötakommissionen Ett regionalt uppdrag Uppdraget En Östgötakommission för folkhälsa, enligt modell från WHO, ska belysa hälsoläget i länet utifrån ett tvärsektoriellt kunskaps- och erfarenhetsperspektiv.
Läs merRiktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin
Riktlinjer och policys för IFK Borlänge Alpin Innehållsförteckning 1. INLEDNING... 1 2. IFK BORLÄNGE ALPIN STRÄVAR EFTER ATT:... 2 3. ATT VARA FÖRÄLDER I IFK BORLÄNGE ALPIN... 2 4. ATT VARA AKTIV ÅKARE
Läs merSamverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Läs mer