Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Relevanta dokument
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Psykisk hälsa i primärvård

Psykisk ohälsa i primärvården. Samverkan rehabkoordinator, vårdsamordnare, arbetsgivaren, försäkringskassan och psykiatrin

Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

Institutionen för Medicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa

Stöd och Behandling Regionalt införandestöd Västra Götalandsregionen Bedömningsguide. Inför uppstart av KBT på nätet vuxna

KAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1

Antagen av Samverkansnämnden

Skattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC

Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget

Stöd vid implementering av Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Uppdrag: Utveckla vården och omhändertagandet av äldre människor med psykisk ohälsa. Lägesrapport

Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre

Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa

När vänder du dig till vårdcentralen? Vad är uppdraget? Charlotte Barouma Wästerläkarna. Krav och Kvalitetsboken (KoK boken)

Rutin för palliativ vård i livets slutskede

Regionuppdrag för Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2018 Kunskapsstöd psykisk hälsa

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Behandling vid samsjuklighet

Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Ungas psykiska hälsa i primärvården - Elevhälsan Nätverksmöte Göteborg 28 februari 2018

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Vårdhygien i primärvård. Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten

Värdelyftet Framtidens primärvård

Integrerad beteendehälsa i primärvården

Lerums vårdcentral

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

En modernisering av läkarutbildningen

Lena Burström Karin Dahlberg Regionala utvecklingsgruppen Politisk viljeinriktning för vård vid Psoriasis

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Praxis studie. Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholms läns landsting. Arbetsgrupp: Olav Bengtsson, Ingvar Krakau, Ida Almqvist,

Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedning för äldre och multisjuka.

Integrerad beteendehälsa

ALLMÄNLÄKARKONSULT SKÅNE PRIMÄRVÅRDENS UTBILDNINGSENHET. Rapportserie 2017:2. Certifiering av diabetesmottagningar 2016.

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012.

Protokoll från psykiatriberedningen den 15 september 2017

Ledarskap i primärvården. 22 maj 2018

Handlingsplan Datum Diarienummer HS Handlingsplan för tillgänglighet och samordning för en mer patientcentrerad vård 2015

Kan man förebygga depression hos äldre?

LANDSTINGET I VÄRMLAND

REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011

Socialstyrelsens arbete med stöd till implementering. Ulrika Freiholtz Ragnhild Mogren

Första linjen; Ungas psykiska hälsa - vårdcentral. - januari 2018

Äldre och alkoholberoende Uppsala

Förstärkning äldrepsykiatri

Förebyggande och tidiga insatser för att minska sjukskrivningar. Konferens

Tända gnistor eller släcka bränder? samverkan med behovet i centrum?

Case management enligt ACT

PRIMA PRIMÄRVÅRD! En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar

Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?

FRAMTIDSPLAN HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DALARNA Vuxenpsykiatrin

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Ångesthjälpen Ung (ÅHU) Elisabet Gervind regionalt införandestöd Evelina Stranne biträdande projektledare Ungas psykiska hälsa

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare


Sjukskrivningsprocessen och rehabkoordinering

Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer?

Inledning

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Används av kuratorer, psykologer, sjuksköterskor, undersköterskor

Nulägesbeskrivning arbetsprocesser socialmedicinska mottagningar och Mini-Maria Projektledare Ann-Sofi Medin

Framtidens primärvård

Stöd till vuxna med en autismspektrumdiagnos

Differentialdiagnoser: Vad ser vi, vad missar vi och varför? Transkulturella aspekter på symptom och diagnostik

Sammanfattning av rapport 2015/16:RFR13. Cancervården utmaningar och möjligheter

Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin

Psykiater i Primärvården. Elizabeth Aller Överläkare Spec i allmän psykiatri

-Stöd för styrning och ledning

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

- ATT MÖTA OCH BEMÖTA

Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser

Framtidens Hälso- och sjukvård. Livskvalitet för dig, vårdkvalitet för oss

Dialogforum VG Primärvård

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

Rehabiliteringskoordinering. Anna Östbom Ann-britt Ekvall

BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser Gäller för: Region Kronoberg

Stina Lasu leg psykolog

Grön rehabilitering. Pilotverksamhet på Tenhults naturbruksgymnasium och Stora Segerstad och Värnamo naturbruksgymnasium

Vårdresultat för patienter. Elbehandling (ECT)

Psykiatrin och primärvårdens vårdöverenskommelser

SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vård och omsorg Lidköpings kommun

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

Ny, öppen modell för prioriteringar i Västerbottens läns landsting

Rapport. Rapport av uppföljning arbetsterapeut- och sjukgymnast/fysioterapiverksamhet inom Avtal Hälsoval Dalarna

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Underlag för bedömningssamtal vid verksamhetsförlagd utbildning (VFU) vid specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning

Läkemedelsverket Nationella riktlinjer, SOS Kliniska riktlinjer, SPF Kloka listan Lite egen erfarenhet

INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA

Transkript:

2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård

Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna i VGR? Mitt arbete som vårdsamordnare, Jeanette Lindgren

Vårdsamordnare psykisk ohälsa Ger ökad tillgänglighet genom ett strukturerat stöd och har kontinuerlig kontakt med personer med lindrig till medelsvår depression, ångestsyndrom och stressrelaterad psykisk ohälsa.

Utredning och behandling Sjukdom som kan handläggas i primärvården av: Depression, F32, F33 Ångestsyndrom, F41 Stressrelaterad psykisk ohälsa, F43 (ej F43.1) Rutiner och arbetsprocesser ska finnas på vårdcentralen

Vårdsamordning psykisk ohälsa Läkarbedömning Meddelande till vårdsamordnare Telefon - kontakt inom 7 dagar Första besök Uppföljande telefonsamtal Avslutande besök

Första besök Läkarbedömning Meddelande till vårdsamordnare Telefon - kontakt inom 7 dagar Första besök Uppföljande telefonsamtal Avslutande besök Efter ca 7 dagar Etablera kontakt

Första besök till vårdsamordnare (1) Patienten berättar Vårdsamordnarens funktion Självskattning Planering Sammanfattning och samordning Patienten berättar Vårdsamordnaren informerar

Första besök till vårdsamordnare (2) Patienten berättar Vårdsamordnarens funktion Självskattning Planering Sammanfattning och samordning Självskattning MADRS-S vid depression GAD-7 vid ångestsyndrom KEDS-9 vid stressrelaterad psykisk ohälsa

Första besök till vårdsamordnare (3) Patienten berättar Vårdsamordnarens funktion Självskattning Planering Sammanfattning och samordning Planering Sammanfattning och samordning

Uppföljande telefonsamtal Läkarbedömning Meddelande till vårdsamordnare Telefon - kontakt inom 7 dagar Första besök Uppföljande telefonsamtal Avslutande besök Korta kontakter Mild till måttlig depression/ångestsyndrom efter 1, 2, 4, 6 och 8 veckor Stressrelaterad psykisk ohälsa efter 2, 4, 6, 8 veckor, sedan efter behov

Uppföljande telefonsamtal/kontakter Självskattning Utvärdering/Planering Sammanfattning och samordning Självskattning Utvärdering och planering Sammanfattning och samordning

Avslutande besök Läkarbedömning Meddelande till vårdsamordnare Telefon - kontakt inom 7 dagar Första besök Uppföljande telefonsamtal Avslutande besök Efter ca 3 månader, alternativt 6 månader

Avslutande besök hos vårdsamordnare Självskattning Utvärdering Bibehålla uppnådd funktionsnivå Sammanfattning och samordning Självskattning och utvärdering Bibehålla uppnådd funktionsnivå Sammanfattning av behandlingsperioden Bedömning Samordna med övriga teamet

Bakgrund uppföljning med vårdsamordnare psykisk ohälsa Stor patientgrupp Nationella riktlinjer Vård vid depression och ångestsyndrom VGR:s egen vetenskapliga utvärdering

Vid egentlig depression, lindrig medelsvår hos vuxna ger samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare Minskning av depressionssymtom Ökning av följsamhet till antidepressiv medicinering Ökning av psykisk livskvalitet Ökning av återgång till arbete Patienterna rekommenderar behandlingen i signifikant högre utsträckning jämfört med sedvanlig vård Göteborgs Universitet

Workshop Utbildning 7,5 hp Regiongemensamt stöd Träffar 2 gånger per termin Gemensamt material Medicinsk riktlinje Införande i VGR

Utbildning till Vårdsamordnare 7,5 hp PV:s ansvar för psykisk ohälsa Vårdsamordnarfunktionen Diagnostik, bedömning, behandling Suicidbedömning Organisering och genomförande

Regiongemensamt stöd - Metodstöd Nätverk och processutveckling Föreläsningar - Sömn - Riskbruk, missbruk, beroende - Våld i nära relationer - Genus, klass, etnicitet, social ojämlikhet - Barn som anhöriga

Behovsinventering Installation Användning Vidmakthållande Implementeringsprocess Om implementering

Kompetens hos användaren Stödjande organisation Metodtrohet Effektivt ledarskap

Införande på vårdcentralen Erfarenheter från vårdcentraler Chefens stöd Avsatt tid Information till personal Information om och om igen Läkare behöver ha god kunskap

Vad tycker patienterna? Får stöd och känner sig sedda Upplever trygghet Självskattningsskalorna är en hjälp att i att beskriva aktuellt mående

Vad tycker vårdsamordnarna? Värdefullt arbete Liten insats påverkar patienten så mycket Får mycket positiv respons från patienter Funktionen är uppskattad på vårdcentralen

Vad tycker vårdcentralerna? Snabbare uppföljning - Ser snabbt behandlingseffekt Patienten möter samma person Självskattningsinstrument ett bra hjälpmedel Psykosociala team bildas/utvecklas Blir färre läkarbesök Kortare väntetider till annan behandling

www.vgregion.se/vardsamordnare-psykisk-ohalsa