Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport 2012.
|
|
- Rune Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utvecklat omhändertagande av psykisk ohälsa inom offentliga VC Norra Bohuslän och Dalsland, rapport BAKGRUND Vårdcentralerna i dåvarande Primärvården Fyrbodal beviljades av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli i Uddevalla stimulansbidrag för utvecklingsarbete inom Rehabiliteringsgarantin 2011 och Utvecklingsarbete inom rehabiliteringsprocessen (dnr RSK ) för område psykisk ohälsa. Kopplat till detta söktes medel för norra Bohusläns och Dalslands offentliga vårdcentraler för att kunna bredda omhändertagandeprocessen för psykisk ohälsa. Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression, ångest och sömnproblem behövde tillgodoses. Dessutom, i en framtid med ökande psykosociala problem och behov, behöver psykosociala insatser inom primärvård generellt utformas på ett sätt som ger patienten adekvat hjälp och samtidigt maximerar tillgängligheten för patienterna. Detta är också viktigt ut ett jämställdhetsperspektiv och projektet syftade till att stimulera i rätt riktning. ÖNSKADE EFFEKTER MED PROJEKTET: Ökad tillgänglighet Det ska vara enkelt att få en snabb tid hos psykolog. Andra personalgrupper ska kunna boka direkt i psykologkalendern. Pat ska kunna ringa in och omedelbart få en tid. Adekvat volym Antalet pat som träffar psykolog ska nå en adekvat nivå, utifrån behov och problembild. Differentiering av psykologiska insatser Olika interventionsalternativ behöver finnas för att ge stöd på rätt nivå. ARBETSSÄTT I PROJEKTET: Psykologfunktionen. Psykologen utför bedömning och arbetar integrerat med läkare, sjuksköterskor och andra yrkesgrupper. Alla patienter som har ett akut behov eller befinner sig i kris ska kunna träffa psykologen på ett snabbt och enkelt sätt för en kort avgränsad strukturerad bedömning. Även andra psykologiska problem skall kunna bedömas/screenas på ett enkelt sätt, gärna innan medicinering om möjligt. Återkoppling och sambedömning med behandlande läkare eller annan personal sker efter bedömning vid behov. Modellen Psykologen träffar patienten för en kortare bedömning och gör sin journalanteckning i direkt anslutning till besöket. Anteckningen är kortfattad utifrån den bedömning som görs. Åtgärder efter bedömning. Efter den snabba strukturerade bedömningen/ screeningen finns alternativa åtgärder: 1. Enbart råd till patienten och vid behov återkoppling till medicinsk personal. 2. Ytterligare 1-3 samtal för fördjupad penetrering och förankring av rekommenderade förslag. 3. Internetterapi. I nuläget finns program för ångest, depression och sömnproblem. I framtiden planeras även för viktproblem, stress och paniksyndrom.
2 4. Gruppbehandling. 5. Korttidsinriktad KBT-behandling för avgränsade problem. Även IPT, mindfulnessintegrerad terapi och ACT. 6. Behandling upp till samtalskontakter. Genomförande Psykologen skall vara tillgänglig på mottagningen för bedömning. Tider anges i kalender och personal bokar in efter identifierat behov. Varje mottagning behöver kunna utforma sitt eget arbete utifrån sina lokala förutsättningar. Vid möte med pat under bedömningsbesöket ser man till; Psykiskt status: - Hur är pats grundstämning - Hur är den formella kontakten - Hur är den emotionella kontakten - Framkommer det psykotiska drag eller tecken på personlighetsstörning - Framkommer det suicidala tankar eller planer. - Framkommer det tecken på kognitiv svikt. - Hur uppfattar vi grad av depression - Hur uppfattar vi grad av ångest. Sömn: Pats sömn ett vanligt dygn. Insomningsproblem, uppvaknanden, sömnkvalité, regelbundenhet, känsla av utsövdhet. Energi/trötthet: Hur pass mycket energi är tillgänglig för pat. Hur omfattande är hans/hennes trötthet? Minne/koncentration. Hur omfattande är problemen. Behöver fördjupad bedömning göras? Egen besvärshantering: Hur har pat löst sina problem hittills? Hur aktiv har han/hon varit i sina försöka att förändra sin situation? Självskattning: Ev resultat av HAD, kort självskattning av depression och ångest. Pats egen bedömning av omfattningen av sina problem Pats huvudproblem. Pat egen uppfattning av sitt huvudproblem Psykologens rekommendation Vad vi anser som lämplig åtgärd. Behov av förnyad kontakt? Journalföring vid bedömningsbesöket Ange att det är en avkortad insats. Kort beskrivning av pats psykiska status. Vilket är pats upplevda huvudproblem? Vilka behandlingsåtgärder har rekommenderats? Pats reaktion på insatsen. RESURSÅTGÅNG: 1. För att utforma arbetet och genomföra en omstrukturering har förstärkning av psykologresursen krävts. 2. Dessutom har vi satsat på kompetensförstärkning inom telefonarbetet (MI) för att lättare hitta rätt väg för patienten.
3 3. Våra distriktssköterskor som har förstakontakten med patienten har också behövt ytterligare kunskap för att kunna bedöma och slussa rätt, detta har inhämtats genom utbildningen Kvalificerat bedömningssamtal i Primärvården.
4 RESULTAT Primärvårdstriagering: 14 sjuksköterskor/distriktssköterskor från 7 vårdcentraler i norra Bohuslän och Dalsland har gått kursen Kvalificerat bedömningssamtal i primärvård, 5 heldagar. 28 sjuksköterskor/distriktssköterskor från 8 arbetsplatser i norra Bohuslän och Dalsland har deltagit i utbildning Motiverande samtal. Och 4 sjuksköterskor/distriktssköterskor från 3 vårdcentraler har deltagit i endags påbyggnad/repetition av Motiverande samtal. Psykologbedömning på vårdcentral: 5 vårdcentraler inom norra Bohuslän och Dalsland har i samarbete projektanställt 2 psykologer. Det extra utrymmet har gjort att utrymmet ökat. Utan detta hade ca en 80 % tjänst kunnat anställas till dessa mottagningar, vilket motsvarat knappt en dag per vecka på mottagningarna. Nu har man istället kunnat ha två till tre dagar per vecka. Att rekrytera psykologkompetensen visade sig vara den svåraste faktorn, och det gjorde också att arbetet förskjutits till att även pågå under SAMLAT RESULTAT FYRBODALS GEMENSAMMA PROJEKT Ökad kvalitet Vårdcentralschefer och psykologer på de enheter som deltagit i FyrBoDals projektet har fått svara på frågor (bilaga 2) om hur de upplevt effekterna av projektet. Svar har inkommit från alla som tillfrågats, men flera tycker sig ha svårt att ge någon generell bild då insatsen har pågått en alltför begränsad tid. Alla tillfrågade verksamhetschefer och psykologer inom FyrBoDals projekt är överens om att insatsen helt eller delvis lett till snabbare bedömning och ökad kvalitet på insatsen. Detta är den absolut viktigaste effekten av projektet, d v s kvalitetsutveckling av god vård och patientsäkerhet. Funktion Nästan alla chefer i FyrBoDalsprojektet har hög uppfattning om det nära samarbetet mellan olika yrkesgrupper på vårdcentralen. Diskussion i personalgrupp gällande vad man tycker resulterat i positiva omdömen som att det är lätt att få till en tid, att patienten kommer mer rätt direkt och att det fungerar bra i kontakten. Personalen har också möjlighet att få råd o synpunkter av psykologen. Psykologerna har inte den uppfattningen i lika hög grad. Detta hänger ihop med synen på samarbete/teamarbete och där är det skillnad på medicinskt skolad personal och humanistiskt skolad personal vad man lägger in i begreppet och hur det praktiseras. I sin avhandling från 2008, Nya utmaningar, gamla strategier om distriktsläkares yrkesroll och attityder till samarbete, drar Anders Hansson slutsatsen I allmänläkarens uppdrag ligger att förena de medicinska och humanistiska perspektiven. För att kunna introducera teamarbete bland distriktsläkare, måste man ta hänsyn till deras uppfattning om den egna yrkesrollen och kunna redovisa fördelarna. Träning i teamarbete behöver påbörjas redan under grundutbildningen. För läkarstuderande tycks det vara viktigare att tillägna sig läkarrollen än att lära sig samarbeta med andra yrkesgrupper. Det åligger primärvårdens ledning och verksamhetschefer att skapa förutsättningar för att samarbete ska kunna utvecklas. Inte alla men ett öka antal säger chef, kan träffa psykologen på ett snabbt och enkelt sätt för en kort avgränsad strukturerad bedömning.
5 En dag i veckan kan bli 7 dagars väntetid säger chef, för de patienter som hör till en vårdcentral som inte har ekonomiska eller personella resurser för mer än en dag i veckan. På x har det nu i några månader saknats en heltidstjänst/psykolog, och eftersom det då bara är jag här två dagar i veckan har det bildats väntetid till behandlingsinsats. Ofta kan jag träffa patienter för bedömning snabbare i samråd med läkare, men det blir alltså just nu iaf väntetid för eventuell behandling. säger psykolog. Psykolog: Går snabbt att få tag i mig. Däremot är det mkt arbete kvar att göra när det gäller team på avdelningen. Men det är förhoppningsvis på gång med ett MMR-1 team. Vi jobbar på det. Det har verkligen varierat mkt. Både beroende på enhet och hur trycket varit. På större enhet funkat mkt bra. säger psykolog som servat 3(!) enheter. Här finns mycket att önska o förbättra när det gäller teamarbete. Samtidigt verkar det största problemet för alla vara att få ihop sina tider. 6 Arbetssätt I muntligt samtal med psykologerna framkom att flera anser att det är för kort tid med minuter för en bedömning av psykisk ohälsa. Psykologerna har då inte tagit i beaktande att det är en bedömning i sig att det är för kort tid och att de haft möjlighet att remittera patienten till sig själva i ordinarie verksamhet för fördjupad bedömning. Återkoppling och sambedömning hänger intimt samman med samarbete. Nästan helt i alla fall, har dock ofta använt kanske 45 minuter. Kan vara svårt att helt känna sig säker på snabb-bedömning när jag inte har tillgång till flera olika behandlingar, tex internetbehandling och grupper. Kommer dock att starta upp grupper till våren vilket förhoppningsvis får effekt även på snabb-bedömningarna. Sanningar med modifikation. Har kunnat skriva journal direkt i anslutning i nästan alla fall. Däremot har det sällan blivit kortare besök än 25 min, snarare Samma gäller återkoppling där det fungerat mkt bra när man vet att det kan göra god nytta, i andra fall där det är mer tveksamt har det ibland fallit bort. Jag tycker att det fungerar bra med återkoppling till läkare kring patienter vid behov. DISKUSSION Även om man i primärvården gamla Fyrbodal på de flesta vårdcentraler inte tidigare haft erfarenhet av psykologfunktion som en integrerad del av vårdcentralsarbetet är man nu generellt positivt inställd till funktionen. Flera vårdcentraler har nu valt eller har för avsikt att anställa leg psykolog till verksamheten vid nyrekrytering. Alla tillfrågade verksamhetschefer och psykologer är också överens om att insatsen helt eller delvis lett till snabbare bedömning och ökad kvalitet på insatsen. Det går inte i dagsläget att utläsa några effekter på läkemedelsförskrivningen avseende antidepressiva, sömnläkemedel och ångestdämpande. Det är allt för långsiktigt för att kunna ge några avtryck efter så kort tid. Likaså krävs en särskild uppföljning för att se om, och i så fall hur, insatser enligt beskrivet projekt har någon effekt på sjukskrivningstalet. Utvärderingen för FyrBoDal kan läsas i sin helhet med utförligare beskrivning. I området Norra Bohuslän och Dalsland har det vidgade projektet gett mer utrymme till insats av psykolog och därmed förmodat mer effekt av samma slag. Som tidigare beskrivits var rekrytering det stora hindret vilket gjort att vi inte kunnat anställa psykologer till alla enheterna. Däremot har alla enheter haft del av utbildningsinsats för att kunna få en bättre sortering i omhändertagandet. Detta har upplevts positivt och lett till upplevd ökad kvalitet.
6 Vi avser att fortsätta med samma inriktning under 2013 då medel förskjutits tidsmässigt i och med rekryteringsproblemen. Vi har också valt att anställa PTP-psykologer för att täcka upp så mycket som möjligt. På så sätt hoppas vi på en sidoeffekt, att säkerställa framtida tillgång till kompetensen. Under 2013 har vi också tänkt komplettera utbildningssatsningen med konsultationsteknik för våra sjuksköterskor/distriktssköterskor eftersom vi upplever ett behov av att utveckla den delen. Ulrika Holmqvist Primärvårdschef
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården
Implementering av evidensbaserad praktik vid psykisk ohälsa i primärvården ett utvecklingsprojekt i SUS-primärvård Projektledare: Christina Bergmark Hall leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi,
Läs merSjälvhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland
Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2012-01-01 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2012 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merIntegrerad beteendehälsa i primärvården
Integrerad beteendehälsa i primärvården We don't see things as they are, we see things as we are. Anais Nin. Leg. psykoterapeut Jan Byström Capio vårdcentral Sävja, Beteendefokus AB Teol. kand., fil. kand.
Läs merStatliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Läs merRegelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg
Utvecklingsavdelningen 2013-03-06 Fredrik Wallertz Regelverk för rehabiliteringsgarantin i Landstinget Kronoberg Nationell överenskommelse för 2013 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting
Läs merFördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT. Verksamhetsområde: Vårdcentral Typ av avtal: LOV Vårdgivarens namn: Familjeläkarna Bålsta
2015-09-11 Dnr HSS 2013-0243 Ledningskontoret Hälso- och sjukvårdsavdelningen Namn: Inge Bruce Tfn: 018-611 60 44 E-post: inge.bruce@lul.se Fördjupad uppföljning GRANSKNINGSRAPPORT Verksamhetsområde: Vårdcentral
Läs merYttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP) om utökade psykiatriska resurser
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Marina Skarbövik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-10-06 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-11-21 1 (3) HSN 2017-1299 Yttrande över motion 2017:31 av Karin Michal (MP)
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011
Sida 1(6) Datum 2011-02-09 Diarienummer RSK 868-2010 BESLUTAD HSU 2011-02-23 Hälso- och sjukvårdsavdelningen Handläggare Christina Möller/A-S Bäck REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2011 Socialdepartementet
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs merVI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN
VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN fysioterapeut läkare distriktssköterska kurator eller psykolog distriktssköterska Landstinget i Värmland, mars 2018. TEAM FÖR DITT BEHOV Nu utvecklar vi vården och våra
Läs merSlutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011
Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.
Läs merBehovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen
Behovsanpassad kompetensutveckling på vårdcentralen Innehåll Förord Kap 1 Därför är kompetensutveckling viktig för verksamheten Så skapar du en bra arbetsmiljö Kap 2 Kap 3 Kap 4 Kap 5 Kap 6 Kap 7 Källor
Läs merKAAK. KAAK uppdrag. Nätverksträff Allergi Astma KOL, april 2017 Föreläsare Birgitta Jagorstrand, KAAK. Nätverksträff Allergi Astma KOL 1
KAAK KUNSKAPSCENTRUM FÖR ALLERGI, ASTMA OCH KOL KAAK uppdrag Riktlinjer för AIT (Allergenspecifik immunterapi) Riktlinjer för allergidiagnostik E hälsoprojekt/kol Uppdragsutbildning 7,5 hp för sjuksköterskor
Läs merKriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin
1 (5) Datum 2014-01-07 Kriterier och förslag till arbetsgång för KBTinriktad behandling av lättare/medelsvåra psykiska besvär enligt Rehabiliteringsgarantin Inledning En stor del av sjukskrivningarna framförallt
Läs merFrågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet
Koncernkontoret Hälso- och sjukvård Senast uppdaterad 2017-04-13 Frågor och svar om Internetbaserat stöd och behandling och KBT via nätet Internetbaserat stöd och behandling ska bli en del av hälso- och
Läs merÄrendets beredning Ärendet har beretts i Programberedningen för äldre och multisjuka.
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2012-11-13 p 10 1 (5) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Anne-Marie Norén Förslag att införa vårdval för patienter med långvarig smärta och psykisk ohälsa samt införande
Läs merRehabiliteringsgarantin
Rehabiliteringsgarantin Rehabiliteringsgarantin sätter fart på vården mot ont i ryggen och själen Rehabiliteringsgarantin ska ge snabbare och bättre hjälp till patienter med psykiska besvär eller långvarig
Läs mereva.arvidsson@ltkalmar.se
eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att
Läs merUtveckling av lärandemiljö. Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna.
Utveckling av lärandemiljö Tryggare och kunnigare personal i samverkan bidrar till ökad säkerhet för patienterna. Utmaningar En snabb medicinsk utveckling i kombination med en åldrande befolkning ökar
Läs merVårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård
2018-12-04 Vårdsamordnare psykisk ohälsa i primärvård Dagens presentation Vad gör en Vårdsamordnare psykisk ohälsa? Varför har VGR implementerat funktionen? Hur har vi gjort? Vilka erfarenheter har vårdcentralerna
Läs merRemissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar
Stockholm 2009-06-11 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar: Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom beslutsstöd för prioriteringar Psykologförbundet har fått möjlighet att lämna
Läs merCentrum för cancerrehabilitering
Centrum för cancerrehabilitering Kerstin Cedermark Leg. Sjuksköterska 20171005 Vi är en verksamhet under uppbyggnad Nytt uppdrag Nytt team Nya lokaler Ny verksamhet i Stockholms län Vårt uppdrag Specialiserad
Läs merSamverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II
Samverkan kring barns och ungas psykiska hälsa inom SIMBA-området FAS II 2016-09-01 - - 2018-06-30 Barn och unga 6 18 år Fast konsultationstid med specialistnivån, BUP Samverkan med BUM vid behov Samverkan
Läs merKan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa?
Kan vårdsamordnare vara en framgångsrik modell på vårdcentraler för patienter med psykisk ohälsa? Cecilia Björkelund Göteborgs universitet/västra Götalandsregionen Åsa Porathe, Västra Götalandsregionen
Läs merIntegrerad beteendehälsa
Integrerad beteendehälsa Primärvårdsanpassad modell för integrerat arbete med psykisk ohälsa och beteenderelaterade problem Integrerad beteendehälsa, 2018-04-24, Erica Skagius Ruiz och Kocher Koshnaw Vilka
Läs merRehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
Läs merYttrande över motion 2011:44 av Helene Öberg m.fl. (MP) om att förbättra behandlingen av psykisk ohälsa i primärvården
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN 1 (3) 2012-04-24 P 5 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2012-03-08 HSN 1112-1538 Handläggare: Gertrud Wahlund Peter Lundqvist Yttrande över motion 2011:44 av
Läs merIBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1
IBH för nybörjare Hur kan vi med hjälp av vårdmodellen Integrerad Beteendehälsa (IBH/PCBH) nå ut till fler patienter? Vilka är vi? Nicola Silberleitner, leg. psykolog på Capio Vårdcentral Sävja Anneli
Läs merREHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER Regionala medicinska riktlinjer 1 (4) Datum Diarienummer HS
1 (4) Datum 2015-03-10 Diarienummer HS 126-2015 HSD-A 12-2015 Hälso- och sjukvårdsavdelningen REHABILITERINGSGARANTI RIKTLINJER 2015 Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tecknade
Läs merAnställning som psykologassistent. Rekommendationer antagna av förbundsstyrelsen
Anställning som psykologassistent Rekommendationer antagna av förbundsstyrelsen 2016-04-09 Anställning som psykologassistent Det är angeläget att studenter på psykologprogrammet under utbildningstiden
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merAnna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet
Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna
Läs merLATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik
LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan
Läs merFörlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad psykisk ohälsa
HSN 2010-01-26 P 16 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2009-12-01 Handläggare: Elisabet Erwall Gunnel Andersson Förlängning av avtal fortsatt försöksverksamhet med rehabilitering vid stressrelaterad
Läs merKompetenslyftet ehälsa
Kompetenslyftet ehälsa Januari 2011 december 2013 Slutrapport Ann-Marie Bönström, Projektledare Bakgrund Användning av IT-stöd inom hälso- och sjukvården har under de senaste åren ökat mycket snabbt och
Läs merGruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården
Gruppbehandling för patienter med sömnbesvär i primärvården Christina Sandlund Doktorand Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Distriktssköterska Telefonplans vårdcentral, Praktikertjänst AB
Läs merBemanningssituationen sommaren 2017
PROMEMORIA 2017-09-20 1 (5) Sommaren i vården kartlagd Inför sommaren 2017 uppgav så gott som alla landsting att bemanningssituationen förväntades att bli ansträngd. Den sammanvägda bedömningen som de
Läs merVad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna?
Vad betyder rehabiliteringsgarantin för praktikerna? Jan Sundquist Distriktsläkare, Sorgenfrimottagningen, Malmö Professor, Lunds universitet Verksamhetschef, Centrum för Primärvårdsforskning, Lunds Universitet/Region
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-20 Hemdals vårdcentral Vårdcentral Västerås Ort Anders Lundqvist och Sonja Modin Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens föreskrifter
Läs merVårdcentralen Ankaret
Vårdcentralen Ankaret så blev det efter sammanslagningen Text: Anna-Lena Lundberg Verksamhetschef Vårdcentralen Ankaret i Örnsköldsvik är i grunden en sammanslagning av två vårdcentraler, Centrum och Gullänget.
Läs merFramtidens primärvård
Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning
Läs merUppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget
Uppdraget Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget Rätt fokus Rätt insatser Kvalitet! Utgångspunkter Vetenskap Beprövad erfarenhet Värdegrund Barnperspektiv Etiska principer Skollagen För medicinska,
Läs merLäsåret 2015-2016 VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet
VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS Läsåret 2015-2016 Elevhälsan I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsan som då avser skolsköterskornas och skolläkarnas verksamhet. Mål Målsättningen
Läs merDatum: Händelseanalys. Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn. Februari 2017
Datum: 2018-01-18 Händelseanalys Suicid utförd på boende för ensamkommande flyktingbarn Februari 2017 1 Sammanfattning Person som tidigare varit på ett bedömningssamtal på den aktuella mottagningen. Bedömdes
Läs merMinnesanteckning Närsjukvårdsmöte, , konferensrummet Håvesten, Färgelanda
Minnesanteckning Närsjukvårdsmöte, 2018-11-21, konferensrummet Håvesten, Färgelanda Närvarande: Edgardo Varas Olmo, Johan Lundh, Maria Lobrant, Anne Lundström, Camilla Karlsson, Helena Kronberg, Ulla Morsing,
Läs merGapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 2018
218-1- Gapanalys för region och kommuner i VG utifrån NR Schizofreni 218 218-1- KPH Gapanalysen Frågor i enkäten: I vilken utsträckning bedömer du att ni når upp till rekommendationen om att erbjuda följande
Läs merSkattning av depressionssymptom. En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC
Skattning av depressionssymptom En kvalitetsarbete för att öka bedömning av svårighetsgrad av depressionssymptom hos patienter på Stuvsta VC Bakgrund: varför skattar svårighetsgrad? Depression är vanlig
Läs merStockholms läns landsting
Stockholms läns landsting 2017-10-02 s förvaltning Landstingsdirektörens stab Ingela Erneholm TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (4) s forskningsberedning Motion 2017:19 av Bengt Annebäck (MP) om behovet av skapa ett
Läs merÖkad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling
Ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling slutredovisning av utbetalda medel 2011 och 2012 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial
Läs merSamtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna
Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad Medborgardialog Samtal och enkät om tillgänglighet med mera på vårdcentralerna Tid: Maj 2013 Plats: Vid vårdcentraler i nämndsområdet Hälso- och sjukvårdsnämnden Trestad
Läs merSlutredovisning av förbättringsprojekt
Bakgrund Slutredovisning av förbättringsprojekt Extra utbildningsdag om Äldrepsykiatri Liana Tahrodi, 139 Befolkningen i vårt land har blivit äldre och psykisk ohälsa bland äldre ökar i takt med en stigande
Läs merKBT- sömnbehandling på internet i NSÖ
- KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren
Läs mer1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET
1 (5) Regionkontoret Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling Vårdvalsenheten ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET Lagstadgat krav: Läkarbesök inom 7 dagar, Enligt nationell
Läs merRapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.
Rapport Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Författare: Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna Katarina Johansson, Region Dalarna Marit Ranninen,
Läs merSvar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk bedömning vid skador orsakade av våldseller
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Gunilla Berg TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-02-19 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2018-04-10 1 (4) HSN 2018-0199 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om psykologisk
Läs merRiktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar
Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,
Läs merIntegrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården. distriktsläkaren
Integrerad beteendehälsa integrerar psykologiska insatser i primärvården 30 distriktsläkaren 3 2018 När Capio vårdcentral Sävja utanför Uppsala införde ett nytt arbetssätt försvann köerna. Genom att integrera
Läs merBilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan
Bilaga 2 Mall för lokal överenskommelse läkarmedverkan Mall för lokal överenskommelse gällande läkarstöd i hemsjukvård i ordinärt boende. 1 Parter Samverkansavtal mellan.och hemsjukvård i X kommun. 2 Övergripande
Läs merSVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt
FÖRSTÄRKT MOTTAGANDE Arbetssätt för att säkerställa adekvat informationsöverföring och uppföljning i primärvården efter ett slutenvårdstillfälle SVEA Sammanhållen vård genom enhetliga arbetssätt www.vardgivarguiden.se/sammanhallenvard
Läs merMartina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala
Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen
Läs merStimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2
BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...
Läs merBarn med fetma och social problematik. Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114
Barn med fetma och social problematik Kristina Georgiev kristina.c.georgiev@skane.se Barnläkare Barnmottagningen Hässleholm Borisdagen 131114 Vad behövs? Svar: kunskap om att fetma och omsorgssvikt kan
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merProjektrapport Bättre vård mindre tvång del 2
Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team 168, Allmänpsykiatrisk slutenvård PIVA, Landstinget i Värmland Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus
Läs merEvidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri
Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri Martin Rödholm, Med.Dr, överläkare psykiatri Uppdrag psykisk Hälsa, SKL Primärvårdskonferensen 2017-09-28 Svenska Psykiatrikongressen 2017 Uppdrag
Läs merÄndra till startrubrik
Ändra till startrubrik En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsoch rehabiliteringsprocess Överenskommelse 2016 Syftet En överenskommelse mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen,
Läs merPolitisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård
Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar
Läs merUtbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare
Utbildning i Försäkringsmedicin ST-läkare 2017-01-26 Schema för dagen: 08:30 Inledning 08:45 Regionens arbete med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, rehabkoordinatorns roll 09:15 FIKA 09:35
Läs merFörbättringsområde. Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå
Förbättringsområde Personer, listade på Wetterhälsan, med psykisk ohälsa ska erbjudas snabb första bedömning på rätt vårdnivå Bakgrund och mål Beskriv vad ni vill åstadkomma med detta förbättringsområde
Läs merKonsekvensanalys F18, F22, F17. Elisabeth Åkerlund neuropsykolog
Konsekvensanalys F18, F22, F17 Elisabeth Åkerlund neuropsykolog F 18 F 22 Kompensatoriska tekniker för minnesfunktion Träning i kompensatoriska tekniker för att öka problemlösningsförmågan Rad Tillstånd
Läs merStatusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral
Statusrapport Flippen Skiftinge vårdcentral Statusrapportens syfte Genom personcentrerad vård hitta nya samverkansformer med vår befolkning. Syftet är att skapa trygg befolkning, smidig resa genom vården
Läs merPassage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå
Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå Psykiatriska kliniken Skellefteå Vad är Passage? Hästunderstödd behandlingsform vid psykiatriska kliniken, Skellefteå lasarett.
Läs merMobil närvård - nulägesrapport. Karin Fröjd Regional projektledare
Mobil närvård - nulägesrapport Karin Fröjd Regional projektledare Modellen Mobil närvård Mobil närvård bygger på att kommunen står för basverksamheten, samt dygnet runt-funktionen, och arbetar tätt tillsammans
Läs merSAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion
SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-05-09 Sundets Läkargrupp Klinik järred Ort Kerstin Ermebrant Inspektörer Roland Morgell Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna
Läs merSödertörns samtalsmottagning
1 Södertörns samtalsmottagning Utvärdering november 2005 t.o.m. juni 2006 Sedan januari -05 har vi fört statistik över vår verksamhet. Från och med november 05 använder vi oss av patientenkäter av samma
Läs merPolitisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden
Katrin Boström, Annika Friberg 2018-03-23 Regionala utvecklingsgruppen för nationella riktlinjer Politisk viljeinriktning för vård vid depression och ångestsyndrom Antagen av Samverkansnämnden 2018-06-01
Läs merAktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression
Aktiviteter i det dagliga livet/ Äldre med Depression CARINA TORDAI LEG. ARBETSTERAPEUT ÄLDREPSYKIATRISKA ENHETEN HELSINGBORG Carina Tordai Arbetsterapeutexamen 1993. 11 år inom geriatrisk verksamhet,
Läs merHälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef
Hälsa en nyckel till integration Britt Tallhage verksamhetschef Flyktingmedicinsk mottagning Vi utför hälsoundersökningar för nyanlända asylsökande, vuxna/barn för Närhälsan i Göteborg Utreder och behandlar
Läs merPatienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning
Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!
Läs merTillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.
Tg1 2013 v2.5 n W BESLUT Expedit rat lnspektionen för värd och omsorg 2015-07-30 Dnr 8.5-7644/2014-21 1(8) Avdelning syd Jill Franssohn _ii".fi'anssohi'l@ivo.sc Vårdgivarens dnr 1500855 Region 291 89 KRISTIANSTAD
Läs merYttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för psykiatri.
Beställarförbundet DELTA Tjänsteutlåtande Dnr 2004/23 på Hisingen 2004-10-13 Sekretariatet Ärendenr. 6 Yttrande till Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdsutskott över regional utvecklingsplan för
Läs merSvar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning.
Svar på medborgarförslag från Anna Tjäder Att landstinget utreder möjligheten att inrätta en specialiserad stressmottagning. (LiÖ 2012-2095) Anna Tjäder har inkommit med ett medborgarförslag där hon föreslår
Läs merVill ge anhöriga partners stöd
Vill ge anhöriga partners stöd Ett utvecklingsarbete på Gynavdelning 45 Norra Älvsborgs Länssjukhus SLUTRAPPORT gör det jämt! Gynavdelning 45, NÄL, Trollhättan 2 Innehållsförteckning Allmänt 3 Inledning
Läs merStina Lasu leg psykolog
Samverkan mödravårdens barnmorskor och mödra- och barnhälsovårdspsykologerna Stina Lasu leg psykolog Studiedagar 13-14 februari 2018 Liljegrensalen Akademiska sjukhuset Samverkan mödravårdens barnmorskor
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merRehabiliteringsgarantin 2013
1 2012-12-28 Landstingets ledningskontor Hälso- och sjukvårdsavdelningen Tel 018-611 33 92 Detta dokument kan komma att justeras efter hälso- och sjukvårdsstyrelsens möte 11 februari 2013. Rehabiliteringsgarantin
Läs merStrategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft som arbetsplats
Maria Ahlmark, verksamhetsområdeschef Primärvården Ärendenr HSN 2013 / 444 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 11 november Hälso- och sjukvårdsnämnden Strategier för att ytterligare öka primärvårdens attraktionskraft
Läs merKan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?
Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från
Läs merVärdelyftet Framtidens primärvård
Värdelyftet Framtidens primärvård Eva Pilsäter Faxner Samordnande chef primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten verksamhetsutveckling
Läs merBEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen
BEON Bästa Effektiva Omhändertagande Nivå på Vårdcentralen Jan-Ola Westin Vc Ankaret Ref; Rapport - Öppna Prioriteringar i Primärvårdens Sjukgymnastik http://e.lio.se/prioriteringscentrum/pdf/slut%20primarvard%20sju
Läs merVerksamhet/insatser 2007-2008
Samordningsförbundet Norra Bohuslän Beredningsgruppen i samarbete med ansvarig tjänsteman Verksamhet/insatser 2007-2008 En förutsättning för att lyckas med rehabilitering i samverkan är att det är individens
Läs merDepression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!
Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid
Läs merPAL Alvesta Väckelsång
Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens
Läs merFörstärkt vårdgaranti inom primärvården från
Förstärkt vårdgaranti inom primärvården från 2019-01-01 Riksdagen beslutade i våras att vårdgarantin inom primärvården ska förstärkas från och med den 1 januari 2019. Förstärkningen innebär att patienter
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:87 1 (5) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:8 av Birgitta Rydberg m fl (fp) om vårdprogram för personer med sömnproblem Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna
Läs merFörslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen Förstärkning av rehabiliteringsresurser. Hälso- och sjukvård i särskilt boende
1(6) Hälso- och sjukvårdsnämnden Social- och omsorgsnämnden Förslag på insatser inom ramen för den nationella handlingsplanen 2004 Fördelningen av statsbidraget 2001 1 miljard till Gotland 7mkr 2002 1
Läs merREHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM
REHABKOORDINERING REHABKOORDINATORER NORRA BOTKYRKA, HUDDINGE OCH SALEM Åsa Wallmark - koordinator på Fittja och Hallunda HLM Katja Holmlund - koordinator på Alby och Hallunda HLM Sofie Eriksson koordinator
Läs merBehandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut?
Behandling av nedstämdhet Hur ser dagens praxis ut? Ingvar Krakau 2007-03-22 Praxisstudiens uppläggning Oro och nedstämdhet som samhällsproblem Hur uppmärksammas de som insjuknar Primär kontakt och diagnostik
Läs mer