Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar i hela världen. De nordiska länderna och Holland har varit undantagna från detta, men nu ses en ökad förekomst även i dessa länder. Idag sker den största smittspridningen i samhället. Flertalet individer har ett bärarskap utan att själva veta om det. Det bidrar till att bakterierna kan spridas under lång tid innan de upptäcks. Tag alltid sårodling vid misstanke om sårinfektion som kräver antibiotikabehandling. Patienter som vårdats på sjukhus/vårdinrättning i utlandet det senaste halvåret ska odlas på förekomst av MRSA, se STY-5424 Screening av antibiotikaresistenta bakterier. Har patienten nyligen screenats negativ för MRSA i annat landsting behövs inga nya prover. Personal som varit patient eller arbetat på sjukhus/vårdinrättning i utlandet de senaste 6 månaderna ska odlas på förekomst av MRSA innan tjänstgöring kan återupptas. Personal med sår och eksem avråds från tjänstgöring i väntan på odlingssvar. För mer information, se STY-4747 Screening av antibiotikaresistenta bakterier. Staphylococcus aureus Dessa bakterier ingår i människans normala hudflora. De kan orsaka bölder, sår- och hudinfektioner, ledinfektioner, endokardit och sepsis. Staphylococcus aureus kan bli resistent mot antibiotika som penicilliner, cefalosporiner och carbapenemer. Detta kan leda till svårbehandlade infektioner. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) räknas enligt Smittskyddslagen till allmänfarlig sjukdom. Behandlingsansvarig läkare har anmälnings- och smittspårningsplikt vid fynd av MRSA. Smittvägar MRSA sprids genom smittöverföring från en infekterad eller smittbärande frisk individ, direkt eller indirekt, främst genom förorenade händer, kläder och föremål. God handhygien hos personal och patient är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning. Bakterierna kan överleva i omgivande miljö i månader. Basal hygien, rengöring och desinfektion av vårdlokaler och medicinsk utrustning begränsar risken för smittspridning. Riskfaktorer för smittspridning Det finns en ökad risk för smittspridning om patienten har vätskande sår, eksem, dränage, stomi eller urinkateter. Till låg smittsamhet räknas i övrigt frisk person med hel hud och utan antibiotikabehandling. Fynd av MRSA Vid fynd av MRSA i en klinisk odling ska patienten screenas för MRSA, se STY-5424 Screening av antibiotikaresistenta bakterier. Detta görs för att kartlägga patientens MRSA och bidrar till stöd för smittsamhetsbedömning. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 2 (6) Vid fynd av MRSA i screening enbart från näsa och/eller svalg ska patienten screenas på nytt. Detta för att säkerställa bärarskap. MRSA kan tillfälligt hittas i näsa/svalg utan att patienten räknas som bärare. Fynd av MRSA i screening från perineum räknas alltid som bärarskap. Smittspårning MRSA Vid fynd av MRSA kontakta vårdhygien eller smittskyddsenheten för samråd om smittspårning, telefon: 0498 26 80 47. Behandlande läkare är ansvarig för att smittspårning utförs. Patientinformation och journalmärkning Behandlande läkare är ansvarig för att märka journalen vid fynd av MRSA. I journalen dokumenteras vilka åtgärder som vidtagits för att begränsa smitta. Patienten ska informeras muntligt och skriftligen (se smittskyddsblad) och anhöriga informeras vid behov. Behandlande läkare avgör om det finns ett behov av remiss till infektionskliniken för information och uppföljning. Smittskyddsanmälan görs via www.sminet.se. Kontakta vårdhygien eller smittskydd för samråd om smittspårning. Patient med misstänkt eller konstaterad MRSA Personal tillämpar basala hygienrutiner vid omvårdnad, hantering av tvätt och rengöring av föremål och ytor. Risken för personal att smittas är liten om detta tillämpas. Personal med eksem, sår eller andra hudproblem ska inte delta i såromläggning eller personlig omvårdnad av patient med MRSA. För mer information, se MRSA hos personal inom vård och omsorg; ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2007. Desinfektera dina händer när du lämnar patientens vårdrum - miljön kan bidra till smittspridning. Så få personer som möjligt deltar i vård och rond av patienten. Placering av patient på öppenvårds- och primärvårdsmottagning Patient med riskfaktorer för smittspridning förs direkt in till ett undersökningsrum. Undvik gemensamma väntrum. Efter patientbesök desinfekteras kontaktytor i undersökningsrummet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Byt britspapper och soppåse. För ytterligare frågor kontakta vårdhygien eller smittskydd telefon: 0498 26 80 47. Placering av patienten i slutenvård Eget vårdrum och eget hygienutrymme. Patient fria från utbredda smetiga sår, fjällande hudsjukdom och eksem kan vistas i gemensamma utrymmen med rena händer och rena förband. Handhygien och mat Patienten uppmanas/ges möjlighet att tvätta/desinfektera sina händer före måltid och efter Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 3 (6) toalettbesök. Patienten ska inte själv ta mat från buffé, serveringskärl eller kaffevagn. Patienten kan äta i matsal men har inte tillträde till kök eller annan lokal för mathantering. Vid förekomst av utbredda smetiga sår äter patienten på sitt vårdrum. Glas, porslin och bestick diskas i diskmaskin Besökare Ska tillämpa god handhygien. Handsprit rekommenderas. Behöver inte bära skyddsutrustning vid besök men vid deltagande i personlig omvårdnad (basal hygien). Har inte tillträde till gemensamma förråd, förrådsvagnar, kök eller annan lokal för mathantering till patienter. Rehabilitering, undersökning och behandling Den som utför rehabilitering, undersökning och behandling ska informeras om smittrisker och hur de undviks. Sjukgymnastik, arbetsterapi och övrig rehabilitering utförs i avsedda lokaler eller i patientens vårdrum. Patient med hel hud, utan slangar och diarré kan delta i bassängträning. Duschutrymmet rengörs och desinfekteras efter användning till patient med MRSA. Patient med utbredda sår, svårigheter att sköta sin personliga hygien och i kombination med MRSA rehabiliteras under kontrollerade former. Sår ska ha vältäckande förband. Spill och stänk av kroppsvätskor punktdesinfekteras omgående med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Behandling som exempelvis såromläggning utförs i patientens vårdrum. Operation Patientens renbäddade säng förvaras övertäckt och skild från andra sängar. Städning av operationsrum utförs enligt lokala riktlinjer. På uppvakningsavdelning vårdas patienten på enkelrum eller skild från andra. När patienten lämnat avdelningen desinfekteras samtliga kontaktytor och medicinteknisk utrustning. Överblivet engångsmaterial kastas. Medicinteknisk utrustning, material och hjälpmedel Staphylococcus aureus inklusive MRSA kan under gynnsamma förhållanden överleva på föremål och i miljön i flera månader. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning begränsar risken för smitta. Rengöring och desinfektion av medicinteknisk utrustning sker bäst i spol- och diskdesinfektor om detta är möjligt. I andra hand rekommenderas kemisk desinfektion exempelvis alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Använd skyddshandskar och rengör mekaniskt. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 4 (6) Engångsmaterial/förband som förvaras i patientens vårdrum kasseras när patienten flyttar eller skrivs ut. Hjälpmedel ska vara patientbundna, kunna rengöras och desinfekteras och vara utan synliga skador. Rengör och desinfektera hjälpmedel innan de används till annan patient. Hjälpmedel som inte går att desinfektera kastas. Leksaker till barn Uppmuntra anhöriga att ta med egna leksaker till patienten. Leksaker ska vara Patientbundna under vårdtiden. Innan leksakerna används av andra patienter ska de rengöras och desinfekteras. Leksaker som inte går att desinfektera kastas. Ren och smutsig tvätt Rumsbunden tvättsäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt tvättsäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet. Tvätt som är kraftigt förorenad med kroppsvätskor exempelvis sårsekret hanteras som smittförande. Se anvisningar från Textilia. Övrig tvätt hanteras som vanligt. Ren tvätt som förvarats i vårdrum eller sluss skickas till tvätt när patienten skrivs ut. Avfall Rumsbunden avfallssäck i hållare förvaras bäst på toaletten. Byt avfallssäck dagligen. Säcken försluts på vårdrummet och hanteras som hushållsavfall. Avfallet får inte miljösorteras. Avfall efter såromläggning kastas i separat påse och tillsluts. Påsen kastas sedan i avfallssäcken på toaletten. Daglig städning och rengöring Patientens närmaste miljö förorenas med kroppsvätskor, hudflagor och hårstrån. Smittrisken är relativt stor, särskilt om patienten har riskfaktorer för smittspridning. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Informera städpersonalen om särskilt smittsam patient. För städpersonal med eksem, sår eller andra hudproblem gäller samma rekommendationer som för vårdpersonal. Daglig städning av patientens vårdrum med tillhörande hygienutrymme utförs enligt avtal. Efter städning desinfekteras kontaktytor exempelvis handtag, lysknappar, kranar och sänggrindar. Dessa ytor bedöms som kritiska för smittspridning. Städutrustningen desinfekteras efter användning. Använd gärna rumsbunden städutrustning (moppstativ) och engångsdukar/moppar under vårdtiden. Slutrengöring och desinfektion När en patient flyttar eller skrivs ut kan det bli aktuellt med en slutrengöring och desinfektion. Tillämpa basal hygien vid städning och rengöring. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 5 (6) Staphylococcus aureus inklusive MRSA kan överleva på föremål och i miljö under flera månader. Städning, rengöring och desinfektion av ytor och föremål begränsar risken för smitta. Ytor och föremål med synliga skador bör kasseras då de inte kan rengöras och desinfekteras tillfredsställande. Rester av kroppsvätskor påverkar desinfektionsmedlens effekt. Städa och rengör ytor och föremål först. Avsluta med desinfektion av kontaktytor i patientens vårdrum och tillhörande hygienutrymme. Dessa ytor kan annars orsaka smittspridning till nästa patient. Byt torkdukar upprepade gånger under rengöringsmomentet, för att inte åter förorena omgivningen. All utrustning som använts vid vård och behandling rengörs och desinfekteras. Eventuella urinflaskor kastas. Engångsmaterial, tvål- och spritbehållare kastas. Till städning och rengöring används rengöringsmedel, moppar och torkdukar. Engångsmoppar/torkdukar är att föredra. Horisontella ytor och kontaktytor i patientens vårdrum exempelvis sänggrindar, sängbord, handtag, lysknappar, telefoner och kranar desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Golv rengörs med rengöringsmedel och vatten. I hygienutrymmet ska dörrhandtag, lysknappar, kranar, spolknapp, sittring, toalettstol och toalettpappershållare rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensid. Byt toalettpappersrulle. Madrass och kudde med fast plastklädsel torka flödigt med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider alternativt Virkon. Madrass och kudde med plastskydd byt plastskydd. Kassera madrass och kudde om de är grovt förorenade, saknar plastskydd eller om de inte kan tvättas. Städutrustning rengörs och desinfekteras efter användning. Utskrivning Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare exempelvis DSK, husläkare informeras efter patientens medgivande. Tag kontakt med vårdhygien i god tid innan överflyttning till annan vårdform så att mottagande enhet kan få information om MRSA. Provtagning av personal och personal med MRSA Personal och studenter som under senaste halvåret deltagit i vård och behandling av patienter utanför Sverige och som ska arbeta/praktisera med direkt patientkontakt ska screenas, se STY-5424 Screening av antibiotikaresistenta bakterier. Personal med sår och eksem avråds från tjänstgöring i väntan på odlingssvar. Smittsamhet hos vårdpersonal med MRSA bedöms från fall till fall. Till låg smittsamhet räknas i övrigt frisk, välinformerad person med hel hud och utan antibiotikabehandling. Bedömning av smittsamhet görs av specialistläkare på infektionsmottagningen. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje 6 (6) Vårdpersonal med MRSA som saknar riskfaktorer för smittspridning kan fortsätta vårda patienter om det inte är på en riskenhet exempelvis brännskade- eller hudavdelning. Vid förekomst av riskfaktorer avstängs den anställde från patientarbete i väntan på bedömning vid infektionsmottagningen. Under denna tid utgår smittbärarpenning. Avskriva kontroller och förhållningsregler av MRSA En hudfrisk patient eller personal utan riskfaktorer som t.ex. KAD, PEG och trach bedöms vara låggradigt smittsam. För att avskriva förhållningsregler av MRSA krävs tre negativa provomgångar (sammanlagt 9 odlingar eller fler) med minst ett år från första och tredje provtagningen. Behandlingsansvarig läkare kan avskriva bäraren av MRSA från fortsatta kontroller och förhållningsregler. Detta görs i samråd med smittskyddsläkaren. Beslutet dokumenteras i journalen och journalmärkningen tas bort. Smittrisken jämställs med risken i normalbefolkningen. För mer information, se Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) - rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittsamhet; Socialstyrelsen 2010. Patient eller personal informeras om att MRSA kan komma tillbaka långt senare om riskfaktorer som t.ex. KAD, PEG, operationssår och eksem uppstår. Därför är det viktigt att patienten informerar om tidigare bärarskap av MRSA i kontakt med vård och omsorg. Referenser Methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA). Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittsamhet. Socialstyrelsen 2010. MRSA hos personal inom vård och omsorg; ett kunskapsunderlag. Socialstyrelsen 2007. MRSA i samhället; förslag till handläggning baserat på befintligt kunskapsunderlag och svenska erfarenheter. Strama 2010. Multiresistenta bakterier. Vårdhandboken, 2014 Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA. Socialstyrelsen 2007. Dokumentnamn Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA) Dokumentnummer STY-4813 Framtagen av Camilla Artinger Godkänd av Sven Montelius Upprättat/Godkänt datum 2016-05-23 Version 3