Rapportnamn (dokumenttitel)

Granskningshandling Väg 108 Lund - Kävlinge Gång- och cykelväg delen Lackalänga - Rinnebäck Kävlinge kommun, Skåne län Rapportnamn (dokumenttitel) Planbeskrivning 2017-09-15 Förklarande text Projektnummer: 154136

Trafikverket Postadress: Box 366, 201 23 Malmö E-post: trafikverket@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel:Planbeskrivning tillhörande vägplan. Väg 108, Lund-Kävlinge, gång- och cykelväg delen Lackalänga-Rinnebäck Status: Granskningshandling Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Björn Eresund Författare: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Kartor: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: 2017-09-15 Ärendenummer: TRV 2017/34833 Objektsnummer: 154136 Kontaktperson: Wali Hamid, projektledare Trafikverket

Innehåll 1 Sammanfattning...7 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål...8 2.1 Bakgrund...8 2.2 Aktualitet...9 2.3 Geografisk avgränsning...9 2.4 Planläggningsprocessen...9 2.5 Ändamål, projektmål och syfte... 10 3 Miljöbeskrivning...12 3.1 Metod...12 3.2 Avgränsningar...12 4 Nuvarande förhållanden... 13 4.1 Lokalsamhälle och regional utveckling... 13 4.2 Trafikförhållanden... 13 4.3 Markanvändning... 13 4.4 Landskapsbild...14 4.5 Naturmiljö...14 4.6 Kulturmiljö... 16 4.7 Vatten och vattenområden... 19 4.8 Rekreation och friluftsliv... 19 4.9 Markföroreningar... 19 4.10 Byggnadstekniska förutsättningar...21 5 Behov av förändringar...21 6 Lokalisering och utformning...21 6.1 Val av lokalisering...21 6.2 Val av utformning...22 6.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs... 28 7 Konsekvenser... 29 7.1 Nollalternativet... 29 7.2 Utbyggnadsalternativet... 29

8 Samlad bedömning... 33 8.1 Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål... 33 8.2 Överensstämmelse med regionala mål...34 8.3 Överensstämmelse med lokala mål...34 8.4 Överensstämmelse med projektmålen...34 9 Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden... 35 9.1 Allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål... 35 9.2 Miljökvalitetsnormer... 36 9.3 Miljökvalitetsmål... 36 10 Markanspråk och pågående markanvändning... 38 11 Fortsatt arbete... 38 12 Genomförande och finansiering... 39 12.1 Formell hantering... 39 12.2 Detaljplaner... 40 12.3 Genomförande... 40 12.4 Finansiering...41 13 Referenser...42

Hofterup Hofterup 104 104 Kvarngatan Kvarngatan Kävlinge Kävlinge Hobyvägen Hobyvägen Hofterup 104 Kvarngatan Furulund Furulund 108 Kärråkravägen108 Kävlinge Kärråkravägen Löddeköpinge Löddeköpinge Hobyvägen 923 923 Furulund 108 Kärråkravägen Löddeköpinge 923 Bjärred Bjärred Bjärred Lund Lund ÄG 108 nnebäck - ± Lackalänga, vlinge kommun tum: 2017-03-24 1 2 3 0 km 1 2 3 km ntmäteriet, Geodatasamverkan Lantmäteriet, Geodatasamverkan 8 3-24 2 3 km datasamverkan ± VÄG 108 Figur 1. Teckenförklaring Översiktskarta ± Lund Rinnebäck - Lackalänga, Teckenförklaring Teckenförklaring Kävlinge kommun Utredningsområde Utredningsområde Datum: 2017-03-24 Urval av befintliga gång- Urval och av befintliga cykelvägar gång- och cykelvägar Utredningsområde Urval av befintliga gång- och cykelvägar 6

1 Sammanfattning Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg mellan Lund och Kävlinge på västra sidan av väg 108, men den slutar vid korsningen med Kärråkravägen. Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. Den aktuella sträckan, längs väg 108 mellan Lackalänga och Kävlinge, ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Ändamålet med föreliggande vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm, trygg och gen gång- och cykelväg på hela sträckan mellan Lund och Kävlinge. Den planerade gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gång- och cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. Utredningsområdet hör till Lund- och Helsingborgsslätten. Jordbruksmarken i anslutning till aktuellt område är av mycket hög produktiv kvalité (klass 7, 9 och 10). Landskapselement som gårdsbebyggelse, alléer och holmar utgör viktiga inslag i den av jordbrukslandskapet dominerade landskapsbilden. Delar av utredningsområdet ligger även inom Kävlingeåns strandskyddsområde. I utredningsområdets sydöstra del ligger Stångby mosse som är av riksintresse för naturvård i Skåne län, utpekat naturreservat samt Natura 2000-område. I utredningsområdet finns även kulturhistoriska miljöer som är av riksintresse och särskilt värdefulla enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne. En 2,5 meter bred gång och cykelväg föreslås på den västra sidan av väg 108. Det innebär att vägen inte behöver korsas och intrånget i värdefulla naturmiljöer kan minimeras. Åkermark av hög kvalitet finns på båda sidor av väg 108. Gång- och cykelvägen separeras huvudsakligen från väg 108 med en skiljeremsa och placeras i höjd med vägen. Sammantaget bedöms varken utbyggnadsalternativet eller nollalternativet ge några konsekvenser för landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö eller vatten och vattenområden. Utbyggnadsalternativet bedöms ge små positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv samt lokalsamhälle och regional utveckling, men små negativa konsekvenser för markanvändningen. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms öka med utbyggnadsalternativet men minska med nollalternativet. 7

2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund Kävlinge tätort har drygt 9 000 invånare och Lund Stad 82 800 invånare. Avståndet mellan Kävlinge och centrala Lund är cirka 13,8 km via den kortaste vägen, väg 108. Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg från Lund mot Kävlinge på västra sidan längs väg 108, men den slutar vid korsningen med Kärråkravägen (väg 923). Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. KÄVLINGE Kvarngatan Kävlingeån Strömmen Hobyvägen 108 Vasatorp Framnäs 8 ± Figur 2. Utredningsområdet Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Kärråkravägen befintlig cykelväg Teckenförklaring

2.2 Aktualitet Förbindelsen mellan Kävlinge och Lund ingår i Trafikverkets och Region Skånes cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år 2014-2025. 2.3 Geografisk avgränsning Aktuellt utredningsområde visas i figur 1. ocht figur 2. 2.4 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av väglagen och miljöbalken (MB) och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur 3. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Länsstyrelsen i Skåne tog 2017-06-08 beslut om att aktuell vägplan inte antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket fastställer den. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 3. Vägplaneprocessen HÄR ÄR VI NU 9

2.5 Ändamål, projektmål och syfte 2.5.1 Övergripande mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Regionala mål Trafikverket och Region Skåne har tagit fram en cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år 2014-2025. I denna framkommer det att målbilden för Region Skånes arbete med cykling är: I Skåne är cykeln det självklara valet. För att målbilden ska bli verklighet krävs att cykling står för en relativt hög del av det totala resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, att Skåne är en cykelturismdestination, att cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur. Att cykla ska vara säker och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister. Lokala mål I en samrådshandling av Kävlinge kommuns trafikstrategi (2016-12-07) har en målsättning för Kävlinge år 2035 formulerats. Denna innebär bland annat att Kävlinge ger goda förutsättningar för ett hållbart resande, med effektiva, bekväma och varierade transporter i och mellan kommunens orter, inland och kust. Kävlingeborna har nära till allt de behöver och attraktiva transportalternativ till både lokala och regionala målpunkter. Barn och ungas behov prioriteras, liksom transportmöjligheter för pendling. Sju målområden har pekats ut, varav bättre cykelmöjligheter och effektiva och hållbara regionala förbindelser finns med. 2.5.2 Ändamål och projektmål Sträckan för planerad gång- och cykelväg längs med väg 108, mellan Kävlinge och Lackalänga ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Kävlinge och Lund. Ändamålet med aktuell vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm, trygg och gen gång- och cykelväg på hela sträckan mellan Lund och Kävlinge. Den nya gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gång- och cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. 10

De projektmål som formulerats är: Föreslagna åtgärder bidrar till en ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för fotgängare och cyklister på sträckan Gång- och cykelvägen separeras från biltrafiken för att bidra till en trygg, säker, bekväm och attraktiv gång- och cykelväg Föreslagna åtgärder anpassas efter befintligt landskap och dess natur- och kulturvärden 2.5.3 Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 2.5.4 Tidigare utredningar och beslut ÅF Infrastructure AB har, på uppdrag av Trafikverket, utrett möjligheten att placera den nya gång- och cykelvägen på befintlig vägbro över Kävlingeån, strax söder om T-korsningen vid väg 108/ Kvarngatan. Utredningen visade att det är möjligt att förlägga gång- och cykelvägen på befintlig vägbro genom att korta av ett cirka 130 meter långt vänstersvängskörfält, utan att bron behöver byggas om. Inom ramen för utredningen gjorde ÅF Infrastructure AB även trafikmätningar och prognoser. Dessa ligger även till grund för aktuell vägplan och redovisas i kapitel 4.3 och 5. I september 2016 genomförde OM s Naturtjänst på uppdrag av Trafikverket en naturvärdesinventering längs aktuell sträcka. Resultatet presenteras i avsnitt 4.5. Naturmiljö. 11

3 Miljöbeskrivning 3.1 Metod Miljöbeskrivningen till denna vägplan baseras på de analyser och bedömningar som fortlöpande gjorts under planläggningsprocessen samt genom samråd med Länsstyrelsen. Konsekvenserna av nollalternativet och utbyggnadsalternativet bedöms mot nuläget och redovisas på en femgradig skala enligt figur 4. År 2040 är horisontår (det år som bedömningen sträcker sig till). Konsekvenserna redovisas i kapitel 7. Påverkan\Värde Lokalt värde Regionalt värde Nationellt värde Stor positiv +1 +2 +2 Medelstor positiv +1 +1 +2 Liten positiv 0 +1 +1 Inga 0 0 0 Liten negativ 0-1 -1 Medelstor negativ -1-1 -2 Stor negativ -1-2 -2 Figur 4. Konsekvensmatris som visar att: +2 Mycket positiv konsekvens: Värdet är av nationellt intresse och åtgärdens positiva påverkan är medelstor eller stor. Värdet kan också vara regionalt och åtgärdens positiva påverkan stor. +1 Måttligt positiv konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens positiva påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens positiva påverkan medelstor till stor, eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. 0 Inga konsekvenser. Värdet är av nationellt eller regionalt intresse och åtgärden ger inte någon påverkan. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa eller positiva påverkan liten. -1 Måttligt negativ konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens negativa påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa påverkan medelstor till stor eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. -2 Mycket negativ konsekvens: Värdet är av nationellt intresse och åtgärdens negativa påverkan är medelstor eller stor. Värdet kan också vara av regionalt intresse och åtgärdens negativa påverkan stor. 3.2 Avgränsningar De miljöaspekter som behandlas i miljöbeskrivningen är markanvändning, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden, rekreation och friluftsliv, hälsa och säkerhet (avgränsat till trafiksäkerhet) samt markföroreningar. Inom utredningsområdena finns det ett eller flera värden relaterade till dessa miljöaspekter. Miljöaspekterna trafikbuller, luftkvalitet och klimat avgränsas bort, då åtgärderna inte berör motorfordonstrafiken. Ett influensområde är det geografiska område som direkt eller indirekt kan påverkas av en åtgärd. I aktuell miljöbeskrivning motsvarar influensområdet utredningsområdet, eftersom de potentiella konsekvenserna är små. Utredningsområdet redovisas i figur 2. Utredningsområdet. 12

4 Nuvarande förhållanden 4.1 Lokalsamhälle och regional utveckling Kävlinge är en utpendlingskommun där cirka 65 % av befolkningen pendlar till arbete i andra kommuner. Den starkaste kopplingen är till Lund, där 26 % av pendlarna arbetar. Stora arbetsplatser är exempelvis på universitetssjukhuset, Lunds universitet och stora företag som Tetra Pak och Sony Ericsson. 4.2 Trafikförhållanden Antalet cyklister som cyklar på bron över Kävlingeån har uppskattats till cirka 20 40 cyklister per dygn. Cykeltrafiken mellan Lund och Kävlinge har femdubblats mellan år 2004 och 2014. Mot bakgrund av detta samt den förväntade befolkningstillväxten i Skåne uppskattas cykeltrafiken uppnå 300-400 cyklister när den nya gång- och cykelvägen har byggts. Idag trafikerar cirka 8400 fordon/årsmedeldygn väg 108 vid bron över Kävlingeån (trafikmätning september 2016). Trafiken bedöms öka till 11 800 fordon/årsmedeldygn år 2040. På sträckan mellan Lackalänga och Rinnebäck är hastigheten begränsad till 90 km/h längs den största delen av sträckan, och till 70 km/h från strax söder om bron över Kävlingeån och norrut. Kvarngatan U S A K A Hobyvägen Harrievägen Kävlingeån S S Väg 108 A Kvarngatan trafikeras av cirka 3400 fordon/årsmedeldygn, och bedöms öka till 4 700 fordon/årsmedeldygn år 2040. Hastigheten är begränsad till 40 km/h. Det finns inte någon kollektivtrafik som trafikerar sträckan. A M K Transportstyrelsen har ett register över olyckor (STRADA), som polisen och de flesta akutmottagningar rapporterar till. Det har registrerats 11 olyckor inom utredningsområdet under perioden 2007-2016: en dödsolycka, en allvarlig olycka och åtta lindriga olyckor. Ingen av de rapporterade olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Merparten av olyckorna skedde i korsningen Kvarngatan/väg 108. Det bör beaktas att samtliga inträffade olyckor inte är representerade i STRADA, eftersom inte alla akutmottagningar rapporterar till databasen och polisen har haft problem med sitt inrapporteringssystem. Bortfallet gäller dock inte några dödsolyckor. Kärråkravägen 4.3 Markanvändning I anslutning till utredningsområdet dominerar jordbruket. Inom utredningsområdet finns jordbruksmark i klass 7, 9 och 10. Det betyder att den tillhör den mest produktiva åkermarken i Sverige. Figur 5. Inrapporterade olyckor till Transportstyrelsens register (STRADA) under perioden 2007-2016. Väg 923 Typ av olycka och antal A Avsvängande motorfordon (lindrig) 3 A Avsvängande motorfordon (måttlig) 1 K Korsande motorfordon (lindrig) 1 K Korsande motorfordon (dödsolycka) 1 M Möte motorfordon (allvarlig) 1 S Singel motorfordon (lindrig) 3 U Upphinnande motorfordon (lindrig) 1 13

4.4 Landskapsbild Området mellan Lund och Kävlinge ligger inom den landskapstyp som Länsstyrelsen i Skåne definierat som låglänt odlingslandskap och hör till den mer detaljerade indelningen kallad Lund- och Helsingborgsslätten. De låglänta odlingslandskapen i Skåne är generellt sett belägna under 50 m.ö.h. och landskapstypen karaktäriseras av det öppna flacka landskapet som har en lång kontinuitet av jordbruk. Lund- och Helsingborgsslätten utgörs av en flack, öppen och svagt böljande jordbruksbygd. Berggrunden består av kalksten, sandsten och lera och jordlagret utgörs främst av lerig morän och moränfinlera med inslag av postglacial sand. Området har bland de högsta jordbruksklasserna i landet. Med sin öppenhet och det storskaliga jordbrukslandskapet utgör de mindre landskapselementen i form av gårdsbebyggelse, trädrader och alléer, holmar och ibland betesmarker viktiga inslag. De naturvärden som finns i området är i huvudsak knutna till dungar, betesmarker, stenmurar, pilevallar, alléer, diken och dammar, gårdsmiljöer och trädgårdar. På Lund- och Helsingborgsslätten, utanför tätorterna, uppgår den allemansrättsligt tillgängliga marken till cirka 5 % av områdets yta vilket motsvarar 0,01 ha/invånare. 4.5 Naturmiljö I den sydöstra delen av utredningsområdet ligger Stångby mosse som har flera utpekade värden och skydd. Mossen utgörs av ett rikt topogent (plant) kärr med höga botaniska värden. Mossen består huvudsakligen av sumpskog och fuktäng. Invid mossen finns ängs- och betesmark, bestående av sidvallsäng och öppen hagmark. Av de för Stångby mosse speciella arterna i rikkärrvegetationen och delvis i kalkfuktängen kan nämnas orkidéen myggnyckel (Liparis Loeselii). Inom samma område växer även svarttåg (Juncus anceps). Andra sällsynta arter som växer i Stångby mosse är kärrknipprot, loppstarr och blekvide. (Epipactis palustris, Carex pulicaris och Salix hastata). Området är av riksintresse för naturvården i Skåne län, samt utpekat som naturreservat och Natura 2000-område ( se figur 6. Naturvärden). Området ingår också i Länsstyrelsen i Skånes naturvårdsprogram och myrskyddsplan för Sverige. I området kring Kävlingeån finns tre betesmarker som är upptagen i TUVA, Jordbruksverkets databas över inventerad ängs- och betesmark, en av dessa redovisas även som ett område med naturvärde klass 3 i Länsstyrelsen i Skånes naturvårdsprogram. I Kävlinge kommuns natur- och grönstrukturinventering finns tre naturobjekt inom utredningsområdet, ett av dem, 27 B, är av naturvärdesklass 2. I september 2016 genomförde OM s Naturtjänst på uppdrag av Trafikverket en naturvärdesinventering längs aktuell sträcka. Inventeringen visade att det finns fyra naturvärdesobjekt samt tre objekt som omfattas av det generella biotopskyddet längs sträckan. Naturvärdesobjekten är klassade i tre klasser utifrån deras betydelse för den biologiska mångfalden, där klass 1 är högst och klass 3 är lägst. Naturvärdesobjekt 01 utgörs av en vägslänt med naturvärdesklass 2. Objektet består av en östvänd ytterslänt på västra sidan av väg 108. Vägen är här djupt nerskuren i omgivande åkermark och en hög och sluttande ytterslänt med sandigt underlag har uppstått. Även den från vägen sluttande vägslänten ett stycke norrut ingår i objektet. Miljön har karaktär av sandhed bevuxen med torktåliga torrbacksväxter som till exempel gråfibbla, gul fetknopp, fårsvingel, 14

Kävlinge Obj. 27A: klass 3 Kvarngatan NO 01 NO 02 Obj. 27B: klass 2 Obj. 29: klass 3 Strömmen Hobyvägen NO 03 Kullen 108 Vasatorp NO 04 Framnäs Stångby mosse Kärråkravägen GB 02 GB 03 Bullervall GB 01 ± NATURMILJÖ OCH FRILUFTSLIV Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1:14 000 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 6. Naturvärden Nyhem Teckenförklaring Natura 2000, Art- och habitatdirektivet Naturreservat Ängs- och betesmark Riksintresse, Naturvård LST naturvårdsprogram, naturvärde klass 3 Natur- och grönstrukturinventering, Kävlinge kommun Generellt biotopskydd Planerad gång och cykelväg Fast strandskydd Flytande strandskydd Sumpskog Naturvärdesobjekt klass 2 15 Naturvärdesobjekt klass 3 Cykelled (utpekad i ÖP)

getväppling, gråbinka och gulmåra. Mest iögonfallande är den rika förekomsten av hedblomster (VU); cirka 500 exemplar noterades. Många sandblottor förekommer. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Naturvärdesobjekt 02 utgörs också av en vägslänt med naturvärdesklass 2. Denna är lokaliserad till den östra sidan av väg 108 och består av en västvänd ytterslänt. Vägen är här djupt nerskuren i omgivande åkermark och en hög och sluttande ytterslänt med sandigt underlag har uppstått. Miljön har karaktär av sandhed bevuxen med torktåliga torrbacksväxter som till exempel gråfibbla, gul fetknopp, fårsvingel, getväppling, gråbinka och gulmåra. Mest iögonfallande är den rika förekomsten av hedblomster (VU); cirka 2100 exemplar noterades. Många sandblottor förekommer. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Naturvärdesobjekt 03 utgörs av en grov solitär ask (EN) i naturvärdesklass 3. Asken är 277 mm i omkrets och står intill korsningen mellan väg 108 och en mindre grusväg. Asken är mycket lite angripen av askskottsjuka och är det enda stora trädet i området, som utgörs av ett platt åkerlandskap. Barken är grov och rikt bevuxen med mossor och lavar. Bland annat noterades glansfläck (S) och grå skärelav (S). Ett myrsamhälle lever i trädet nere vid basen. Naturvärdesobjekt 04 utgörs av en vägslänt i naturvärdesklass 3. Underlaget är mer sandigt i detta parti än i omgivande vägslänter. Detta gör att inslaget av högvuxna och bredbladiga gräs är mindre och istället gynnas konkurrenssvaga men torktåliga blomväxter som till exempel gråbinka, gråfibbla och liten blåklocka. Det finns många myrbon i slänten, vilket skapat sandblottor. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Vidare fann OM s naturtjänst en pilevall (GB 01) och två sentida anlagda dammar (GB 02 och GB 03), vilka omfattas av det generella biotopskyddet. De fann även en allé med lönn, hästkastanj och avenbok på jordvallen på den östra sidan av väg 108 vid Östra Lackalängavägen. Alléträden är enligt uppgift från närboende planterade under första hälften av 1990-talet (inte uppnåt 30 år) och har ännu inte uppnått en brösthöjdsdiameter av 20 cm, varför allén definitionsmässigt ännu inte omfattas av generellt biotopskydd. 4.6 Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljövården Svenstorp - Hviderup - Flyinge - Västra Hoby (M:K 45) Riksintresset (se figur 7), delen Lackalänga Västra Hoby utgörs av en dalgångsbygd och odlingslandskap med slättbygdskaraktär och lång bosättningskontinuitet kring Kävlingeån. Längs med höjdryggen söder om Lackalänga finns en betydande koncentration av fornlämningar. Riksintresset uttrycks genom gånggrift och stora bronsåldersgravar längs med ådalen. Betade strandängar och spridd gårdsbebyggelse samt landskapet med sina rätvinkliga vägnät, uppfarter och enstaka alléer visar på den tydliga präglingen som skiftesreformen haft på området. Särskilt värdefulla kulturmiljöer I Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne 2008-10-02) har ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer pekats ut, aktuellt projekt berör ett av dessa områden (se figur 7). 16

W Kävlinge Kvarngatan W W W Strömmen W W W W W W Hobyvägen W W W W Kullen W 108 W Vasatorp Framnäs W W Kärråkravägen W Bullervall W W ± W Nyhem KULTURMILJÖ Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1:14 000 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 7. Kulturmiljövärden Teckenförklaring Kulturmiljöstråk Riksintresse, Kulturmiljövård Särskilt värdefulla kulturmiljöer Planerad gång och cykelväg W Fornlämning, yta Fornlämning, linje Fornlämning, objekt Kulturväg, klass II 17

Stångby - V Hoby Krutmöllan: Den särskilt värdefulla kulturmiljön Stångby- V Hoby - Krutmöllan visar på en utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid till nutid där gravhögar och andra fornlämningar är viktiga inslag. Söder om Kävlingeån breder ett öppet jordbrukslandskap ut sig och på de bitvis branta sluttningarna vid Kävlingeån nyttjade som betesmarker finns flera gravhögar från bronsåldern. En mindre dalgång från Stångbymosse sträcker sig norrut mot Kävlingeån. Kulturmiljöstråk: Kävlinge å I Kulturmiljöprogram Skåne pekas även ett antal kulturmiljöstråk ut. Kävlinge å är ett av dessa stråk som sträcker sig från Bjärred i väster till Vombsjön i öster. Kävlinge ån med intilliggande våtmarker och fördelaktiga jordmån utgjorde viktiga förutsättningar för de tidiga åkerbrukskulturerna. De första bosättningarna i Kävlingetrakten skedde längs kusten och spred sig sedan utmed Kävlinge ån. Ån har också varit en viktig transportled och även nyttjats för drift av kvarnar och industrier. De sanka strandängarna har under en mycket lång tid nyttjats för bete. Övrigt Inom utredningsområdet för aktuell gång- och cykelväg mellan Lackalänga Rinnebäck, finns flera fornlämningar registrerade bland annat i form av boplatser och gravhögar. Figur 8. Områden med störst förutsättningar att påträffa fornlämningar 18

Trafikverket har låtit utföra en arkeologisk utredning steg 1 (AU1) under början av 2017. Resultatet av denna visar att förutsättningarna att påträffa fornlämningar är störst på två av de förhöjningar som finns längs med väg 108 (se orange markering i figur 8). En arkeologisk utredning steg 2 (AU2) kommer att utföras på de två berörda förhöjningarna. När gång- och cykelvägen anläggs föreslås en schaktövervakning utföras för de två utpekade områdena. Detta innebär att arkeologer närvarar vid anläggningsarbetet och dokumenterar eventuella fornlämningar. I övrigt föreslås inga övriga arkeologiska åtgärder. Vägverket, (numera Trafikverket) har klassificerat den korsande vägen Hobyvägen (väg 934) som en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö klass II. Vägen har hög ålder och löper i ursprunglig sträckning. Den har dock genomgått förändringar, precis som det omgivande kulturlandskapet. 4.7 Vatten och vattenområden I den norra delen av utredningsområdet rinner Kävlingeån. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för ån år 2016. Den ekologiska statusen var då otillfredsställande och den kemiska statusen uppnådde inte god kemisk status. Motiven för att ån inte uppnår god ekologisk status beror på fysisk påverkan i form av bland annat övergödning, miljögifter och förändrade habitat. Till år 2027 är målet att den ekologiska statusen ska vara god, precis som den kemiska. God kemisk ytvattenstatus bedöms kunna uppnås till år 2027, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen inom aktuell tidsram. Utredningsområdet i sin helhet överlappar grundvattenförekomsten Kågeröd, se figur 9. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster 2016. Såväl kvantitativ som kemisk status var då god. Inom utredningsområdet finns tre stycken dikningsföretag på västra sidan om väg 108, ett av dem har inte något utpekat båtnadsområde (områden som avvattnas)(se figur 9). Troligtvis är all jordbruksmark täckdikad vilket måste hanteras i projektering, markanspråk samt anläggning av planerad gång- och cykelväg. Se även Teknisk PM och Projekterings PM Avvattning. 4.8 Rekreation och friluftsliv Fisket i Kävlingeå/Löddeå är internationellt känt och lockar turistande sportfiskare från hela Europa. Ån anses av många vara ett av Europas bästa gäddvatten. Förutom gädda kan man även fiska efter abborre, brax, gös, lax och öring. Det finmaskiga vägnätet i anslutning till väg 108 lämpar sig väl för cykling, och delar har pekats ut som cykelleder i Kävlinge kommuns översiktsplan 2010 (se figur 6). Delar av utredningsområdet ligger inom Kävlingeåns strandskyddsområde (se figur 6). 4.9 Markföroreningar Inom utredningsområdet har inga potentiellt förorenade områden identifierats, inte heller några större olyckor har rapporterats in på sträckan under de senaste 10 åren (STRADA). Däremot ska en diffus spridning av föroreningar från väg 108 förutsättas i det vidare arbetet med markmiljöundersökningar och provtagning. En markmiljöundersökning har utförts under våren 2017, provresultaten visar att inga föroreningar över riktvärden för känslig markmiljö (KM) finns i de undersökta proverna. 19

Rinnebäck Strömmen Kullen 108 Vasatorp Framnäs ± Nyhem VATTENOMRÅDEN Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1:14 000 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km 20 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Dikningsföretag Dikningsföretag båtnadsområde Grundvatten Kågeröd Planerad gång och cykelväg Fastighetsgräns Figur 9. Vattenområden, grundvatten och dikningsföretag

4.10 Byggnadstekniska förutsättningar Bedömningen av de byggnadstekniska förutsättningarna grundas på studier av SGUs jordarts-, jorddjups- och grundvattenmagasinkartor i skala 1:25 000 och 1:50 000 hämtade på nätet. Generellt bedöms aktuella jordar ha goda bärighetsegenskaper och inga förstärkningsåtgärder krävs. Jordlagren består generellt av lermorän. I den norra delen, kring Kävlingeån, förekommer svämsediment av sand samt postglacial sand. I den södra delen förekommer postglacial sand och även postglacial lera på den östra sidan av väg 108. Geotekniska undersökningar har utförts och resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport och arbetas in i de projekterade lösningarna. 5 Behov av förändringar Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg från Lund mot Kävlinge på västra sidan längs väg 108, men den slutar ungefär vid korsningen med väg Kärråkravägen. Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Motorfordonstrafiken på sträckan håller en hög hastighet och årsmedeldygnstrafiken är hög. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. Med hänsyn till den prognostiserade trafikökningen längs sträckan (se kapitel 4.3) är behovet av aktuell gång- och cykelväg stort. 6 Lokalisering och utformning 6.1 Val av lokalisering 6.1.1 Östra eller västra sidan om väg 108 Gång- och cykelvägen föreslås byggas på den västra sidan av väg 108. Om den istället skulle byggas på den östra sidan så krävs det två nya passager över väg 108. Anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i söder sker på den västra sidan av väg 108, där hastigheten för motorfordon är begränsad till 90 km i timmen. Det innebär att hastighetsbegränsningen bör sänkas om passagen ska vara trafiksäker, eller så krävs en planskildhet. I norr kan passage antingen ske under bron över Kävlingeån, på befintlig bro över väg 108 (Harrievägen) eller i plan. Passagen längs med Kävlingeån har dock avfärdats på grund av otillräcklig höjd och passagen över befintlig väg innebär en rejäl omväg för alla cyklister väster om väg 108. Att korsa väg 108 i plan bedöms inte vara trafiksäkert, eftersom korsningen Kvarngatan/väg 108 redan är olycksdrabbad. Enligt den naturvärdesinventering som genomförts av OM s naturtjänst så finns de mest skyddsvärda naturmiljöerna på den östa sidan av väg 108. 21

6.1.2 Passage över Kävlingeån Gång och cykelvägen föreslås anläggas på befintlig vägbro. Trafikverket har tidigare utrett konsekvenserna av detta. Utredningen visade att det är möjligt att anlägga gång- och cykelvägen på bron genom att befintligt vänstersvängfält kortas av. Det innebär att gång- och cykelvägen inte gör något intrång i Kävlingeåns vattenområde, vilket är positivt för de natur- och kulturmiljövärden som förknippas med ån. 6.2 Val av utformning Gång- och cykelvägen föreslås placeras i höjd med väg 108. Den föreslagna lösningen är enhetlig och minimerar höjdskillnaderna längs gång- och cykelvägen. Lösningen ger god framkomlighet, komfort och en god trafikantupplevelse. 8.66 2.50 TYPSEKTION B-B Bank med GC i släntfot Figur 10. Ny gång- och cykelväg i höjd med befintlig väg 108, typsektion där väg 108 går i skärning 2.50 3.00 9.00 Figur 11. Ny gång- och cykelväg i höjd med befintlig väg 108, typsektion där väg 108 går på bank 22

Kvarngatan Kävlingeån Kärråkravägen Väg 108 Hobyvägen bullervall BANK SKÄRNING BANK SKÄRNING BANK VÄGRÄCKE 7 METER DIKE 3 METER DIKE GCM-STÖD Figur 12. Val av lokalisering och utformning 23

Där väg 108 går på bank skulle ett alternativ vara att gång- och cykelvägen placeras i marknivå, nedanför vägslänten. För att inte gång- och cykelvägen ska svämma över av vatten krävs då ett dike mellan släntfot och gång- och cykelväg. På många sträckor är banken hög (upp till 3,5 meter), vilket innebär att gående och cyklister rör sig på en betydligt lägre nivå än motortrafiken. Det skulle vara negativt för cyklisters och gåendes trafikantupplevelse, då de har trafiken ovanför sig och endast har fri sikt åt väst. Där väg 108 går i skärning skulle gång- och cykelvägen kunna placeras uppe på vägsläntens krön. I de fall vägslänten har en större lutning än 1:3 skulle i så fall ett fallskydd i form av ett räcke krävas. Vidare skulle lösningen ge onödigt stora höjdskillnader, vilket är negativt för gång- och cykeltrafikanternas framkomlighet och komfort. Gång- och cykelvägen föreslås i första hand separeras från väg 108 med en skiljeremsa. Där detta inte är möjligt av utrymmesskäl föreslås ett räcke. Enligt Trafikverkets regler för vägar och gators utformning (VGU) krävs det av trafiksäkerhetsskäl att gång- och cykelvägen separeras från väg 108 med en skiljeremsa som är minst 3 meter bred eller med ett räcke. En skiljeremsa är en trafiksäker lösning som även upplevs som trygg av gående och cyklister, särskilt när motorfordonen på vägen håller höga hastigheter. Ett räcke är trafiksäkert även vid höga hastigheter och när gång- och cykelvägen är dubbelriktad. Ett räcke hindrar inte bara bilisterna att köra på gång- och cykelbanan, utan det hindrar också cyklister från att falla ut i körbanan. Detta är särskilt betydelsefullt för barn, som kan vingla mer än vuxna när de cyklar. Ur denna aspekt är även ett räcke bättre än exempelvis GCM-stöd (se figur 13) 6.2.1 Sektion 0/000-0/258 (blå markering vid bullervall i figur 12) Den nya gång- och cykelvägen föreslås separeras från väg 108 med räcke förbi befintlig bullervall. 2.50 9.41 träd Figur 13. Typsektion vid bullervall. Gång- och cykelvägen skiljs från väg 108 med ett räcke. En skiljeremsa mellan gång- och cykelvägen och väg 108 skulle innebära att bullervallen måste rivas. Det är inte möjligt att flytta bullervallen utan att delvis fylla igen de dammar som ligger bakom den, vilket inte bedömts vara ett realistiskt alternativ med tanke på dammarnas miljövärde och de kostnader som det skulle medföra. 24

6.2.2 Sektion 0/258-1/895,samt 1/938-2/400 (gul markering i figur 12) Den nya gång- och cykelvägen separeras från väg 108 med ett tre meter brett dike (skiljeremsa). 6.2.3 Sektion 1/895-1/938 (blå markering vid Hobyvägen i figur 12) Gång- och cykelvägen föreslås placeras mellan väg 108 och bropelarna, samt separeras från väg 108 med ett vägräcke. Figur 14. Bro över väg 108, Hobyvägen. 2.50 9.57 Figur 15. Typsektion under Hobyvägen. Gång- och cykelvägen skiljs från väg 108 med ett räcke. 25

6.2.4 Sektion 2/400-2/545 (grön markering i figur 12) Den nya gång- och cykelvägen separeras från väg 108 med ett cirka 7 meter brett dike. Det bredare diket kan hantera och fördröja det dagvatten som genereras av väg 108 och den nya gång- och cykelvägen och som slutligen når Kävlingeån. 2.50 7.00 (var.) 9.30 1:3 1:3 1:3 0.30 Figur 16. Typsektion på sträckan söder om Kävlingeån. Ett bredare dike (cirka 7 meter) separerar gång- och cykelvägen från väg 108, diket hanterar även fördröjning av vägdagvatten 6.2.5 2/545-2/620 (röd markering vid Kävlingeån i figur 12) Gång- och cykelvägen föreslås anläggas på befintlig vägbro och separeras från biltrafiken med GCM-stöd. Trafikverket har i en tidigare utredning studerat möjligheterna att inrymma en gång- och cykelväg på befintlig bro. Utredningen visade att det är möjligt att anlägga gång- och cykelvägen på bron över Kävlingeån genom att det befintliga vänstersvängfältet kortas av. Detta innebär att gång- och cykelvägen inte gör något intrång i Kävlingeåns vattenområde, vilket är positivt för de natur- och kulturmiljövärden som förknippas med ån. Även om den nya gång- och cykelvägen skulle utformas så att den direkt efter bron går ut bredvid vägen kan inte vänstersvängfältet göras längre än vad som visas i figur 19. Detta beror på vägens befintliga profil och bredd samt att med gång- och cykelväg på befintlig bro försvinner de cirka 3 meter som tidigare utgjorde del av vänstersvängfältet (längd cirka 45 meter). Figur 17. Exempel GCM-stöd Befintligt vänstersvängfält från väg 108 mot Kvarngatan är 135 meter långt, magasinlängden (Lkö) är 50 meter och inledningssträckan (Lin) är 85 meter (källa, förstudie). Med den nya gång- och cykelvägen blir vänstersvängfältet 75 meter långt med en magasinlängd (Lkö) på 35 meter och inledningssträcka (Lin) på 40 meter. 2.50 GCMstöd 0.40 9.00 Vägren 0.50 4.43 inmätt vattenstånd 26 Figur 18. Typsektion på befintlig bro över Kävlingeån. GCM-stöd separerar fotgängare och cyklister från fordonstrafiken

35 m (Lkö) 40 m (Lin) Teckenförklaring Ny gång- och cykelväg (statlig) Ny gång- och cykelväg (kommunal) Gräns för vägplan Målade linjer, nytt vänstersvängfält totalt 75 meter 0 10 20 30 40 50 m Figur 19. Illustration över den nya gång- och cykelvägen samt det förkortade vänstersvängfältet 27

6.2.6 Anslutning till Kvarngatan Trafikverket föreslår att Kävlinge kommun placerar den nya gång- och cykelvägen på den södra sidan av Kvarngatan, med en passage över gatan strax efter korsningen med Harrievägen. Området omfattas av detaljplan, och kan därmed inte ingå i aktuell vägplan. Kävlinge kommun kommer istället, med hjälp av Trafikverket att ansvara för planering, projektering och byggnation av gång- och cykelvägen mellan väg 108 och befintlig gång- och cykelväg (se även kapitel 12.2 Detaljplaner). Det bedöms inte vara en trafiksäker lösning att placera passagen i anslutning till korsningen Kvarngatan/väg 108, eftersom korsningen redan idag är olycksdrabbad. Risken för köbildning i vänstersvängfältet på väg 108 ökar också. Gång- och cykelpassagen kan antingen utformas med en refug eller med ett fartgupp för att det ska bli en trafiksäker övergång för fotgängare och cyklister. Harrievägen Kvarngatan Detaljplan Teckenförklaring Ny gång- och cykelväg (statlig) Ny gång- och cykelväg (kommunal) Bef. gång- och cykelväg (kommunal) Gräns för vägplan Planerad gång- och cykelpassage, refug eller farthinder Vägplan 0 10 20 30 40 50 m Figur 20. Illustration och förslag på gång- och cykelvägens anslutning till den kommunala vägen Kvarngatan och den befintliga gång- och cykelvägen norr om Kvarngatan 6.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I projektet utförs inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått då planerade åtgärder inte bedöms kräva detta. 28

7 Konsekvenser 7.1 Nollalternativet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms minska med nollalternativet, eftersom trafiken bedöms öka till år 2037 och oskyddade trafikanter även fortsättningsvis måste färdas i blandtrafik längs väg 108. I övrigt bedöms inte nollalternativet ge några konsekvenser för vare sig lokalsamhälle och regional utveckling, markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden eller rekreation och friluftsliv, jämfört med nuläget. 7.2 Utbyggnadsalternativet 7.2.1 Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuell vägplan bedöms påverka lokalsamhälle och regional utveckling positivt genom ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik på sträckan. Vidare kan pendlingsmöjligheterna och kopplingarna mellan Lund och Kävlinge öka. 7.2.2 Trafik +1 Den planerade gång- och cykelvägen bedöms öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan. Vidare ger planerad gång- och cykelväg en genare och mer logisk anslutning till befintliga gång- och cykelvägar mellan Kävlinge och Lund. Drift och underhåll för befintlig väg 108 påverkas inte av planerad gång- och cykelväg. Den nya gång- och cykelvägen har projekterats så att drift och underhåll kan utföras på ett enkelt och effektivt sätt. Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred längs hela sträckan, vilket gör att den kan vinterväghållas utan problem. +1 7.2.3 Markanvändning -1 Planerad gång- och cykelväg kommer att ta värdefull jordbruksmark i anspråk. Åkermarken inom utredningsområdet tillhör den mest produktiva i landet. Aktuell vägplan påverkar därför markanvändningen negativt genom att mark tas i anspråk permanent och tillfälligt för att anlägga gång- och cykelväg. Omfattningen bedöms dock vara begränsad med tanke på projektets storlek. Gång- och cykelvägen anpassas så långt det är möjligt efter befintliga förhållanden och utformningen anpassas för att kunna minimera påverkan på markanvändningen. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för markanvändningen bli små (se även figur 4). 7.2.4 Landskapsbild 0 Landskapsbilden bedöms inte påverkas, då gång- och cykelvägen i stort kommer att följa befintlig väg 108 och anpassas till landskapets förutsättningar. Där bullervall finns på sträckan (se figur 13) anpassas utformningen av gång- och cykelvägen till att inrymmas mellan väg 108 och befintlig bullervall för att minimera påverkan på den befintliga landskapsbilden. 29

7.2.5 Naturmiljö 0 Naturvärdesobjekt NO 01 (naturvärdesklass 2, högt naturvärde), en vägslänt med karaktär av sandhed och rik förekomst av hedblomster, lokaliserad på västra sidan om väg 108, kommer att påverkas negativt av planerad gång- och cykelväg. Ett likvärdigt område med större utbredning, NO 02, finns på den östra sidan om väg 108. NO 01 kommer troligtvis att påverkas av schakt och anläggningsarbeten då ny slänt utformas. Hedblomster föreslås flyttas till den nya vägslänten vilket kräver samråd med Länsstyrelsen och en dispens från artskyddsförordningen. Hedblomster och de andra arter som hittats i NO 01 kräver skötsel i form av kontinuerlig störning och kan därmed gynnas av flytten. Som kompensationsåtgärd föreslås nya sandblottor skapas som ger arterna ytterligare möjlighet att sprida sig. Vidare föreslås matjorden tillvaratas och återanvändas i den nya vägslänten för att bevara den befintliga fröbanken. Underhåll och skötsel bör utföras för att bevara och utveckla slänternas värden. Den solitära asken, NO 03, påverkas inte av planerad gång- och cykelväg då denna anpassas efter trädet och rötternas utbredning. De två dammarna i sydvästra delen av utredningsområdet omfattas av generellt biotopskydd (GB 03), dessa påverkas inte av aktuell vägplan. Ingen av kommunens eller länsstyrelsens naturvärdesobjekt påverkas av planerad gång och cykelväg. Sammantaget bedöms åtgärdsförslaget få mycket begränsade konsekvenser för områdets naturmiljövärden. 7.2.6 Kulturmiljö 0 Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka någon av värdekärnorna för riksintresset för kulturmiljövården, särskilt värdefulla kulturmiljöer eller kulturmiljöstråk, eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa befintlig väg 108. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka kända fornlämningar. För att säkerställa att inga okända fornlämningar påverkas under anläggningsarbetet kommer en schaktövervakning att utföras för två utpekade områden längs med väg 108. Hobyvägen (väg 934) har pekats ut som en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö klass II. Vägen har hög ålder och löper i ursprunglig sträckning. Den kulturhistoriskt värdefulla vägmiljön påverkas inte av aktuell vägplan. Sammantaget bedöms åtgärdsförslaget få mycket begränsade konsekvenser för områdets kulturmiljövärden. 7.2.7 Vatten och vattenområden 0 Planerad gång- och cykelväg projekteras för att så långt det är möjligt undvika påverkan på befintliga dikningsföretag. Dikningsföretag Nr 12 Lackalänga korsar planerad gång- och cykelväg och kommer därför att påverkas, även båtnadsområde för dikningsföretag Nr 10 och 14 Lackalänga påverkas, dock i begränsad omfattning. Se även Teknisk PM och Projekterings PM Avvattning. Fördröjning av dagvatten kommer att hanteras med diken så att ingen påverkan görs på recipienten (Kävlingeån). Miljökvalitetsnormerna (se kapitel 9.2) för Kävlingeån och grundvattenförekomsten Kågeröd bedöms inte påverkas av aktuellt projekt. 30

7.2.8 Rekreation och friluftsliv +1 Rekreation och friluftsliv bedöms få positiva konsekvenser av åtgärdsförslaget. Genom att tillgängliggöra sträckan mellan Lackalänga och Rinnebäck kan fler fotgängare och cyklister nå ut på det finmaskiga vägnät som finns i anslutning till väg 108 och som lämpar sig väl för cykling. Inom Kävlingeåns strandskyddsområde anläggs gång- och cykelvägen huvudsakligen inom befintligt vägområde, men markintrång kommer att ske. Gång- och cykelvägen bedöms påverka strandskyddsområdet positivt, eftersom den ökar tillgängligheten till området. 7.2.9 Markföroreningar Inga markföroreningar misstänks på den aktuella sträckan. Resultaten av provtagning och analyser visar att alla undersökta prover understiger riktvärde för KM, detta redovisas i markteknisk undersökningsrapport (MUR) geoteknik samt PM markmiljöundersökning inklusive markmiljöinventering. Om markföroreningar upptäcks under byggnation ska detta anmälas till beställare och tillsynsmyndigheten. 7.2.10 Samhällsekonomisk bedömning Det har inte gjorts någon samhällsekonomisk bedömning för projektet. För en översiktlig kostnadskalkyl, se kapitel 12.4. 7.2.11 Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser I arbetet med aktuell vägplan har anslutning med gång- och cykelväg längs Kvarngatan i Kävlinge studerats. Hela anslutningen längs Kvarngatan hamnar inom detaljplanelagt område, och ingår därmed inte i det vägområde som fastställs för aktuell vägplan. Lösningar för gång- och cykelvägen inom detaljplanelagt område har studerats och tagits fram i samråd med Kävlinge kommun. Sträckan kommer att ingå i Trafikverkets fortsatta arbete med entreprenad och uppföljning. I övrigt har inga indirekta eller samverkande effekter och konsekvenser identifierats inom projektet. 31

7.2.12 Påverkan under byggnadstiden En stor del av det planerade arbetet kommer att kunna bedrivas inom befintligt vägområde. Utöver detta behövs markområden som används tillfälligt under byggtiden för upplag, maskiner, byggmaterial med mera. Om ytor utöver de som angivits som nya områden med vägrätt eller tillfällig nyttjanderätt behövs för anläggning av gång- och cykelväg får entreprenören föreslå platser i samråd med beställaren och själv teckna avtal med berörda markägare. Under byggtiden finns det risk för föroreningsspridning genom till exempel läckage eller spill av drivmedel från arbetsmaskinerna. Arbetet kan också innebära störningar i form av buller och vibrationer. Avgaser från arbetsmaskiner och transporter till och från arbetsplatsen kan komma att ge upphov till spridning av partiklar samt miljö- och klimatpåverkande gaser som till exempel koldioxid, kolmonoxid och kväveoxid till luften. Transporter, rivning och schaktning kan medföra att damm sprids i omgivningen. Planer för trafik under byggtiden, drift och underhåll samt räddningsinsatser Trafiken kommer att påverkas under byggtiden, men väg 108 kommer vara öppen för trafik, med minst ett körfält på 3,5 m, under hela anläggningsarbetet. Under byggnationen av gång- och cykelvägen görs vid behov en avstängning av ett körfält på cirka 100-200 meter som kontinuerligt följer med arbetsmaskinerna längs med sträckan. På denna sträcka stängs ett körfält och trafiken regleras med trafikljus. Avstängningar och etappindelningar planeras så att störningar för trafik och boende minimeras. Hastigheten får sänkas till lägst 50 km/h. När anläggningsarbete utförs i samband med trafikerade vägar uppstår en säkerhetsrisk. En trafikanordningsplan upprättas av entreprenören för att minska risken för olyckor. Det bedöms inte finnas något behov av omledning av trafik under byggnationen, infarter och korsande vägar ska hållas öppna för boende och räddningstjänst. 32