Rapportnamn (dokumenttitel)

Transkript

1 Vägplan Väg 108 Lund - Kävlinge GC-väg Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun, Skåne län Rapportnamn (dokumenttitel) Samrådsunderlag inför beslut om betydande miljöpåverkan Förklarande text Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Samrådsunderlag tillhörande vägplan. Väg 108 Lund - Kävlinge, GC-väg Rinnebäck - Lackalänga Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Björn Eresund Författare: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Kartor: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: Kontaktperson: ali Hamid, projektledare Trafikverket

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Bakgrund Aktualitet Geografisk avgränsning Planläggningsprocessen Ändamål, projektmål och syfte Övergripande mål Ändamål och projektmål Tidigare utredningar och beslut Nuvarande förhållanden Markanvändning Lokalsamhälle och regional utveckling Trafikförhållanden Miljöförutsättningar Byggnadstekniska förutsättningar Behov av förändringar Lokalisering och utformning Östra eller västra sidan om väg Anslutning till befintlig gång- och cykelväg Väg 108 på bank Väg 108 i skärning Bro över väg Över Kävlingeån Anslutning till Kvarngatan Konsekvenser Markanvändning Lokalsamhälle och regional utveckling Trafikförhållanden Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Vatten och vattenområden Rekreation och friluftsliv Fortsatt arbete Referenser... 25

4 1 Sammanfattning Samrådsunderlaget utgör det första steget i vägplaneringsprocessen och är huvudsakligen en program- och inventeringsfas där förutsättningar, problem och åtgärdsförslag redovisas. Under denna planeringsfas inleds också samråd med allmänhet och organisationer, myndigheter och andra som berörs av projektet. Samrådsunderlaget ligger även till grund för länsstyrelsens beslut om projektet anses medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg från Lund mot Kävlinge på västra sidan av väg 108, men den slutar vid korsningen med Kärråkravägen. Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. Den aktuella sträckan, längs väg 108 mellan Kävlinge och Lackalänga, ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Ändamålet med föreliggande vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm, trygg och gen gång- och cykelväg på hela sträckan mellan Lund och Kävlinge. Den planerade gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gång- och cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. Utredningsområdet hör till Lund- och Helsingborgsslätten. Jordbruksmarken i anslutning till aktuellt område är av mycket hög produktiv kvalité (klass 7, 9 och 10). Landskapselement som gårdsbebyggelse, alléer och holmar utgör viktiga inslag i den av jordbrukslandskapet dominerade landskapsbilden. Delar av utredningsområdet ligger även inom Kävlingeåns strandskyddsområde. I utredningsområdets sydöstra del ligger Stångby mosse som är av riksintresse för naturvård i Skåne län, utpekat naturreservat samt Natura 2000-område. I utredningsområdet finns även kulturhistoriska miljöer som är av riksintresse och särskilt värdefulla enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne. En 2,5 meter bred gång och cykelväg föreslås på den västra sidan av väg 108. Det innebär att vägen inte behöver korsas och intrånget i värdefulla naturmiljöer kan minimeras. Gång- och cykelvägen separeras huvudsakligen från väg 108 med en skiljeremsa. Den planerade gång- och cykelväg kommer ta högkvalitativ jordbruksmark i anspråk. Den negativa konsekvensen för markanvändningen bedöms som liten med tanke på projektets begränsade omfattning och kommer att vägas mot möjligheten att öka trafiksäkerheten för cyklister och andra oskyddade trafikanter på sträckan. Möjligheten att öka gång- och cykeltrafiken mellan Lund och Kävlinge är även en lokalsamhällelig och regional utvecklingspotential som kan väga upp de negativa konsekvenserna. Den planerade gång- och cykelvägen bedöms få ringa konsekvenser för naturoch kulturmiljön, särskilt om sträckan förläggs på västra sidan av väg

5 Hjälarp Holterup 104 Kävlinge Furulund 108 Löddeköping Bjärred Lund ± VÄG 108 Rinnebäck - Lackalänga, Kävlinge kommun Datum: Teckenförklaring Utredningsområde km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 1. Översiktskarta 5

6 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund Kävlinge tätort har drygt invånare och Lund Stad invånare. Avståndet mellan Kävlinge och centrala Lund är cirka 13,8 km via den kortaste vägen, väg 108. Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg från Lund mot Kävlinge på västra sidan längs väg 108, men den slutar vid korsningen med Kärråkravägen (väg 923). Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. KÄVLINGE Kvarngatan Kävlingeån Strömmen 108 Vasatorp Framnäs 6 ± Figur 2. Anslutningar Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Kärråkravägen Teckenförklaring

7 2.2 Aktualitet Förbindelsen mellan Kävlinge och Lund ingår i Trafikverkets och Region Skånes cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år Geografisk avgränsning Aktuellt utredningsområde visas i figur 1. Översiktskarta samt figur Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket gör den färdig. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 3. Vägplaneprocessen 7

8 3 Ändamål, projektmål och syfte 3.1 Övergripande mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa Regionala mål Trafikverket och Region Skåne har tagit fram en cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år I denna framkommer det att målbilden för Region Skånes arbete med cykling är: I Skåne är cykeln det självklara valet. För att målbilden ska bli verklighet krävs att cykling står för en relativt hög del av det totala resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, att Skåne är en cykelturismdestination, att cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur. Cyklingen ska vara säker och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister Lokala mål I en samrådshandling av Kävlinge kommuns trafikstrategi ( ) har en målsättning för Kävlinge år 2035 formulerats. Denna innebär bland annat att Kävlinge ger goda förutsättningar för ett hållbart resande, med effektiva, bekväma och varierade transporter i och mellan kommunens orter, inland och kust. Kävlingeborna har nära till allt de behöver och attraktiva transportalternativ till både lokala och regionala målpunkter. Barn och ungas behov prioriteras, liksom transportmöjligheter för pendling. Sju målområden har pekats ut, varav bättre cykelmöjligheter och effektiva och hållbara regionala förbindelser finns med. 8

9 3.2 Ändamål och projektmål Sträckan för planerad gång- och cykelväg längs med väg 108, mellan Kävlinge och Lackalänga ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Kävlinge och Lund. Ändamålet med aktuell vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm, trygg och gen gång- och cykelväg på hela sträckan mellan Lund och Kävlinge. Den aktuella vägplanen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gång- och cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. De projektmål som formulerats är: Föreslagna åtgärder bidrar till en ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för fotgängare och cyklister på sträckan Gång- och cykelvägen separeras från biltrafiken för att bidra till en trygg, säker, bekväm och attraktiv gång- och cykelväg Föreslagna åtgärder anpassas efter befintligt landskap och dess natur- och kulturvärden Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 3.3 Tidigare utredningar och beslut ÅF Infrastructure AB har, på uppdrag av Trafikverket, utrett möjligheten att placera den nya gång- och cykelvägen på befintlig vägbro över Kävlingeån, strax söder om T-korsningen vid väg 108/ Kvarngatan. Utredningen visade att det är möjligt att förlägga gång- och cykelvägen på befintlig vägbro genom att korta av ett cirka 130 meter långt vänstersvängskörfält, utan att bron behöver byggas om. Inom ramen för utredningen gjorde ÅF Infrastructure AB även trafikmätningar och prognoser. Dessa ligger även till grund för aktuell vägplan och redovisas i kapitel 4.3 och 5. I september 2016 genomförde OM s Naturtjänst på uppdrag av Trafikverket en naturvärdesinventering längs aktuell sträcka. Resultatet presenteras i avsnitt Naturmiljö. 9

10 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Markanvändning I anslutning till utredningsområdet dominerar jordbruket. Inom utredningsområdet finns jordbruksmark i klass 7, 9 och 10. Det betyder att den tillhör den mest produktiva åkermarken i Sverige. En detaljplan i Kävlinge angränsar till området för aktuell vägplan. 4.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Kävlinge är en utpendlingskommun där cirka 65 % av befolkningen pendlar till arbete i andra kommuner. Den starkaste kopplingen är till Lund, där 26 % av pendlarna arbetar, exempelvis på universitetssjukhuset, Lunds universitet samt stora företag som Tetra Pak och Sony Ericsson. 4.3 Trafikförhållanden Antalet cyklister som cyklar på bron över Kävlingeån har uppskattats till cirka cyklister per dygn. Cykeltrafiken mellan Lund och Kävlinge har femdubblats mellan år 2004 och Mot bakgrund av detta samt den förväntade befolkningstillväxten i Skåne uppskattas cykeltrafiken över bron med planerad gång- och cykelväg på plats att tillta till cyklister. Idag trafikerar cirka 8400 fordon/årsmedeldygn väg 108 vid bron över Kävlingeån (trafikmätning september 2016). Trafiken bedöms öka till fordon/årsmedeldygn år På sträckan mellan Rinnebäck och Lackalänga är hastigheten begränsad till 90 km/h längs den största delen av sträckan, och till 70 km/h från strax söder om bron över Kävlingeån och norrut. Kvarngatan trafikeras av cirka 3400 fordon/årsmedeldygn, och bedöms öka till fordon/årsmedeldygn år Hastigheten är begränsad till 40 km/h. I Transportstyrelsens register över olyckor (STRADA) har det registrerats 11 olyckor inom utredningsområdet under perioden : en dödsolycka, en allvarlig olycka och åtta lindriga olyckor. Ingen av de rapporterade olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Merparten av olyckorna skedde i korsningen Kvarngatan/väg 108. Det finns inte någon kollektivtrafik som trafikerar sträckan. 4.4 Miljöförutsättningar Landskapsbild Området mellan Lund och Kävlinge ligger inom den landskapstyp som Länsstyrelsen i Skåne definierat som låglänt odlingslandskap och hör till den mer detaljerade indelningen kallad Lund- och Helsingborgsslätten. De låglänta odlingslandskapen i Skåne är generellt sett belägna under 50 m.ö.h. och landskapstypen karaktäriseras av det öppna flacka landskapet som har en lång kontinuitet av jordbruk. Lund- och Helsingborgsslätten utgörs av en flack, öppen och svagt böljande jordbruksbygd. Berggrunden består av kalksten, sandsten och lera och jordlagret utgörs främst av lerig morän och moränfinlera med inslag av postglacial sand. Området har bland de högsta jordbruksklasserna i landet, på 10

11 sträckan mellan Rinnebäck och Lackalänga är jordbruksmarken i klass 7, 9 och 10. Med sin öppenhet och det storskaliga jordbrukslandskapet utgör de mindre landskapselementen i form av gårdsbebyggelse, trädrader och alléer, holmar och ibland betesmarker viktiga inslag. De naturvärden som finns i området är i huvudsak knutna till dungar, betesmarker, stenmurar, pilevallar, alléer, diken och dammar, gårdsmiljöer och trädgårdar. På Lund- och Helsingborgsslätten, utanför tätorterna, uppgår den allemansrättsligt tillgängliga marken till cirka 5 % av områdets yta vilket motsvarar 0,01 ha/invånare Naturmiljö Delar av utredningsområdet ligger inom Kävlingeåns strandskyddsområde. I den sydöstra delen av utredningsområdet ligger Stångby mosse som har flera utpekade värden och skydd. Mossen utgörs av ett rikt topogent (plant) kärr med höga botaniska värden. Mossen består huvudsakligen av sumpskog och fuktäng. Invid mossen finns ängs- och betesmark, bestående av sidvallsäng och öppen hagmark. Av de för Stångby mosse speciella arterna i rikkärrvegetationen och delvis i kalkfuktängen kan nämnas orkidéen myggnyckel (Liparis Loeselii). Inom samma område växer även svarttåg (Juncus anceps). Andra sällsynta arter som växer i Stångby mosse är kärrknipprot, loppstarr och blekvide. (Epipactis palustris, Carex pulicaris och Salix hastata). Området är av riksintresse för naturvården i Skåne län, samt utpekat som naturreservat och Natura 2000-område ( se figur 4. Naturvärden). Området ingår också i Länsstyrelsen i Skånes naturvårdsprogram och myrskyddsplan för Sverige. Strax söder om Kävlingeån, öster om väg 108, finns en betesmark som är upptagen i TUVA, Jordbruksverkets databas över inventerad ängs- och betesmark, samt redovisas som ett område med naturvärde klass 3 i Länsstyrelsen i Skånes naturvårdsprogram. I september 2016 genomförde OM s Naturtjänst på uppdrag av Trafikverket en naturvärdesinventering längs aktuell sträcka. Inventeringen visade att det finns fyra naturvärdesobjekt samt tre objekt som omfattas av det generella biotopskyddet längs sträckan. Naturvärdesobjekten är klassade i tre klasser utifrån deras betydelse för den biologiska mångfalden, där klass 1 är högst och klass 3 är lägst. Naturvärdesobjekt 01 utgörs av en vägslänt med naturvärdesklass 2. Objektet består av en östvänd ytterslänt på västra sidan av väg 108. Vägen är här djupt nerskuren i omgivande åkermark och en hög och sluttande ytterslänt med sandigt underlag har uppstått. Även den från vägen sluttande vägslänten ett stycke norrut ingår i objektet. Miljön har karaktär av sandhed bevuxen med torktåliga torrbacksväxter som t.ex. gråfibbla, gul fetknopp, fårsvingel, getväppling, gråbinka och gulmåra. Mest iögonfallande är den rika förekomsten av hedblomster (VU); cirka 500 exemplar noterades. Många sandblottor förekommer. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Naturvärdesobjekt 02 utgörs också av en vägslänt med naturvärdesklass 2. Denna är lokaliserad till den östra sidan av väg 108 och består av en västvänd ytterslänt. Vägen är här djupt nerskuren i omgivande åkermark och en hög och 11

12 ± Kävlinge Kvarngatan NO 01 NO 02 Strömmen NO 03 Kullen 108 Vasatorp NO 04 Framnäs Kärråkravägen GB 02 GB 03 GB 01 Nyhem NATURVÄRDEN Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km 12 Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 4. Naturvärden Teckenförklaring Natura 2000, Art- och habitatdirektivet Naturreservat Ängs- och betesmark Riksintresse, Naturvård LST naturvårdsprogram, naturvärde klass 3 Generellt biotopskydd Planerad gång och cykelväg Fast strandskydd Flytande strandskydd Sumpskog Naturvärdesobjekt klass 2 Naturvärdesobjekt klass 3

13 sluttande ytterslänt med sandigt underlag har uppstått. Miljön har karaktär av sandhed bevuxen med torktåliga torrbacksväxter som t.ex. gråfibbla, gul fetknopp, fårsvingel, getväppling, gråbinka och gulmåra. Mest iögonfallande är den rika förekomsten av hedblomster (VU); cirka 2100 exemplar noterades. Många sandblottor förekommer. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Naturvärdesobjekt 03 utgörs av en grov solitär ask (EN) i naturvärdesklass 3. Asken är 277 mm i omkrets och står intill korsningen mellan väg 108 och en mindre grusväg. Asken är mycket lite angripen av askskottsjuka och är det enda stora trädet i området, som utgörs av ett platt åkerlandskap. Barken är grov och rikt bevuxen med mossor och lavar. Bl.a. noterades glansfläck (S) och grå skärelav (S). Ett myrsamhälle lever i trädet nere vid basen. Naturvärdesobjekt 04 utgörs av en vägslänt i naturvärdesklass 3. Underlaget är mer sandigt i detta parti än i omgivande vägslänter. Detta gör att inslaget av högvuxna och bredbladiga gräs är mindre och istället gynnas konkurrenssvaga men torktåliga blomväxter som t.ex. gråbinka, gråfibbla och liten blåklocka. Det finns många myrbon i slänten, vilket skapat sandblottor. Objektet utgör även en lämplig livsmiljö för sandlevande naturvårdsarter bland insekter. Vidare fann OM s naturtjänst en pilevall (GB 01) och två sentida anlagda dammar (GB 02 och GB 03), vilka omfattas av det generella biotopskyddet. De fann även en allé med lönn, hästkastanj och avenbok på jordvallen på den östra sidan av väg 108 vid Östra Lackalängavägen. Alléträden är enligt uppgift från närboende planterade under första hälften av 1990-talet (inte uppnåt 30 år) och har ännu inte uppnått en brösthöjdsdiameter av 20 cm, varför allén definitionsmässigt ännu inte omfattas av generellt biotopskydd Kulturmiljö Riksintresse för kulturmiljövården Svenstorp - Hviderup - Flyinge - Västra Hoby (M:K 45) Riksintresset (se figur 5), delen Lackalänga Västra Hoby utgörs av en dalgångsbygd och odlingslandskap med slättbygdskaraktär och lång bosättningskontinuitet kring Kävlingeån. Längs med höjdryggen söder om Lackalänga finns en betydande koncentration av fornlämningar. Riksintresset uttrycks genom gånggrift och stora bronsåldersgravar längs med ådalen. Betade strandängar och spridd gårdsbebyggelse samt landskapet med sina rätvinkliga vägnät, uppfarter och enstaka alléer visar på den tydliga präglingen som skiftesreformen haft på området Särskilt värdefulla kulturmiljöer I Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne ) har ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer pekats ut, aktuellt projekt berör ett av dessa områden (se figur 5). Stångby - V Hoby Krutmöllan: Den särskilt värdefulla kulturmiljön Stångby- V Hoby - Krutmöllan visar på en utveckling av kulturlandskapet från förhistorisk tid till nutid där gravhögar och andra fornlämningar är viktiga inslag. Söder om Kävlingeån breder ett öppet jordbrukslandskap ut sig och på de bitvis branta sluttningarna vid Kävlingeån 13

14 Kävlinge Kvarngatan Strömmen Kullen 108 Vasatorp Framnäs Kärråkravägen ± Nyhem KULTURMILJÖ Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 5. Kulturmiljövärden Teckenförklaring Kulturmiljöstråk Riksintresse, Kulturmiljövård Särskilt värdefulla kulturmiljöer Planerad gång och cykelväg Fornlämning, yta Fornlämning, linje Fornlämning, objekt Kulturväg, klass II

15 nyttjade som betesmarker finns flera gravhögar från bronsåldern. En mindre dalgång från Stångbymosse sträcker sig norrut mot Kävlingeån Kulturmiljöstråk: Kävlinge å I Kulturmiljöprogram Skåne pekas även ett antal kulturmiljöstråk ut. Kävlinge å är ett av dessa stråk som sträcker sig från Bjärred i väster till Vombsjön i öster. Kävlinge ån med intilliggande våtmarker och fördelaktiga jordmån utgjorde viktiga förutsättningar för de tidiga åkerbrukskulturerna. De första bosättningarna i Kävlingetrakten skedde längs kusten och spred sig sedan utmed Kävlinge ån. Ån har också varit en viktig transportled och även nyttjats för drift av kvarnar och industrier. De sanka strandängarna har under en mycket lång tid nyttjats för bete Övrigt Inom utredningsområdet för aktuell gång- och cykelväg mellan Rinnebäck Lackalänga, finns flera fornlämningar registrerade bland annat i form av boplatser och gravhögar. Trafikverket har låtit utföra en arkeologisk utredning steg 1 (AU1) under början av Resultatet av denna visar att förutsättningarna att påträffa fornlämningar är störst på två av de förhöjningar som finns längs med väg 108 (se orange markering i figur 6). Vidare visar utredningen att det för delar av sträckan behövs en arkeologisk utredning steg 2 (AU2), vilken kommer att utföras under april-maj månad. Figur 6. Områden med störst förutsättningar att påträffa fornlämningar 15

16 Vägverket, (numera Trafikverket) har klassificerat den korsande vägen Hobyvägen (väg 934) som en kulturhistoriskt värdefull vägmiljö klass II. Vägen har hög ålder och löper i ursprunglig sträckning. Den har dock genomgått förändringar, precis som det omgivande kulturlandskapet Vatten och vattenområden I den norra delen av utredningsområdet rinner Kävlingeån. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för ån år Den ekologiska statusen var då otillfredsställande och den kemiska statusen uppnådde inte god. Motiven för att ån inte uppnår god ekologisk beror på fysisk påverkan i form av bland annat övergödning, miljögifter och förändrade habitat. Till år 2027 är målet att den ekologiska statusen ska vara god, precis som den kemiska. God kemisk ytvattenstatus bedöms kunna uppnås till år 2027, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen inom aktuell tidsram. Utredningsområdet överlappar grundvattenförekomsten Kågeröd, se figur 7. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomster Såväl kvantitativ som kemisk status var då god. Inom utredningsområdet finns tre stycken dikningsföretag på västra sidan om väg 108, vilka inte har några utpekade båtnadsområden (se figur 7) Rekreation och friluftsliv Fisket i Kävlingeå/Löddeå är internationellt känt och lockar turistande sportfiskare från hela Europa. Ån anses av många vara ett av Europas bästa gäddvatten. Förutom gädda kan man även fiska efter abborre, brax, gös, lax och öring. Det finmaskiga vägnätet i anslutning till väg 108 lämpar sig väl för cykling, och delar har pekats ut som cykelleder i Kävlinge kommuns översiktsplan Byggnadstekniska förutsättningar Bedömningen av de byggnadstekniska förutsättningarna grundas på studier av SGUs jordarts-, jorddjups- och grundvattenmagasinkartor i skala 1: och 1: hämtade på nätet. Generellt bedöms aktuella jordar ha goda bärighetsegenskaper och inga förstärkningsåtgärder erfordras. De byggnadstekniska förutsättningarna är således goda och jordlagren består generellt av lermorän. I den norra delen, kring Kävlingeån, förekommer svämsediment av sand samt postglacial sand. I den södra delen förekommer postglacial sand och även postglacial lera på den östra sidan av väg 108. Geotekniska undersökningar ska utföras inför arbetet med vägplan med status samrådshandling där resultaten sammanställs i en undersökningsrapport och arbetas in i de projekterade lösningarna. I samband med de geotekniska undersökningarna kommer även markmiljöundersökningar utföras för att identifiera eventuella föroreningar i den mark och de diken som kan komma att påverkas av aktuell gång- och cykelväg. 16

17 Rinnebäck Strömmen Kullen 108 Vasatorp Framnäs ± Nyhem VATTENOMRÅDEN Väg 108 Rinnebäck - Lackalänga Kävlinge kommun Skala (A4):1: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Dikningsföretag Dikningsföretag båtnadsområde Grundvatten Kågeröd Planerad gång och cykelväg Fastighetsgräns 17 Figur 7. Vattenområden, grundvatten och dikningsföretag

18 5 Behov av förändringar Idag finns det en befintlig separerad gång- och cykelväg från Lund mot Kävlinge på västra sidan längs väg 108, men den slutar ungefär vid korsningen med väg 923. Därefter är den snabbaste vägen att fortsätta i blandtrafik på väg 108, som dock inte är lämplig för cykling i blandtrafik. Motorfordonstrafiken på sträckan håller en hög hastighet och årsmedeldygnstrafiken är hög. Alternativet att cykla västerut via Furulund innebär en omväg, framförallt för de som bor i östra Kävlinge. Med hänsyn till den prognostiserade trafikökningen längs sträckan (se kapitel 4.3) är behovet av aktuell gång- och cykelväg stort. 6 Lokalisering och utformning 6.1 Östra eller västra sidan om väg 108 Gång- och cykelvägen kan placeras antingen väster eller öster om väg 108. Om den förläggs till den östra sidan så krävs det två nya passager över väg 108. Anslutningen till befintlig gång- och cykelväg i söder sker på den västra sidan av väg 108, där hastigheten för motorfordon är begränsad till 90 km i timmen. Det innebär att hastighetsbegränsningen bör sänkas om passagen ska vara trafiksäker, eller så krävs en planskildhet. I norr kan passage antingen ske under bron över Kävlingeån, på befintlig bro över väg 108 (Harrievägen) eller i plan. Passagen längs med Kävlingeån har dock avfärdats på grund av otillräcklig höjd och passagen över befintlig väg innebär en rejäl omväg för alla cyklister väster om väg 108. Att korsa väg 108 i plan bedöms inte vara trafiksäkert, eftersom korsningen Kvarngatan/väg 108 redan är olycksdrabbad. Enligt den naturvärdesinventering som genomförts av OM s naturtjänst så finns de mest skyddsvärda naturmiljöerna på den östa sidan av väg 108. Sammantaget bedöms det vara mest fördelaktigt att placera gång- och cykelvägen väster om väg Anslutning till befintlig gång- och cykelväg Befintlig gång- och cykelväg i söder separeras från väg 108 med ett vägräcke. Den nya gång- och cykelvägen föreslås fortsätta med räcke förbi befintlig bullervall, då en skiljeremsa skulle innebära att bullervallen måste rivas. Det är inte möjligt att flytta bullervallen utan att delvis fylla igen de dammar som ligger bakom den, vilket inte bedömts vara ett realistiskt alternativ med tanke på dammarnas miljövärde och de kostnader som det skulle medföra. 18

19 Kvarngatan Kävlingeån Kärråkravägen Väg 108 Bro över väg 108 Bullervall BANK SKÄRNING BANK SKÄRNING BANK Figur 8. Val av utformningsalternativ 19

20 6.3 Väg 108 på bank Där väg 108 går på bank (se figur 8) finns två alternativa lokaliseringar av gång- och cykelvägen. Antingen placeras den i marknivå, nedanför vägslänten. För att inte gång- och cykelvägen ska svämma över av vatten krävs ett dike mellan släntfot och gång- och cykelväg. På många sträckor är banken hög (upp till 3,5 meter), vilket innebär att gående och cyklister rör sig på en betydligt lägre nivå än motortrafiken. Det skulle vara negativt för cyklisters och gåendes trafikantupplevelse, då de har trafiken ovanför sig och endast har fri sikt åt väst. Det andra alternativet är att gång- och cykelvägen placeras i höjd med väg 108. Gång- och cykelvägen separeras då från väg 108 med en skiljeremsa i form av ett dike på minst 4 meter. Gående och cyklister får då god sikt åt alla håll. För att kunna hantera avvattningen på ett bra sätt kan det på vissa sträckor bli aktuellt med ett bredare dike, 6-7 meter för att kunna hantera och fördröja de mängder vatten som genereras av väg 108 och den nya gång- och cykelvägen. 6.4 Väg 108 i skärning Där väg 108 går i skärning kan gång- och cykelvägen antingen placeras i höjd med väg 108 och separeras från biltrafiken med en skiljeremse i form av ett dike på minst 4 meter. Ett alternativ till detta är att placera cykelvägen uppe på vägsläntens krön. I de fall vägslänten har en större lutning än 1:3 krävs ett fallskydd i form av ett räcke. 6.5 Bro över väg 108 I den sektion där gång- och cykelvägen passerar under Hobyvägen som korsar väg 108 planskilt finns två alternativa placeringar för gång- och cykelvägen. Den kan lokaliseras på insidan om bropelarna, till vänster i figur 9. Detta medför dock ett onödigt stort markintrång på intilliggande fastighet. Ytan utgör också en möjlig utfart för exempelvis jordbruksmaskiner på fastigheten. Gång- och cykelvägen föreslås istället gå på högra sidan om pelarna och separeras från väg 108 med ett vägräcke på sektionen under bron. 6.6 Över Kävlingeån Trafikverket har tidigare utrett möjligheten att anlägga gång- och cykelvägen på befintlig vägbro. Utredningen visade att det är möjligt genom att befintligt vänstersvängfält kortas av. Det innebär att gång- och cykelvägen inte gör något intrång i Kävlingeåns vattenområde, vilket är positivt för de natur- och kulturmiljövärden som förknippas med ån. 20 Figur 9. Bro över väg 108, Hobyvägen. Gång- och cykelväg föreslås på västra sidan om väg 108 (till vänster i bilden), mellan vägen och bropelarna.

21 6.7 Anslutning till Kvarngatan Gång- och cykelvägen ska ansluta till en befintlig gång- och cykelväg norr om korsningen Kvarngatan/Harrievägen. Det innebär att den måste korsa Kvarngatan. Passagen kan placeras i anslutning till korsningen Kvarngatan/väg 108. Eftersom korsningen redan idag är olycksdrabbad bedöms det inte vara en trafiksäker lösning. Risken för köbildning i vänstersvängfältet på väg 108 ökar också. Passagen föreslås istället placeras i anslutning till korsningen Kvarngatan/ Harrievägen. Det innebär att den hamnar inom detaljplanelagt område, och att lösningar ska göras i samråd med Kävlinge kommun. Befintlig gång- och cykelväg Harrievägen Kvarngatan 108 Figur 10. Anslutning väg 108/Kvarngatan och Kvarngatan/Harrievägen 21

22 7 Konsekvenser 7.1 Markanvändning Planerad gång- och cykelväg kommer att ta värdefull jordbruksmark i anspråk. Åkermarken inom utredningsområdet tillhör den mest produktiva i landet. Aktuell vägplan påverkar därför markanvändningen negativt genom att mark tas i anspråk permanent och tillfälligt för att anlägga gång- och cykelväg. Omfattningen bedöms dock som begränsad med tanke på projektets storlek. Gång- och cykelvägen anpassas så långt det är möjligt efter befintliga förhållanden och utformningen anpassas för att kunna minimera påverkan på markanvändningen. Påverkan på gällande detaljplan i Kävlinge utreds i det vidare arbetet. 7.2 Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuell vägplan bedöms påverka lokalsamhälle och regional utveckling positivt genom ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik på sträckan. Vidare kan pendlingsmöjligheterna och kopplingarna mellan Lund och Kävlinge öka. 7.3 Trafikförhållanden Den planerade gång- och cykelvägen bedöms öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan. Vidare ger planerad gång- och cykelväg en genare och mer logisk anslutning till befintliga gång- och cykelvägar mellan Kävlinge och Lund. 7.4 Landskapsbild Landskapsbilden bedöms inte påverkas i någon större utsträckning, då gång- och cykelvägen i stort kommer att följa befintlig väg 108 och anpassas till landskapets förutsättningar. Där bullervall finns på sträckan (se figur 8) anpassas utformningen av gång- och cykelvägen till att inrymmas mellan väg 108 och befintlig bullervall för att minimera påverkan på den befintliga landskapsbilden. 7.5 Naturmiljö Naturvärdesobjekt NO 01 (naturvärdesklass 2, högt naturvärde), en vägslänt med karaktär av sandhed och rik förekomst av hedblomster, kommer att påverkas negativt av planerad gång- och cykelväg lokaliserad på västra sidan om väg 108. Ett likvärdigt område med större utbredning, NO 02, finns på den östra sidan om väg 108. NO 01 kommer troligtvis att påverkas av schakt och anläggningsarbeten då ny slänt utformas. Möjlighet finns att flytta hedblomster till den nya slänten som en kompensationsåtgärd vilket kräver samråd med Länsstyrelsen. Den solitära asken, NO 03, påverkas inte av planerad gång- och cykelväg då denna anpassas efter trädet och rötternas utbredning. De två dammarna i sydvästra delen av utredningsområdet omfattas av generellt biotopskydd (GB 03), dessa påverkas inte av aktuell vägplan. 22

23 7.6 Kulturmiljö Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka någon av värdekärnorna för riksintresset för kulturmiljövården, särskilt värdefulla kulturmiljöer eller kulturmiljöstråk, eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa befintlig väg 108. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka kända fornlämningar. I det fortsatta arbetet, april-maj månad, kommer en arkeologisk utredning steg 2 (AU2) att utföras för två delområden på sträckan vilka identifierats i arkeologisk utredning steg 1 (AU1). 7.7 Vatten och vattenområden Eventuell påverkan på dikningsföretag ska utredas i det vidare arbetet med vägplanen. Fördröjning av dagvatten kommer att utredas så att ingen påverkan görs på recipienten (Kävlingeån). Inom Kävlingeåns strandskyddsområde anläggs gång- och cykelvägen huvudsakligen inom befintligt vägområde, men markintrång kommer att ske. Gång- och cykelvägen bedöms påverka strandskyddsområdet positivt, eftersom den ökar tillgängligheten till området. Miljökvalitetsnormerna (se kapitel 4.4.4) för Kävlingeån och grundvattenförekomsten Kågeröd bedöms inte påverkas av aktuellt projekt. 7.8 Rekreation och friluftsliv Rekreation och friluftsliv bedöms få positiva konsekvenser av planerad gång- och cykelväg. Genom att tillgängliggöra sträckan mellan Rinnebäck och Lackalänga kan fler fotgängare och cyklister nå ut på det finmaskiga vägnät som finns i anslutning till väg 108 och som lämpar sig väl för cykling. 23

24 8 Fortsatt arbete Efter länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan utarbetas en plan med status samrådshandling. Samråd hålls med Länsstyrelsen, Kävlinge kommun samt sakägare som berörs av vägplanen. Samrådsmöten med sakägare och allmänheten hålls i Kävlinge under början av juni Därefter utarbetas en granskningshandling som ställs ut under hösten 2017, september - oktober. I nästa steg ber Trafikverket om Länsstyrelsen i Skånes yttrande, varefter vägplanen lämnas för fastställandeprövning i december För en mer utförlig beskrivning av processen, se projektets planläggningsbeskrivning som finns tillgänglig på Generella biotopskydd och strandskydd hanteras i planläggningsprocessen genom samråd med Länsstyrelsen i Skåne. 24

25 9 Referenser Publikationer Helgesson, Bertil & Trellid, Hampus (1997). Vägen - ett kulturarv: kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer på det statliga vägnätet i Skåne värda att bevara. Kristianstad: Region Skåne, Vägverket Kävlinge kommun (2016) Trafikstrategi för Kävlinge kommun, samrådsversion Länsstyrelsen i Skåne län (2006). Det skånska landsbygdsprogrammet: ett utvecklingsprogram med landskapsperspektiv. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. Region Skåne och Trafikverket (2014) Cykelvägsplan för Skåne ebsidor Kävlinge kommun, gällande detaljplaner. byggaboochmiljo/samhallsplanering/detaljplan/gallandedetaljplaner.4.e1e323d 13d64f5a9645ee.html Kävlinge kommun, gällande översiktsplaner. byggaboochmiljo/samhallsplanering/oversiktsplan/gallandeoversiktsplaner.4.e 1e323d13d64f5a9645cc.html Länsstyrelsen i Skåne, Kulturmiljöprogram Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/landskapsvard/kulturmiljoprogram/ Pages/kulturmiljoprogram.aspx Riksantikvarieämbetet, Fornsök search.html;jsessionid=b6ad2c86ec184484e10104aa7258c8a7?objektid= &tab=3 Skånetrafiken, Regionbusslinjer 2016 Trafikverket, Vägtrafikflödeskartan: SeTrafikinformation# VISS Vatteninformationssystem Sverige, Länsstyrelsens ebbgis. lansstyrelsen.se/mappage.aspx Övriga källor Länsstyrelserna, geodata default.aspx Länsstyrelsen i Skåne län Registerblad, Område av riksintresse för kulturmiljövården i Skåne län, Svenstorp - Hviderup - Flyinge - Västra Hoby (M:K 45) Naturvårdsverket (2000) Registerblad, Område av riksintresse får naturvård i Skåne län, Stångby mosse (N53) OM s Naturtjänst (2016) Naturinventering väg 108 Transportstyrelsen. Uttag ur STRADA, informationssystem för olyckor och skador i trafiken 25

26 Trafikverket, Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: , Texttelefon: TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER:XXXX. ISBN: (VID FLER ÄN 16 SID). UTGÅVA:X. JUNI PRODUKTION:XXX. TRYCKERI:XXX. FOTO: XXX. ILLUSTRATION:XXX.