Rapportnamn (dokumenttitel)

Transkript

1 Granskningshandling Väg 1370 Råå - Mörarp Gång- och cykelväg delen Rosenlund - Mörarp Helsingborgs stad, Skåne län Rapportnamn (dokumenttitel) Planbeskrivning Förklarande text Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Planbeskrivning tillhörande vägplan. Väg 1370, Råå-Mörarp, gång- och cykelväg delen Rosenlund-Mörarp Status: Granskningshandling Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Björn Eresund Författare: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Kartor: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: Kontaktperson: Wali Hamid, projektledare Trafikverket

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Bakgrund Aktualitet Geografisk avgränsning Planläggningsprocessen Ändamål, projektmål och syfte Tidigare utredningar och beslut Miljöbeskrivning Metod Avgränsning Nuvarande förhållanden Lokalsamhälle och regional utveckling Trafikförhållanden Markanvändning Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Vatten och vattenområden Rekreation och friluftsliv Markföroreningar Behov av förändringar Lokalisering och utformning Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Konsekvenser Nollalternativet Utbyggnadsalternativet Samlad bedömning...34

4 8.1 Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål Överensstämmelse med regionala mål Överensstämmelse med lokala mål Överensstämmelse med projektmålen Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Markanspråk och pågående markanvändning Fortsatt arbete Genomförande och finansiering Formell hantering Detaljplaner Genomförande Finansiering Referenser...44

5

6 E Åstorp Ödåkra Hyllinge E4 Bjuv Helsingborg E6 Rosenlundsvägen 1370 Mörarp Bankgatan 110 Påarp Mörarpsvägen (1376) Bårslöv 109 Gantofta Rydebäck 0 0,8 1,6 2,4 3,2 4 Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Teckenförklaring Utredningsområde Figur 1. Översiktskarta 6

7 1 Sammanfattning Idag finns det ingen separerad och trafiksäker gång- och cykelväg på sträckan mellan Långeberga- Påarp- Mörarp. Mörarpsvägen (väg 1376) har nyligen försetts med ny vägmålning och utgör nu en så kallad bygdeväg, vilket innebär att vägen försetts med bredare vägrenar för att förbättra möjligheterna för cykling. Den aktuella sträckan mellan Rosenlund och Mörarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Ändamålet med föreliggande vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm och trygg gång- och cykelväg längs väg 1370, Rosenlundsvägen på sträckan mellan (Helsingborg-) Påarp - Mörarp. Den planerade gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till bygdevägen längs Mörarpsvägen samt till befintlig gång- och cykelväg på Bankgatan i Mörarps tätort, och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. Gång- och cykelvägen kommer att fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/ Helsingborg, bland annat för de ungdomar som bor i Mörarp och går på högstadieskolan i Påarp. Utredningsområdet hör till Lund- och Helsingborgsslätten. Jordbruksmarken i anslutning till aktuellt område är av mycket hög produktiv kvalité (klass 8). Landskapselement som gårdsbebyggelse, alléer och holmar utgör viktiga inslag i den av jordbrukslandskapet dominerade landskapsbilden. I utredningsområdet finns ett antal naturmiljöer som bedöms utgöra naturvärdesobjekt, bland annat i form av ädellövskog, alléer, betesmarker och vattendrag. I utredningsområdet finns även en särskilt värdefull kulturmiljö enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne. En 2,5 meter bred gång och cykelväg föreslås på den södra sidan om Rosenlundsvägen. Det innebär att Rosenlundsvägen inte behöver korsas av oskyddade trafikanter och att intrånget i värdefulla naturmiljöer samt på tomtmark kan minimeras. Gång- och cykelvägen separeras så långt det är möjligt från biltrafiken på Rosenlundsvägen med en skiljeremsa, där detta inte är möjligt av utrymmesskäl används GCM-stöd eller målad linje som separeringsform. Sammantaget bedöms varken utbyggnadsalternativet eller nollalternativet ge några konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv eller vatten och vattenområden. Utbyggnadsalternativet bedöms ge små positiva konsekvenser för lokalsamhälle och regional utveckling. Utbyggnadsalternativet ger små negativa konsekvenser för markanvändning och naturmiljö. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms öka med utbyggnadsalternativet men minska med nollalternativet. 7

8 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund Mörarp är beläget 16 km öster om Helsingborg och har omkring 2000 invånare. Påarp, som ligger ca 10 km öster om Helsingborg, har omkring 3000 invånare. De båda orterna har varsin pågatågstation, och de är utpekade i Helsingborgs översiktsplan som stationssamhällen som ska utvecklas. I Mörarp finns en skola för elever i årskurs F-6. Närmsta skola för årskurs 7-9 finns i Påarp. Mörarpsvägen Trafikverket har nyligen gjort om Mörarpsvägen (väg 1376) till en så kallad bygdeväg. Det innebär att den har utformats med breda vägrenar och en dubbelriktad körbana utan mittlinje. Syftet är att förbättra möjligheterna för cykling, genom att ge cyklisterna en tydligare och bredare plats att cykla på, se figur 2. hemsida Trafikverket planerar att bygga en ny gång- och cykelväg längs med väg 1370, Rosenlundsvägen, mellan Bankgatan i Mörarp och Mörarpsvägen, som fortsätter till Påarp, för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp, se figur 1 och figur 3. Rosenlundsvägen 1370 Hasslarpsån Figur 2. Bankgatan Bygdeväg, exempelbild från Helsingborgs stads ANIAGRA Bankgatan Mörarpsvägen Rosenlundsvägen 1370 Hasslarpsån ANIAGRA Utredningsområde ± m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 3. Utredningsområde 8

9 2.2 Aktualitet Förbindelsen mellan Mörarp och Påarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år Geografisk avgränsning Aktuellt utredningsområde visas i figur 1 Översiktskarta samt figur 3 Utredningsområde. 2.4 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan, se figur 4. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Länsstyrelsen i Skåne tog beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket fastställer den. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 4. Vägplaneprocessen HÄR ÄR VI NU 9

10 2.5 Ändamål, projektmål och syfte Övergripande mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö, att miljökvalitetsmålen uppnås samt bidra till ökad hälsa. Regionala mål Trafikverket och Region Skåne har tagit fram en cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år I denna presenteras målbilden för Region Skånes arbete med cykling: I Skåne är cykeln det självklara valet. För att målbilden ska bli verklighet krävs att cykling står för en relativt hög andel av det totala resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, att Skåne är en cykelturismdestination, att cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur. Att cykla ska vara säkert och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister. Lokala mål I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas. Tanken är att effektivt utnyttja de stationsnära lägena för att skapa attraktiva boendemiljöer som ger möjlighet till ett miljövänligt och effektivt resande till och från centralorten. I de stationsnära lägena ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras Ändamål och projektmål Sträckan för planerad gång- och cykelväg längs med Rosenlundsvägen (väg 1370), mellan Rosenlund och Mörarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/Helsingborg. 10

11 Ändamålet med aktuell vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm och trygg gång- och cykelväg på sträckan mellan Rosenlund och Mörarp. Den aktuella vägplanen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gångoch cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. De projektmål som formulerats är: Föreslagna åtgärder bidrar till en ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för fotgängare och cyklister på sträckan Gång- och cykelvägen separeras från biltrafiken för att bidra till en trygg, säker, bekväm och attraktiv led. Skiljeremsa används som separeringsform så långt det är möjligt Föreslagna åtgärder anpassas efter befintligt landskap och dess natur- och kulturvärden Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 2.6 Tidigare utredningar och beslut Det finns inga tidigare utredningar genomförda inom projektet. 11

12 3 Miljöbeskrivning 3.1 Metod Länsstyrelsen i Skåne län har tagit beslutet att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ( ). Detta innebär att det räcker med en miljöbeskrivning som arbetas in i planbeskrivningen. Miljöbeskrivningen till denna vägplan baseras på de analyser och bedömningar som fortlöpande gjorts under planläggningsprocessen samt genom samråd med Länsstyrelsen. Konsekvenserna av nollalternativet och utbyggnadsalternativet bedöms mot nuläget och redovisas på en femgradig skala enligt figur 5, detta kan du läsa mer om i kapitel 7. År 2037 är horisontår (det år som bedömningen sträcker sig till). Påverkan\Värde Lokalt värde Regionalt värde Nationellt värde Stor positiv Medelstor positiv Liten positiv Inga Liten negativ Medelstor negativ Stor negativ Figur 5. Konsekvensmatris som visar att: +2 Mycket positiv konsekvens: Värdet är av nationellt intresse och åtgärdens positiva påverkan är medelstor eller stor. Värdet kan också vara regionalt och åtgärdens positiva påverkan stor. +1 Måttligt positiv konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens positiva påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens positiva påverkan medelstor till stor, eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. 0 Inga konsekvenser. Värdet är av nationellt eller regionalt intresse och åtgärden ger inte någon påverkan. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa eller positiva påverkan liten. -1 Måttligt negativ konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens negativa påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa påverkan medelstor till stor eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. 3.2 Avgränsning De miljöaspekter som behandlas i miljöbeskrivningen är markanvändning, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden, rekreation och friluftsliv, hälsa och säkerhet (avgränsat till trafiksäkerhet och trafikbuller) samt markföroreningar. Inom utredningsområdena finns det ett eller flera värden relaterade till dessa miljöaspekter. Miljöaspekterna luftkvalitet och klimat avgränsas bort, då åtgärderna inte berör motorfordonstrafiken. Ett influensområde är det geografiska område som direkt eller indirekt kan påverkas av en åtgärd. I aktuell miljöbeskrivning motsvarar influensområdet utredningsområddet, eftersom de potentiella konsekvenserna är små. Utredningsområdet redovisas i figur 3. Utredningsområdet. 12

13 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Lokalsamhälle och regional utveckling I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas genom att utnyttja stationslägena på ett effektivt sätt. Som nämnts tidigare ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras i de stationsnära lägena. 4.2 Trafikförhållanden Det har inte utförts några trafikräkningar av fotgängare och cyklister på den aktuella sträckan. En bedömning av antalet cyklister i dagsläget har gjorts där antalet uppskattas vara mellan stycken per dygn. Idag trafikerar cirka 2200 fordon/årsmedeldygn Rosenlundsvägen (trafikmätning 2016). Av dem är cirka 8 % lastbilar. Trafiken bedöms öka till cirka 3000 fordon/årsmedeldygn år 2037 (Trafikverkets uppräkningstal för EVA). Hastigheten är begränsad till 70 km/h mellan Mörarpsvägen (väg 1376) och Mörarps tätort, där hastigheten är reglerad till 40 km/h. År 2007 trafikerade cirka 440 fordon/årsmedeldygn Mörarpsvägen. Hastigheten är reglerad till 70 km/h. Det finns inte någon kollektivtrafik som trafikerar sträckan. I Transportstyrelsens register över olyckor (STRADA) har det registrerats sju olyckor inom utredningsområdet under perioden : en allvarlig olycka, en måttlig olycka och fem lindriga olyckor (se figur 6). Tre av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Det bör beaktas att samtliga inträffade olyckor inte är representerade i STRADA, eftersom inte alla akutmottagningar rapporterar till databasen och och polisen har haft problem med sitt inrapporteringssystem. Borfallet gäller dock inte några dödsolyckor. Egnahemsvägen S S S Bankgatan C Mörarpsvägen Rosenlundsvägen, väg 1370 F C U Hasslarpsån Typ av olycka och antal C F S S U Cykel/moped-motorfordon (lindrig) 2 Fotgängare-motorfordon (måttlig) 1 Singel motorfordon (lindrig) 2 Singel motorfordon (allvarlig) 1 Upphinnande motorfordon (lindrig) 1 Figur 6. Inrapporterade olyckor till Transportstyrelsens register (STRADA) under perioden

14 4.2.1 Trafikbuller Längs med Rosenlundsvägen finns flera fastigheter som ligger mycket nära vägen. Detta medför förhållandevis höga bullernivåer vid fasad och ett antal fastigheter har sedan tidigare fått med fastighetsnära åtgärder såsom tilläggsrutor eller fönster med bättre ljudisolering. 4.3 Markanvändning I anslutning till utredningsområdet dominerar jordbruket och jordbruksmarken är av klass 8 på en tiogradig skala, vilket innebär att det är högproduktiv och värdefull åkermark. Längs den sträcka som utreds för gång- och cykelväg finns ett antal bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter, flera av dem med bebyggelse nära Rosenlundsvägen på båda sidor om vägen. På södra sidan om Rosenlundsvägen, ungefär mitt på sträckan finns jordbruksverksamheten Aniagra (se figur 3) som har djurhållning med bland annat höns. Detaljplaner För detaljpnader nom utredningsområdet, se tabell 1 samt figur 7. Tabell 1. Detaljplaner Akt nr: Upprättad år Beskrivning 1283K Planen har bestämmelser som medger bland annat bostäder, bebyggelse för allmännyttigt ändamål, kyrkligt ändamål och småindustri eller hantverk. 1283K Planen tillkom för att förhindra bebyggelse i bokskogen inom planområdet och därmed bevara det som strövområde. I planen anges området som anges som parkmark K Planen innebär att huvudmannaskapet för allmän platsmark ändrats, så att Helsingborgs stad är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Trafikverket (då Vägverket) är fortsatt väghållare för Rosenlundsvägen. n Rosenlundsväge 1283K K K Figur Gällande detaljplaner i anslutning till aktuell vägplan.

15 4.4 Landskapsbild Området mellan Mörarp och Påarp ligger inom den landskapstyp som Länsstyrelsen i Skåne (2006) definierat som låglänt odlingslandskap och hör till indelningen kallad Lund- och Helsingborgsslätten. De låglänta odlingslandskapen i Skåne är generellt sett belägna under 50 m.ö.h. och landskapstypen karaktäriseras av det öppna flacka landskapet som har en lång kontinuitet av jordbruk. Lund- och Helsingborgsslätten utgörs av en flack, öppen och svagt böljande jordbruksbygd. Berggrunden består av lerskiffer, sandsten och kol och jordlagret utgörs av lerig morän och sand. Lund- och Helsingborgsslätten tillhör de bästa jordbruksmarkerna i Sverige, på sträckan mellan Mörarpsvägen och Mörarp är jordbruksmarken i klass 8 på en tiogradig skala. I det storskaliga jordbrukslandskapet med sin öppenhet, utgör de mindre landskapselementen viktiga inslag. Dessa kan vara i form av gårdsbebyggelse, trädrader och alléer, holmar och ibland betesmarker. De naturvärden som finns i området är i huvudsak knutna till dungar, betesmarker, stenmurar, pilevallar, alléer, diken och dammar, gårdsmiljöer och trädgårdar. På Lund- och Helsingborgsslätten, utanför tätorterna, uppgår den allemansrättsligt tillgängliga marken till cirka 5 % av områdets yta vilket motsvarar 0,01 ha/invånare. 4.5 Naturmiljö Naturcentrum AB har genomfört en naturvärdesinventering inom det aktuella utredningsområdet, avgränsat till cirka 25 m på ömse sidor av väg 1370, mellan Mörarp och Mörarpsvägen. Trädgårdar har bedömts cirka 10 m in från vägkant. Inventeringsområdet följer vägen och framgår tillsammans med inventerade naturvärdesobjekt av figur 8 och 9. Observera att naturvärdesinventeringen utfördes från öst till väst och beskrivs därefter, till skillnad från projektets längdmätning som går från väst till öst. Nio naturvårdsarter (se förklaringsruta på sidan 19) påträffades vid inventeringen. Arterna är knutna till de trädbärande miljöerna. De hotade trädslagen skogsalm (CR) och ask (EN) har minskat kraftigt i Sverige på grund av sjukdomar. Inom utredningsområdet är de dock fortfarande mycket vanliga, åtminstone som småplantor eller sly. På grund av ovanstående har naturvärdet för dessa arter bedömts lägre än för andra arter i samma hotkategori. Inventerade naturvårdsarter framgår av tabell 2. Stenmurar, diken, alléer och övriga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet inventerades också, vilket framgår av tabell 2. 15

16 Figur 8. Naturvärden östra delen. 16 Figur 9. Naturvärden västra delen

17 Tabell 2. Naturvärden Objektnr Naturvärdesklass Generellt biotopskydd Beskrivning 1 4 Trädgård som är artrikare ön omgivande landskap. 2 4 Avverkad träddunge med förhållandevis artrik flora. Död ved i form av stubbar. 3 2 Mulleskogen med biotopkvaliteter som multnande ved, gamla träd, håligheter, pollen och nektar. De södra delarna är påverkade av sentida avverkningar (vilka sannolikt missgynnat naturvärdena något). Biotopen fortsätter utanför utredningsområdet och ingår i ett större område som av Helsingborgs stad bedömts ha höga naturvärden. 4 4 x Stenmur bestående av enstaka stenar väst om mulleskogen. Muren är delvis beskuggad och kan ha ett visst värde för övervintrande grod- och kräldjur. 5 4 x Dike väst om Mulleskogen. Kantas av uppväxande lövträd. kan periodvis ha visst värde för vattenlevande organismer, men saknar flera viktiga strukturer. 6 3 x Allé med tre gamla lönnar, fem oxlar och en hästkastanj väst om Mörarp. Lönnarna har en artrik lavflora. 7 4 möjligen Träd- och buskrad. Det varierande träd- och buskskiktet är värdefullt för insekter och fågelliv. 8 4 Betesmark med alar. Multnande ved finns, men floran är trivial. 9 4 x Dike i betesmark. Uttorkningskänsligt med en påtaglig lövmängd på botten Trädbärande betesmark vid Rosenlund, med gamla träd, trädhåligheter, mulm, savflöde, multnad ved samt pollen och nektar x Litet dike i betesmark vid Rosenlund. begränsat värde då det är uttorkningskänsligt x Hasslarpsån. Dike som norr om vägen går genom en trädbärande betesmark vid Rosenlund och genom ett öppet odlingslandskap söder om vägen. Söder om vägen kantas diket av bland annat vass, kirskål och älggräs medan alar och lägre vegetation som svalört och vitsippor dominerar på norra sidan. Botten är överlagrad med finsedimentärt material. Strukturer finns i form av rotben och små mängder död ved. Tidigare inventeringar av Hasslarpsån indikerar att det kan finnas viss potensial för fisk i å, trots att det är ett mycket påverkat vattendrag Betesmark vid Rosenlund. kultiverad och frogig gräsmark som betas. Floran är tämligen trivial x Dike i betesmark vid Rosenlund. djupt skuret dike med påtagliga järnutfällningar. Diket kan periodvis ha ett visst värde för vattenlevande organismer x Allé till Rosenlund. består av både gamla och unga hästkastanjer. ett av träden är grovt med blottad ved och insektsangrepp av flera olika skalbaggsarter samt förekomster av mindre mängd mulm x Läplantering med gamla och likåldriga träd av balsampoppel där flera av träden har blottad ved med rikligt av insektsangrepp. Det finns även håligheter med mulm vilket gynnar många vedlevande arter. Kryptogamfloran är dock trivial Gamla alar utmed mindre vattendrag. Några av träden har mindre håligheter och blottad ved. Inga naturvårdsarter noterades x Litet och uttorkningskänsligt dike som kantas av äldre alar. Viktiga strukturer för strömvattenlevande organismer saknas men diket kan periodvis ha ett visst värde för vattenlevande organismer. Nästan uttorkat vid besöket 22/ Litet och uttorkningskänsligt dike som kantas av buskar och äldre lövträd Viktiga strukturer för strömvattenlevande organismer saknas men kan periodvis ha ett visst värde för vattenlevande organismer. Helt uttorkat vid besöket 22/ Trädgård med äldre lövträd med enm del död ved i kronorna Trädgård med ett par mindre och en större anlagd damm. Enligt uppgift från fastighetsägaren finns ett rikt fågelliv och det ska ha förekommit mindre vattensalamander i dammarna. Naturvårdsarter, se även inforuta på sidan 19 buskstjärnblomma Stellaria holostea (S) flera. skogsalm Ulmus glabra (CR), ask Fraxinus excelsior (EN), sydlig sotticka Ischnoderma resinosum (VU) enstaka, buskstjärnblomma Stellaria holostea (S) flera, storrams Polygonatum multiflorum (S) flera, nålkvastmossa Dicranum tauricum (R) enstaka. Lönnlav Bacidia rubella (S) enstaka. Alm (CR) enstaka, ask (EN) flera. Ask (EN) enstaka. Alm (CR) enstaka, ask (EN) flera, stare (VU) enstaka, skogsduva (R) enstaka. Ask (EN) enstaka. Poppelglasvinge (R) Mindre vattensalamander ( ). 17

18 Naturcentrum bedömde vid inventeringen också om det förekommer träd som är särskilt viktiga för fladdermöss i Mulleskogen, strax väster om Mörarp. Till särskilt värdefulla träd för fladdermöss har räknats grova träd med stora håligheter, träd med stora sjok av lös bark och träd med stora skador som kan utnyttjas som övernattningsplats för fladdermöss. Inga särskilt viktiga träd för fladdermöss noterades inom inventeringsområdet. Dock noterades två ihåliga träd med viss potential inom utredningsområdet, längst i väster och norr om vägen. Dessa bedöms inte ha ett sådant värde för fladdermöss att en påverkan av dem får konsekvenser på en eventuell fladdermusfauna i området. Träden utgörs av en ihålig bok som står ca 3,5 m från vägkant och en grov ihålig ask som står ca 8 m från vägkant. Figur 10. Övan vänster: Naturvärdesobjekt 3, Mulleskogen. Ovan höger: Naturvärdesobjekt 5, dike väst om Mulleskogen. Nedan vänster: Naturvärdesobjekt 6, allé väst om Mörarp Nedan höger: Naturvärdesobjekt 4, stenmur väst om Mulleskogen. 18

19 Naturvårdsarter Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlistade arter och skyddade arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men behöver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan. Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier, NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet i enlighet med aktuell rödlista (Artdatabanken 2015). Med skyddad art eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4 9 Artskyddsförordningen, med förtydligande som finns i Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2009) angående vilda fåglar. Där framgår att även om alla fågelarter omfattas ska de arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Sådana skyddade arter markeras med ( ) efter artnamnet. Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som indikerar högt naturvärde i skog signalarter i skog. En art som tillhör denna kategori markeras med (S) efter artnamnet. Arter som inventeraren från egen erfarenhet och kunskap bedömer som naturvårdsarter men som inte faller inom någon av de övriga kategorierna markeras med (R). Figur 11. Ovan vänster: Naturvärdesobjekt 10, Trädbärande betesmark vid Rosenlund. Ovan höger: naturvärdesobjekt 12, Hasslarpsån. Nedan vänster: naturvärdesobjekt 16, läplantering av balsampoppel. Nedan höger: naturvärdesobjekt 17 och 18, gamla alar respektive dike. 19

20 4 Mörarp Mörarpsvägen Hasslarpsån 1370 Bankgatan ± Kulturmiljö Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Datum: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Planerad gång och cykelväg Arkeologiskt sökschakktsområde 1-4 Kulturväg, klass II Fornlämning, yta Särskilt värdefulla kulturmiljöer Fornlämning, objekt Riksintresse, Kulturmiljövård Figur 12. Kulturmiljövärden

21 4.6 Kulturmiljö Särskilt värdefulla kulturmiljöer I Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne ) har ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer pekats ut, aktuellt projekt berör ett av dessa områden (se figur 12). Mörarp: Den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp visar på en kulturhistorisk utveckling av tätorten: från en medeltida kyrkby via ett administrativt centrum och ett väg- och järnvägssamhälle till dagens villastad. Mörarp är beläget i det svagt böljande jordbrukslandskapet mellan Söderåsen och Helsingborg. Den äldre bebyggelsen i tätorten är samlad kring kyrkan som härrör från 1100-talets slut. Under en lång tid var Mörarp centralort för stora delar av Luggude härad, häradsrätten flyttades till Helsingborg år Under decennierna kring 1900 upplevde Mörarp sin blomstringstid i samband med att järnvägen anlades år Flera byggnader, i huvudsak i tegel, uppfördes under denna tidsperiod Fornlämningar Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom utredningsområdet. En sökschaktsgrävning genomfördes i april 2017, och enstaka, spridda arkeologiska lämningar påträffades. I område 1 (se figur 12) framkom fem gropar och en ränna. I område 2 påträffades tre stolphål, ett lager och en stenansamling. De två sistnämnda objekten kunde knytas till en sänka i alven, som troligen är rester av en lertäkt. I område 3 påträffades endast en grop. I område 4 framkom tre gropar och ett lager Övrigt Vägverket, (numera Trafikverket) har klassificerat Rosenlundsvägen (väg 1370) samt Mörarpsvägen (väg 1376) som kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer klass II. Vägarna har hög ålder och löper i ursprungliga sträckningar. De har dock genomgått förändringar, precis som det omgivande kulturlandskapet. 21

22 4.7 Vatten och vattenområden Hasslarpsån (se figur 13) passerar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för ån år Den ekologiska statusen var då dålig och den kemiska statusen uppnådde inte god status. Motiven för att ån inte uppnår god ekologisk status är att vattendraget är näringspåverkat samt att fisk bedömts ha en dålig status i ån. Tidigare inventeringar har dock visat att det finns viss potential för fisk i ån, se även tabell 2. Till år 2027 är målet att den ekologiska statusen ska vara god, precis som den kemiska, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen till år Utredningsområdet överlappar grundvattenförekomsten Ängelholm- Ljungbyhed, se figur 13. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Såväl kvantitativ som kemisk status var då god. Inom utredningsområdet finns det fyra dikningsföretag med båtnadsområden, se figur 13. Båtnadsområde avser de områden som dikningsföretagen avvattnar. Troligtvis är all jordbruksmark täckdikad vilket måste hanteras i projektering, markanspråk samt anläggning av planerad gång- och cykelväg, se även Tekniskt PM och projekteringspm Avvattning. 4.8 Rekreation och friluftsliv Det finmaskiga vägnätet i anslutning till Rosenlundsvägen lämpar sig väl för cykling, och delar har pekats ut som cykelleder i Helsingborgs stads cykelkarta från Markföroreningar Inom utredningsområdet har inga potentiellt förorenade områden identifierats, inte heller några större olyckor har rapporterats in på sträckan under de senaste 10 åren (STRADA). Däremot ska en diffus spridning av föroreningar förutsättas i det vidare arbetet med markmiljöundersökningar och provtagning. En markmiljöundersökning har utförts under våren 2017, provresultaten från laboratorieanalyser visar att marken innehåller föroreningar som överstiger riktvärden för känslig markanvändning (KM) för PAH i två provpunkter samt i dikesprov. Föroreningshalten understiger dock riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM) för PAH och kan troligen återanvändas inom projektet. Detta redovisas mer utförligt i PM markmiljöundersökning inklusive markmiljöinventering. 22

23 1370 ± VATTENOMRÅDEN Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Teckenförklaring Dikningsföretag Dikningsföretag båtnadsområde Planerad gång och cykelväg Vägnät m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Hasslarpsån Grundvatten Ängelholm-Ljungbyhed Figur 13. Vattenområden, grundvatten och dikningsföretag 23

24 Byggnadstekniska förutsättningar Bedömningen av de byggnadstekniska förutsättningarna grundas på studier av SGUs jordarts-, jorddjups- och grundvattenmagasinkartor i skala 1: hämtade på nätet. Generellt bedöms aktuella jordar ha goda bärighetsegenskaper och inga förstärkningsåtgärder erfordras. De byggnadstekniska förutsättningarna är således goda och jordlagren består generellt av lermorän och postglacial sand. Geotekniska undersökningar har utförts. Resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport och arbetas in i de projekterade lösningarna. 5 Behov av förändringar Det finns idag ingen trafiksäker koppling för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp. Sträckan Långeberga-Påarp-Mörarp ingår i Region Skånes cykelvägsplan och prioriteras som en åtgärd i det statliga vägnätet. Det finns ett behov av säkrare cykelförbindelser på sträckan, exempelvis för de ungdomar som bor i Mörarp och går i skolan i Påarp, och för de mörarpsbor som vill cykla till Helsingborg. Det finns redan en bra cykelförbindelse mellan Påarp och Helsingborg och med en förlängning på aktuell sträcka ges större möjligheter för cykling. Med hänsyn till den prognostiserade trafikökningen längs sträckan (se kapitel 4.3) är behovet av aktuell gång- och cykelväg stort. 24

25 6 Lokalisering och utformning 6.1 Val av lokalisering Norra eller södra sidan om Rosenlundsvägen Gång- och cykelvägen föreslås byggas på den södra sidan om Rosenlundsvägen. Rosenlundsvägen föreslås breddas på en sträcka av 300 meter (se figur 14). Gång- och cykelvägen lokaliseras söder om Rosenlundsvägen, för att på ett logiskt vis ansluta till Mörarpsvägen och Bankgatan (båda på södra sidan om Rosenlundsvägen) samt för att undvika passager över vägen och för att undvika intrång i flera naturvärden och bostadsfastigheter. Istället för att göra intrång i en värdefull allé och läplanteringen för en äppelodling samt att riva ett bostadshus, föreslås Rosenlundsvägen breddas på en sträcka av 300 meter. Intrången hade annars medfört stora negativa konsekvenser för berörda markägare. Gång- och cykelvägen placeras på befintlig väg och bilvägen flyttas 2,5-3 meter norrut. Förslaget medför inget intrång i områdets mest värdefulla naturmiljö, en betesmark med grova träd i anslutning till Rosenlunds gård. Dock innebär det ett intrång i Mulleskogen och sex objekt som omfattas av det generella biotopskyddet ( se kapitel för en fullständig påverkan på områdets naturvärden). Om gång- och cykelvägen istället skulle byggas på den norra sidan så krävs det minst två passager över Rosenlundsvägen. Troligen skulle det dessutom behövas fler passager, då tre bostadshus ligger mycket nära vägen i lägen där bilvägen är svår att flytta på grund av dess linjeföring. Rosenlundsvägen är en relativt smal landsväg med ÅDT på 2200, hastighetsgränsen är 70 km/h utanför tätorten och sikten är många gånger begränsad på grund av vägens linjeföring och profil. Att anordna säkra gång- och cykelpassager på sträckan är därmed svårt. Av sju registrerade olyckor den senaste tioårsperioden har tre involverat oskyddade trafikanter, varav två rört cyklister. Många skolungdomar förväntas cykla längs sträckan för att ta sig till högstadieskolan i Påarp, vilket innebär att det är extra viktigt med en säker gång- och cykelväg utan passager över Rosenlundsvägen. BREDDNING VÄG Bankgatan ± Mörarpsvägen Figur 14. Val av lokalisering och utformning Hasslarpsån DIKE GCM-STÖD MÅLAD LINJE 25

26 6.2 Val av utformning Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen enligt följande prioriteringsordning (observera att alla tre typer är godkända enligt Trafikverkets riktlinjer Vägar och gators utformning, VGU): 1. Skiljeremsa i form av ett dike. En skiljeremsa är en trafiksäker separeringsform som även upplevs som mycket trygg för den som går eller cyklar. 2. Där en skiljeremsa inte får plats utan intrång på bostadsfastigheter eller miljövärden föreslås GCM-stöd (se figur 15). GCM-stöd är en trafiksäker separeringsform som upplevs som trygg för den som går eller cyklar. 3. Där inte GCM-stöd får plats utan intrång på bostadsfastigheter eller miljövärden föreslås målad linje. Det är en acceptabel separeringsform som är tillräckligt trafiksäker enligt Trafikverkets riktlinjer. Figur 15. Exempel GCM-stöd Gång- och cykelvägen ska vara 2,5 meter bred så långt det är möjligt. Där GCMstöd eller skiljeremsa (fysiska hinder) separerar fotgängare och cyklister från fordonstrafiken måste 2,5 meters bredd hållas för att drift och underhåll ska kunna lösas. Med målad linje kan gång- och cykelvägen skötas och underhållas tillsammans med befintlig väg Sektion 0/000 0/133 samt 0/484 0/550 (vid anslutningen till Mörarpsvägen samt bostadsfastighet vid Aniagra), blå markering i figur 14 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med målad linje. Längs dessa sträckor ligger fyra bostadsfastigheter mycket nära Mörarpsvägen. Om GCM-stöd istället skulle användas skulle det innebära att staket, häckar, träd och en stenmur måste flyttas eller rivas. Målad linje ~3,0 ~3,0 2,5 Fastighetsgräns Figur 16. Typsektion vid anslutning till Mörarpsvägen och bostadsfastighet vid Aniagra. Målad linje separerar fotgängare och cyklister från fordonstrafiken 26

27 6.2.2 Sektion 0/113 0/484, 0/550-1/012 samt 1/022-1/180 (vid jordbruksmark, Aniagra samt fastigheten Rosenlund 1:19), gul markering i figur 14 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med dike. Lösningen innebär inte några intrång i värden vid bostadsfastigheter så som staket eller häckar. Ett biotopskyddat alléträd (balsampoppel) kommer dock att behöva fällas. Om GCM-stöd istället hade använts hade mindre mark tagits i anspråk, men det hade inneburit besvärligare drift och avvattning. Vidare hade gång- och cykelvägen inte upplevts som lika trygg för den som går eller cyklar. Vid den biotopskyddade balsampoppeln (sektion 0/648) finns en höjdskillnad som skulle innebära att trädet möjligen kan få svårt att klara sig även om målad linje eller GCM-stöd använts. Detta eftersom slänterna skulle behöva fyllas upp och täcka stammen, eller så skulle en stödmur behöva byggas, vilket är en komplicerad lösning som innebär risk för att trädets rötter skadas. ~3,0 ~3,0 2,0 2,5 Figur 17. Typsektion där skiljeremsa i form av ett dike separerar gång- och cykelvägen från bilvägen Sektion 1/015-1/022 (vid Hasslarpsån), röd markering i figur 14 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med GCM-stöd. Vid Hasslarpsån går befintlig väg över en trumma som måste förlängas vid den nya gång- och cykelvägen. Det bedöms inte vara rimligt att förlänga trumman längre än vad som krävs för ett GCM-stöd (det vill säga för en två meter bred skiljeremsa). Ett vägräcke tillsammans med fallskydd ska sättas upp enligt ritning 101T0401, typsektion I-I. 27

28 6.2.4 Sektion 1/180 1/687 (Från fastigheten Rosenlund 1:23 till farthinder vid infarten till Mörarp), röd markering i figur 14 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med GCM-stöd. Mörarpsvägen föreslås breddas på en sträcka av 300 meter (se kapitel och figur 14). Breddningen påbörjas vid äppelodlingen, i kurvan där det passar bäst med vägens linjeföring. Bostadsdelen av fastigheten Rosenlund 1:23 ligger nära vägen, men inte så nära att målad linje krävs eftersom det inte blir något intrång på denna del av fastigheten med GCM-stöd. Om dike istället hade separerat gång- och cykelvägen från Rosenlundsvägen så hade vägen behövts breddas mer, vilket inte bedömts vara motiverat eftersom intrånget i den värdefulla bokskogen då hade ökat. Vidare hade det gjort intrång i en häck på fastigheten Rosenlund 1:23. Bokskog Hinderfri bredd 0,5 GCM stöd 3,5 3,5 0,4 2,5 Figur 18. Typsektion vid breddning av Rosenlundsvägen norrut. Gång- och cykelvägen anläggs på befintlig bilväg på södra sidan om vägen och separeras med GCM-stöd Sektion 1/687-1/976 (Mörarps tätort), blå markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med målad linje. Väster om farthindret vid infarten till Mörarps tätort är hastigheten begränsad till 40 km/h. För att undvika avsteg från de detaljplaner som finns på båda sidor om Rosenlundsvägen samt minimera intrång på bostadsfastigheter bedöms det därför vara motiverat att använda målad linje istället för GCM-stöd. Om GCM-stöd istället hade använts hade en ny detaljplan varit tvungen att upprättas. Rosenlundsvägen hade också kunnat smalnas av till ett körfält, men det bedöms inte vara trafiksäkert med tanke på risken för köbildning, eftersom det finns en järnvägskorsning i plan strax öster om aktuell vägsträcka. Målad linje var. ~3,0 ~3,0 ~2,5 Fastighetsgräns Bef mur 28 Figur 19. Typsektion i Mörarps tätort. Gång- och cykelvägen separeras med en målad linje för att undvika intrång på detaljplanelagd tomtmark.

29 6.2.6 Anslutning till Bankgatan, figur 20 Gång- och cykelvägen föreslås avslutas och övergå till blandtrafik vid Bankgatan. Bankgatan är en lågt trafikerad kommunal gata, och på den drygt 30 meter långa sträckan fram till befintlig gång- och cykelväg bedöms gång- och cykeltrafik i blandtrafik vara en acceptabel lösning. Rosenlundsvägen 30 m Teckenförklaring Ny gång- och cykelväg (statlig) Gång- och cykelstråk i blandtrafik Bef. gång- och cykelväg (kommunal) Gräns för vägplan Bankgatan m Figur 20. Illustration över gång- och cykelvägens anslutning till den kommunala vägen Bankgatan och den befintliga gång- och cykelvägen under järnvägen 6.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I projektet utförs inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått då planerade åtgärder inte bedöms kräva detta. Eventuellt kommer borttagna stenar från den biotopskyddade stenmuren (naturvärdesobjekt 5) att förstärka resterade delar av stenmuren, se kapitel Denna åtgärd kräver samråd med Länsstyrelsen i Skåne samt berörd markägare, varför den inte fastställs. 29

30 7 Konsekvenser 7.1 Nollalternativet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms minska med nollalternativet, eftersom trafiken bedöms öka till år 2037 och oskyddade trafikanter även fortsättningsvis måste färdas i blandtrafik längs Rosenlundsvägen. I övrigt bedöms inte nollalternativet ge några konsekvenser för vare sig lokalsamhälle och regional utveckling, markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden eller rekreation och friluftsliv, jämfört med nuläget. 7.2 Utbyggnadsalternativet Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuell vägplan bedöms påverka lokalsamhälle och regional utveckling positivt genom ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik på sträckan. Vidare bedöms pendlingsmöjligheterna och kopplingarna mellan Mörarp och Påarp samt Helsingborg förbättras Trafik +1 Den planerade gång- och cykelvägen bedöms öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan. Med den nya gång- och cykelvägen ges också alternativ till att färdas med bil på sträckan. Drift och underhåll för Rosenlundsvägen påverkas inte av planerad gång- och cykelväg. Den nya gång- och cykelvägen har projekterats så att drift och underhåll kan utföras på ett enkelt och effektivt sätt. Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred där dike eller GCM-stöd skiljer den från biltrafiken, vilket gör att den kan vinterväghållas utan problem. I de trängre sektionerna används målad linje som separering vilket gör att även dessa delar är enkla att nå för drift och underhåll. Trafikbuller 0 Den planerade gång- och cykelvägen bedöms inte påverka bullernivåer vid fasad (riktlinjer för trafikbuller finns på naturvårdsverkets hemsida) för några av de bostadsfastigheter som ligger längs med Rosenlundsvägen. De föreslagna åtgärderna påverkar inte vägens utformning på sådant sätt att högre bullernivåer kan antas uppstå. Inga hastighetsdämpande åtgärder föreslås på sträckan och förutsättningarna för fordonstrafiken bedöms vara oförändrade

31 7.2.3 Markanvändning -1 Planerad gång- och cykelväg tar cirka m² värdefull jordbruksmark i anspråk. Åkermarken inom utredningsområdet är av klass 8 med hög produktivitet. Aktuell vägplan påverkar därför jordbruksmarken negativt, dock i begränsad omfattning med tanke på att arealerna som tas i anspråk är små i förhållande till arealerna jordbruksmark i det omgivande landskapet. Det blir ett intrång i bostadsfastigheter, cirka 505 m² tomtmark bedöms tas i anspråk med vägrätt och cirka 90 m² tas i anspråk med tillfällig nyttjanderätt. Gång- och cykelvägen anpassas så långt det är möjligt efter befintliga förhållanden och utformningen anpassas för att minimera påverkan på markanvändningen. Sammantaget bedöms de negativa konsekvenserna för markanvändningen bli små (se även figur 5). Detaljplaner Aktuell vägplan berör de tre detaljplaner som finns för delar av Mörarps tätort (1283K-9603, 1283K-9627 samt 1283K-13821). Gång- och cykelvägen har anpassats efter detaljplanerna för att inte ta någon ny mark i anspråk med vägrätt, vilket skulle kräva att detaljplanerna ändras. Viss andel tomtmark inom detaljplanelagt område kommer att behöva tas i anspråk med vägområde med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden, dessa ytor kommer att återställas till ursprungligt skick. I sektion 1/532-1/687 (en sträcka på 155 meter) berörs detaljplanerna 1283K samt 1283K av den planerade breddningen av Rosenlundsvägen norrut. Det är bokskogen på norra sidan om vägen, på fastigheten Mörarp 2:10, som är detaljplanelagd och berörs av aktuell vägplan. I byggnadsplan 1283K anges att avsikten med planen är att förhindra bebyggelse i partierna med bokskog och bevara dem som strövområden. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut kommer som mest att kräva att 5 meter tas i anspråk för nytt vägområde med vägrätt på den detaljplanelagda fastigheten Mörarp 2:10, bredden på den nya mark som behöver tas i anspråk varierar mellan 1,5 5 meter. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut bedöms inte motverka syftet med detaljplanen och bedöms kunna hanteras som en mindre avvikelse från detaljplanen Landskapsbild 0 Förutom att det kommer behöva fällas några träd bedöms inte landskapsbilden påverkas, då gång- och cykelvägen i stort kommer att följa befintlig väg och så lång det är möjligt anpassas till landskapets förutsättningar. Sammantaget bedöms åtgärdsförslaget få mycket begränsade konsekvenser för områdets kulturmiljövärden Naturmiljö -1 0 Naturvärdesobjekt som omfattas av det generella biotopskyddet Tre biotopskyddade diken fylls delvis igen. Naturvärdesobjekt 19 fylls igen på en sträcka av cirka två meter, och naturvärdesobjekt 18 på en sträcka av cirka 5 meter. Dessa avslutas idag vid vägkant, varför det inte innebär att någon trumma förlängs. Naturvärdesobjekt 4 fylls igen på en sträcka av cirka 5 meter och befintlig trumma under Mörarpsvägen förlängs. Det har inte hittats några naturvårdsarter i dikena, men deras biotopvärde i form av öppet vatten försvinner för de sträckor som fylls igen. Åtgärdsalternativet innebär att kulverteringen av Hasslarpsån (naturvärdesobjekt nr 12) förlängs med cirka 5 meter. Hasslarpsån omfattas 31

32 av det generella biotopskyddet. Åtgärden bedöms kräva en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen i Skåne. Inga kända naturvårdsarter berörs, men åns biotopvärde i form av öppen vatten försvinner på den sträcka som kulverteras. Vid projektering bör utgångspunkten vara att trumman inte ska hindra eventuell fisk och fauna från att röra sig fritt i vattendraget. En biotopskyddad stenmur (naturvärdesobjekt 5) bestående av enstaka stenar påverkas av åtgärdsalternativet. Cirka 3,3 meter av stenmuren kommer att behöva tas bort. Eventuellt kan stenarna användas för att förstärka resterande delar av stenmuren, så att den blir en bättre övervintringsplats för djur. Detta kommer i så fall att ske i samråd med Länsstyrelsen i Skåne och berörd markägare. En balsampoppel i en läplantering (naturvärdesobjekt 16) kommer att fällas. Läplanteringen omfattas av det generella biotopskyddet och naturvårdsarten poppelglasvinge fanns i biotopen vid inventeringstillfället. Arten är inte formellt skyddad. Allén består av ett stort antal träd (uppskattningsvis ca 200 stycken). Övriga naturvärdesobjekt En till två alar i en alridå (naturvärdesobjekt 17) kommer att fällas. Inga kända naturvårdsarter berörs. Vidare innebär åtgärdsförslaget ett intrång i Mulleskogen (naturvärdesobjekt 3), på den norra sidan om Rosenlundsvägen. Ett antal träd måste fällas. En fyndplats för naturvårdsarten buskstjärnblomma, (förekommer även på fler platser i utredningsområdet) kommer att påverkas av den nya gång- och cykelvägen. De intrång som föreslås i naturvärdesobjekt 3 sker i de delar av Mulleskogen som redan är påverkade av sentida avverkningar (vilka sannolikt missgynnat naturvärdena något). Biotopen fortsätter utanför utredningsområdet och ingår i ett större område som av Helsingborgs stad bedömts ha höga naturvärden. Sammanfattning Naturmiljö Merparten av de naturvärden som berörs är lokala, med undantag för Mulleskogen som bedöms ha ett regionalt värde. Påverkan på samtliga naturvärden bedöms vara liten. Sammantaget bedöms därför åtgärdsförslaget medföra små till inga konsekvenser för naturmiljön (se figur 5) Kulturmiljö 0 Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka värdekärnan för den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp, eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa den befintliga vägen. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut sker i utkanten av det område som pekats ut som särskilt värdefull kulturmiljö men bedöms inte heller påverka värdekärnan för denna. Detta eftersom värdet främst rör tätorten och dess utveckling från 1100-talet och framåt. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka kända fornlämningar. Länsstyrelsen i Skåne bedömer att inga fortsatta antikvariska åtgärder är nödvändiga. Rosenlundsvägen har klassats som en kulturhistoriskt värdefull kulturmiljö av Vägverket (numera Trafikverket), med en breddning norrut av Rosenlundsvägen påverkas den ursprungliga sträckningen av vägen. Detta bedöms ge en begränsad påverkan då vägen enbart breddas och inte flyttas. Mörarpsvägen, som också har pekats ut som kulturhistoriskt värdefull, påverkas inte. 32 Sammantaget bedöms åtgärdsförslaget få mycket begränsade konsekvenser för områdets kulturmiljövärden.