Rapportnamn (dokumenttitel)

Transkript

1 Samrådshandling Väg 1370 Råå - Mörarp Gång- och cykelväg delen Rosenlund - Mörarp Helsingborgs stad, Skåne län Rapportnamn (dokumenttitel) Planbeskrivning Förklarande text Projektnummer:

2 Trafikverket Postadress: Box 366, Malmö E-post: Telefon: Dokumenttitel: Planbeskrivning tillhörande vägplan. Väg 1370, Råå-Mörarp, gång- och cykelväg delen Rosenlund-Mörarp Status: Samrådshandling Uppdragsledare Atkins Sverige AB: Björn Eresund Författare: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Kartor: Elin Miörner och Jennie Kind, Atkins Sverige AB Dokumentdatum: Kontaktperson: Wali Hamid, projektledare Trafikverket

3 Innehåll 1 Sammanfattning Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål Bakgrund Aktualitet Geografisk avgränsning Planläggningsprocessen Ändamål, projektmål och syfte Tidigare utredningar och beslut Miljöbeskrivning Metod Avgränsning Nuvarande förhållanden Lokalsamhälle och regional utveckling Trafikförhållanden Markanvändning Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Vatten och vattenområden Rekreation och friluftsliv Markföroreningar Byggnadstekniska förutsättningar Behov av förändringar Lokalisering och utformning Val av lokalisering Val av utformning Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs Konsekvenser Nollalternativet Utbyggnadsalternativet... 28

4 8 Samlad bedömning Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål Överensstämmelse med regionala mål Överensstämmelse med lokala mål Överensstämmelse med projektmålen Överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och bestämmelser om hushållning med mark och vattenområden Allmänna hänsynsregler, miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsmål Markanspråk och pågående markanvändning Fortsatt arbete Genomförande och finansiering Formell hantering Detaljplaner Genomförande Finansiering Referenser...42

5

6 E Åstorp Ödåkra Hyllinge E4 Bjuv Helsingborg E6 Rosenlundsvägen 1370 Mörarp Bankgatan 110 Påarp Mörarpsvägen (1376) Bårslöv 109 Gantofta Rydebäck 0 0,8 1,6 2,4 3,2 4 Lantmäteriet, Geodatasamverkan km Teckenförklaring Utredningsområde Figur 1. Översiktskarta 6

7 1 Sammanfattning Idag finns det ingen separerad och trafiksäker gång- och cykelväg på sträckan mellan Långeberga- Påarp- Mörarp. Mörarpsvägen (väg 1376) har nyligen försetts med ny vägmålning och utgör nu en så kallad bygdeväg, vilket innebär att vägen försetts med bredare vägrenar för att förbättra möjligheterna för cykling. Den aktuella sträckan mellan Rosenlund och Mörarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Ändamålet med föreliggande vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm och trygg gång- och cykelväg längs väg 1370, Rosenlundsvägen på sträckan mellan (Helsingborg-) Påarp - Mörarp. Den planerade gång- och cykelvägen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till bygdevägen längs Mörarpsvägen samt till befintlig gång- och cykelväg på Bankgatan i Mörarps tätort och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. Gång- och cykelvägen kommer att fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/ Helsingborg, bland annat för de ungdomar som bor i Mörarp och går på högstadieskolan i Påarp. Utredningsområdet hör till Lund- och Helsingborgsslätten. Jordbruksmarken i anslutning till aktuellt område är av mycket hög produktiv kvalité (klass 8). Landskapselement som gårdsbebyggelse, alléer och holmar utgör viktiga inslag i den av jordbrukslandskapet dominerade landskapsbilden. I utredningsområdet finns ett antal naturmiljöer som bedöms utgöra naturvärdesobjekt, bland annat i form av ädellövskog, alléer, betesmarker och vattendrag. I utredningsområdet finns även en särskilt värdefull kulturmiljö enligt Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne. En 2,5 meter bred gång och cykelväg föreslås på den södra sidan om Rosenlundsvägen. Det innebär att Rosenlundsvägen inte behöver korsas av oskyddade trafikanter och att intrånget i värdefulla naturmiljöer samt på tomtmark kan minimeras. Gång- och cykelvägen separeras så långt det är möjligt från biltrafiken på Rosenlundsvägen med en skiljeremsa, där detta inte är möjligt av utrymmesskäl används GCM-stöd eller målad linje som separeringsform. Sammantaget bedöms varken utbyggnadsalternativet eller nollalternativet ge några konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö eller vatten och vattenområden. Utbyggnadsalternativet bedöms ge små positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv samt lokalsamhälle och regional utveckling. Utbyggnadsalternativet ger små negativa konsekvenser för markanvändning och naturmiljö. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms öka med utbyggnadsalternativet men minska med nollalternativet. 7

8 2 Beskrivning av projektet, dess bakgrund, ändamål och projektmål 2.1 Bakgrund Mörarp är beläget 16 km öster om Helsingborg och har omkring 2000 invånare. Påarp, som ligger ca 10 km öster om Helsingborg, har omkring 3000 invånare. De båda orterna har varsin pågatågstation, och de är utpekade i Helsingborgs översiktsplan som stationssamhällen som ska utvecklas. I Mörarp finns en skola för elever i årskurs F-6. Närmsta skola för årskurs 7-9 finns i Påarp. Trafikverket har nyligen gjort om Mörarpsvägen (väg 1376) till en så kallad bygdeväg. Det innebär att den har utformats med breda vägrenar och en dubbelriktad körbana utan mittlinje. Syftet är att förbättra möjligheterna för cykling, genom att ge cyklisterna en tydligare och bredare plats att cykla på. Mörarpsvägen Figur 2. Bygdeväg, exempelbild från Helsingborgs stads Trafikverket planerar 1370att bygga en hemsida ny gång- och cykelväg längs med väg 1370, Rosenlundsvägen, mellan Bankgatan i Mörarp och Mörarpsvägen, som fortsätter till Påarp, för att öka trafiksäkerheten för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp, se figur 1 och figur 3. Rosenlundsvägen Hasslarpsån Bankgatan ANIAGRA Bankgatan Mörarpsvägen Rosenlundsvägen 1370 Hasslarpsån ANIAGRA Utredningsområde ± m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Figur 3. Utredningsområdet 8

9 2.2 Aktualitet Förbindelsen mellan Mörarp och Påarp ingår i Trafikverkets och Region Skånes cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år Geografisk avgränsning Aktuellt utredningsområde visas i figur 1 Översiktskarta samt figur 3 Utredningsområdet. 2.4 Planläggningsprocessen Ett väg- eller järnvägsprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan eller järnvägsplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen eller järnvägen ska byggas. Hur lång tid det tar att få fram svaren beror på projektets storlek, hur många undersökningar som krävs, om det finns alternativa sträckningar, vilken budget som finns och vad de berörda tycker. I början av planläggningen tar Trafikverket fram ett underlag som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Länsstyrelsen beslutar sedan om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. I så fall ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tas fram till väg- eller järnvägsplanen, där Trafikverket beskriver projektets miljöpåverkan och föreslår försiktighets- och skyddsåtgärder. I annat fall ska en miljöbeskrivning tas fram. Länsstyrelsen i Skåne tog beslut om att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Vägplanen hålls tillgänglig för granskning så att de som berörs kan lämna synpunkter innan Trafikverket fastställer den. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan Trafikverket sätta spaden i jorden. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att Trafikverket tar kontakt och för dialoger med andra myndigheter, organisationer, enskilda som blir särskilt berörda och allmänheten för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Synpunkterna som kommer in under samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Vägplan/järnvägsplan Samrådsunderlag Samrådshandling Granskningshandling Fastställelsehandling Framtagning av underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Framtagning av planförslag inkl miljöbeskrivning Kungörande och granskning Fastställelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan Länsstyrelsens yttrande (tillstyrkande) Samråd Figur 4. Vägplaneprocessen HÄR ÄR VI NU 9

10 2.5 Ändamål, projektmål och syfte Övergripande mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. Det är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö, att miljökvalitetsmålen uppnås samt bidra till ökad hälsa. Regionala mål Trafikverket och Region Skåne har tagit fram en cykelvägplan, som är en fördjupning av den regionala transportinfrastrukturplanen för år I denna presenteras målbilden för Region Skånes arbete med cykling: I Skåne är cykeln det självklara valet. För att målbilden ska bli verklighet krävs att cykling står för en relativt hög andel av det totala resandet, att det finns bra cykelinfrastruktur och skyltning inom och mellan Skånes tätorter, att Skåne är en cykelturismdestination, att cykel och kollektivtrafik fungerar bra tillsammans och att det finns en stark cykelkultur. Att cykla ska vara säkert och inkluderande för bland annat barn, pendlare, turister, äldre och nya cyklister. Lokala mål I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas. Tanken är att effektivt utnyttja de stationsnära lägena för att skapa attraktiva boendemiljöer som ger möjlighet till ett miljövänligt och effektivt resande till och från centralorten. I de stationsnära lägena ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras Ändamål och projektmål Sträckan för planerad gång- och cykelväg längs med Rosenlundsvägen (väg 1370), mellan Mörarp och Långeberga ingår i Trafikverkets och Region Skånes prioriterade cykelstråk. Gång- och cykelvägen kommer fylla en viktig funktion för arbets- och skolpendling med cykel mellan Mörarp och Påarp/Helsingborg. 10

11 Ändamålet med aktuell vägplan är att skapa förutsättningar för en bekväm och trygg gång- och cykelväg på sträckan mellan Rosenlund och Mörarp. Den aktuella vägplanen ska, på ett logiskt och tydligt sätt, ansluta till befintliga gångoch cykelvägar och därigenom skapa goda förutsättningar för cykelpendling på sträckan. De projektmål som formulerats är: Föreslagna åtgärder bidrar till en ökad trafiksäkerhet, framkomlighet och tillgänglighet för fotgängare och cyklister på sträckan Gång- och cykelvägen separeras från biltrafiken för att bidra till en trygg, säker, bekväm och attraktiv led. Skiljeremsa används som separeringsform så långt det är möjligt Föreslagna åtgärder anpassas efter befintligt landskap och dess natur- och kulturvärden Vägplanens syfte Syftet med vägplanen är att: ge väghållaren tillstånd att bygga vägen, ge möjlighet till markåtkomst med vägrätt, reglera väghållningsansvaret, det vill säga fastslå vilka delar i projektet som ska utgöra allmän väg och väganordning. 2.6 Tidigare utredningar och beslut Det finns inga tidigare utredningar genomförda inom projektet. 11

12 3 Miljöbeskrivning 3.1 Metod Länsstyrelsen i Skåne län har tagit beslutet att projektet inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan ( ). Detta innebär att det räcker med en miljöbeskrivning som arbetas in i planbeskrivningen. Miljöbeskrivningen till denna vägplan baseras på de analyser och bedömningar som fortlöpande gjorts under planläggningsprocessen samt genom samråd med Länsstyrelsen. Konsekvenserna av nollalternativet och utbyggnadsalternativet bedöms mot nuläget och redovisas på en femgradig skala enligt figur 5, detta kan du läsa mer om i kapitel 7. År 2037 är horisontår (det år som bedömningen sträcker sig till). Påverkan\Värde Lokalt värde Regionalt värde Nationellt värde Stor positiv Medelstor positiv Liten positiv Inga Liten negativ Medelstor negativ Stor negativ Figur 5. Konsekvensmatris som visar att: +2 Mycket positiv konsekvens: Värdet är av nationellt intresse och åtgärdens positiva påverkan är medelstor eller stor. Värdet kan också vara regionalt och åtgärdens positiva påverkan stor. +1 Måttligt positiv konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens positiva påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens positiva påverkan medelstor till stor, eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. 0 Inga konsekvenser. Värdet är av nationellt eller regionalt intresse och åtgärden ger inte någon påverkan. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa eller positiva påverkan liten. -1 Måttligt negativ konsekvens. Värdet är av regionalt intresse och åtgärdens negativa påverkan är liten eller medelstor. Värdet kan också vara lokalt och åtgärdens negativa påverkan medelstor till stor eller så kan värdet vara nationellt och åtgärdens positiva påverkan liten. 3.2 Avgränsning De miljöaspekter som behandlas i miljöbeskrivningen är markanvändning, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden, rekreation och friluftsliv, hälsa och säkerhet (avgränsat till trafiksäkerhet och trafikbuller) samt markföroreningar. Inom utredningsområdena finns det ett eller flera värden relaterade till dessa miljöaspekter. Miljöaspekterna luftkvalitet och klimat avgränsas bort, då åtgärderna inte berör motorfordonstrafiken. Ett influensområde är det geografiska område som direkt eller indirekt kan påverkas av en åtgärd. I aktuell miljöbeskrivning motsvarar influensområdet utredningsområddet, eftersom de potentiella konsekvenserna är små. Utredningsområdet redovisas i figur 3. Utredningsområdet. 12

13 4 Nuvarande förhållanden 4.1 Lokalsamhälle och regional utveckling I Helsingborgs översiktsplan 2010 beskrivs både Mörarp och Påarp som stationssamhällen som ska utvecklas genom att utnyttja stationslägena på ett effektivt sätt. Som nämnts tidigare ska gång-, cykel- samt kollektivtrafik prioriteras i de stationsnära lägena. 4.2 Trafikförhållanden Det har inte utförts några trafikräkningar av fotgängare och cyklister på den aktuella sträckan. En bedömning av antalet cyklister i dagsläget har gjorts där antalet uppskattas vara mellan stycken per dygn. Idag trafikerar cirka 2200 fordon/årsmedeldygn Rosenlundsvägen (trafikmätning 2016). Av dem är cirka 8 % lastbilar. Trafiken bedöms öka till cirka 3000 fordon/årsmedeldygn år 2037 (Trafikverkets uppräkningstal för EVA). Hastigheten är begränsad till 70 km/h mellan Mörarpsvägen (väg 1376) och Mörarps tätort, där hastigheten är reglerad till 40 km/h. År 2007 trafikerade cirka 440 fordon/årsmedeldygn Mörarpsvägen. Hastigheten är reglerad till 70 km/h. Det finns inte någon kollektivtrafik som trafikerar sträckan. I Transportstyrelsens register över olyckor (STRADA) har det registrerats sju olyckor inom utredningsområdet under perioden : en allvarlig olycka, en måttlig olycka och fem lindriga olyckor. Tre av olyckorna involverade oskyddade trafikanter. Det bör beaktas att samtliga inträffade olyckor inte är representerade i STRADA, eftersom inte alla akutmottagningar rapporterar till databasen och och Polisen har haft problem med sitt inrapporteringssystem. Borfallet gäller dock inte några dödsolyckor. Egnahemsvägen S S S Bankgatan C Mörarpsvägen Rosenlundsvägen, väg 1370 F C U Hasslarpsån Typ av olycka och antal C F S S U Cykel/moped-motorfordon (lindrig) 2 Fotgängare-motorfordon (måttlig) 1 Singel motorfordon (lindrig) 2 Singel motorfordon (allvarlig) 1 Upphinnande motorfordon (lindrig) 1 Figur 6. Inrapporterade olyckor till Transportstyrelsens register (STRADA) under perioden

14 4.2.1 Trafikbuller Längs med Rosenlundsvägen finns flera fastigheter som ligger mycket nära vägen. Detta medför förhållandevis höga bullernivåer vid fasad och ett antal fastigheter har sedan tidigare åtgärdats med fastighetsnära åtgärder såsom tilläggsrutor eller fönster med bättre ljudisolering. 4.3 Markanvändning I anslutning till utredningsområdet dominerar jordbruket och jordbruksmarken är av klass 8 på en tiogradig skala, vilket innebär att det är högproduktiv och värdefull åkermark. Längs den sträcka som utreds för gång- och cykelväg finns ett antal bostadsfastigheter och jordbruksfastigheter, flera av dem med bebyggelse nära Rosenlundsvägen på båda sidor om vägen. På södra sidan om Rosenlundsvägen, ungefär mitt på sträckan finns jordbruksverksamheten Aniagra (se figur 3) som har djurhållning med bland annat höns. Detaljplaner Tabell 1. Detaljplaner Akt nr: Upprättad år Beskrivning 1283K Planen har bestämmelser som medger bland annat bostäder, bebyggelse för allmännyttigt ändamål, kyrkligt ändamål och småindustri eller hantverk. 1283K Planen tillkom för att förhindra bebyggelse i bokskogen inom planområdet och därmed bevara det som strövområde. I planen anges området som anges som parkmark K Planen innebär att huvudmannaskapet för allmän platsmark ändrats, så att Helsingborgs stad är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Trafikverket (då Vägverket) är fortsatt väghållare för Rosenlundsvägen. n Rosenlundsväge 1283K K K Figur Gällande detaljplaner i anslutning till aktuell vägplan.

15 4.4 Landskapsbild Området mellan Mörarp och Påarp ligger inom den landskapstyp som Länsstyrelsen i Skåne (2006) definierat som låglänt odlingslandskap och hör till indelningen kallad Lund- och Helsingborgsslätten. De låglänta odlingslandskapen i Skåne är generellt sett belägna under 50 m.ö.h. och landskapstypen karaktäriseras av det öppna flacka landskapet som har en lång kontinuitet av jordbruk. Lund- och Helsingborgsslätten utgörs av en flack, öppen och svagt böljande jordbruksbygd. Berggrunden består av lerskiffer, sandsten och kol och jordlagret utgörs av lerig morän och sand. Lund- och Helsingborgsslätten tillhör de bästa jordbruksmarkerna i Sverige, på sträckan mellan Mörarpsvägen och Mörarp är jordbruksmarken i klass 8 på en tiogradig skala. I det storskaliga jordbrukslandskapet med sin öppenhet, utgör de mindre landskapselementen viktiga inslag. Dessa kan vara i form av gårdsbebyggelse, trädrader och alléer, holmar och ibland betesmarker. De naturvärden som finns i området är i huvudsak knutna till dungar, betesmarker, stenmurar, pilevallar, alléer, diken och dammar, gårdsmiljöer och trädgårdar. På Lund- och Helsingborgsslätten, utanför tätorterna, uppgår den allemansrättsligt tillgängliga marken till cirka 5 % av områdets yta vilket motsvarar 0,01 ha/invånare. 4.5 Naturmiljö Naturcentrum AB har genomfört en naturvärdesinventering inom det aktuella utredningsområdet, avgränsat till cirka 25 m på ömse sidor av väg 1370, mellan Mörarp och Mörarpsvägen. Trädgårdar har bedömts cirka 10 m in från vägkant. Inventeringsområdet följer vägen och framgår tillsammans med inventerade naturvärdesobjekt av figur 8 och 9. Nio naturvårdsarter (se förklaringsruta på sidan 19) påträffades vid inventeringen. Arterna är knutna till de trädbärande miljöerna. De hotade trädslagen skogsalm (CR) och ask (EN) har minskat kraftigt i Sverige på grund av sjukdomar. Inom utredningsområdet är de dock fortfarande mycket vanliga, åtminstone som småplantor eller sly. På grund av ovanstående har naturvärdet för dessa arter bedömts lägre än för andra arter i samma hotkategori. Inventerade naturvårdsarter framgår av tabell 1. Stenmurar, diken, alléer och övriga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet inventerades också, vilket framgår av tabell 1. 15

16 Figur 8. Naturvärden östra delen. 16 Figur 9. Naturvärden västra delen

17 Tabell 2. Naturvärden Objektnr Naturvärdesklass Generellt biotopskydd Beskrivning 1 4 Trädgård Naturvårdsarter, se även inforuta på sidan Avverkad träddunge buskstjärnblomma Stellaria holostea (S) flera. 3 2 Mulleskogen skogsalm Ulmus glabra (CR), ask Fraxinus excelsior (EN), sydlig sotticka Ischnoderma resinosum (VU) enstaka, buskstjärnblomma Stellaria holostea (S) flera, storrams Polygonatum multiflorum (S) flera, nålkvastmossa Dicranum tauricum (R) enstaka. 4 4 x Stenmur bestående av enstaka stenar väst om mulleskogen 5 4 x Dike väst om Mulleskogen 6 3 x Allé väst om Mörarp Lönnlav Bacidia rubella (S) enstaka. 7 4 möjligen Träd- och buskrad Alm (CR) enstaka, ask (EN) flera. 8 4 Betesmark med alar 9 4 x Dike i betesmark Ask (EN) enstaka Trädbärande betesmark vid Rosenlund 11 4 x Litet dike i betesmark vid Rosenlund 12 3 x Dike i betesmark och vall vid Rosenlund 13 4 Betesmark vid Rosenlund 14 4 x Dike i betesmark vid Rosenlund 15 4 x Allé till Rosenlund 16 3 x Läplantering av balsampoppel 17 4 Gamla alar 18 4 x Dike 19 4 Dike 20 4 Trädgård med äldre lövträd Alm (CR) enstaka, ask (EN) flera, stare (VU) enstaka, skogsduva (R) enstaka. Ask (EN) enstaka. Poppelglasvinge (R) 21 4 Trädgård Mindre vattensalamander ( ). 17

18 Mörarp 1370 Hasslarpsån Bankgatan Mörarpsvägen ± Kulturmiljö Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Datum: ,1 0,2 0,3 0,4 0,5 km Lantmäteriet, Geodatasamverkan Teckenförklaring Planerad gång och cykelväg Kulturväg, klass II Särskilt värdefulla kulturmiljöer Riksintresse, Kulturmiljövård R Fornlämning, yta Fornlämning, objekt Figur 10. Kulturmiljövärden

19 Naturvårdsarter Med naturvårdsart avses art som indikerar att ett område har naturvärde eller som i sig själv är av särskild betydelse för biologisk mångfald. Bland naturvårdsarterna har rödlistade arter och skyddade arter särskild betydelse. Naturvårdsarter kan, men behöver inte, tillhöra en eller flera olika kategorier enligt nedan. Med rödlistad art menas art som enligt den internationella naturvårdsunionens (IUCN) kriterier inte bedöms ha långsiktigt livskraftig population i Sverige utan löper risk att försvinna från landet. Rödlistade arter delas in i olika hotkategorier, NT= Nära hotad, VU = sårbar, EN = starkt hotad, CR = Akut hotad och RE = nationellt utdöd. Rödlistade arter markeras med någon av ovanstående hotkategorier efter artnamnet i enlighet med aktuell rödlista (Artdatabanken 2015). Med skyddad art eller fridlyst avses art som omfattas av förbud enligt 4 9 Artskyddsförordningen, med förtydligande som finns i Naturvårdsverkets handbok (Naturvårdsverket 2009) angående vilda fåglar. Där framgår att även om alla fågelarter omfattas ska de arter markerade med B i bilaga 1 till artskyddsförordningen, rödlistade arter samt sådana arter som uppvisar en negativ trend prioriteras i skyddsarbetet. Sådana skyddade arter markeras med ( ) efter artnamnet. Skogsstyrelsen har tagit fram en förteckning över arter som indikerar högt naturvärde i skog signalarter i skog. En art som tillhör denna kategori markeras med (S) efter artnamnet. Arter som inventeraren från egen erfarenhet och kunskap bedömer som naturvårdsarter men som inte faller inom någon av de övriga kategorierna markeras med (R). Naturcentrum bedömde vid inventeringen också om det förekommer träd som är särskilt viktiga för fladdermöss i Mulleskogen, strax väster om Mörarp. Till särskilt värdefulla träd för fladdermöss har räknats grova träd med stora håligheter, träd med stora sjok av lös bark och träd med stora skador som kan utnyttjas som övernattningsplats för fladdermöss. Inga särskilt viktiga träd för fladdermöss noterades inom inventeringsområdet. Dock noterades två ihåliga träd med viss potential inom utredningsområdet, längst i väster och norr om vägen. Dessa bedöms inte ha ett sådant värde för fladdermöss att en påverkan av dem får konsekvenser på en eventuell fladdermusfauna i området. Träden utgörs av en ihålig bok som står ca 3,5 m från vägkant och en grov ihålig ask som står ca 8 m från vägkant. 4.6 Kulturmiljö Särskilt värdefulla kulturmiljöer I Länsstyrelsens Kulturmiljöprogram Skåne (Länsstyrelsen i Skåne ) har ett antal särskilt värdefulla kulturmiljöer pekats ut, aktuellt projekt berör ett av dessa områden (se figur 10). Mörarp: Den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp visar på en kulturhistorisk utveckling av tätorten: från en medeltida kyrkby via ett administrativt centrum och ett väg- och järnvägssamhälle till dagens villastad. Mörarp är beläget i det svagt böljande jordbrukslandskapet mellan Söderåsen och Helsingborg. Den äldre bebyggelsen i tätorten är samlad kring kyrkan som härrör från 1100-talets slut. Under en lång tid var Mörarp centralort för stora delar av Luggude härad, häradsrätten flyttades till Helsingborg år Under decennierna kring 1900 upplevde Mörarp sin blomstringstid i samband med att järnvägen anlades år Flera byggnader, i huvudsak i tegel, uppfördes under denna tidsperiod. 19

20 4.6.2 Fornlämningar Statens historiska museer har genomfört en arkeologisk utredning steg 1 och 2 inom utredningsområdet. En sökschaktsgrävning genomfördes i april 2017, och enstaka, spridda arkeologiska lämningar påträffades. Söder om Mörarpsvägen påträffades sju arkeologiska fynd. På den norra sidan av vägen påträffades fem arkeologiska fynd Övrigt Vägverket, (numera Trafikverket) har klassificerat Rosenlundsvägen (väg 1370) samt Mörarpsvägen (väg 1376) som kulturhistoriskt värdefulla vägmiljöer klass II. Vägarna har hög ålder och löper i ursprungliga sträckningar. De har dock genomgått förändringar, precis som det omgivande kulturlandskapet. 4.7 Vatten och vattenområden Hasslarpsån (se figur 11) passerar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för ån år Den ekologiska statusen var då dålig och den kemiska statusen uppnådde inte god status. Motiven för att ån inte uppnår god ekologisk status är att vattendraget är näringspåverkat samt att fisk bedömts ha en dålig status i ån. Till år 2027 är målet att den ekologiska statusen ska vara god, precis som den kemiska, med undantag för bromerad difenyleter samt kvicksilver och kvicksilverföreningar. Undantagen beror på att det inte är tekniskt möjligt att uppnå god status för dessa ämnen till år Utredningsområdet överlappar grundvattenförekomsten Ängelholm- Ljungbyhed, se figur 11. Länsstyrelsen i Skåne fattade beslut om miljökvalitetsnormer för grundvattenförekomsten Såväl kvantitativ som kemisk status var då god. Inom utredningsområdet finns det fyra dikningsföretag med båtnadsområden, se figur 11. Båtnadsområde avser de områden som dikningsföretagen avvattnar. 4.8 Rekreation och friluftsliv Det finmaskiga vägnätet i anslutning till Rosenlundsvägen lämpar sig väl för cykling, och delar har pekats ut som cykelleder i Helsingborgs stads cykelkarta från Markföroreningar Inom utredningsområdet har inga potentiellt förorenade områden identifierats, inte heller några större olyckor har rapporterats in på sträckan under de senaste 10 åren (STRADA). Däremot ska en diffus spridning av föroreningar förutsättas i det vidare arbetet med markmiljöundersökningar och provtagning. En markmiljöundersökning har utförts under våren 2017, provresultaten av denna inväntas och kommer att arbetas in och beaktas i det i det fortsatta arbetet. 20

21 1370 ± VATTENOMRÅDEN Väg 1370 Mörarp - Långeberga Helsingborgs kommun Teckenförklaring Dikningsföretag Dikningsföretag båtnadsområde Planerad gång och cykelväg Vägnät m Lantmäteriet, Geodatasamverkan Hasslarpsån Grundvatten Ängelholm-Ljungbyhed Figur 11. Vattenområden, grundvatten och dikningsföretag 21

22 4.10 Byggnadstekniska förutsättningar Bedömningen av de byggnadstekniska förutsättningarna grundas på studier av SGUs jordarts-, jorddjups- och grundvattenmagasinkartor i skala 1: hämtade på nätet. Generellt bedöms aktuella jordar ha goda bärighetsegenskaper och inga förstärkningsåtgärder erfordras. De byggnadstekniska förutsättningarna är således goda och jordlagren består generellt av lermorän och postglacial sand. Geotekniska undersökningar har utförts. Resultaten har sammanställts i en undersökningsrapport och arbetas in i de projekterade lösningarna. 5 Behov av förändringar Det finns idag ingen trafiksäker koppling för gående och cyklister mellan Mörarp och Påarp. Sträckan Mörarp-Påarp-Långeberga ingår i Region Skånes cykelvägsplan och prioriteras som en åtgärd i det statliga vägnätet. Det finns ett behov av säkrare cykelförbindelser på sträckan, exempelvis för de ungdomar som bor i Mörarp och går i skolan i Påarp, och för de mörarpsbor som vill cykla till Helsingborg. Det finns redan en bra cykelförbindelse mellan Påarp och Helsingborg och med en förlängning på aktuell sträcka ges större möjligheter för cykling. Med hänsyn till den prognostiserade trafikökningen längs sträckan (se kapitel 4.3) är behovet av aktuell gång- och cykelväg stort. 22

23 6 Lokalisering och utformning 6.1 Val av lokalisering Norra eller södra sidan om Rosenlundsvägen Gång- och cykelvägen föreslås byggas på den södra sidan om Rosenlundsvägen. Rosenlundsvägen föreslås breddas på en sträcka av 300 meter (se figur 12). Gång- och cykelvägen lokaliseras söder om Rosenlundsvägen, för att på ett logiskt vis ansluta till Mörarpsvägen och Bankgatan (båda på södra sidan om Rosenlundsvägen) samt för att undvika passager över vägen och för att undvika intrång i flera naturvärden och bostadsfastigheter. Istället för att göra intrång i en värdefull allé och läplanteringen för en äppelodling samt att riva ett bostadshus, föreslås Rosenlundsvägen breddas på en sträcka av 300 meter. Intrången hade annars medfört stora negativa konsekvenser för berörda markägare. Gång- och cykelvägen placeras på befintlig väg och bilvägen flyttas 2,5-3 meter norrut. Förslaget medför inget intrång i områdets mest värdefulla naturmiljö, en betesmark med grova träd i anslutning till Rosenlunds gård. Dock innebär det ett intrång i Mulleskogen, Vidare påverkas en biotopskyddad stenmur (objekt nr 4) och ett biotopskyddat dike (objekt nr 5). Om gång- och cykelvägen istället skulle byggas på den norra sidan så krävs det minst två passager över Rosenlundsvägen. Troligen skulle det dessutom behövas fler passager, då tre bostadshus ligger mycket nära vägen i lägen där bilvägen är svår att flytta på grund av dess linjeföring. Rosenlundsvägen är en relativt smal landsväg med ÅDT på 2200, hastighetsgränsen är 70 km/h utanför tätorten och sikten är många gånger begränsad på grund av vägens linjeföring och profil. Att anordna säkra gång- och cykelpassager på sträckan är därmed svårt. Av sju registrerade olyckor den senaste tioårsperioden har tre involverat oskyddade trafikanter, varav två rört cyklister. Många skolungdomar förväntas cykla längs sträckan för att ta sig till högstadieskolan i Påarp, vilket innebär att det är extra viktigt med en säker gång- och cykelväg utan passager över Rosenlundsvägen. BREDDNING VÄG Bankgatan ± Mörarpsvägen Figur 12. Val av lokalisering och utformning Hasslarpsån DIKE GCM-STÖD MÅLAD LINJE 23

24 6.2 Val av utformning Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen enligt följande prioriteringsordning (observera att alla tre typer är godkända enligt Trafikverkets riktlinjer Vägar och gators utformning, VGU): 1. Skiljeremsa i form av ett dike. En skiljeremsa är en trafiksäker separeringsform som även upplevs som mycket trygg för den som går eller cyklar. 2. Där en skiljeremsa inte får plats utan intrång på bostadsfastigheter eller miljövärden föreslås GCM-stöd (se figur 13). GCM-stöd är en trafiksäker separeringsform som upplevs som trygg för den som går eller cyklar. 3. Där inte GCM-stöd får plats utan intrång på bostadsfastigheter eller miljövärden föreslås målad linje. Det är en acceptabel separeringsform som är tillräckligt trafiksäker enligt Trafikverkets riktlinjer. Figur 13. Exempel GCM-stöd Gång- och cykelvägen ska vara 2,5 meter bred så långt det är möjligt. Där GCMstöd eller skiljeremsa (fysiska hinder) separerar fotgängare och cyklister från fordonstrafiken måste 2,5 meters bredd hållas för att drift och underhåll ska kunna lösas. Med målad linje kan gång- och cykelvägen skötas och underhållas tillsammans med befintlig väg Sektion 0/000 0/133 samt 0/484 0/550 (vid anslutningen till Mörarpsvägen samt bostadsfastighet vid Aniagra), blå markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med målad linje. Längs dessa sträckor ligger fyra bostadsfastigheter mycket nära Mörarpsvägen. Om GCM-stöd istället skulle användas skulle det innebära att staket, häckar, träd och en stenmur måste flyttas eller rivas. Målad linje ~3,0 ~3,0 2,5 Fastighetsgräns Figur 14. Typsektion vid anslutning till Mörarpsvägen och bostadsfastighet vid Aniagra. Målad linje separerar fotgängare och cyklister från fordonstrafiken 24

25 6.2.2 Sektion 0/113 0/484, 0/550-1/012 samt 1/022-1/180 (vid jordbruksmark, Aniagra samt fastigheten Rosenlund 1:19), gul markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med dike. Lösningen innebär inte några intrång i värden vid bostadsfastigheter så som staket eller häckar. Ett biotopskyddat alléträd (balsampoppel) kommer dock att behöva fällas. Om GCM-stöd istället hade använts hade mindre mark tagits i anspråk, men det hade inneburit besvärligare drift och avvattning. Vidare hade gång- och cykelvägen inte upplevts som lika trygg för den som går eller cyklar. Vid den biotopskyddade balsampoppeln (sektion 0/648) finns en höjdskillnad som skulle innebära att trädet möjligen kan få svårt att klara sig även om målad linje eller GCM-stöd använts. Detta eftersom slänterna skulle behöva fyllas upp och täcka stammen, eller så skulle en stödmur behöva byggas, vilket är en komplicerad lösning som innebär risk för att trädets rötter skadas. ~3,0 ~3,0 2,0 2,5 Figur 15. Typsektion där skiljeremsa i form av ett dike separerar gång- och cykelvägen från bilvägen Sektion 1/015-1/022 (vid Hasslarpsån), röd markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med GCM-stöd. Vid Hasslarpsån går befintlig väg över en trumma som måste förlängas vid den nya gång- och cykelvägen. Det bedöms inte vara rimligt att förlänga trumman längre än vad som krävs för ett GCM-stöd (det vill säga för en två meter bred skiljeremsa). Ett räcke ska sättas upp som fallskydd enligt ritning 101T0401, typsektion I-I. 25

26 6.2.4 Sektion 1/180 1/687 (Från fastigheten Rosenlund 1:23 till farthinder vid infarten till Mörarp), röd markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med GCM-stöd. Mörarpsvägen föreslås breddas på en sträcka av 300 meter (se kapitel och figur 12). Breddningen påbörjas vid äppelodlingen, i kurvan där det passar bäst med vägens linjeföring. Bostadsdelen av fastigheten Rosenlund 1:23 ligger nära vägen, men inte så nära att målad linje krävs eftersom det inte blir något intrång på denna del av fastigheten med GCM-stöd. Om dike istället hade separerat gång- och cykelvägen från Rosenlundsvägen så hade vägen behövts breddas mer, vilket inte bedömts vara motiverat eftersom intrånget i den värdefulla bokskogen då hade ökat. Vidare hade det gjort intrång i en häck på fastigheten Rosenlund 1:23. Bokskog Hinderfri bredd 0,5 GCM stöd 3,5 3,5 0,4 2,5 Figur 16. Typsektion vid breddning av Rosenlundsvägen norrut. Gång- och cykelvägen anläggs på befintlig bilväg på södra sidan om vägen och separeras med GCM-stöd Sektion 1/687-1/976 (Mörarps tätort), blå markering i figur 12 Gång- och cykelvägen föreslås separeras från Mörarpsvägen med målad linje. Väster om farthindret vid infarten till Mörarps tätort är hastigheten begränsad till 40 km/h. För att undvika avsteg från de detaljplaner som finns på båda sidor om Rosenlundsvägen samt minimera intrång på bostadsfastigheter bedöms det därför vara motiverat att använda målad linje istället för GCM-stöd. Om GCM-stöd istället hade använts hade en ny detaljplan varit tvungen att upprättas. Rosenlundsvägen hade också kunnat smalnas av till ett körfält, men det bedöms inte vara trafiksäkert med tanke på risken för köbildning, eftersom det finns en järnvägskorsning i plan strax öster om aktuell vägsträcka. Målad linje var. ~3,0 ~3,0 ~2,5 Fastighetsgräns Bef mur 26 Figur 17. Typsektion i Mörarps tätort. Gång- och cykelvägen separeras med en målad linje för att undvika intrång på detaljplanelagd tomtmark.

27 6.2.6 Anslutning till Bankgatan, figur 18 Gång- och cykelvägen föreslås avslutas och övergå till blandtrafik vid Bankgatan. Bankgatan är en lågt trafikerad kommunal gata, och på den drygt 30 meter långa sträckan fram till befintlig gång- och cykelväg bedöms gång- och cykeltrafik i blandtrafik vara en acceptabel lösning. Rosenlundsvägen 30 m Teckenförklaring Ny gång- och cykelväg (statlig) Gång- och cykelstråk i blandtrafik Bef. gång- och cykelväg (kommunal) Gräns för vägplan Bankgatan m Figur 18. Illustration över gång- och cykelvägens anslutning till den kommunala vägen Bankgatan och den befintliga gång- och cykelvägen under järnvägen 6.3 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått som redovisas på plankarta och fastställs I projektet utförs inga skyddsåtgärder eller försiktighetsmått då planerade åtgärder inte bedöms kräva detta. 27

28 7 Konsekvenser 7.1 Nollalternativet Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms minska med nollalternativet, eftersom trafiken bedöms öka till år 2037 och oskyddade trafikanter även fortsättningsvis måste färdas i blandtrafik längs Rosenlundsvägen. I övrigt bedöms inte nollalternativet ge några konsekvenser för vare sig lokalsamhälle och regional utveckling, markanvändning, naturmiljö, kulturmiljö, vatten och vattenområden eller rekreation och friluftsliv, jämfört med nuläget. 7.2 Utbyggnadsalternativet Lokalsamhälle och regional utveckling Aktuell vägplan bedöms påverka lokalsamhälle och regional utveckling positivt genom ökade möjligheter för gång- och cykeltrafik på sträckan. Vidare bedöms pendlingsmöjligheterna och kopplingarna mellan Mörarp och Påarp samt Helsingborg förbättras Trafik +1 Den planerade gång- och cykelvägen bedöms öka trafiksäkerheten och bekvämligheten för oskyddade trafikanter längs den aktuella sträckan. Drift och underhåll för Rosenlundsvägen påverkas inte av planerad gång- och cykelväg. Den nya gång- och cykelvägen har projekterats så att drift och underhåll kan utföras på ett enkelt och effektivt sätt. Gång- och cykelvägen är 2,5 meter bred där dike eller GCM-stöd skiljer den från biltrafiken, vilket gör att den kan vinterväghållas utan problem. I de trängre sektionerna används målad linje som separering vilket gör att även dessa delar är enkla att nå för drift och underhåll. Med den nya gång- och cykelvägen ges också alternativ till att färdas med bil på sträckan. Trafikbuller 0 Den planerade gång- och cykelvägen bedöms inte påverka bullernivåer vid fasad (riktlinjer för trafikbuller finns på naturvårdsverkets hemsida) för några av de bostadsfastigheter som ligger längs med Rosenlundsvägen. De föreslagna åtgärderna påverkar inte vägens utformning på sådant sätt att högre bullernivåer kan antas uppstå. Varken sidoförskjutningar eller andra hastighetsdämpande åtgärder föreslås på sträckan och förutsättningarna för fordonstrafiken bedöms vara oförändrade

29 7.2.3 Markanvändning Planerad gång- och cykelväg tar cirka m² värdefull jordbruksmark i anspråk. Åkermarken inom utredningsområdet är av klass 8 med hög produktivitet. Aktuell vägplan påverkar därför jordbruksmarken negativt, dock i begränsad omfattning med tanke på att arealerna som tas i anspråk är små i förhållande till arealerna jordbruksmark i det omgivande landskapet. Det blir ett intrång i bostadsfastigheter, cirka 163 m² tomtmark bedöms tas i anspråk. Gång- och cykelvägen anpassas så långt det är möjligt efter befintliga förhållanden och utformningen anpassas för att minimera påverkan på markanvändningen Detaljplaner 0 Aktuell vägplan berör de tre detaljplaner som finns för delar av Mörarps tätort (1283K-9603, 1283K-9627 samt 1283K-13821). Gång- och cykelvägen har anpassats efter detaljplanerna för att inte ta någon ny mark i anspråk med vägrätt, vilket skulle kräva att detaljplanerna ändras. Viss andel tomtmark inom detaljplanelagt område kommer att behöva tas i anspråk med vägområde med tillfällig nyttjanderätt under byggtiden, dessa ytor kommer att återställas till ursprungligt skick. I sektion 1/532-1/687 (en sträcka på 155 meter) berörs detaljplanerna 1283K samt 1283K av den planerade breddningen av Rosenlundsvägen norrut. Det är bokskogen på norra sidan om vägen, på fastigheten Mörarp 2:10, som är detaljplanelagd och berörs av aktuell vägplan. I byggnadsplan 1283K anges att avsikten med planen är att förhindra bebyggelse i partierna med bokskog och bevara dem som strövområden. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut kommer som mest att kräva att 5 meter tas i anspråk för nytt vägområde med vägrätt på den detaljplanelagda fastigheten Mörarp 2:10, bredden på den nya mark som behöver tas i anspråk varierar mellan 1,5 5 meter. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut bedöms inte motverka syftet med detaljplanen och bedöms kunna hanteras som en mindre avvikelse från detaljplanen Landskapsbild Förutom att det kommer behöva fällas några träd bedöms inte landskapsbilden påverkas, då gång- och cykelvägen i stort kommer att följa befintlig väg och så lång det är möjligt anpassas till landskapets förutsättningar Naturmiljö Åtgärdsalternativet innebär att tre diken (naturvärdesobjekt 19, 17 och 4) behöver fyllas igen. För dike nummer 19 gäller det en sträcka på 0,5 meter, för dike 17 behöver 4,3 meter fyllas igen och för dike 4 behöver diket fyllas igen på en sträcka på 4 meter. Inga naturvårdsarter berörs, men två av dikena omfattas av det generella biotopskyddet. En stenmur (naturvärdesobjekt 5) bestående av enstaka stenar påverkas av åtgärdsalternativet. Cirka 3,3 meter av stenmuren kommer att behöva tas bort. En till två alar (naturvärdesobjekt 17) kommer att fällas. Inga naturvårdsarter berörs och träden omfattas inte av det generella biotopskyddet. 29

30 En balsampoppel i en läplantering (naturvärdesobjekt 16) kommer att fällas. Läplanteringen omfattas av det generella biotopskyddet och naturvårdsarten poppelglasvinge fanns i biotopen vid inventeringstillfället. Arten är inte formellt skyddad. Allén består av ett stort antal träd (uppskattningsvis ca 200 stycken). Åtgärdsalternativet innebär att kulverteringen av Hasslarpsån (naturvärdesobjekt nr 12) förlängs med cirka 3,6 meter. Det kan komma att kräva en anmälan om vattenverksamhet till Länsstyrelsen i Skåne. Inga naturvårdsarter berörs. Vidare innebär åtgärdsförslaget ett intrång i Mulleskogen (naturvärdesobjekt 3), på den norra sidan om Rosenlundsvägen. Ett antal träd måste fällas. En fyndplats för naturvårdsarten buskstjärnblomma, (förekommer även på fler platser i utredningsområdet) kommer att påverkas av den nya gång- och cykelvägen. Merparten av de naturvärden som berörs är lokala, med undantag för Mulleskogen som bedöms ha ett regionalt värde. Påverkan på samtliga naturvärden bedöms vara liten. Sammantaget bedöms därför åtgärdsförslaget medföra små till inga konsekvenser för naturmiljön Kulturmiljö 0 Gång- och cykelvägen bedöms inte påverka värdekärnan för den särskilt värdefulla kulturmiljön Mörarp, eftersom gång- och cykelvägen kommer att följa den befintliga vägen. Breddningen av Rosenlundsvägen norrut sker i utkanten av det område som pekats ut som särskilt värdefull kulturmiljö men bedöms inte heller påverka värdekärnan för denna. Detta eftersom värdet främst rör tätorten och dess utveckling från 1100-talet och framåt. Planerad gång- och cykelväg bedöms inte påverka kända fornlämningar. Länsstyrelsen i Skåne bedömer att inga fortsatta antikvariska åtgärder är nödvändiga. Rosenlundsvägen har klassats som en kulturhistoriskt värdefull kulturmiljö av Vägverket (numera Trafikverket), med en breddning norrut av Rosenlundsvägen påverkas den ursprungliga sträckningen av vägen. Detta bedöms ge en begränsad påverkan då vägen enbart breddas och inte flyttas. Mörarpsvägen, som också har pekats ut som kulturhistoriskt värdefull, påverkas inte Vatten och vattenområden Planerad gång- och cykelväg projekteras för att undvika påverkan på befintliga dikningsföretag på sträckan. Miljökvalitetsnormerna (se kapitel 9.2) för Hasslarpsån och grundvattenförekomsten Ängelholm-Ljungbyhed bedöms inte påverkas av aktuellt projekt Rekreation och friluftsliv 0 Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms bli små positiva av planerad gång- och cykelväg, eftersom fler fotgängare och cyklister kan nå ut på det finmaskiga vägnät som finns mellan Mörarp och Påarp. 30

31 7.2.9 Markföroreningar Inga markföroreningar misstänks på den aktuella sträckan. Resultaten av provtagning och analyser kommer att redovisas i markteknisk undersökningsrapport (MUR) geoteknik. Om markföroreningar upptäcks under byggnation ska detta anmälas till beställare och tillsynsmyndigheten Samhällsekonomisk bedömning Det har inte gjorts någon samhällsekonomisk bedömning för projektet. För en översiktlig kostnadskalkyl, se kapitel Indirekta och samverkande effekter och konsekvenser I arbetet med aktuell vägplan har anslutning med gång- och cykelväg längs Bankgatan i Mörarps tätort studerats. Hela anslutningen längs Bankgatan ligger inom detaljplanelagt område samt utmed en kommunal väg, och ingår därmed inte i det vägområde som fastställs för aktuell vägplan. Lösningar för gång- och cykelväg på den aktuella sträckan har utretts i samråd med Helsingborgs stad. I övrigt har inga indirekta eller samverkande effekter och konsekvenser identifierats inom projektet Påverkan under byggnadstiden En stor del av det planerade arbetet kommer att kunna bedrivas inom befintligt vägområde. Utöver detta behövs markområden som används tillfälligt under byggtiden för upplag, maskiner, byggmaterial med mera. För detta ansvarar entreprenören att föreslå platser och i samråd med beställaren teckna avtal med berörda markägare. Under byggtiden finns det risk för föroreningsspridning genom till exempel läckage eller spill av driv-medel från arbetsmaskinerna. Arbetet kan också innebära störningar i form av buller och vibrationer. Avgaser från arbetsmaskiner och transporter till och från arbetsplatsen kan komma att ge upphov till spridning till luft av partiklar samt miljö- och klimatpåverkande gaser som till exempel koldioxid, kolmonoxid och kväveoxid. Transporter, rivning och schaktning kan medföra att damm sprids i omgivningen. Planer för trafik under byggtiden, drift och underhåll samt räddningsinsatser Trafiken kommer att påverkas under byggtiden, men Rosenlundsvägen kommer vara öppen för trafik, med minst ett körfält på 3 meter under hela anläggningsarbetet. Under byggnationen av gång- och cykelvägen görs vid behov en avstängning av ett av körfälten på cirka meter som kontinuerligt följer med arbetsmaskinerna längs med sträckan. På den sträckan stängs ett körfält och trafiken regleras med trafikljus. Avstängningar och etappindelningar planeras så att störningar för trafik och boende minimeras. På de delar av sträckan där hastigheten är 70 km/h får hastigheten sänkas till lägst 50 km/h, på resterande sträckor (40 km/h och 50 km/h) får ingen hastighetssänkning göras. När anläggningsarbete utförs i samband med trafikerade vägar uppstår även en säkerhetsrisk. En trafikanordningsplan upprättas av entreprenören för att minska risken för olyckor. Det bedöms inte finnas något behov av omledning av trafik under byggnationen, infarter och korsande vägar ska hållas öppna för boende och räddningstjänst. 31

32 8 Samlad bedömning Sammantaget bedöms varken utbyggnadsalternativet eller nollalternativet ge några konsekvenser för landskapsbild, kulturmiljö eller vatten och vattenområden. Utbyggnadsalternativet bedöms ge små positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv samt lokalsamhälle och regional utveckling. Utbyggnadsalternativet ger små negativa konsekvenser för markanvändning och naturmiljö. Trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på sträckan bedöms öka med utbyggnadsalternativet men minska med nollalternativet. Tabell 3. Samlad bedömning av konsekvenser Aspekt Nollalternativet Åtgärdsalternativ Lokalsamhälle och regional utveckling (0) (+1) Trafiksäkerhet, tillgänglighet och transportkvalitet (-1) (+1) Markanvändning (0) (-1) Landskapsbild (0) (0) Naturmiljö (0) (-1 till 0) Kulturmiljö (0) (0) Vatten och vattenområden (0) (0) Rekreation och friluftsliv (0) (0) Markföroreningar (0) (0) 8.1 Överensstämmelse med regeringens transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för människor och gods. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till ökad hälsa. Överensstämmelse med funktionsmålet Det är redan idag möjligt att cykla längs den aktuella sträckan, i blandtrafik på Rosenlundsvägen, men detta bedöms inte vara ett trafiksäkert alternativ, speciellt inte för de barn och ungdomar som antas trafikera sträckan. Med den nya gång- och cykelvägen ökar transportkvaliteten och tillgängligheten eftersom åtgärden innebär en trafiksäker och koppling mellan Mörarp och Rosenlund och därefter vidare till Påarp. Vidare bidrar åtgärderna till ett tydligare cykelnät med god kvalitet. 32