Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 1 (12) Ängens förskola Datum 2018-02-02 Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Ängens förskola Läsår 2017/2018

2 (12) 1 Bakgrund 1.1 Följande verksamheter omfattas av planen Ä n g e n s f ö r s k o l a Vi vill skapa en förskola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen på Ängens förskola ska kunna delta i vår verksamhet på lika villkor. Upprättad 2015-04-02 Reviderad 1.2 Förskolans ansvar inriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6:6 skollagen) Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6:7 skollagen) Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6:8 skollagen) Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (6:9 skollagen) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (6:10 skollagen) Aktiva åtgärder Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, 18-20 ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Delegationsordningen Enligt punkterna 1.7 (förskolechef, förskola), 2.6 (rektor, fritidshemmet), 4.6 (rektor, förskoleklass), 5.7

3 (12) (rektor, grundskolan), 6.6 (rektor, grundsärskolan), 7.10 (rektor, gymnasieskolan), 8.10 (rektor, gymnasiesärskolan), 9.12 (rektor, vuxenutbildning) i delegationsordningen har huvudmannen delegerat ansvaret till ovan angivna personer när det gäller att varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. 1.3 När ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier Bildningsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsövergripande rutin som samtliga förvaltningens verksamheter ska följa i det fall ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rutinen används när någon person i verksamheten fått kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling av ett annat barn eller personal. Kännedom kan exempelvis uppstå genom att barnet visar eller berättar om en händelse eller att barnet vårdnadshavare kontaktar personal inom verksamheten. I de fall inträder personalens anmälningsplikt omgående i enlighet med 6 kap 10 skollagen, eller 2 kap 7 diskrimineringslagen. All personal inom verksamheten omfattas av bestämmelserna och är således skyldiga att anmäla till förskolechefen i enlighet med nedan rutin på förvaltningsgemensam blankett. Rutinbeskrivning när ett barn eller en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering: 1.4 Vision Bildningsnämndens vision 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin egen förmåga, kan samspela med

4 (12) andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till livsångt lärande är vägledande för bildningsnämndens samtliga verksamheter. Bildningsnämndens verksamheter i Trelleborgs kommun arbetar aktivt och målinriktat för att varje pedagogisk verksamhet ska präglas av ett tanke- och handlingssätt där allas unika förutsättningar accepteras, där olika tillåts vara normen inom de mänskliga rättigheternas ram. Utifrån att olikhet är en tillgång präglas samtliga lärandesammanhang av trygghet, respekt och gemenskap. Samtliga skolledare och medarbetare är, i sitt dagliga arbete, bärare av och stödjer elevernas utveckling av förhållningssätt på ett sätt som främjar demokratisk kompetens och social hållbarhet. 1.5 Ansvarig för planen Förskolechef Marianne Johansson marianne.johansson@skola.trelleborg.se 1.6 Barnens delaktighet Vårt likabehandlingsarbete med barnen är organiserat och anpassat utifrån barnens ålder. Under vår kartläggningsperiod på hösten genomförs aktiviteter med alla åldersgrupper på förskolan; TRYGGHETSBOK Under Grundverksamheten på hösten använder pedagogerna bokserien Kompisböckerna av Linda Palm i undervisningen med barnen. Dessa böcker används sedan under resten av läsåret då de finns tillgängliga för barnen i verksamheten. TRYGGHET MED SAGOPEDAGOGIK - De yngre barnen, 1 3 år, möter våra Sagopedagoger som spelar upp sagor som tar upp dilemman kopplade till vårt likabehandlingsarbete, belyser orättvisor eller har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. TRYGGHETSVANDRINGAR Våra 4 åringar genomför tillsammans med pedagoger en trygghetsvandring i vår verksamhet. Denna genomförs både inomhus och utomhus. Här kartlägger pedagogerna utifrån barnens berättelser var händelser eventuellt inträffar och var otrygghet kan upplevas. TRYGGHETSRÅD Förskolans 5-åringar deltar under sitt sista år i förskolan i Trygghetsrådet. De träffas en gång på hösten med ett uppstartsmöte och följer under våren upp arbetet i den planerade 5- årsverksamheten. 1.7 Vårdnadshavarnas delaktighet Personal lyfter planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier med vårdnadshavare vid informationsmötet för vårdnadshavare (föräldramöte) i början av läsåret. Här informeras även om personalens skyldlighet att anmäla kränkande behandling och rutiner kring detta. Förskolechef / bitr.förskolechef lyfter planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och rutiner kring anmälning av kränkande behandling vid Föräldraråd, där varje avdelning på förskolan har två representanter. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta i en kvalitetsenkät en gång per läsår. Denna besvaras via mail. 1.8 Personalens delaktighet En ansvarsgrupp för likabehandlingsarbete finns för enhetens båda förskolor. Denna grupp består av två pedagoger från respektive förskola. Vid möten deltar även förskolechef och/eller bitr.förskolechef. All personal deltar i kartläggningsarbetet, vilket utgår ifrån Diskrimineringsombudsmannens material Husmodellen. På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga analysen och utvärderingen. Observationerna inför analys och utvärdering är hela arbetslagets ansvar. Ansvarsgruppen för likabehandlingsarbete sammanställer analyser och utvärderingar och ansvarar för

5 (12) framtagandet av ny reviderad plan en gång om året. Förskolechef ansvarar för att plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier förankras och förtydligas för såväl personalgruppen som den enskilda medarbetaren. 1.9 Förankring av planen Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utvärderas och revideras årligen då ny kartläggning av verksamheten gjorts. All personal på förskolan deltar i kartläggningen. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier lyfts med personal och vårdnadshavare i förskolan efter varje årlig revidering. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier publiceras för vårdnadshavare på Unikum. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier publiceras på förskolans hemsida. 2 Utvärdera föregående läsårs arbete och kartlägg nuläge 2.1 Vilka som deltagit i utvärderingen av föregående läsårs plan mot kränkande behandling Utvärdering av kartläggning av respektive miljö/material/förhållningssätt Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer i respektive miljö en gång i månaden. Detta sker, tillsammans med barnen, när det är möjligt. Resultaten från observationerna presenteras som en del i reflektionsprotokollen och i terminens utvärdering. Utvärdering görs av varje avdelning en gång per läsår. Ansvariga På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga utvärderingen. Observationerna av respektive miljö... är hela arbetslagets ansvar. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs in i årets utvecklingsarbete, och att den aktivt tas upp i föräldrarådet efter utvärdering av pedagoger. På så sätt får även vårdnadshavare möjlighet att delta i utvärderingen. I årlig föräldrarenkät ges vårdnadshavare möjlighet att utvärdera vårt likabehandlingsarbete. Samtliga anställda medverkar aktivt i alla åtgärder. 2.2 Utvärdering Utvärdering Ängens förskola Kapprum Insats: Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla kapprumssituationer oavsett kön, ålder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet. Skapa fungerande rutiner vid av och påklädnad så att barnen får tid och utrymme att klara så mycket som möjligt själv. Åtgärd: Vi lägger stor vikt vid bemötandet av varje barn som individ och inte efter klädsel/utseende. Alla barn har rätt att få samma uppmuntran och hjälp oavsett kön och ålder. Vårdnadshavare ska informeras och bjudas in till dialog kring åtgärder. Information till föräldrar med annat modersmål ges muntligt av pedagoger. Av/påklädnad i mindre grupper

6 (12) Utvärdering Utvärderingen visar att pedagoger anser sig bemöta barn lika oavsett klädsel. Men upplever att detta är något som ständigt behöver lyftas och reflekteras kring. Vidare visar utvärderingen att kapprummet är en plats där vårdnadshavare ofta vistas och att deras delaktighet därför krävs i detta arbete. Utvärderingen visar att pedagoger anser att de ständigt arbetar med att barnen ska försöka själva först, oavsett ålder och kön och att de krav som ställs utgår ifrån vad pedagoger vet att barnen är kapabla till. Även visar utvärderingen att detta är ett arbete som ständigt måste pågå. Vårdnadshavare bjuds kontinuerligt in till föräldraråd och föräldramöte där en dialog kring åtgärderna hålls. Obligatorisk punkt på föräldraråd på våren och på föräldramöte på hösten. Utvärderingen visar att i den mån pedagoger kan, informeras vårdnadshavare med annat modersmål muntligt. Andra hjälpmedel används vid skriftlig information. Utvärderingen visar att barnen vid dessa tillfällen är uppdelade i mindre grupper. Toalett/skötrum Insats: Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla toalett- och skötrumssituationer oavsett kön, ålder, religion och annan trosuppfattning. Alla barn ska få möjlighet till en enskild stund på toaletten. Åtgärd: Alla barn ska ha möjlighet att få gå på toaletten i fred genom att låsa eller att en vuxen är närvarande.. Utvärdering: Utvärderingen visar att åtgärder har tagits och att pedagoger ser till att de barn som vill vara ostörda vid toalettbesök har den möjligheten. Lösningarna ser olika ut på olika avdelningar. Stora rummet Insats: Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning samt religion och annan trosuppfattning. Åtgärd: Alla barn har rätt till att få samma uppmuntran, möjlighet till trygghet och stöd vid samlingar, oavsett kön, ålder och funktionsnedsättning. Alla miljöer, händelser, rutiner och traditioner som är återkommande i verksamheten skall inte benämnas med namn som kan uppfattas som diskriminerande utifrån kön, ålder och religion eller annan trosuppfattning. Närvarande pedagoger som kan stötta barnen vid konflikter, för att undvika kränkningar barnen emellan. Utvärdering Utvärderingen visar att pedagogerna gjort observationer och därefter utformat undervisningen tex vid samling. Pedagoger upplever att alla får möjlighet att ta plats, känna trygghet och stöttas oavsett kön, ålder och funktionsnedsättning. Utvärdering visar att namn på rutiner och miljöer numera inte kopplas till något som kan anses diskriminerande. Utvärderingen visar att närvarande pedagoger krävs i varje rutin, miljö och aktivitet. Man framhåller vikten av att vara närvarande, inte bara fysiskt, utan delta i samtal och vara aktivt lyssnande. Vidare visar utvärderingen att när detta av olika anledningar inte är möjligt finns risk för att diskriminering och kränkande behandling uppstår. Familjerum Insats: Barn skall bemötas med samma förhållningssätt i alla situationer som kan uppstå i rollekar i dockvrån etc. oavsett kön, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet.

7 (12) : Pedagoger skall ständigt arbeta med att förebygga diskriminering i de rollekar som förekommer i familjerummet. Detta kräver närvarande pedagoger för att stötta barnen i de roller de vill vara i leken. Utvärdering Utvärderingen visar att pedagoger med de yngre barnen arbetar med att ständigt vara närvarande i rollekar men även genom att arbeta förebyggande tex genom litteratur och samtal kring genus och olika familjekonstellationer. Utvärderingen visar dock inte hur pedagoger arbetar med de äldre barnen. Byggrum Insatser: Miljö och material i byggrummet skall utformas så att alla barn oavsett kön och könsöverskridande identitet, inbjuds till lek och lärande. : Pedagoger skall stötta varje barn att delta i lek i detta rum, oavsett kön. Vid val av material skall pedagoger utgå ifrån barnens intresse och skapa en miljö som bjuder in alla barn oavsett ålder, kön och könsöverskridande identitet. Närvarande pedagog för att stötta vid konflikter. Utvärdering Utvärderingen visar att alla barn uppmuntras att delta i leken oavsett kön. Utvärderingen visar att materialet som pedagoger väljer är könsneutralt och anpassas efter ålder. Utvärderingen visar att närvarande pedagoger krävs i varje rutin, miljö och aktivitet. Man framhåller vikten av att vara närvarande, inte bara fysiskt, utan delta i samtal och vara aktivt lyssnande. Vidare visar utvärderingen att när detta av olika anledningar inte är möjligt finns risk för att diskriminering och kränkande behandling uppstår. Matsituation Insatser: Barnen skall bemötas med samma förhållningssätt i alla matsituationer oavsett kön, religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning. : Varje barn ska bemötas lika vid matsituationer och vid frågor kring specialkost, utifrån religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning, skall dessa besvaras och förklaras utan värderingar. Barnen ska placeras utifrån behov, inte ålder. Utvärdering: Utvärdering visar att de barn som har specialkost inte får samma möjlighet att vara självständiga i de praktiska momenten som de andra barnen, utan att utsättas för onödiga risker. Utvärdering visar att pedagoger placerar barnen utifrån behov, inte ålder. Gården Insatser: Alla barn ska känna sig trygga i förskolans utemiljö : Pedagogerna ska vara närvarande oavsett var på gården barnen befinner sig. En pedagog går alltid med de först färdiga barnen ut på rampen. Utvärdering: Utvärderingen visar att rutiner omarbetats och utevistelsen har organiserats för att pedagoger ska vara mer närvarande.

8 (12) 2.3 Kartläggning av nuläge Resultat av föräldraenkäten våren 2017 Ett högt medelvärde indikerar att vårdnadshavarna anser att förskolan bedriver ett välfungerande arbete inom området. Fråga Medelvärde 2017 I mitt barns förskola är det tydligt att kränkande 8,7 behandling inte accepteras Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i 9,2 förskolan Personalen på förskolan bemöter mitt barn på 9,3 ett respektfullt sätt Jag får information om det hänt något i 7,5 barngrupen/på förskolan Kartläggning av nuläget - enligt Husmodellen (framtagen av Diskriminerings Ombudsmannen, DO) Kapprum Vi har observerat att det förekommer risk för diskriminering/kränkande behandling i kapprum. Det är trångt i kapprummet, vilket skapar en stökig och stressig situation där kränkningar kan uppstå. Utifrån kön: ex. uttryck som söt till flickor och tuff till pojkar. Tonläget mot flickor och pojkar. Utifrån ålder: ex. du som är så stor klarar dig själv.. eller de yngre som inte ens får försöka. Utifrån etnisk tillhörighet: ex. information på förskolan skrivs endast på svenska Alla barn når inte upp till sina fack. Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla kapprumssituationer oavsett kön, etnisk tillhörighet, ålder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet. Skapa fungerande rutiner vid av och påklädnad så att barnen får tid och utrymme att klara så mycket som möjligt själv. Bemöta varje barn som individ och inte efter klädsel/utseende. Alla barn har rätt att få samma uppmuntran och hjälp oavsett kön och ålder. Alla barn får försöka utifrån ifrån sin egen förmåga. Vårdnadshavare ska informeras och bjudas in till dialog kring åtgärder. Information till föräldrar med annat modersmål ges muntligt av pedagoger. Nivåbasera facken så att barnen självständigt kan ta ner sina kläder. Av/påklädnad i mindre grupper. För att undvika väntetider då det uppstår konflikter, går en pedagog ut tidigare med de barn som är klara. Toaletter /Skötrum I kartläggningen kom det fram att det finns risk för diskriminering/kränkande behandling på toaletter och skötrum. Utifrån ålder: ex. De yngsta barnen har svårt att nå upp till kranen när de ska tvätta sina händer. Det framkom att det finns risk för kränkning, ex. jag vill vara själv på toaletten men kompisarna kommer in hela tiden. Risk för knuffar och kränkningar när man väntar på sin tur vid vasken.

9 (12) Det finns risk för kränkning barnen emellan då de stänger in sig själva och andra på toaletterna. Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla toalett- och skötrumssituationer oavsett kön, ålder, religion och annan trosuppfattning. Alla barn ska få möjlighet till en enskild stund på toaletten. Alla barn har rätt att få samma uppmuntran och hjälp oavsett kön och ålder. Alla barn ska ha möjlighet att få gå på toaletten i fred genom att låsa, knacka innan man går in eller att en vuxen är närvarande. Införa markering så att barnen vet var de ska vänta när någon sitter på toaletten. Inför markeringar på golvet så att barnen vet var de ska vänta på sin tur. Införa pall så att alla når upp till vasken. Alltid närvarnade pedagog för att undvika att barnen stänger in varandra på toaletterna. Samling Kartläggningen visar att det förekommer risk för diskriminering/kränkande behandling vid samling. Utifrån ålder: De äldre/mer verbala barnen tar oftast större plats. Utifrån religion och annan trosuppfattning: ex. endast svenska sånger sjungs i samlingar. Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning samt religion och annan trosuppfattning. Implementera sånger på de språk som finns representerade på avdelningarna. Skapa talutrymme för alla. Införa metod för vem som ska räkna/dela ut frukt så att det inte blir den som låter högst. Tänka på att vi vänder oss och ställer frågor till alla. Dockvrå, familjerum, hemvrån, huset, kaffestugan I kartläggningen har avdelningarna att det finns risk för diskriminering/kränkande behandling. Utifrån kön: ex. fördelning av roller i rollekar mamma, pappa, barn-lek. Utifrån kön: Risk att fastna i traditionella könsroller. Utifrån sexuell läggning: ex. Du kan inte också vara pappa Barn skall bemötas med samma förhållningssätt i alla situationer som kan uppstå i rollekar i familjerum etc. oavsett kön. Pedagoger skall ständigt arbeta med att förebygga diskriminering i de rollekar som förekommer i familjerummet. Detta kräver närvarande pedagoger för att stötta barnen i de roller de vill vara i leken. Diskussioner med barnen kring olika familjekonstellationer för att skapa förståelse kring hur olika familjer kan se ut. Alla barn sak erbjudas/bjudas in till leken/miljön oavsett kön Byggrum I kartläggningen har pedagoger observerat att det i byggrummet finns risk för diskriminering/kränkande behandling. Utifrån kön: risk för att fastna i traditionella könsmönster. Konflikter mellan barn, när de tex rasar varandras bygge eller vill använda samma material. Miljö och material i byggrummet skall utformas så att alla barn oavsett ålder, kön och könsöverskridande

10 (12) identitet, inbjuds till lek och lärande. Pedagoger skall stötta varje barn att delta i lek i detta rum, oavsett kön. Vid val av material skall pedagoger utgå ifrån barnens intresse och skapa en miljö som bjuder in alla barn oavsett ålder, kön och könsöverskridande identitet. Närvarande pedagog för att stötta vid konflikter. Matsituation I kartläggningen har pedagoger observerat att det vid matsituationen finns risk för diskriminering/kränkande behandling. Vem får hjälpa till vid dukning risk att endast de barn som hörs mest får chansen. Utifrån funktionsnedsättning: ex. specialkost vid allergier etc. Utifrån ålder: ex. yngre barn placeras närmst pedagogerna. Utifrån ålder: risk för kränkning mot de barn som har haklapp, djup tallrik, bygelstol, pipmugg. Barnen skall bemötas med samma förhållningssätt i alla matsituationer oavsett ålder, kön, religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning. Varje barn ska bemötas lika vid matsituationer och vid frågor kring specialkost, utifrån religion och annan trosuppfattning samt funktionsnedsättning, skall dessa besvaras och förklaras utan värderingar. Barn med specialkost ska få samma möjlighet till självständighet vid praktiska moment som övriga barn. Barnen ska placeras utifrån behov, inte ålder. Inför metod för vem som får hjälpa till vid dukning så att alla får möjlighet. Reflektera kring hur vi benämner/pratar kring bygelstolar, djup tallrik mm. De är inte bebisstolar eller bebistallrikar, utan hjälpmedel för att kunna vara självständig. Gården Pedagoger har observerat att det finns dolda utrymmen på gården (tex bandyrink och lilla gården) där det är högre risk för kränkning: ex. konflikter kring regler, du får inte vara med jag ska vara först vilket leder till knuffar och fula ord. Alla barn ska känna sig trygga på förskolan. Pedagogerna ska vara närvarande oavsett var på gården barnen befinner sig, för att stötta vid konflikter och hjälpa barnen att komma överens om regler vid lekar/spel. Ateljé/Skapande I kartläggningen har pedagoger observerat att det i ateljén/skapandesituationer finns risk för diskriminering/kränkande behandling. Utifrån ålder: allt material är inte tillgängligt för de yngre barnen Utifrån kön: risk att fastna i traditionella könsmönster kring färger, glitter mm Miljö och material skall utformas så att alla barn oavsett ålder, kön inbjuds till lek och lärande. Barn skall bemötas med samma förhållningssätt oavsett kön, ålder. Pedagoger ska tänka på hur vi tillgodoser det enskilda barnets förutsättningar. Alla barn ska, utifrån sin förmåga, få prova på alla olika material.

11 (12) Pedagoger bör reflektera kring hur vi pratar kring färger, glitter mm. 3 Analysera Analys av föregående läsårs, 2016/2017, arbete Analys har ej skett med barnen, då detta ej varit aktuellt i den modell av likabehandlingsarbete som användes föregående läsår. Följande Analys är gjord av pedagoger i Likabehandlingsgrupp och ledning; Vad visar utvärderingen? Pedagoger på avdelningar har fortfarande svårt att se vad som ska kartläggas och vad som inte tillhör arbetet med Plan för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, PKDT. Många avdelningar tar fortfarande upp risker som tillhör arbetsmiljö, skydds- och allergironder. Vidare visar utvärderingen att riktade insatser som gjorts genom material och miljö fallit väl ut, dessa risker har utraderats. Utvärdering visar också att det nu är förhållningssätt och bemötande, privata uppfattningar och vanor som är den stora utmaningen för pedagoger i verksamheten. Vad behöver utvecklas och hur ska detta göras? Hela arbetet och utformningen kring PKDT har omarbetats av Bildningsförvaltningen och därför är det detta arbete vi ska utveckla under nuvarande läsår 2017/2018. Kartläggningen och Utvärderingen skall anpassas och utformas så att pedagoger på avdelningarna verkligen kartlägger och svarar på rätt saker. Denna utformning ansvarar Likabehandlingsgruppen för. Vilka områden prioriteras? Förhållningssätt och bemötande Fortbildning/Kompetensutveckling? Kollegialt lärande i form av diskussionsfrågor 4 Nya mål, insatser och åtgärder. för läsåret 2017/2018 Prioriterade områden - Förhållningssätt och bemötande Planerade insatser/åtgärder - Kollegialt lärande i form av diskussionsfrågor Förväntat resultat - Gemensam barnsyn i enlighet med vårt uppdrag 5 Hur och när ska årets plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasseri utvärderas? Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasseri för Ängens förskola, utvärderas under juni månad 2018 på samtliga avdelningar på förskolan. Beskrivning av utvärdering av kartläggning av respektive miljö/material/förhållningssätt: Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer i respektive miljö en gång i månaden. Detta sker, tillsammans med barnen, när det är möjligt. Resultaten från observationerna presenteras som en del i reflektionsprotokollen och i terminens utvärdering. Årlig utvärdering görs av varje avdelning en gång per läsår. Ansvariga På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga utvärderingen. Observationerna av respektive miljö... är hela arbetslagets ansvar. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs in i årets utvecklingsarbete, och att den aktivt tas upp i föräldrarådet efter utvärdering av pedagoger. På så sätt får även vårdnadshavare möjlighet att delta i utvärderingen. Samtliga anställda medverkar aktivt i alla åtgärder. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att resultatet av utvärderingen analyseras och

sammanställs. 12 (12)