Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier

Transkript

1 Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier 1 (8) Slättens förskola Datum Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier Slättens förskola Läsår 2017/2018

2 2 (8) 1 Bakgrund 1.1 Följande verksamheter omfattas av planen S l ä t t e n s f ö r s k o l a Vi vill skapa en förskola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg vardag är en förutsättning för att barnen på Slättens förskola ska kunna delta i vår verksamhet på lika villkor. Upprättad Reviderad 1.2 Förskolans ansvar Målinriktat arbete Huvudmannen ska se till att det inom ramen för varje särskild verksamhet bedrivs ett målinriktat arbete för att motverka kränkande behandling av barn och elever. (6:6 skollagen) Skyldighet att förebygga och förhindra kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det genomförs åtgärder för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling. (6:7 skollagen) Plan mot kränkande behandling Huvudmannen ska se till att det varje år upprättas en plan med en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever. Planen ska innehålla en redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året. En redogörelse för hur de planerade åtgärderna har genomförts ska tas in i efterföljande års plan. (6:8 skollagen) Förbud mot kränkande behandling Huvudmannen eller personalen får inte utsätta ett barn eller en elev för kränkande behandling (6:9 skollagen) Skyldighet att anmäla, utreda och vidta åtgärder mot kränkande behandling En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävasför att förhindra kränkande behandling i framtiden. Första stycket första och andra meningarna ska tillämpas på motsvarande sätt om ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller sexuella trakasserier på sätt som avses i diskrimineringslagen (2008:567). För verksamhet som avses i 25 kap. och för fritidshem som inte är integrerade med en skolenhet eller förskoleenhet gäller första och andra styckena för den personal som huvudmannen utser (6:10 skollagen) Aktiva åtgärder Enligt diskrimineringslagen kapitel 16, ska utbildningsanordnare arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att inom en verksamhet motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund. Delegationsordningen Enligt punkterna 1.7 (förskolechef, förskola), 2.6 (rektor, fritidshemmet), 4.6 (rektor, förskoleklass), 5.7 (rektor, grundskolan), 6.6 (rektor, grundsärskolan), 7.10 (rektor, gymnasieskolan), 8.10 (rektor, gymnasiesärskolan), 9.12 (rektor, vuxenutbildning) i delegationsordningen har huvudmannen delegerat ansvaret till ovan angivna personer när det gäller att varje år upprätta en plan mot kränkande behandling.

3 3 (8) 1.3 När ett barn upplever sig utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier Bildningsförvaltningen har tagit fram en verksamhetsövergripande rutin som samtliga förvaltningens verksamheter ska följa i det fall ett barn eller en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering. Rutinen används när någon person i verksamheten fått kännedom om att ett barn kan ha blivit utsatt för kränkande behandling av ett annat barn eller personal. Kännedom kan exempelvis uppstå genom att barnet visar eller berättar om en händelse eller att barnet vårdnadshavare kontaktar personal inom verksamheten. I de fall inträder personalens anmälningsplikt omgående i enlighet med 6 kap 10 skollagen, eller 2 kap 7 diskrimineringslagen. All personal inom verksamheten omfattas av bestämmelserna och är således skyldiga att anmäla till förskolechefen i enlighet med nedan rutin på förvaltningsgemensam blankett. Rutinbeskrivning när ett barn eller en elev upplevt sig utsatt för kränkande behandling, trakasserier eller diskriminering: 1.4 Vision Bildningsnämndens vision 9000 stolta barn, elever och studerande i Trelleborg Vårt fokus är att skapa ansvarstagande medborgare, som tror på sin egen förmåga, kan samspela med andra, har drömmar, mål och fortsatt lust till livsångt lärande är vägledande för bildningsnämndens samtliga verksamheter. Bildningsnämndens verksamheter i Trelleborgs kommun arbetar aktivt och målinriktat för att varje pedagogisk verksamhet ska präglas av ett tanke- och handlingssätt där allas unika förutsättningar

4 4 (8) accepteras, där olika tillåts vara normen inom de mänskliga rättigheternas ram. Utifrån att olikhet är en tillgång präglas samtliga lärandesammanhang av trygghet, respekt och gemenskap. Samtliga skolledare och medarbetare är, i sitt dagliga arbete, bärare av och stödjer elevernas utveckling av förhållningssätt på ett sätt som främjar demokratisk kompetens och social hållbarhet. 1.5 Ansvarig för planen Förskolechef Marianne Johansson marianne.johansson@skola.trelleborg.se 1.6 Barnens delaktighet Vårt likabehandlingsarbete med barnen är organiserat och anpassat utifrån barnens ålder. Under vår kartläggningsperiod på hösten genomförs aktiviteter med alla åldersgrupper på förskolan; TRYGGHETSBOK Under Grundverksamheten på hösten använder pedagogerna bokserien Kompisböckerna av Linda Palm i undervisningen med barnen. Dessa böcker används sedan under resten av läsåret då de finns tillgängliga för barnen i verksamheten. TRYGGHET MED SAGOPEDAGOGIK - De yngre barnen, 1 3 år, möter våra Sagopedagoger som spelar upp sagor som tar upp dilemman kopplade till vårt likabehandlingsarbete, belyser orättvisor eller har samband med de olika diskrimineringsgrunderna. TRYGGHETSVANDRINGAR Våra 4 åringar genomför tillsammans med pedagoger en trygghetsvandring i vår verksamhet. Denna genomförs både inomhus och utomhus. Här kartlägger pedagogerna utifrån barnens berättelser var händelser eventuellt inträffar och var otrygghet kan upplevas. TRYGGHETSRÅD Förskolans 5-åringar deltar under sitt sista år i förskolan i Trygghetsrådet. De träffas en gång på hösten med ett uppstartsmöte och följer under våren upp arbetet i den planerade 5- årsverksamheten. 1.7 Vårdnadshavarnas delaktighet Personal lyfter planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier med vårdnadshavare vid informationsmötet för vårdnadshavare (föräldramöte) i början av läsåret. Här informeras även om personalens skyldlighet att anmäla kränkande behandling och rutiner kring detta. Förskolechef / bitr.förskolechef lyfter planen mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier och rutiner kring anmälning av kränkande behandling vid Föräldraråd, där varje avdelning på förskolan har två representanter. Vårdnadshavare ges möjlighet att delta i en kvalitetsenkät en gång per läsår. Denna besvaras via mail. 1.8 Personalens delaktighet En ansvarsgrupp för likabehandlingsarbete finns för enhetens båda förskolor. Denna grupp består av två pedagoger från respektive förskola. Vid möten deltar även förskolechef och/eller bitr.förskolechef. All personal deltar i kartläggningsarbetet, vilket utgår ifrån Diskrimineringsombudsmannens material Husmodellen. På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga analysen och utvärderingen. Observationerna inför analys och utvärdering är hela arbetslagets ansvar. Ansvarsgruppen för likabehandlingsarbete sammanställer analyser och utvärderingar och ansvarar för framtagandet av ny reviderad plan en gång om året. Förskolechef ansvarar för att plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier förankras och förtydligas för såväl personalgruppen som den enskilda medarbetaren.

5 5 (8) 1.9 Förankring av planen Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier utvärderas och revideras årligen då ny kartläggning av verksamheten gjorts. All personal på förskolan deltar i kartläggningen. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier lyfts med personal och vårdnadshavare i förskolan efter varje årlig revidering. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier publiceras för vårdnadshavare på Unikum. Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier publiceras på förskolans hemsida. 2 Utvärdera föregående läsårs arbete och kartlägg nuläge 2.1 Vilka som deltagit i utvärderingen av föregående läsårs plan mot kränkande behandling Utvärdering av kartläggning av respektive miljö/material/förhållningssätt Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer i respektive miljö en gång i månaden. Detta sker, tillsammans med barnen, när det är möjligt. Resultaten från observationerna presenteras som en del i reflektionsprotokollen och i terminens utvärdering. Utvärdering görs av varje avdelning en gång per läsår. Ansvariga På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga utvärderingen. Observationerna av respektive miljö... är hela arbetslagets ansvar. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs in i årets utvecklingsarbete, och att den aktivt tas upp i föräldrarådet efter utvärdering av pedagoger. På så sätt får även vårdnadshavare möjlighet att delta i utvärderingen. I årlig föräldrarenkät ges vårdnadshavare möjlighet att utvärdera vårt likabehandlingsarbete. Samtliga anställda medverkar aktivt i alla åtgärder. 2.2 Utvärdering Utvärdering husmodellen Utemiljön: 1. Idag är vi mer observanta så att det finns pedagoger vid buskarna, att barnen byter av så att fler barn får möjlighet till snabbcyklarna, att vi pedagoger står vid gungorna och ser till att barnen byter efter en stund så alla som vill får gunga. 2. Utemiljön bör förändras och utvecklas. Barnen bör få större valmöjligheter till lekar på gården som stimulerar fler intressen. 3. Idag är vi mer uppmärksamma på gården på vilka barn som umgås och får favörer. Vi arbetar med att gården blir mer likvärdig för alla. Innemiljö: 1. I utvärderingen av innemiljön ser vi att barnen är mer medvetna i deras handlingar och säger stopp till varandra om någon gör något dumt. Men det viktigaste är att vi pedagoger är närvarande och markerar vad som är rätt. Barnen leker mer könsöverskridande på torget och i korridoren. 2.Vi behöver diskutera mer kring hur vi pedagoger arbetar/agerar på gemensamma ytor inomhus. Vi behöver diskutera vem som har ansvar för de gemensamma ytorna. 3. Idag är vi pedagoger mer medvetna i att stoppa kränkande behandling och diskutera dem i arbetslaget. Vi

6 6 (8) agerar oftare. 2.3 Kartläggning av nuläge Resultat av föräldraenkäten våren 2017 Ett högt medelvärde indikerar att vårdnadshavarna anser att förskolan bedriver ett välfungerande arbete inom området. Fråga Medelvärde 2017 I mitt barns förskola är det tydligt att kränkande 7,8 behandling inte accepteras Jag upplever att mitt barn känner sig tryggt i 8,2 förskolan Personalen på förskolan bemöter mitt barn på 8,4 ett respektfullt sätt Jag får information om det hänt något i 7,4 barngrupen/på förskolan Kartläggning Rollek: I kartläggningen har avdelningarna observerat att både pojkar och flickor leker rollekar. Rollekarna är utvecklade och man leker allt från show, affär, restaurang osv. I vissa fall kan konflikter uppstå i form av hur konstellationen i leken ska se ut. Barnen kommenterar kläder som är könsbundna, speciellt prinsessklänningar. Mål: Barn skall bemötas med samma förhållningssätt i alla situationer som kan uppstå i rollekar etc. oavsett kön, sexuell läggning eller könsskridande identitet. Barnen ska uppmuntras i att prova olika karaktärer oavsett kön. Åtgärder: Pedagoger skall ständigt arbeta med att förebygga diskriminering i de rollekar som finns. Detta kräver närvarande pedagoger som lyssnar in och stöttar barnen i deras lek. Sakerna i rummet är utefter olika yrken och utklädningskläder, exempelvis djur och spidermandräkt samt manliga och kvinnliga kläder. På en del avdelningar har man begränsat antalet barn i rollek. Pedagogerna samtalar med barnen kring genus. Bygg och konstruktion: I kartläggningen har pedagoger observerat att det i byggrummet finns risk för diskriminering utifrån kön - då fler pojkar till viss del väljer att leka i byggrummet än flickor. På avdelningar för yngre barn nyttjas rummet i större grad av de äldre barnen. De äldre barnen vill vara ifred i sin konstruktionslek. Materialet tycks rikta sig mer till pojkar enligt några pedagoger. Mål: Miljö och material i byggrummet skall utformas så att alla barn oavsett ålder, kön och könsöverskridande identitet inbjuds till lek, konstruktion och lärande. Åtgärder: Pedagoger skall vara närvarande och stötta varje barn att delta i bygg och konstruktionslek oavsett kön. Pedagogerna ska vara närvarande i leken och stötta barnen att föra bygg och konstruktionen vidare. Vid val av material skall pedagoger utgå från barnens intresse och skapa en miljö som bjuder in alla barn oavsett kön och könsöverskridande identitet. Av- och påklädning: Pedagoger har observerat att det förekommer risk för diskriminering i kapprummet utifrån kön och ålder. Det kan hända att barnen tar varandras kläder och skor. Barn utrycker sig om varandras kläder angående att de är flickiga/pojkiga och att de har mönster. I kapprummet kan väntan till lång och barnen knuffar varandra. Mål: Barnen skall bemötas med samma förhållningssätt i alla kapprumssituationer oavsett kön, ålder, sexuell läggning samt könsöverskridande identitet. Åtgärder: Barnen vistas i detta utrymme med pedagog och byter om i omgångar.

7 7 (8) Vi lägger stor vikt vid bemötandet av barnen som individ och inte efter kläder/utseende. Vi samtalar med barnen vid samlingar om genus och introducerar litteratur och bilder där ämnet konkret kan lyftas. Vid upprepade tillfällen informeras alltid vårdnadshavare och bjuds in till dialog kring ett gemensamt mål. Detta följs upp vid uppvecklingssamtal. Vid föräldramöten samtalas med föräldrarna kring genus. Pedagoger ska närvara vid av- och påklädning. Barnen klär på sig i omgångar. Toaletter/ skötrum: I kartläggningen kom det fram att det finns risk för diskriminering på toaletter och skötrum utifrån kön och ålder. Vid tillfällen då många barn ska gå på toaletten eller tvätta händerna uppstår konflikter. Konflikter sker då uppfattningen kring om dörren ska vara stängd/öppen vid toalettbesök och barnen blir stressade. Barnen vill gärna vara i fred på toaletten, men blir störda av sina kamrater. Barnen låser i vissa fall in sig på toaletterna på avdelningarna för de yngre barnen och kan inte komma ut. Mål: Barnen ska bemötas med samma förhållningssätt i alla toalett- och skötrumssituationer oavsett kön, ålder, religion och annan trosuppfattning. Åtgärder: Barnen vistas på toaletten med närvarande vuxen som stöttar, hjälper och uppmuntrar barnen. Barnen skickas i omgångar till toaletten. Matsituation: Barn blir förvirrade och vet inte var de ska sitta innan matsituationen. Mål: Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett ålder. Åtgärder: Vid måltiderna på avdelningarna för de yngre barnen har barnen bestämda platser för deras trygghet. Utemiljön: Kartläggning visar att det förekommer risk för diskriminering bland fria leken utomhus. Exempelvis bjuds inte alla in till leken och barnen vill gärna ha samma leksaker. När de äldre barnen kommer till igelkottens gård, springer de till gungorna och konflikt kan uppstå. Mål: Barnen skall ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett kön, ålder, funktionsnedsättning samt religion och annan trosuppfattning. Åtgärder: Vi vuxna stöttar barnen i att starta upp lekar och hjälper till vid konflikter. Vi är i barnens direkta närhet för stöttning. Pedagog ska vistas vid gungorna, och vid andra populära platser på gården. Pedagogerna ska vara i barnens närhet och vara närvarande i leken. Erbjuda barnen lekmaterial som även finns inomhus, såsom färg, pensler, stora djur mm. 3 Analysera Analys av föregående läsårs, 2016/2017, arbete Analys har ej skett med barnen, då detta ej varit aktuellt i den modell av likabehandlingsarbete som användes föregående läsår. Följande Analys är gjord av pedagoger i Likabehandlingsgrupp och ledning; Vad visar utvärderingen? Pedagoger på avdelningar har fortfarande svårt att se vad som ska kartläggas och vad som inte tillhör arbetet med Plan för kränkande behandling, diskriminering och trakasserier, PKDT. Många avdelningar tar fortfarande upp risker som tillhör arbetsmiljö, skydds- och allergironder. Vidare visar utvärderingar att risk för diskriminering utifrån kön och ålder förekommer i flertalet miljöer. Även material inom bygg och konstruktion anses vara riktat mot pojkar och således inte könsneutralt. Vad behöver utvecklas och hur ska detta göras? Hela arbetet och utformningen kring PKDT har omarbetats av Bildningsförvaltningen och därför är det detta arbete vi ska utveckla under nuvarande läsår 2017/2018. Kartläggningen och Utvärderingen skall anpassas och utformas så att pedagoger på avdelningarna verkligen kartlägger och svarar på rätt saker. Denna utformning ansvarar Likabehandlingsgruppen för. Då flertalet

8 8 (8) risker uppstår kring diskrimineringsgrunderna kön och ålder måste arbetet för att motverka detta utvecklas. I fråga om förhållningssätt och bemötande från pedagoger skall extra vikt läggas vid detta. Vilka områden prioriteras? Förhållningssätt och bemötande med tonvikt på genus och ålder. Fortbildning/Kompetensutveckling? Kollegialt lärande i form av diskussions- och värderingsfrågor. 4 Nya mål, insatser och åtgärder. Mål för läsåret 2017/2018 Prioriterade områden - Förhållningssätt och bemötande med fokus på genus och ålder Planerade insatser/åtgärder - Kollegialt lärande i form av diskussions- och värderingsfrågor Förväntat resultat - Gemensam barnsyn i enlighet med vårt uppdrag 5 Hur och när ska årets plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasseri utvärderas? Plan mot kränkande behandling, diskriminering och trakasseri för Slättens förskola, utvärderas under juni månad 2018 på samtliga avdelningar på förskolan. Beskrivning av utvärdering av kartläggning av respektive miljö/material/förhållningssätt: Vi utvärderar genom kontinuerliga observationer i respektive miljö en gång i månaden. Detta sker, tillsammans med barnen, när det är möjligt. Resultaten från observationerna presenteras som en del i reflektionsprotokollen och i terminens utvärdering. Årlig utvärdering görs av varje avdelning en gång per läsår. Ansvariga På varje avdelning utses en förskollärare som ansvarar för den skriftliga utvärderingen. Observationerna av respektive miljö... är hela arbetslagets ansvar. Förskolechefen ansvarar för att likabehandlingsplanen läggs in i årets utvecklingsarbete, och att den aktivt tas upp i föräldrarådet efter utvärdering av pedagoger. På så sätt får även vårdnadshavare möjlighet att delta i utvärderingen. Samtliga anställda medverkar aktivt i alla åtgärder. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att resultatet av utvärderingen analyseras och sammanställs.