Öka trafiksäkerheten genom att separera oskyddade trafikanter från väg E12.

2.3. Projektmål och ändamål Vägplanens ändamål är att anlägga en ny gång- och cykelvägen mellan Granö och Tegsnäset. Gång- och cykelvägen ska bidra till en förbättrad trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter längs med berörd vägsträcka. Målen med projektet är att: Öka trafiksäkerheten genom att separera oskyddade trafikanter från väg E12. Skapa förutsättningar för en ökad gång- och cykeltrafik mellan Granö och Tegsnäset. Förbättra tillgängligheten för oskyddade trafikanter att nå olika målpunkter inom och i anslutning till vägplaneområdet. Särskilt anvisade passager över väg E12 inom planområdet ska vara säkra för de oskyddade trafikanterna. 2.4. Transportpolitiska mål Det övergripande målet för svensk transportpolitik är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Under det övergripande målet har regeringen också satt upp funktionsmål och hänsynsmål med ett antal prioriterade områden. Funktionsmålet Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt i trafiken. Det ska också bidra till det övergripande generationsmålet för miljö och att miljökvalitetsmålen uppnås, samt bidra till bättre folkhälsa. 2.5. Eventuellt beslut om tillåtlighet enligt 17 kap miljöbalken Planförslaget är inte av den omfattningen att det kommer att tillåtlighetsprövas av regeringen. 16

2.6. Planens överensstämmelse med miljöbalkens allmänna hänsynsregler och miljökvalitetsnormer 2.6.1. Allmänna hänsynsregler Enligt miljöbalken är alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som omfattas av balkens bestämmelser skyldig att följa de allmänna hänsynsreglerna (Miljöbalken 2 kap) De krav som ställs i de allmänna hänsynsreglerna bedöms uppfyllas i projektet. Trafikverket har genom sin planeringsprocess, användandet av fyrstegsprincipen, integrerat miljöarbete samt samrådsförfarandet beaktat 2, 3, 6 och 7 (kunskapskravet, försiktighetsprincipen, principen om bästa möjliga teknik, lokaliseringsprincipen och rimlighetsavvägningen). Arbetet med miljöbeskrivningen har skett integrerat med projekteringen. Nedan är exempel på hur de allmänna hänsynsreglerna uppfylls i projektet: Bevisbörderegeln (MB 2 kap 1 ) Till vägplanen har en miljöbeskrivning upprättats. Kunskapskravet (MB 2 kap 2 ) Under projektets gång har kunskap inhämtats via de samråd som genomförts samt genom de fördjupade utredningar som genomförts för exempelvis bedömning av trumbyte för Stomdalsbäcken, geotekniska utredningar m.m. Detta tillsammans med Trafikverkets egen kompetens inom området samt deras krav på kompetens vid upphandling av konsulttjänster och entreprenader bedöms kunskapskravet uppfyllas. Försiktighetsprincipen (MB 2 kap 3 ) Åtgärder har föreslagits och redovisats i vägplanebeskrivningen för att mildra intrång och olägenheter. Produktvalsprincipen (MB 2 kap 4 ) Val av produkter och metoder utifrån risker för människans hälsa och miljö beaktas i den kommande upphandlingen av entreprenör genom bl a Trafikverkets riktlinjer. Hushållningsprincipen (MB 2 kap 5 ) - Intrång i närliggande miljö har minimerats, t.ex. vid vissa sektioner där gc-vägen utformats med stödmur, istället för slänt, mot befintlig tomt och hus. Det har också eftersträvats att begränsa den mark som vägplanen tar i anspråk. Lokaliseringsprincipen (MB 2 kap 6 ) - Under vägplanearbetet samt i tidigare utredningar har olika alternativ för gc-vägens lokalisering samt även omfattning studerats. Under projekteringen har kontinuerlig avvägning angående vägplanens utformning gjorts. Skälighetsregeln (MB 2 kap 7 ) I vägplanen vägs projektets för- och nackdelar mot miljö, teknik, ekonomi och samhällsplanering. Avhjälpandeskyldighet (MB 2 kap 8 ) I vägplanen redovisas åtgärder för att hjälpa och motverka att skada och olägenheter uppkommer. 17

2.7. Påverkan på Natura 2000-områden och andra riksintressen Väg E12 är av riksintresse för kommunikation och är av särskild nationell betydelse. Vägplanen bedöms inte långsiktigt påverka riksintresset gällande kommunikation eftersom anläggande av gc-väg inte begränsar framkomligheten för trafiken. Kortsiktigt kommer framkomligheten påverkas under byggtiden. I närheten till och längs med delar av den planerade gc-vägen återfinns riksintresse för rennäringen i form av en flyttled som breder ut sig längs Umeälven. Eftersom flyttvägen inte korsar väg E12 kan påverkan antas vara liten. Påverkan på flyttleden och rennäringen bedöms främst bestå i risk för kortvariga störningar under byggtiden t.ex. buller från maskiner. Påverkan och störningar undviks genom att största möjliga hänsyn tas genom att förlägga anläggningsarbetena under barmarksperioden. Vägplanens omfattning innefattar inga ombyggnationer eller ändringar som bedöms skapa långvariga påverkningar på riksintresset för rennäringen. Inga Natura 2000-områden finns inom eller i närheten av vägplanen. Figur 12. Riksintressen och fornminnen i området och i närheten av den planerade gc-vägen. 18

2.7.1. Miljökvalitetsnormer (MKN) Miljökvalitetsnormer, MKN, är gränsvärden eller mål för att säkerställa att människors hälsa och miljö inte påverkas negativt. De miljökvalitetsnormer som nämns och redovisas är de som bedömts vara aktuella för vägplanen. Dessa är miljökvalitetsnormer för utomhusluft och för vattenförekomster. Miljökvalitetsnormer för buller samt miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten bedöms inte vara aktuella i denna vägplan och berörs därför inte vidare. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft gäller i hela landet. På landsbygden är det framförallt Naturvårdsverket som övervakar luftkvaliteten. Några mätningar av luftkvaliteten i Granö eller Tegsnäset har inte genomförts. Närmaste mätstation finns belägen i Vindeln. Anläggande av gc-vägen bedöms varken på kort- eller lång sikt påverka de ingående parametrarna för MKN luft negativt. Anläggande av gc-väg kan innebära en förbättring av luftkvaliteten med hänsyn till att alternativa färdsätt kan användas i större utsträckning. En förväntad minskning av biltrafiken för boende i Granö och Tegsnäset kan således nås, där effekten blir minskat utsläpp till luften. Umeälven, Stomdalsbäcken och Umeälvåsen omfattas av miljökvalitetsnormer för vattenförekomster, se Figur 13. Umeälven och Stomdalsbäcken utgör ytvattenförekomster och Umeälvåsen utgör grundvattenförekomst. Umeälven (SE714070-166138) Stomdalsbäcken (SE712888167366) Umeälvåsen (SE713573166693) Figur 13. Grund- och ytvattenförekomster som omfattas av miljökvalitetsnormer. Umeälven (SE714070-166138) omfattas av miljökvalitetsnormer för vattendrag. Vattenförekomsten är kraftigt modifierad varför den inte är klassificerad med avseende på ekologisk status. Den har istället klassats till måttlig ekologisk potential. Att vattenförekomsten inte uppnår god potential beror på fysisk påverkan orsakad av vattenkraftproduktion. Umeälven har kvalitetskravet god ekologisk potential 2021. Flödesförändringar, kontinuitetsförändringar och morfologiska förändringar har konstaterats som orsaker till att god ekologisk potential är i riskzonen och därför inte uppfylldes år 2015, varför vattenförekomsten omfattas av tidsfrist till 2021. Genom byte av trumma i Stomdalsbäcken 19

med förbättrad fiskvandring och förbättrad ekologisk status sker också en förbättring av den ekologiska potentialen för Umeälven. När det gäller kemisk ytvattenstatus exklusive kvicksilver uppnår Umeälven god status och har kvalitetskravet fortsatt god kemisk ytvattenstatus 2015. Det bedöms inte finnas någon risk att kvalitetskravet inte kommer att kunna följas, då någon påverkan på vattenkemin inte kan förväntas. När det gäller kemisk ytvattenstatus inklusive kvicksilver uppnår Umeälven ej god status. I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i samtliga ytvattenförekomster. Även Stomdalsbäcken (SE712888167366) omfattas av miljökvalitetsnormer för vattendrag. Bäcken uppnår god ekologisk status och har kvalitetskravet fortsatt god ekologisk status 2015. Det bedöms inte finnas någon risk att kvalitetskravet inte kommer att kunna uppfyllas. Snarare kommer den ekologiska statusen att förbättras då ett befintligt vandringshinder ska åtgärdas. Även den kemiska ytvattenstatusen (exklusive kvicksilver) har klassificerats till god och kvalitetskravet är god kemisk ytvattenstatus 2015. Det bedöms inte finnas någon risk att kravet inte kommer att kunna uppfyllas med beaktande av de skydds- och försiktighetsåtgärder som ska vidtas. Inom avrinningsområdet finns inga idag kartlagda källor med sådant utsläpp att de bedöms påverka vattenförekomsten negativt avseende miljögifter. Grundvattenförekomsten Umeälvåsen Granöområdet (SE713573166693) är en sand- och grusförekomst med en yta på 40 782 321 km 2. Förekomsten uppnår god kvalitativ status och god kemisk grundvattenstatus. Kvalitetskraven är god kvantitativ status 2015 respektive god kemisk grundvattenstatus 2015. Det bedöms inte finnas någon risk att dessa kvalitetskrav inte heller i fortsättningen kommer att uppfyllas med beaktande av de skydds- och säkerhetsåtgärder som ska vidtas. Ingen påverkan bedöms ske på grundvattenförekomstens kvantitativa eller kemiska status. Inom grundvattenförekomsten är ett vattenskyddsområde delvis beläget, se tidigare Figur 10. Vattenskyddsområdet kommer inte att påverkas närmare med de skydds- och säkerhetsåtgärder som ska vidtas under byggskedet. Inte heller långsiktigt, efter projektets färdigställande, bedöms någon påverkan ske. 2.8. Kommunala planer 2.8.1. Översiktsplaner För området gäller Översiktsplan för Vindelns kommun, antagen i Kommunfullmäktige 2014-09-22. I denna anges bland annat att Granö ska utvecklas med gång- och cykelvägar och stråk för rekreation både lokalt och i närområdet. 2.8.2. Detaljplaner Arbete pågår med upprättande av ny detaljplan för del av fastigheten Tegsnäset 8:4, 8:3 1:68 och del av 1:9. Detaljplanen påverkar ej upprättandet av vägplanen. Övriga delar av vägplanen ligger utanför detaljplanelagt område. 20

2.9. Sammanfattning av samhällsekonomisk bedömning Ingen samhällsekonomisk bedömning är genomförd, men för projektet ligger den samhällsekonomiska vinsten i ökad trafiksäkerhet och tillgänglighet. Oskyddade trafikanter kommer få en betydligt säkrare trafikmiljö att färdas i mellan Granö och Tegsnäset. 3. Den planerade vägens lokalisering och utformning med motiv. 3.1. Åtgärdsvalsstudie/eller liknande Förstudie Gång- och cykelväg Tegsnäset - Granö Förstudien, daterad 2010-09-14, syftade till att utreda möjligheterna för att förbättra situationen för de oskyddade trafikanterna som färdas mellan Granö och Tegsnäset. I förstudien konstaterades att trafiksäkerheten samt tillgängligheten för oskyddade trafikanter är låg. Under perioden 2003 till och med 2012 har två svåra olyckor och fyra lindriga olyckor inträffat längs sträckan. Åtgärdsval enligt fystegsprincipen genomfördes där det konstaterades att om ingen åtgärd genomförs kommer trafiksituationen för gående och cyklister förbli otrygg och trafikfarlig. Åtgärder som påverkar behovet av transporter och val av transportsätt, steg 1, ansågs inte lämpligt med rådande trafiksituation och problemområden. Att optimera transportsystemet med val av åtgärder som effektiviserar användandet av befintlig infrastruktur och fordon, steg 2, övervägdes. Det konstaterades dock t.ex. att god standard för blandtrafik inte är möjlig för aktuell vägsträcka då hastighetsgränserna för en sådan standard innebär en minskning till 30 km/h. Steg 4, att bygga nytt, med nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder, ansågs inte heller som aktuellt. Förstudien konstaterade att befintlig vägbana bör kompletteras med nybyggnation av gångoch cykelbana, i enlighet med steg 3. Förstudien rekommenderade att gång- och cykelvägen anläggs växelvis på norra- och södra sidan om väg E12, beroende på var de flesta målpunkterna finns. Barnkonsekvensanalys Väg E12 Tegsnäset - Granö I samband med arbetet med förstudien genomfördes en Barnkonsekvensanalys, daterad 2010-09-14, för att bidra till ett bättre arbets- och beslutsunderlag till förstudiens ställningstagande. Barnkonsekvensanalysen var viktig eftersom det finns många målpunkter (såsom skola, fotbollsplan m.m.) längs med sträckan som saknar GC-väg. Till och från skolan får barnen skjuts, på grund av de långa avstånden, men på fritiden rör sig barnen mer själva i trafiken. Problem med otrygghet uttrycktes av barnen i arbetet med barnkonsekvensanalysen och för att komma till rätta med problemen som barnen upplevde gavs förslag på sänkt hastighetsbegränsning, fler fartkameror, gång- och cykelbana m.m. Barnkonsekvensanalysen konstaterade att en gång- och cykelväg borde anläggas på sträckan samt att Trafikverket borde se över var placering av säkra passager var möjliga att lokaliseras. 21

Utredande PM som genomförts under planprocessen är följande: PM - Avsteg från förstudie, 2013-02-22 PM - Busshållplatser och passager, 2013-05-20 PM Passage Stomdalsbäcken, 2013-05-30 PM Stomdalsbäcken Åtgärd för vandringshinder. 2013-10-15 PM E12 Omledning av trafik under byggnation, 2014-01-29 Dessa PM ligger till grund till vägplanens lokalisering och utformning. Innehållet ur PM:en har inarbetats i vägplanebeskrivningen. 3.2. Vald lokalisering Gång- och cykelvägen ska ansluta från den befintliga gc-vägen i Granö och sträcka sig till Tegsnäset. Vägplanen omfattar en nybyggnad av gång- och cykelväg på cirka 4,6 kilometer parallellt norr om väg E12 mellan Granö och Tegsnäset. Vägplanens första del startar i Granö, sektion 0/000, där den befintliga gc-vägen i Granö slutar, och fortsätter österut till sektion 4/647, förbi Lottas vägkrog. De i vägplanebeskrivningen angivna längdmätningarna (0/000 4/647) framgår i plan- och illustrationskartorna. Denna längdmätning redovisar den tilkommande gc-vägen, ej befintlig längdmätning. På plankartorna redovisas utformning och framtida markanspråk för ny gång- och cykelväg. Illustrationskartorna visar den tekniska lösningen med väganordningar och släntutfall. Figur 14. Nya gc-vägens utbredning. De heldragna linjerna redovisar kantstensbunden gc-väg. Streckad linje redovisar friliggande gc-väg. 3.3. 3.3.1. Vald utformning Plan- och profilstandard Den nya gång- och cykelvägen mellan Granö och Tegsnäset utformas som kantstensbunden gc-väg i linje med befintlig vägbana längs med hela sträckan undantaget sektion 0/4401/420, där den anläggs friliggande från befintlig vägbana. Gc-vägen är utformad i anslutning till den befintliga vägbanans standard. Plan- och profilstandard för den friliggande gångoch cykelsträckan presenteras i tabell 1 nedan. 22

Tabell 1. Plan- och profilstandard för separerad gc-väg. Sektionssträcka Minsta Minsta konkava Minsta konvexa Största Minsta horisontal- vertikalradie vertikalradie lutning i lutning i radie (m) (m) (m) längsled längsled (%) (%) 0/440 1/420 40 600 500 3 0,5 3.3.2. Typsektioner Gång- och cykelvägen har en bredd på 2,5 meter mellan sektion 0/000 till 3/820 och sedan mellan 3/940 till 4/250 i vägplanen. Förbi passage av Stomdalsbäcken, mellan sektion 3/820 till 3/940, breddas gc-vägen till 2,75 meter. Från sektion 4/250 till slutet av vägplanen vid 4/647 får gc-vägen en bredd på 2 meter. Tabell 2. Typsektioner för gc-vägen. Sektion Bredd gc-bana Separering 0/000-0/440 2,5 m Kantstöd 0/440-1/420 2,5 m Friliggande 1/420-3/820 2,5 m Kantstöd 3/820 3/940 2,75 Kantstöd 3/940-4/250 2,5 m Kantstöd 4/250 4/647 2,0 m Kantstöd Den kantstensbundna gång- och cykelvägen skiljs åt från befintlig vägbana med kantsten, vilket innebär att gc-vägens vägbana hamnar 12 centimeter högre upp än befintlig vägbana på väg E12. Innerslänten utformas med lutning 1:3 till ett öppet dike med en bakslänt på 1:2. Figur 15. Typsektion, gc-väg avskild från vägen med kantsten. Den friliggande gång- och cykelvägen skiljs åt i sidled från befintlig vägbana för väg E12. Avståndet från gc-vägen till den befintliga vägbanan varierar längs vägplanen. På samma sätt som föregående typsektion utformas denna sektion med en innerslänt som har lutningen 1:3. Ett öppet dike tar vid med en bakslänt med lutningen 1:2 23

Figur 16. Typsektion, friliggande gc-väg. Vid sektion 1/700 korsar Långmyrbäcken väg E12 med en trumma. Trumman kommer att förlängas för att möjliggöra gc-vägens passage. Vid sektion 3/850 passerar gc-vägen Stomdalsbäcken. Passage av gc-vägen över Stomdalsbäcken innebär att befintlig trumlängd måste förlängas (ny längd, 44 meter) och vägbanken breddas. Befintlig trumma byts ut eftersom den idag utgör vandringshinder för fisk. Sidoräcke för gc-vägen sätts upp vid passagen över bäcken. Sidoräcke anläggs på både södra och norra sidan av väg E12. På södra sidan kommer räcket att anläggas med ett uppehåll för infart vid sektion 3/820. Utifrån de geotekniska undersökningar som har utförts kan det konstateras att en konventionell passage av vattendrag (breddning av vägbank och förlängning av trumma) för en gc-väg inte anses vålla några svårigheter. Figur 17. Område för ny gc-väg (rödmarkerat) vid passage av Stomdalsbäcken. Längs med sträckan finns befintliga fartkameror på fyra ställen, vid längdmätning 0/010 (norra sida om väg E12), 1/520 (södra sidan), 2/730 (både på norra och på södra sidan) och 3/430 (norra sida). Dessa justeras i sina befintliga lägen för att anpassas till gc-vägen. Vid fem sektioner i vägplanen har gc-vägen förändras i sin utformning för att den ska vara möjlig att anläggas utan att för stora intrång på befintliga fastigheter sker. 24

Tabell 3. Anpassning av gc-vägens utformning för att hantera intrång på fastigheter. Sektion Typ Lösning 0/365 0/400 Gc-väg nära hus Stödmur mot hus 1/440 1/460 Gc-väg nära hus Stödmur mot hus 3/780 3/850 Gc-väg nära hus Dräneringsledning 4/250-4/420 Gc-väg nära befintliga cisterner Dräneringsledning 4/420 4/470 Gc-väg nära hus Dräneringsledning Gc-väg nära hus, lösning dräneringsledning, km 3/780 3/850 och 4/420 4/470 I två sektioner är utrymmet mellan gc-vägen och befintlig bebyggelse så smal att en utformning med kantstensbunden gc-väg med öppet dike skulle innebära oerhört stort intrång på fastigheten. I dessa två sektioner hanteras detta genom att gc-vägens utformning anläggs med dräneringsledning istället för med ett öppet dike. GC-väg nära befintliga cisterner, lösning dräneringsledning, km 4/250 4/420 I denna sektion anläggs gc-vägen inom befintlig vägområde för väg E12. Avståndet mellan befintlig vägkant och de befintliga cisterner som finns på intilliggande fastighet är trångt. För att inte anläggande av gc-vägen ska påverka de befintliga cisternerna hanteras detta genom att gc-vägen anläggs med minskad bredd (2,0 meter) samt dikesanvisning kompletterad med dräneringsledning, istället för med ett öppet dike. På så sätt inryms den tillkommande gc-vägen inom befintligt vägområde. Gc-väg nära hus, lösning stödmur, km 0/365 0/400 och 1/440 1/460 I två andra sektioner längs vägplanen är utrymmet mellan tillkommande gc-väg och befintlig bebyggelse också smalt, vilket innebär intrång nära husen. I dessa sektioner hanteras detta med att den kantstensbundna gc-vägen avslutas med stödmur mot husen. Slänt mot hus innebär ett större ingrepp, vilket i detta fall skulle innebära stora konsekvenser för fastighetsägarna. Stödmurens höjd varierar utifrån befintliga markförhållanden. Räcken anläggs på stödmur för att förhindra fall. Mellan gång- och cykelväg och räckesanordning finns en stödremsa på 35 cm. 25

Figur 18. Utformning vid sektion Granö 0/380. Lösning med stödmur. Figur 19. Utformning vid sektion Norrfors 1/445. Lösning med stödmur. 3.3.3. Avvattning, vatten och avlopp samt övriga ledningar Ett flertal ledningar löper längs med eller korsar vägen. Underlag gällande befintliga ledningar finns i viss utsträckning presenterade på illustrationskartorna. Redovisade lägen på dessa ledningar är inte exakta. Kontakt och samråd har skett med ledningsägare under planprocessen. Vid flytt av ledningar hanteras detta enligt skrivelse under kapitel 5.1.4. Ersättning. Hantering av avvattning inom vägplanen sker till stor del med öppet dike. Vid infarter leds vattnet via trummor. På vissa platser har dräneringsledningar lagts in istället för dike, för att minska markintrång. Komplettering med rännstensbrunnar finns på de platser där kantsten förhindrar avvattning av vägbanan till dike. Det finns två stycken dricksvattenbrunnar för Granö och Tegsnäset. Provtagning av dricksvattenbrunnarna (2 stycken) med avseende på standardparametrar ska ske innan entreprenaden startar. 3.3.4. Anslutningar till enskilda fastigheter Längs med sträckan finns ett antal enskilda anslutningar till fastigheter och ägovägar. Tre stycken enskilda anslutningar samt en enskild gånganslutning berörs av vägplanen. Stängning av infart regleras ej av vägplan. Beslut om stängning måste tas av väghållningsmyndigheten på Trafikverket Region Nord i särskild ordning. En gånganslutning till fastigheten Granö 1:32 (0/380) föreslås stängas i och med att stödmur måste anläggas för gc-vägen. Fastighetens huvudsakliga anslutning för biltrafik påverkas dock inte och finns fortfarande kvar i föreslagen utformning. Till fastigheten Granö 3:13 finns två infarter. Infart vid sektion 1/150, vänster sida, föreslås stängas. Åtkomst till fastigheten sker därmed enbart via den andra infarten vid sektion 1/180, även den på vänster sida. Till fastigheten Tegsnäset 1:59 finns två infarter. Infart till fastigheten föreslås stängas vid sektion 2/970, vänster sida. Åtkomst till fastigheten sker därmed enbart via den andra infarten vid sektion 2/960, vänster sida. 26

Fastigheten Tegsnäset 3:3 har två infarter. Infart till fastigheten föreslås stängas vid sektion 3/500. Infart vid sektion 3/480 breddas för att fastighetsägaren ska kunna ta sig ned till åkern med traktor/skördetröska till höger om garaget. Infarterna finns på vänster sida. Tabell 4. Anslutningar som föreslås stängas Sektion, cirka Sida Åtgärd Anmärkning 0/380 Norra sidan Föreslås stängas Enskild gånganslutning 1/150 Norra sidan Föreslås stängas Enskild 2/970 Norra sidan Föreslås stängas Enskild 3/500 Norra sidan Föreslås stängas Enskild 3.3.5. Kollektivtrafik Längs med sträckan finns 2 busshållplatslägen. Ett vid badplatsen (Norra hållplatsen) och ett ca 800 meter söderut längs vägen (Södra hållplatsen). Vid norra hållplatsläget anläggs en tillkommande fickhållplats på den södra sidan om vägen. På norra sidan om väg E12 där det idag finns en skyltad hållplats förskjuts hållplatsen med cirka 15 meter från sitt befintliga läge och utformas även denna som en fickhållplats. På båda sidor om vägen ska väderskydd placeras, samt en tillkommande cykelparkering under tak på den norra fickhållplatsen. Båda busshållplatserna utformas för god tillgänglighet, med taktila ledstråk och avskiljande kantstöd mot bussfickan. Det södra hållplatsläget behåller sin befintliga utformning. 3.3.6. Gestaltning Den nya gång-och cykelvägen tar vid där den befintliga slutar idag, vid anslutningen till Granö kyrka. Utformningen av gång-och cykelvägen ska upplevas som en fortsättning på den befintliga, därav placering av gc-vägen på den norra sidan av vägen. Längs sträckor där bebyggelse ger karaktär och hastigheten är relativt låg utformas gångoch cykelvägen som en breddad trottoar, separerad från körbanan med kantsten. På sträckor med få anslutningar till fastigheter och där hastigheten är 90km/h, utformas den som friliggande. GC-vägen anpassas i möjligaste mån till terrängen och landskapet och ska inte dominera sin omgivning. Vägen anpassas till tomter och trädgårdar på det största möjliga hänsynsfulla sättet och ingrepp minimeras. Till exempel föreslås stödmurar i stället för slänter i trånga sektioner, där det är brist på utrymme eller höjdskillnader mellan gc-väg och tomt. Utformning och byggande av gång-och cykelvägen ska ta hänsyn till befintliga värden som till exempel artrika vägkanter och befintlig växtlighet. Artrika vägkanter ska även fortsättningsvis karaktärisera vägsträckan. 27

3.3.7. Belysning Den nya gång- och cykelvägen ska belysas. Belysningens uppgift är att i första hand lysa upp gång- och cykelvägen. Busshållplatser och mer trafikerade anslutningar ska belysas väl. I samband med anläggandet av ny GC-vägs belysning ses befintliga kablar över. Befintlig vägbelysning längs väg E12 inom vägplanens sträckning tas bort. 3.3.8. Vandringshinder Stomdalsbäcken Nuvarande vägtrumma vid Stomdalsbäcken har konstaterats utgöra ett vandringshinder för fisk. Befintlig betongtrumma har en diameter av 1400 mm i utloppsdelen (cirka 4 meter lång). Resterande delar av trumman utgörs av en betongkonstruktion med måtten 1800 1200 mm. Den befintliga vägtrumman byts ut mot en med större dimension, 2 000 mm, med anpassat vattendjup året om. Ny trumma kommer utformas så att den ej utgör vandringshinder. 3.3.9. Trafik och upplag under byggtid Under byggtiden vid åtgärder av vandringshinder i Stomdalsbäcken kommer en provisorisk bro att anläggas för att möjliggöra trumbyte under bron. Bron förläggs på provisoriska stöd på befintlig vägbana. Tillfälliga upplagsytor för schaktmassor och material som är nödvändiga är placerat i anslutning till Stomdalsbäcken vid sektion 3/800-3/870. Ett tillfälligt upplag finns även på sträckan mellan sektion 1/810 till 1/850. Ytor för tillfällig etablering av kontor föreslås vid Lottas vägkrog. I detta område avsätts även en yta för tillfälligt nyttjanderätt för samutnyttjande av fastighetsinfart. Denna får ej blockeras. Generellt tas en remsa med tillfällig nyttjanderätt 2 meter från vägområdets gräns. Vid Lottas vägkrog, och de befintliga cisternerna, kommer ytterligare tillfällig nyttjanderätt att tas för att säkerställa möjligheterna till att identifiera läget på dessa inför byggnation. Under byggskede av gc-vägen kommer vägtrafikens framkomlighet längs väg E12 kortvarigt begränsas. TA-planer för hantering av trafik längs sträckan vid anläggning av gc-vägen hanteras i byggskedet. 3.4. Studerade alternativ inför vald lokalisering och utformning 3.4.1. GC-vägens lokalisering norr eller söder om väg E12 Gc-vägens placering norr eller söder om väg E12 har diskuterats och utretts. Förstudien förordade placering av gc-vägen växelvist på norra- och södra sidan av väg E12. Under projektets gång har det beslutats att avsteg i rekommendationerna från förstudien bör göras och det föreslås att gc-vägen anläggs på norra sidan av väg E12 längs med hela sträckan. I ett helhetsperspektiv är det sannolikt bättre att ligga på en sida jämfört med att byta sida flera gånger. Gc-banans funktion försämras om cyklister och gående måste byta sida flera gånger på den relativt korta sträckan. Väg E12 är europaväg vilket innebär höga framkomlighetskrav. Anordnande av trafiksäkra passager i kombination med framkomlighetskraven är svårt att åstadkomma. Anslutande gc-bana i Granö ligger på norra sidan om väg E12 och den nya gc-vägen i Tegsnäset ska anslutas på den norra sidan av väg E12 vid vägkrogen. Det finns därmed ingen anledning och goda motiv till att lägga gc-vägen på södra sidan längs vissa delar av sträckan. 28