Mellansteget Ett samverkansprojekt mellan Skellefteå Kommun/Handikappavd, Gymnasiesärskolan SYV, Eftermiddagsverksamheten, Arbetsförmedlingen SIUS, Försäkringskassan, Landstinget Råd&Stöd Halvårsrapport 2008 2008-07-01 2008-12-31 Rapporten sammanställd av: Margaretha Larsson Projektledare På uppdrag av Samordningsförbundet Skellefteå 1
1. SAMMANFATTNING...2 2. DELTAGARE...3 2.1 Deltagarnas förutsättningar... 4 2.2 Genomförande och process... 4 2.3 Resultat och effekter... 5 3. PERSONALEN...6 3.1 Personalens förutsättningar... 6 3.2 Genomförande och process... 6 3.3 Resultat och effekter... 7 4. DELTAGANDE ORGANISATIONER...7 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar... 7 4.2 Genomförande och process... 7 4.3 Resultat och effekter... 8 4.4 Förutsättningar för implementering... 8 5. AKTIVITETER...8 6. FAKTARUTA...9 7. SLUTSATSER/AVVIKELSER... 10 1. Sammanfattning Har vid tidigare rapportering redovisat bakgrund, syfte, mål och upplägg med projektet. 2
I augusti -08 startade vi med nio nya deltagare samt fortsatte med 2 deltagare från tidigare gruppen. Vi upptäckte tidigt att flera av de nya deltagarna hade en omfattande problematik som de behövde hjälp med. Det gäller att i dessa situationer lyfta blicken och söka samarbete för att hitta lösningar som hjälper individen. Vi har startat samarbete med några verksamheter och det har varit väldigt utvecklande både för personalen och för individen. Att få detta samarbete gör att vi kan hjälpa individen att bygga hållbara relationer över en längre tid. Ett problem som vi ser är att många har problem med sin kosthållning. Detta har märkts bl.a genom förhöjda sockervärden och koncentrationsproblem. Vi försöker lyfta problemet till olika instanser då vi hör att problemet är stort även utanför Mellanstegets grupp. Förhoppningsvis ska vi hitta lösningar på hur vi kan jobba med detta problem eftersom det påverkar individen så mycket. Under hösten har samhället drabbats av både lågkonjunktur och finanskris. Detta har vi märkt av ute på företag genom att det har varit svårare att få praktikplatser när det ligger många varsel. Trots detta så har deltagarna fått komma ut till företag på studiebesök och även göra individuella presentationer. Personalen ute på företagen har tagit emot deltagarna och med stort engagemang berättat om sin verksamhet. En del av praktikperioderna har blivit kortare än planerat. Viktigt är att de kommer ut och visar upp sig samt lär sig att presentera sig på ett ärligt sätt. För att de verkligen ska kunna göras en bedömning så behövs det längre praktikperioder. Utifrån att en individ fått avslag på både aktivitetsersättning och försörjningsstöd så har personal fått lägga mycket kraft för att hjälpa och stötte individen kring detta. När en individ hamnar mellan som vi säger två stolar så får de svårt att hålla fokus mot arbete. Här är samverkan otroligt viktig för att kunna försöka hitta lösningar. Det känns som ett stort genombrott att den kille som är kvar från förra året nu fått en arbetsträning på ett fritidshem inom Skellefteå Kommun. Han har stora problem att vistas i vissa miljöer men visade under praktikperioden på fritids att han var en stor resurs där. AF Sius har tagit över och vi hoppas att det ska leda till en anställning under våren -09. Framgångsfaktorer: Viktigaste faktorn är att varje individ känner att den blir sedd och lyssnad på. Delaktigheten. Att personalen lyssnar och låter individen ta egna beslut Visa att vi stöttar dem när de tagit ett beslut för att komma framåt. Ett nära samarbete med företagen så att de får möjlighet att komma ut och pröva sina förmågor. Samverkan mellan organisationerna där alla jobbar för att få ett gemensamt synsätt. Samarbetet mellan organisationerna har utvecklats och alla inblandade upplever en större effektivitet och en öppenhet mellan varandra. Alla vill att den samverkan som byggts upp ska få fortsätta att utvecklas och att de styrande i organisationerna avsätter tid för detta förändringsarbete som på sikt kommer att underlätta och effektivisera arbetet. 2. Deltagare 3
2.1 Deltagarnas förutsättningar Har tidigare redovisat vilka kriterier som gäller för att antas till Mellansteget. Under våren -08 har handläggare i olika organisationer tagit ut deltagare som bjuds in till en informationsträff. 10 aktuella individer fick information. 9 sökte till Mellansteget. 5 tjejer och 4 killar 4 kommer direkt från gymnasieutbildning 4 kommer från dagligsysselsättning 1 kommer från AF 2 deltagare från gruppen 07/08 är kvar för att det ska kunna göras en slutlig bedömning. 2.2 Genomförande och process Introduktionen för denna grupp hade samma upplägg som för gruppen som startade hösten -07. Efter en utvärdering i maj så gjordes en planering som bygger på samma innehåll som tidigare år. Under teoridelen så byggde vi relationer till deltagarna, gjorde en kartläggning samt jobbade med att stärka var och en utifrån varje persons unika förutsättningar. Vi var även ute på många studiebesök på olika typ av företag. Inom industrin märkte vi snabbt att det fanns en oro inför hur deras framtid skulle se ut så det var svårt för dem att ta emot praktikanter. Att få höra direkt av företagarna hur det ser ut på arbetsmarknaden och vilka krav som ställs har varit av stor betydelse för deltagarna när de skulle göra sina val av praktikplatser. För att individen ska vara delaktig försöker vi t.ex få dem att presentera sig på det företag där den söker praktik. Detta gör att individen får träna på att göra en ärlig presentation av sig själv. Vi konstaterade tidigt att problematiken kring dessa deltagare var mer omfattande än tidigare grupp. Dålig självkänsla Dåligt självförtroende Icke fungerande ekonomi Relationsproblem av olika slag Svårigheter med socialt samspel Saknar stöd i sin närhet Kommunikations problem, impulsstyrda Stora koncentrations problem Sömn och kost problem Då vi jobbar utifrån att se helheten hos individen är det viktigt att söka olika möjligheter för att hitta lösningar. Att ha ett tydligt material och arbetssätt t.ex rollspel är viktigt för att deltagarna ska få en insikt. Flera av deltagarna har ett väldigt svagt nätverk kring sig och det blir då viktigt att få dem att inse fördelarna att bygga upp ett där de kan känna styrka och tillit. Personalen i projektet blir en trygghet men vi måste hela tiden jobba för att de ska byggas hållbara relationer som kan fungera över en längre tid. Förutom redan involverade handläggare har vi startat ett samarbete med ungdomshälsan och dagligverksamheten Slussen. Vi har försökt lägga mycket tid på enskilda samtal för att tillsammans med individen hitta passande lösningar. Att motivera deltagare till stödinsatser kan vara en lång process. Vi jobbar för att de själva ska kunna göra egna val och känna att det har ett ansvar för sin framtid. Det har uppdagats att kosten är ett stort problem då individerna väljer bort måltider eller äter så kallad skräp mat. Koncentrationsproblem och förhöjda sockervärden har blivit en följd av detta. Ett långsiktigt tänkande för ungdomar med särskilda behov är viktigt. De behöver oftast en längre startsträcka med individuella motivations- och stödsamtal som ett första steg. 4
Det är viktigt att ha fokus på det som är positivt och inte fastna i det som inte har fungerat tidigare. När man pratar om vad man gjort tidigare, så kommer ju oftast misslyckandena och då försöker vi vända på det och ta fram vad är det som har fungerat och hålla kvar fokus där. Viktigt är att deltagarna ska känna sig lyfta och att det finns ett hopp för dem. Inriktningen på praktiken har varit att individen ska kunna testa sin förmåga för att få en större insikt i sina förutsättningar. Viktigt är att tidigt diskutera med berörda handläggare när vi ser att en individ inte hör hemma på öppna arbetsmarknaden annars är risken stor för fler misslyckanden för individen. En av deltagarna har haft mycket motgångar kring avslag på ansökan av både aktivitetsersättningen och försörjningsstöd. Eftersom det är en utåt agerande person så påverkas gruppen mycket. Vi i personalgruppen försöker lyfta problemet från gruppen till individnivå så att det påverkar gruppen så lite som möjligt. De två deltagare som är kvar från den tidigare gruppen har inte deltagit i gruppaktiviteter utan vi har arbetat enskilt med dem med coachande samtal. 2.3 Resultat och effekter De två som var kvar från förra gruppen har under hösten blivit klargjorda. En har bedömts tillhöra arbetsmarknaden och är ute på en arbetsprövning på ett fritidshem inom Skellefteå kommun. Förhoppningsvis ska det leda till en anställning under våren -09. Den andra har det gjorts bedömningen att tillhöra daglig sysselsättning och har även själv kommit till den insikten. Individen har gjort en ansökan om dagligsysselsättning och avvaktar beslut. En deltagare har vi avslutat då det tidigt stod klart att individen inte tillhörde arbetsmarknaden. Här har samverkan med handikappavd. fungerat väldigt bra. Utifrån att situationen på arbetsmarknaden är orolig så har vi inte lyckats få så långa praktikperioder som planerat. Trots oron så har bemötandet ute på företagen varit mycket bra och det har även funnits möjlighet för deltagare att komma och göra en presentation även om de inte kunnat ta emot en praktikant. Ett par av deltagarna har av olika anledningar ( sjukdom, väldigt lågt självförtroende) inte varit ute på praktik alls under hösten, men vi ser att de vänder och de kommer att gå ut på praktik i januari. Att få möjlighet att komma ut på många studiebesök gör att individen få en bredare insikt i vilka branscher som finns och de ser därigenom fler möjligheter till arbete. De av deltagarna som inte funnits inom särskolan under skoltiden uttrycker väldigt tydligt att de gläds åt att ha fått en tillhörighet Vi har gjort två utvärderingar under hösten som visar att deltagarna tycker att det bästa är att det finns någon som verkligen lyssnar på dem samt att de får det stöd som de behöver. I slutet av teori delen så gjordes en utvärdering som visade att alla var nöjda med den delen. Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Bristfällig Eget engagemang 4 3 2 Förväntningar 3 4 1 1 Innehåll 3 3 2 1 Stöd 7 2 Blivit lyssnad på 7 2 Nytta 2 6 1 Utvärderingen för hösten som 9 deltagare gjorde visade 5
Skala Mycket bra Bra Godkänd Mindre bra Bristfällig Hur har det varit att delta i projektet 5 4 Att få välja praktikplats 5 4 Hur har återträffarna varit 3 6 En personal kommer ut 1ggr/vecka 4 4 1 Stöd från handledaren 4 1 1 Stöd från personalen 8 1 Har innehållet/upplägget passat dig 3 4 2 3. Personalen 3.1 Personalens förutsättningar Inga förändringar i personalgruppen har skett. 3.2 Genomförande och process Som tidigare sagts har vi individen i fokus. Viktigt är att möta individen där den är och utgå därifrån. Vi ser att det är väldigt viktigt att se på helheten hos individen för att få det att fungera. När det nu är flera som har problem så är det viktigt att jobba för att hitta hållbara lösningar. Mycket tid har lagts på enskilda samtal för att hitta lösningar. Individen har behövt detta för att de ska kunna gå vidare och fokusera mot arbete. Deltagarna har i huvudsak kontakt med en i personalgruppen kring sina individärenden och kring uppföljningen. Detta för att det ska bli en kontinuitet och mera samlat kring individen Vid grupp aktiviteter är all personal involverad. Rapporteringen till SUS uppföljningssystem har kommit igång och alla deltagare är registrerade. En i personalgruppen har arbetat med att ta fram underlag för den samhällsekonomiska utvärderingen. Ett hinder under denna period är att det inte fungerat med läkarintyg och att det skett förändringar inom försäkringskassan. Att utbetalningar försenats påverkar dessa individer mycket och de kan då inte släppa fokus från det. Personalen har fått lägga mycket tid på att hjälpa individen att få intyg samt lösa akuta ekonomiska problem. Den oro som individerna har måste snabbt bemötas för att det inte ska påverka hela gruppen. Eftersom personalen bara arbetar tillsammans förmiddagar så har det medfört att tid för gemensam analys och planering haft lite utrymme. Samverkan: Utifrån det kontaktnät som byggs upp med olika handläggare så försöker vi involvera all personal. Men eftersom inte alla arbetar heltid så blir det vissa begränsningar att kunna delta vid konferenser och olika möten. Att vi geografiskt ligger nära (Efyran, FK, AF och handikappavd) underlättar och gör att det går ha snabba kontakter. En samverkan som fått en större betydelse är samarbetet mellan projekten samt verksamheter som jobbar med samma målgrupp. Detta samarbete finns det stora möjligheter att utveckla. Det är av stor betydelse då arbetsmetoder och material utvecklas som kan användas för olika målgrupper. Med den dagliga verksamheten Slussen har vi ett samarbete då vi känner att vi båda ska jobba med handikappmedvetande och klargöra för individen. Vi träffas för att utbyta erfarenheter och material. Med ungdomshälsan och EMV har vi påbörjat ett samarbete. Vi har utarbetat ett program tillsammans där vi nyttjar de kompetenser som alla har tillgång till. 6 tjejer kommer under våren -09 träffas 1ggr/vecka i en Må bra grupp. 6
Framgångsfaktor: En stor framgångsfaktor är att vi visar respekt och lyssnar på individen samt låter dem göra sina egna val. Vi finns där för att coacha och ge förslag. Detta gör att de börjar tro på sig själva och se vilka realistiska möjligheter de har för att klara ett arbete. Viktigt är också att personalen har ett synsätt där man ser möjligheterna Utmaning: En stor utmaning under våren blir att ge nya deltagare en riktig information utifrån alla förändringar som skett i regelverken. 3.3 Resultat och effekter Eftersom flera av deltagarna har stor problematik kring sig så har personalen behövt avsätta mycket tid för enskilda samtal samt kontakter med anhöriga eller andra berörda. Utifrån att flera deltagare behövt mer enskild tid och personalen bara finns tillgänglig vissa tider så har personalgruppen haft lite tid för analys och planering. Vi ser att tack vare vi är en väl fungerande och inarbetad personalgrupp så har det fungerat acceptabelt. Vi har skapat nya kontakter att samarbeta med och det har varit både intressant och utvecklande. Detta samarbete gör att vi kan skapa ett mera gemensamt arbets- och synsätt för målgruppen. Kompetensutveckling dagarna har känts som ett viktigt steg för att öka samverkan. Att få denna möjlighet att träffas mellan organisationer gör att det blir större förståelse mellan olika personalgrupper. Detta leder förhoppningsvis till att vid samverkan kommer alla in med synen Jag kan bidra med detta istället för Detta är inte vårt bord. Kommer alla med den insikten till en träff så ökar möjligheterna för individen att hitta lösningar. 4. Deltagande organisationer 4.1 Deltagande organisationers förutsättningar Projektorganisation Samordningsförbundet Beställare Styrgrupp -LSG Ordinarie: Gunilla Åström, kommun (s) Barry Rudholm, Försäkringskassan Kjell-Åke Nilsson försäkringskassan Per Bergman, Skellefteå Kommun Anna Viklund, Af Anna Viklund, Af Kenneth Andersson, Landstinget (s) Carl-Gustaf Olofsson, Landstinget Ers. Inger Andersson-Öberg,kommun (fp) Leif Löfroth, Skellefteå Kommun Barry Rudholm, Försäkringskassan Göran Sterner, Landstinget Fred Jonsson, Af Stellan Berglund, Samordningsförbundet Andreas Lövenhöök, landstinget (m) Projektgruppen Ewa Hedlund, Arbetsförmedlingen/ SIUS Börje Andersson, Arbetsförmedlingen/ SIUS Randi Grehn, SYV/Gym särskola Gunnel Bergman, Råd/stöd Landsting Lena Nyström, Soc/Handikappavd Jenny Holmqvist, Försäkringkassan Helena Lindblad, Försäkringkassan Helen Rönnblom, EMV/Fritidskont. Mentor Martha Hellgren 4.2 Genomförande och process 7
I projektgruppen sitter handläggare från alla organisationerna som direkt jobbar med målgruppen Handläggarna som sitter i projektgruppen har delat med sig till varandra hur deras organisation fungerar och vilket regelverk som gäller för respektive organisation. Gruppen träffas 1ggr/mån och det känns att alla har hög prioritet på att närvara vid träffarna. Berörda handläggare deltar vid överlämningar och andra träffar som berör individen. Det finns en klart uttalad vilja till samarbete och att finna lösningar för individerna. En ökad kunskap och förståelse för olika verksamheter gör att alla får en helhet kring individen. Detta gör att man inte bara bevakar sitt område utan bidrar till en helhetslösning. Vi jobbar för att individen ska bli synliggjord hos alla organisationer samtidigt vilket gör att det blir klarlagt vilka insatser den behöver och kan därigenom få rätta insatser snabbare. Ett hinder som alla upplever är de förändringar i regelverken som skett. Handläggare inom Försäkringskassan har en oro för att de ska hamna utanför och komma in i ett betydligt senare skede. Vilket medför att det då inte får den helhetsbild som de har fått för de individer som varit i projektet fram tills nu. Projektets mentor inbjudes till projektgruppens möten för att lyssna och delta i diskussionerna. Det regelbundet återkommande projektledarträffarna är ett forum som gör att det blir större förståelse mellan projekten och där utbyte av erfarenheter och material kan utväxlas. Här finns det utvecklingspotential. Kompetensutvecklings dagar är ett bra sätt att knyta kontakter mellan handläggare i olika organisationer. Här finns också möjlighet att fånga upp idéer för att få bättre samverkan samt att sprida olika arbetssätt. 4.3 Resultat och effekter Genom att vi fått en fungerande samverkan med regelbundna träffar upplever handläggare att deras arbete underlättats och att man får en helhetsbild kring individen som gör att det går snabbare att få fram underlag för beslut. Vid träffar har alla individen i fokus vilket gör att det snabbare hittas lösningar och rätt insatser. Alla anser att den samverkan som byggts upp måste få en fortsättning. Det finns en vilja att starta ett förändringsarbete i sin egen organisation som får fler att inse fördelarna med samverkan. Handläggare upplever att individerna snabbt får konkret hjälp av Mellanstegets personal kring olika insatser. T.ex vid ansökan om insats, kontakt med myndigheter, sjukvård o.s.v. Projektet deltar i en samhällsekonomisk utvärdering men resultatet av den kommer inte förrän 2010. 4.4 Förutsättningar för implementering Att denna form av verksamhet behövs råder det inga tvivel om. Utifrån utredningen Brist på brådska - en översyn av aktivitetsersättningen" samt att det ändras i organisationernas regelverk så försöker vi hålla oss uppdaterade för att följa utvecklingen. Vi känner att det är viktigt att följa pågående process där vi ser Mellanstegets verksamhet som en del i förslaget. 5. Aktiviteter Aktivitet Start Slut 8
Kick off med ny grupp 11/8 15/8 Projektgruppsmöte 25/8 Möte kring SUS 29/8 Rapport till LSG 29/8 Projektledarträff 3/9 Rapport till samordningsförbundet 11/9 Projektgruppsmöte + mentor 15/9 Föreläsning Flickor med ADHD 23/9 Deltagande vid Vi kan mässa i Umeå 25/9 Projektledarträff 2/10 Presentation av projektet för studiebesök Sollefteå/Kramfors 8/10 Samverkansträff med Slussen handikappavd. 9/10 Projektgruppsmöte 16/10 Kompetensutvecklingsdag 27/10 Samverkansträff med Slussen handikappavd. 3/11 Projektledarträff 10/11 Projektgruppsmöte 10/11 Seminarium Ungdomsarbetslösheten i Skellefteå samt Unga med funktionshinder i gymnasieskolan 13/11 Samverkansträff med Ungdomshälsan 20/11 Samverkansträff med Slussen handikappavd. 5/12 Projektgruppsmöte + mentor 8/12 Projektledarträff 18/12 6. Faktaruta Ålder Kön Utfall Antal deltagare efter projektstart 18-30 Män 12 18-30 Kvinnor 7 Antal i arbete efter projektstart 18-30 Män 3 18-30 Kvinnor 1 Kommentar. Antal i studier efter projektstart (2) 18-30 Män 18-30 Kvinnor Antal som avbrutit efter projektstart (3) 18-30 Män 1 18-30 Kvinnor Antal som avslutats efter projektstart (4) 18-30 Män 4 18-30 Kvinnor 1 Kommentar: 3 deltagare är ute på arbetsträning. Förhandling om anställning är nära förestående i 2 ärenden 1 deltagare har gått till dagligsysselsättning Antal kvar i projektet 18-30 Män 4 18-30 Kvinnor 5 9
Hade individen små eller stora möjligheter att påverka insatsen (5) 18-65 Alla 8,2 Vilket betyg gav individen insatsen (5) 18-65 Alla 9,0 Har individen upplevt att insatsen medfört att livssituationen försämrats eller förbättrats (5) 18-65 Alla 9,2 7. Slutsatser/Avvikelser Det absolut viktigaste för denna målgrupp är att se helheten och ha ett långsiktigt tänkande. Vi ser att när individerna har omfattande problematik är samverkansinsatserna av ännu större betydelse. Vi ser även att individer som fått göra flera misslyckanden på arbetsmarknaden har väldigt lågt självförtroende och får därigenom svårare att ta sig ut på praktik. 3 deltagare har inte varit i någon form av sysselsättning under ca 2 år och detta har gjort att de har ett dåligt självförtroende och ett stort misstroende mot myndigheter som vi måste jobba med att förändra. För den som behöver en utredning för att komma vidare är det tyvärr väldigt lång väntetid innan den blir gjord. Detta innebär att tiden med Mellanstegets insats behövs betydligt längre för att de ska kunna få en rättvis bedömning och inte hamna mellan stolarna. En av de viktigaste faktorerna som individerna uttrycker är att det finns någon som lyssnar på dem. Genom att aktivt lyssna kan vi coacha dem att ta egna beslut och ge dem de stöd som behövs. Vi ser utifrån en undersökning vi gjort att alla tycker att deras livssituation har förbättrats under tiden i Mellansteget. När arbetsmarknaden nu kommit in i en lågkonjunktur och det blivit svårare att få praktikplatser ser vi att vårat arbeta för att stärka deltagarna är av ännu större betydelse. Samverkan mellan organisationer har underlättat för både individerna och handläggare. Att fortsätta och jobba för att få ett gemensamt synsätt samt en fungerande samverkan är mycket viktigt. Gemensamma utbildningsdagar kan vara ett sätt att komma närmare ett gemensamt synsätt. Ett dokument som beskriver projektgruppens uppdrag skulle underlätta och förtydliga för berörda. Det skulle även innebära en insikt i att det måste avsättas lite tid för uppdraget i organisationerna Samverkan med skolan måste bli bättre då vi ser att individerna behöver insatser i ett mycket tidigare skede. Samverkan som innebär att organisationerna samverkar redan under skoltiden skulle göra att individerna blir bättre rustade. Att starta en diskussion under skoltiden kring arbetslivet gör att insatser som Mellansteget snabbare skulle resultera i rätt bedömning av tillhörighet. En förhoppning är att styrande i organisationerna inser att det behöver avsättas tid för detta förändringsarbete. Ett samarbete med andra verksamheter som riktar sig till målgruppen gör att vi kan utbyta både material och erfarenheter. Här ser vi att samarbetet mellan bl.a projekten har en stor utvecklingspotential Utmaningen vi står inför är att kunna kartlägga individerna även om praktikplatserna bara är kortare perioder. Hinder som vi stött på är att regelverk ändras och alla myndigheter (handläggare) känner inte till förändringarna. Detta har gjort att personalen fått lägga mycket tid på att stötta deltagare när de drabbas av tvivelaktiga beslut. Framgångsfaktorer: Viktigaste faktorn är att varje individ känner att den blir sedda Delaktigheten. Att personalen lyssnar och låter individen ta egna beslut Ett nära samarbete med företagen så att individen får möjlighet att komma ut och pröva sina förmågor. Samverkan mellan organisationerna där alla jobbar för att få ett gemensamt synsätt. Stellan Berglund Delårsrapport projektet Mellansteget 10
Synpunkter från medbedömare. 1. Bedömning av måluppfyllelse Förväntade mål för individen Fler ute på en arbetsplats är realistiskt som mål. Målet helt utan försörjningsstöd torde bli undantag. Men enbart att komma till en egen arbetsplats är både personligt och samhällsmässigt ekonomiskt lönsamt. Förväntade mål för deltagande myndigheter Teoretiskt är målet realistiskt men mycket beror på respektive ledares/medarbetares egen kompetens, kunskap och trygghet för att samarbeta över organisationsgränser med stark sekretess. Som jag ser det har samarbetet utvecklats positivt ju längre projekttiden gått och deltagande personer lärt känna varandra. Förväntade resultat för samhället Målet realistiskt om man ser på den samhällsekonomiska vinsten. Men de personliga vinsterna för den enskilde personen bör lyftas fram då en person som går ut i arbetslivet kortare eller längre tid under veckan kan bli en ekonomisk vinst såväl för den omgivande familjen som för samhället. 2. Förslag till åtgärder/rekommendationer 1. Offentliga sektorn måste öppna upp för att anställa arbetshandikappade. Det är inte rimligt att enbart ställa kravet på privata sektorn. 2. Fackliga organisationer bör bli generösare i att tillämpa de undantagsregler som finns i regelverket och anställa arbetshandikappade även i en lågkonjunktur. 3. Det tycks finnas problem att få intyg och utredningar gjorda vilket försenat handläggningen mellan de olika organisationerna till nackdel för den enskilde individen. Här torde Samordningsförbundets styrelse kunna vidta åtgärder för att undanröja problemet. 4. Den samverkan mellan involverade personer som byggts upp låt den inte gå förlorad vid eventuella organisationers ev. omstruktureringar. Skellefteå 2009-01-22 Mellansteget Martha Hellgren Medbedömmare 11