Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Landstinget Försäkringskassan, Skellefteå kommun

Transkript

1 1 Ett samverkansprojekt mellan Arbetsförmedlingen, Landstinget Försäkringskassan, Skellefteå kommun Rapporten sammanställd av: Helen Hultman Projektledare På uppdrag av lokala samverkansgruppen, Samordningsförbundet i Skellefteå 1

2 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1.1 Bakgrund 1.2 Syfte 1.3 Metod 1.4 Mål 1.5 Målgrupp 1.6 Organisation 1.7 Förslag till utbildningsinnehåll 1.8 Förväntat resultat 1.9 Resultat/ effekter 2. Genomförande och process 2.1 Studiebesök Göteborg 2.2 Utbildningsinnehåll och utvärderingar 2.3 Ändring av koncept 3. Implementering 4. Ekonomi 5. Bilaga 1 6. Bilaga 2 2

3 3 1. Sammanfattning 4 utbildningsinsatser har genomförts. All planering gjordes via projektgruppen som träffats regelbundet under projekttiden. Inför varje utbildningstillfälle träffade projektgruppen Stellan Berglund från Samordningsförbundet i Skellefteå, som bistod med sin kunskap/ erfarenhet från projekt i hela landet. Inför projektet etablerades en kontakt med Institutionen för statistik, Umeå Universitet, som gavs uppdraget att utarbeta en enkät, som skulle visa vad personalen från de olika myndigheterna hade för kunskaper om varandra, t ex när det gäller mål, regelverk och uppdrag, organisation, arbetssätt, m m. En enkät delades ut och besvarades före starten av utbildningsinsatserna samt efter utbildningsinsats nr. 3. Att arbeta enligt metoden en kort föreläsning/information samt arbete i tvärgrupper var ett framgångskoncept. Sammanfattningsvis var de olika myndigheterna nöjda med utbildningsinslagen. Genom metoden arbete i tvärgrupper fick personal och ledare ökade kunskaper om och förståelse för varandras verksamheter. De fick även bekräftelse att vi i Skellefteå var på rätt väg när det gäller samverkan mellan myndigheter. Ett fortsatt arbete är redan påbörjat via samordningsförbundet. En person kommer att anställas för att påbörja en projektkatalog. Projektgruppens arbete kommer nu att bedrivas långsiktigt eftersom gemensamma utbildningsinsatser är en framgångsfaktor för utvecklad samverkan mellan myndigheter. 1.1 Bakgrund Inom den lokala sysselsättningsstrategin för Skellefteå finns olika temaområden kring vilka det bedrivs ett aktivt utvecklingsarbete. De temaområden som starkast prioriteras är ungdomar framtidens arbetskraft och Fler människor i arbete. Insatser inom ovanstående temaområden, vilka kan aktivt utvecklas och förbättras, är samverkan mellan de olika myndigheter som möter individer som står utanför arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen, kommunen, försäkringskassan och landstinget har olika uppdrag och mål för sina verksamheter. Det gör att arbetssätt och riktlinjer varierar. De olika organisationerna använder sig ibland av samma begrepp men har olika tolkningar av dessa, vilket leder till missförstånd och oklarheter i de fall där samverkan kring individer behöver ske. Bedömning av arbetsförmåga är exempel på ett begrepp som har olika innebörd beroende på vilken organisation som använder det. Samtidigt har denna bedömning stor betydelse för den enskilde individen Syfte Ge minst 160 medarbetare inom arbetsförmedlingen, försäkringskassan, kommun och landsting bättre kunskaper om och förståelse för varandras uppdrag och verksamheter för att samordna, utveckla och effektivisera det stöd och den service som den enskilde behöver för att komma ut i egen försörjning 3

4 1.3 Metod 4 Genomföra fyra olika utbildningstillfällen med start Utvärdering sker efter varje utbildning som förberedelse för nästa utbildning. 1.4 Mål Anställd personal hos uppdragstagarna upplever att deras kompetens för att samordna, utveckla och effektivisera det stöd och den service som behövs för att den enskilde ska komma ut i egen försörjning har ökat att rundgången mellan olika instanser har minskat efter genomförd utbildning genom att berörda myndigheter samarbetar och gemensamt utformar individuella handlingsplaner deras kunskap om och förståelse för de olika myndigheternas uppdrag och verksamheter har ökat det finns en etablerad systematisk samverkan mellan deltagande myndigheter 6 månader efter genomförd utbildning 1.5 Målgrupp Målgruppen består av anställd personal hos uppdragstagarna - minst 40 personer från respektive organisation totalt minst 160 personer - som deltar i utbildningen och som arbetar med eller kommer i kontakt med individärenden där samverkan ökar möjligheterna till att finna en lösning för den enskilde samt medverkande organisationer, temaområdesansvariga inom sysselsättningsstrategin, lokala samverkansgruppen och arbetsmarknadsnämnden. 1.6 Organisation Deltagande organisationer Arbetsförmedlingen i Skellefteå Skellefteå kommun Landstinget Försäkringskassan Samordningsförbundet Styrgrupp Anna Viklund/Anders Eriksson Arbetsförmedlingen, projektägare Göran Sterner Landstinget Stellan Berglund samordningsförbundet Karl-Enar Widman Skelllefteå kommun Barry Rudholm Försäkringskassan Projektgrupp Helen Hultman, projektledare. Arbetar sedan många år, främst som handläggare, på arbetsförmedlingen i Skellefteå och har god erfarenhet av samverkan. Maine Lindberg, försäkringskassan. Har arbetat som handläggare och arbetar f.n. med utbildningsfrågor, m m. 4

5 Carolina Marklund, samverkansansvarig vid försäkringskassan och ersättare för Maine Lindberg under våren. Göran Sterner, landstinget. Arbetar som samordnare och utredare, m m. Karl Enar Widman enhetschef vid socialkontoret, Skellefteå kommun. Siv Brännström, Skellefteå kommun. Arbetar som samordnare på kommunledningskontoret Utbildningsinnehåll Utbildning kring respektive organisations uppbyggnad, verksamhet, uppdrag och finansiering etc. Hur ärendegången kan se ut inom den enskilda organisationen, vilken/vilka service/tjänster kan erbjudas. När och hur avslutas ärenden osv. Brukarperspektivet; hur upplever enskilda medborgare olika situationer som de kan hamna i vid sina kontakter med de olika myndigheterna/verksamheterna. Diskussioner/grupparbeten kring hur negativa delar kan motverkas. Omvärldsspaning; goda exempel från andra delar av landet där man lyckas bra med samarbete och samverkan. Hur kan samverkan ske på ett enkelt och effektivt sätt sätt? Hur kan en samsyn och gemensam bedömning kring olika begrepp, t ex arbetsförmåga, m m skapas? 1.8 Förväntat resultat I samband med utbildningstillfällena har grupparbeten och diskussioner genomförts. Resultaten av dessa har dokumenterats och sammanställts av projektmedarbetarna samt överlämnats till organisationer, temaansvariga inom sysselsättningsstrategin, lokala samverkansgruppen samt samordningsförbundet. Materialet ska sedan användas i det fortsatta förbättrings-och utvecklingsarbetet 1.9 Resultat/Effekter Den gemensamma kompetensutvecklingsinsatsen har sträckt sig under en längre period än som var planerat vid starttillfället. Projektet var planerat att pågå fr o m till och med , men förlängdes till Den fjärde och sista utbildningsinsatsen angående arbetsförmågebegreppet har senarelagts på grund av att utredningen ännu inte lämnat sitt slutbetänkande. Utbildningen planeras genomföras i samband med att utredningen presenteras. 2. Genomförande och process Genom enkäter har dokumenterats dels vad medarbetare i varje organisation har för kunskaper om de andra samverkande organisationerna samt dels om myndigheterna redan har ett samarbete samt hur detta ser ut i dag. Enkäterna har utarbetats av Umeå Universitet. 2.1 Studiebesök i Göteborg Via studiebesök hos olika projekt i två stadsdelar i Göteborg, har kunskap/erfarenhet inhämtats om hur myndigheterna i Skellefteå kan samverka i olika projekt. Dag 1 25/8, på förmiddan besökte projektgruppen Projektet Ayande: Ett projekt som vänder sig till ungdomar mellan år som är i behov av coachning för att nå 5

6 6 sysselsättning och må bra. Ett projekt i samverkan mellan arbetsförmedlingen, försäkringskassan, socialtjänst och primärvård. Projektet redovisade goda resultat. En framgångfaktor var bl a att arbeta med ungdomars hälsa. På eftermiddagen träffade projektgruppen personer som företrädde 3 projekt: Projekt Västholmen: För personer som första gången söker försörjningsstöd. Ett projekt där personerna var inskrivna i 3 månader. Ett projekt med goda resultat, bl a var en framgångsfaktor att handläggarna inte hade myndighetsutövning.projektet genomfördes i samverkan mellan arbetsförmedlingen och socialtjänsten. Projekt Samverkanteamet: Var ett projekt / reguljär verksamhet som vände sig till personer som under lång tid stått utanför arbetsmarknaden. Framgångsfaktorer var, att de hade en läkare med i teamet samt att de jobbade med metoden lösningsfokuserat arbetssätt. I projektet medverkade arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten samt försäkringskassan. Projekt Praktik centralen: Ett projekt som var nystartat, men som skulle arbeta att hitta praktikplatser via metoden Supported Employment Dag 2 26/8 Studiebesöket gjordes på Samordningsförbundets lokaler på Hisingen, dit olika projekt var inbjudna. Först en föreläsning av Ola Andersson samt Cecilia Abrahamsson, Vad är poängen med finansiell samordning?. Projekt Lundbykajen: Ett projekt som vänder sig till personer som står och har stått långt från arbetsmarknaden under en längre tid. I detta projekt utgjorde arbetsträning ett betydande inslag. Arbetsmarknadstorget: Ett projekt som har funnits med i 10 år. Ett projekt med egen lokal i samma hus som Arbetsförmedlingen. Projektet vänder sig till personer som är arbetslösa och uppbär försörjningsstöd och är i behov av samordnade insatser från både socialtjänsten och arbetsförmedlingen. Navigator och CoM center: Ett projekt som just skulle startas upp. Tidig och samordnad rehabilitering: Erfarenheter av tvärprofessionellt och tvärsektoriellt arbete i team på vårdcentralen. Bilagor Utbildningsinnehåll 4 feb Program Kaffe Inledning (Anna Viklund, Arbetsförmedlingen) - Målsättning med gemensam kompetensutveckling - Varför behöver vi former för samverkan? Hur kan samverkan i Skellefteå utvecklas genom finansiell samordning? (Stellan Berglund, Samordningsförbundet Skellefteå) 6

7 - Vad är möjligt och önskvärt i ett lokalt perspektiv? Brukaren i centrum (Birgitta Sjögren Öhlund, Brukarinflytarsamordnare, Föreningarnas hus) Bensträckare Teatergruppen Scratch från Luleå (Dan Swärdh, Charlotte Lindmark och Lars Schilken) Lunch Vart är Sverige på väg när det gäller samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunen och Landstinget? (Ola Andersson, Samordningsförbundet Delta, Göteborg) - Nationella och internationella erfarenheter - Hur kan brukarperspektivet utvecklas? - Möjligheter och utmaningar i det fortsatta arbetet Bensträckare Former för samverkan behövs det? (Kjell-Åke Nilsson, Försäkringskassan, Anna Viklund, Arbetsförmedlingen, Kristin Lindgren, Skellefteå kommun, Ann-Sofie Kaati, Landstinget) - Lokalt perspektiv Kaffe Återkoppling (Anna Viklund, Arbetsförmedlingen) Avslutning 7 Utbildningsinnehåll 26 maj Program Inledning Information från våra organisationer, uppdraget och målet. Anna Viklund Arbetsförmedlingen, Karl-Enar Vidman Skellefteå kommun, Kjell-Åke Nilsson Försäkringskassan och Göran Sterner Landstinget Grupparbete (fallbeskrivningar) Kaffe Redovisning Max 10 minuter per grupp Avslutning Utbildningsinnehåll 27 okt Inledning Marie Fridolf Samverkanskonsult, Göteborg. Marie har bland annat forskat i samverkan sedan Tid för frågor till Marie Inledning grupparbete Grupparbete Kaffe Henrik Holmberg Doktorand i statistik, Umeå Universitet Avslut och tankar om framtida samarbeten 7

8 8 Utvärdering 4 feb Sammanfattning utvärderingen från utbildning Ange ditt helhetsintryck av dagerns föreläsningar (1-10) Af Medelvärde 7,05 Landstinget 7,16 Försäkringskassan 5,45 Kommun 6,60 Summa: 6,60 Ange i vilken utsträckning föreläsningarna ökat din förståelse för organisationernas verksamhet och uppdrag Af 5,30 Landstinget 5,60 Försäkringskassan 4,80 Kommun 4,08 Summa: 5,2 Idéer om vad kommande utbildningar bör innehålla Sammanfattning från samtliga organisationer: Tvärgruppsarbeten mellan organisationerna Fallbeskrivningar att diskutera Presentation av alla projekt Ex på hur vi löser problem Konkreta ex på lyckade projekt Regelverk, förordningar Brukarmedverkan Att politiker ska medverka Utvärdering 26 maj Sammanfattning utvärderingen från utbildning Ange ditt helhetsintryck av dagerns innehåll (1-10) 8

9 Af Medelvärde 6,67 9 Landstinget 7,37 Försäkringskassan 6,68 Kommun 8,0 Summa: 7,2 Ange i vilken utsträckning grupparbetet ökat din förståelse för organisationernas verksamhet Af 6,1 Landstinget 6,68 Försäkringskassan 6,63 Kommun 6,6 Summa: 6,5 Idéer om vad kommande utbildningar bör innehålla Sammanfattning från samtliga organisationer: Mer fallbeskrivningar(grupparbete) Mindre grupper Arbetsförmåga, vad menar vi? Metoder Var är läkarna Regelverk kolliderar vad att göra? Hur träffas vi praktisk Lokal nivå Öppenhet Etik & moral Erfarenheter från andra kommuner Sekretess Samverkansprojekt år 2009 Utvärdering 27 oktober Ange ditt helhetsintryck av dagens föreläsning Af 6,0 Landstinget 7,7 FK 6,5 9

10 Kommun 7,1 10 Summa 6,8 Ange i vilken utsträckning föreläsningen har ökat din förståelse för organisationernas verksamhet Af 4,5 Landstinget 5,4 FK 4,6 Kommun 5,5 Summa 5.0 Idéer om vad kommande utbildning bör innehålla Rehabkedjan * flera Konkreta exempel Fn ingen utbildning, om hur samverkan ska se ut Praktiska fall Hur vi ska organisera oss Begrepp * flera Varandras verksamhet Gruppdiskussioner max 8/grupp Bedömningsinstrument Dela ut tel listor Information, hur man arbetar på respektive myndighet Handläggarnätverk * flera Ungdomsarbetslösheten Vet för lite om psykiatrin och FK Mer grupparbeten Fallbeskrivningar ur verkligheten Mer specifika ärenden på handläggar nivå Kommentar: Deltagande: från kommun 25 st, Skellefteå sjukvård 13, FK 11 samt Af 13 st Ändring av konceptet 10

11 11 Vid utbildningen den 27 oktober efterfrågades mer kunskap om Rehabkedjan. Styrgruppen gjorde därför en förändring utanför de 4 planerade utbildningsträffarna genom att sätta in två informationstillfällen angående rehabiliteringskedjan, den 17 respektive 18 mars. Program Rehabiliteringskedjan i praktiken! Vilka effekter ser vi för individer och myndigheter i Skellefteå? Genom införandet av en tidsbestämd rehabiliteringskedja ska sjukförsäkringen bli mer rättssäker och förutsägbar för den försäkrade! En förändrad sjukskrivningsprocess ska också bidra till den försäkrades rehabilitering och ge bättre drivkrafter för återgång i arbete! Hur fungerar det nya systemet i praktiken? Hur påverkar lågkonjunkturen och den snabbt ökande arbetslösheten de olika delarna i ett förändrat sjukförsäkringssystem? Vilka blir konsekvenserna för individen? Hur påverkas försäkringskassans, arbetsförmedlingens, hälso- och sjukvårdens samt kommunens, främst socialtjänstens, uppdrag? Hur agerar arbetsgivare och företagshälsovård? Vilka nya krav på samverkan ställs? Frågorna är många! Hur ser svaren ut? Samordningsförbundet Skellefteå tillsammans med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun och Västerbottens läns landsting inbjuder till två högaktuella seminariedagar den mars 2009 på Expolaris konferenscenter i Skellefteå. Rehabiliteringskedjan i praktiken! Vilka effekter ser vi för individer och myndigheter i Skellefteå? Program Inledning Stellan Berglund, Samordningsförbundet Skellefteå Rehabiliteringskedjan i ett större sammanhang! Hur hänger det ihop? Marine Sturesson, Sjukskrivningsprocessen, Västerbottens läns landsting Rehabiliteringskedjan i Skellefteå! Nuläge. Hur ser den samlade bilden ut för försäkringskassan, hälso- och sjukvården, arbetsförmedlingen och socialtjänsten? Information från respektive myndighet Kaffe Vilka konsekvenser får rehabiliteringskedjan för den enskilde? Patientfall presenteras i form av filmsekvenser. Tvärgruppsdiskussioner. Inledning: Marine Sturesson och Tommy Henfridsson, Västerbottens läns landsting Vilka krav ställer rehabkedjan på samverkan mellan myndigheterna? Patientfall presenteras i form av filmsekvenser. Tvärgruppsdiskussioner. Inledning: Marine Sturesson och Tommy Henfridsson, Västerbottens läns landsting Det fortsatta arbetet på hemmaplan! Vad behöver förbättras? 11

12 12.30 Avslutning 12 En muntlig uppföljning gjordes efter utbildningsinsatsen. Där framkom att utbildningsinsatsen var intressant, givande och ett önskemål framkom, om fler gemensamma träffar. 3. Implementering Implementering kommer att ske via fortsatta, planerade aktiviteter där samtliga fyra myndigheter deltar. I steg 1 utarbetas en projektkatalog. Katalogen kommer att innehålla en presentation av pågående samverkans- och arbetsmarknadsprojekt i syfte att handläggare och chefer i framtiden på ett snabbare och effektivare sätt ska erbjuda rätt åtgärd till personer som är i behov av samordnad rehabilitering. I dag planerar samordningsförbundet för denna åtgärd. 4. Ekonomi Se bilaga 12

13 13 13