Högalids folkhögskola. Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Folkbildningsnätet

Relevanta dokument
PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. IT och internet för synskadade. Studiefrämjande sydvästra Skåne. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Liv utan droger. Österlens folkhögskola. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Mars 2001

Projektmaterial. MKFC Rinkeby folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Musikteori och IT. Mellansels folkhögskola. Maj 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokal distansutbildning. NBV Dalarna. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning med demokrati-delaktighet-etik. SISU Idrottsutbildarna Blekinge

PROJEKTMATERIAL. Design Digital Workshop (DDW) Studiefrämjandet i Bergslagen

PROJEKTMATERIAL. Distansutbildning grundläggande data. Folkuniversitetet Uppsala. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd i folkbildningsverksamheten. Ljungskile folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Kjesäters folkhögskola. Problembaserad miljöutbildning på distans för scoutledare. inför lägret Scout 2001

PROJEKTMATERIAL. Lokalt It-centra - IT som ett demokrativerktyg - baserat på linux

Slutrapport. Ädelfors folkhögskola MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING

Utbildningsteam med IT-stöd

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Fältstudieanalys i grupp med IT-stöd. Mariannelunds folkhögskola. Februari 2001

Projektmaterial. Nya pedagogiska metoder i musikundervisning för vuxna vid folkhögskola. Framnäs folkhögskola Härnösands folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Värden i Världen. Mullsjö folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Local and global net. Studiefrämjandet Örebro-Värmland. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Digitala bilder som metod för personer med utvecklingsstörning Arbetsnamn Karla. SKS Göteborg. April 2001

Projektmaterial. Mora folkhögskola

Projektmaterial. Mariannelunds folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Öppet och flexibelt lärande för korttidsutbildade och glesbygdsboende. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

Projektmaterial BARN OCH FÖRÄLDRAR. Bilda Östergötland

PROJEKTMATERIAL. - distansstudiecirkel i musikkunskap. Studiefrämjandet i Sydvästra Skåne

PROJEKTMATERIAL. IT-stöd för svagpresterande. Liljeholmens folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Data - en väg till det svenska språket. Studiefrämjandet i Umeå

Projektmaterial KUSTLIV. Litorina folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Besök i Internetgalleriet. NBV Dalarna

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. FolkrörelselYftet flyt. NBV MittSverige

PROJEKTMATERIAL. Trafikteori för lindrigt utvecklingsstörda. Mellansels folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. ITT-bok ABF

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

PROJEKTMATERIAL. Distanssamverkan-teknik-metodik

PROJEKTMATERIAL. Soundpool. Medborgarskolan i Enköping

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

Innehållsförteckning. Distansutbildning för skyddsombud. ABF Syd Halland

Distanscenter för lågutbildade

Projektmaterial. Medborgarskolan

PROJEKTMATERIAL. Webbapplikationer i undervisningen

Allmän kurs på Mångkulturella/Finska folkhögskolan

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Skapande möten för bättre

PROJEKTMATERIAL. Projekt SE Lyftet ABF

Flipped Classroom med gamification som stöd för studentaktiverande undervisningsform

Kommittédirektiv. En nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Dir. 2015:46. Beslut vid regeringssammanträde den 30 april 2015

Varför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?

PROJEKTMATERIAL. Viteck. April 2001

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

PROJEKTMATERIAL. S:ta Maria folkhögskola

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Strategi Fastställd av KMH:s högskolestyrelse Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/ _KMH_strategi_2011_2014.

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001

Villkorsanvisning för SeQF och folkhögskolans allmänna kurs

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

INDIVIDUELLT VAL ÅR 1 Läsåret 2016/2017

INDIVIDUELLT VAL ÅR 1 Läsåret 2015/2016

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

Verksamhetsplan sid 1. Kulturskolerådet Hornsgatan 103 S STOCKHOLM

Ansökan om projektbidrag

PRESENTATION KARTLÄGGNING AV KULTURSKOLORNAS BEHOV AV STÖD

KULTURSKOLAN I STORSTAN

ArbetSam Samarbete mellan utbildning och arbetsliv

Edelviks studeranderättsliga standard omfattar den som är antagen till någon av folkhögskolans långa kurser (dvs. kurser om 15 dagar eller längre).

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Ansökan om närområdesbidrag till kultur, traditioner och högtider

SSA122, Svenska som andraspråk, fortsättningskurs, 30,0 högskolepoäng Swedish as a Second Language, Intermediate Course, 30.0 higher education credits

REGIONAL KULTURSKOLA Västmanlands län

Sammanställning över diskussionsmaterialet hösten 2015

Kursplaner för grundkurs och fortbildningskurs i användning av betningsmedel.

Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt fristående förskolor i Ängelholms kommun

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

Götenemallen Datoriserat projektstöd för dokumentation av samverkansprojekt

Ansökan om utvecklingsmedel för arbete mot prostitution och människohandel

Mottagning av nyanlända elever i Norrköpings kommun

Paraplyprojekt Lokal mat

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

Kalix Kommun Kulturskolan Rektor Björn Emmoth

Högskoleförberedande. Estetiska programmet. Inriktningar. Bild och formgivning Dans Estetik och media Musik Teater

IE-arrangering/komposition 2007 års utbildning

Slutrapport för projekt

Kräftriket Hus 8c Roslagsvägen Stockholm

Slutrapport för projekt

Slutrapport från översyn av äldre utlandsföddas behov av äldreomsorg samt utveckling av stödinsatser

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Transkript:

1

2

Projektnamn: Inspiratörs- och kreativitetsutbildning för kulturutövare. Vi ville lyfta fram inspirationen och kreativiteten. Dels för deras egen skull, dels för att kunna fungera som ledare inom RUM och stanna kvar i verksamheten. Vi ville även uppnå en korsbefruktning mellan olika kulturformer och väva in de pedagogiska och administrativa aspekterna för att ge deltagarna ett helhetsperspektiv av verkligheten. A. Projektledare Projektledare: Lars-Olof Sjöstedt, rektor. Skola: Högalids Folkhögskola B. Projektpresentation 1. Bakgrund: Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Initiativet kom från RUM (Riksförbundet Unga Musikanter). Högalid hade påbörjar ett resonemang om ett samarbete. Vid den tidpunkten hade RUM sina tankar klara. Skälet till att Högalid engagerade sig var dels att vi kunde samarbeta med en riksföreningen med cirka 22 000 medlemmar, dels att det skulle bli en helt ny inriktning på kursen. Om det varit aktuellt med en traditionell musikutbildning på en folkhögskola, hade vi inte engagerat oss. Hur relaterar det till tidigare verksamhet i er organisation? 2. Syfte: Vad ville ni uppnå med projektet? Vad skulle det leda till? RUM hade som sitt primära behov att hitta en långsiktigt utbildning för aktiva medlemmar inom deras lokala föreningar. De har problem att engagera ledare i sin organisation, i sina ensembler och körer. För Högalid var det dels att försöka förnya verksamheten, att prova nya vägar, dels att utöka den kulturella verksamheten. Detta har ett egenvärde men tjänar även syftet att få in de estetiska språken i vår övriga undervisning som komplement till det talade och skrivna språket som dominerar skolornas arbetssätt. Har projektets syfte ändrats under projekttiden? I så fall, hur? Nej. 3

3. Aktörer: Vilka medverkade i projektet? Idégivning? Planering? Genomförande? Planeringen föregicks av ett stort antal helgträffar där vi hade med representanter från RUM från olika delar av Sverige. I arbetsgruppen ingick även länsmusikchefen samt chefen för Kulturskolan i Kalmar som representerade kulturskolorna. Genomförandet kan man säga att Högalid svarade för då det för oss vad en vanlig kurs. Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 4. Den egna organisatoriska miljön : Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsens (folkhögskolans); utbildningskultur och pedagogiska traditioner. I viss mån tycker jag att jag besvarat denna fråga ovan. I övrigt kan jag säga att skolan domineras av allmänna kurser på olika nivåer. Förutom grundkurser har vi sedan allmänna kurser på gymnasienivå med olika inriktningar. Parallellt har vi de senaste åren satsat på och byggt upp en estet-humanistisk inriktning, där vi bl.a. har med bild och form i våra allmänna grundkurser. Även musik finns på deras schema. Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Vi fortsätter Inspiratörskursen i år med egna resurser. Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation? Ja. Inspiratörerna som deltog i fjol fick med sitt kunnande och positiva engagemang en tydlig roll i skolan som uppfattades positivt av både personalen och övriga deltagare. 5. Målgrupp/-er och rekrytering: För vem/vilka planerades och genomfördes projektet? Varför vände sig projektet till just dessa? Hur informerade ni om projektet? När vi sökte deltagare arbetade vi bl.a. på följande sätt: Vi använde RUM som organisation. Annons i deras medlemstidning, information på deras hemsida, muntlig påverkan via ensembleledare inom föreningen samt musiklärare som är engagerade i RUM. Vi hade med utbildningen i skolans eget projekt och därmed på vår hemsida. Vi gjorde ett särtryck (se bilaga) med fylliga information. Detta särtryck skickades personligt till cirka 2 500 RUM-medlemmar i åldern 19-20 år. Vi informerade på Kulturskolorna runt landet. 4

Vi annonserade i viss omfattning i målinriktade tidskrifter, bl.a. ett blåsarsymposium i Jönköping. Hur fungerade rekryteringen? Nådde ni avsedd målgrupp? Rekryteringen gick trögt första året. Om vi inte haft projektbidraget hade kursen aldrig kommit till stånd. RUM har ej heller nått sin målgrupp då de bara var någon enstaka kursdeltagare som hade RUM-anknytning. C. Utveckling/Genomförande 6. Projektets uppläggning: Vilken pedagogisk idé byggde projektet på? Utbildningen är lärarledd men bygger mycket på deltagarnas aktiviteter. Utbildningen är projekt- och processinriktad och resultatet skall läsas av i form av exempelvis offentliga föreställningar och/eller pedagogiska möten. Utifrån dessa utgångspunkter skall deltagarna genom sina praktiska erfarenheter och reflektioner få ett helhetsperspektiv på den musikaliska, pedagogiska och administrativa samspelet. Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Vi anser att modellen fungerade. Men vi såg också svårigheten för deltagarna att anamma främst de administrativa frågorna. De fångades i hög grad upp av musiken i deras projekt och de pedagogiska arbetet. Men de administrativa frågorna kom lite i andra hand, även om det till slut fungerade. Detta är en slutsats vi drog och som vi skall försöka tydliggöra de administrativa frågorna i årets utbildning. 7. Samarbete/samverkan Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbetspartners (utanför den egna organisationen)? Bra. Om ni hade problem med samarbetet externt, vad anser ni att det berodde på? (Regler/ förordningar som styr respektive verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur togs projektet emot i den egna organisationen? 5

Om ni haft problem eller mötts av motstånd, vari bestod de och vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr er verksamhet? Organisatoriska förhållanden? Annat?) Hur fungerade (sam)arbetet inom projektet? Mycket bra. Om ni hade problem med (sam)arbetet inom projektet, vad anser ni att de berodde på? (Regler/förordningar som styr verksamheten? Organisatoriska förhållanden? Annat?) D. Resultat 8. Kursekonomi: Hur mycket har projektet kostat totalt? Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Kostnader: Lärarlöner 209 620 Sociala avgifter 96 159 Undervisningskostnader 44 435 Gästföreläsare 40 977 Projekt och verksamhet22 429 Lokaler 11 012 Propaganda29 793 Övrigt 4 063 Summa 458 488 Projektbidrag 230 000 Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? Ja. Vi har fått väva in den i skolans hela budget och sätta av pengar inom ramen för den. - Om inte, vilka icke beräknade kostnader har tillkommit? Varför uppstod dessa kostnader? 9. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Se bilaga. Vilka var de vanligast förekommande positiva omdömena om kursen/cirkeln? Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen/cirkeln? 10. Projektets nyhetsvärde; de viktigaste slutsatserna: Positiva respektive negativa erfarenheter som ni vill dela med er. Positiva erfarenheter: hela kursen. 6

Negativa erfarenheter: Att vi hade så få anmälningar och att RUM inte lyckats rekrytera sina medlemmar. 11.Utvärdering av projektet: Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert projekt? (Skriftliga frågeformulär? Intervjuer? Kursvärderingar? Annat?) Se bilagor. Förutom denna rapport kan det av olika skäl vara bra att skriva en egen slutrapport, utifrån egna frågeställningar. En sådan rapport kan vara av intresse även för andra att ta del av. Lämna gärna namn, adress och telefonnummer nedan, så att intresserade kan ta kontakt. 7