METODHANDBOK VOC ÖRNSKÖLDSVIK

Relevanta dokument
Lokala Mål och Handlingsplan för Vård och omsorgscollege, Örnsköldsvik

Mål/handlingsplan VO-College Värmland under certifieringsperioden 1 juli juni 2021

Instruktion för ansökan - anslutande utbildare

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning

3 februari Innehåll. Kort om VO-College. Utvecklingsresan. Eventuellt ESF-projekt. Frågor, synpunkter och medskick

Verksamhetsberättelse 2017, Vård-och omsorgscollege i Luleå

April Regional ansökan

Den lokala styrgruppen består av representanter för parterna i samverkan:

TEKNIKCOLLEGE Skaraborg

Vård- och omsorgscollege Ystad-Österlen Kontaktperson för lokal samordning Kerstin Persson Telefon E-post

Regionalt Vård- och omsorgscollege Sörmland. Självskattning

Verksamhetsplan 2019

Verksamhetsplan 2018

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

Inledning

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning. Fastställd av styrelsen

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Mötesanteckningar VO-College, styrgrupp söder

Plats UTBF Skolslussen, Rum 2302, Hornsgatan 124, plan 2. Ej närvarande Lena Asplund, Consensum Maria Berndtson, Kungsholmens västra gymnasium

Verksamhetsplan med verksamhetsbeskrivning 2017

Vård- och omsorgscollege är en modell där utbildningsanordnare, arbetsgivare och fackförbund samverkar för att höja kvaliteten på vård och omsorg.

Kommunikationsplan för Vård- och omsorgscollege

Länsövergripande regionalt Vård- och Omsorgscollege

Kommunikationsplan för föreningen Vård- och omsorgscollege

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

En samverkansform för utbildning

Livsmedelssektorn saknar arbetskraft vem gör vad i Västra Götaland?

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

Vård- och omsorgscollege Kronoberg

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Högbo. A4 Arbetssätt att skynda på tillvaratagande kompetens

Kommunikationsplan för VO-College Gävleborg

Programråd. Inledning. LULEÅ KOMMUN APL RUTINER Dok: 4 Luleå Gymnasieskola

Information till APL-handledare inom Vård- och omsorgsutbildning

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR VUXENUTBILDNINGEN

VÅRD OCH OMSORGSCOLLEGE. Mark Ulricehamn Svenljunga Tranemo - MUST

Samverkansavtal

Verksamhetsplanering VO-College Västerbotten

Gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning i en nära framtid. Magnus Carlsson Undervisningsråd Skolverket

Information till APL-handledare inom Vård- och omsorgsutbildning

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Komvux/Elof Lindälv, Lastbil och Truck Möte med ledning och lärare

Broängsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Grundskola F-9 samt fritidshem Läsår: 2015

Arbetsplatsförlagt lärande

Skolforum Yrkesförarutbildning!

Samverkan skola och arbetsliv

PROGRAMRÅDSGUIDEN. Elbranschens Centrala Yrkesnämnd

VALIDERING. Ett sätt att synliggöra kompetens

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

Verksamhetsberättelse. VO-College Västerbotten 2016

College Väst. Teknikcollege. Halland

- Ett samverkanorgan för kompetensförsörjning inom vård och omsorg!

Göteborgsregionens Vård- och omsorgscollege ett av landets största

Bilaga 1. Bilaga till "Stöd för nulägesanalys" (5)

Lokal Aktivitetsplan för. Studie- och Yrkesorientering vid. Björknäsgymnasiet

DOKUMENATATION Verksamhetsplaneringsdag VO-College Örebro län

Ängelholms vuxenutbildning - Framtidens kunskap och bildning

Utvecklingsdialog med regionala ordföranden och samordnare inom VO-College! En utvecklingsresa pågår

Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Samverkansavtal och avtal om handledare mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facklig organisation inom lokalt Vård- och omsorgscollege Örebro

Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram

En palett av studie- och yrkesvägledning. Kalle Wahlström Ulrika Larsson Ewa Svensson Veronica Östblom

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

Lokal SYO-plan för Fornängsskolan och Västerbyskolan Götene maj 2009

Elteknikbranschen i gymnasieskolan. Arbeta i programråd

Österänggymnasiet. Innehållsförteckning

Avtal om handledning och arbetsplatsförlagt lärande

utifrån huvudmannens perspektiv

Planeringsdag med regional styrgrupp för VO-College Örebro län VÄLKOMNA!

Utvecklingsplan för studie- och yrkesvägledning

P O L H E M. POLHEMSSKOLAN Box Gävle

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Gysam Verksamhetsplan 2015

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Vård och Omsorgscollege Styrgruppsmöte den

Kvalitetssäkring av lärandet i yrkesintroduktion

Välkommen! Dagens program:

Fokus Yrkesutbildning VO

Regionalt programråd Vård- och omsorgsprogrammet. Minnesanteckningar

Växa i Västmanland. Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av arbetslivsanknytning på yrkesprogram

Se möjligheterna! Kartläggning av studie- och yrkesvägledning i Örebro län

Skolverkets lärlingscentrum

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Systematiskt Kvalitetsarbete

Särskild utbildning för vuxnas plan

Lärande på arbetsplats Nya förutsättningar för gymnasieskolan

Kvalitativ och kvantitativ utveckling inom det lokala Vård- och omsorgscolleget

Lekebergsskolan 7-9s plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSLAG. H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Göran Gustavsson GNVO11-020

Vad är Vård- och omsorgscollege idag?

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Arbetsplatsfo rlagt la rande inom vuxenutbildning

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Uppdragsplan unga mellan a r som varken arbetar eller studerar

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Transkript:

METODHANDBOK VOC ÖRNSKÖLDSVIK 2016-2021

Metodhandbok för VOC Örnsköldsvik 2016 2021 Denna metodhandbok beskriver hur VOC Örnsköldsvik ska arbeta med de utvecklingsmål som det satt upp under cetifieringsperioden 2016 2021. Handboken beskriver de olika målen och hur VOC Örnsköldsvik tänkt att arbeta med dessa samt hur uppföljningsarbetet ska gå till. Handboken innehåller underlag kring varje mål och delmål och dessa ska följas upp årligen. För det fall att det finns andra sätt att arbeta med målen eller andra sätt att följa upp dessa behövs måste VOC fatta sådant beslut och förklaring ska anges i denna handbok. Tidsplan för arbetet Steg 1 Maj 2017 Varje mål och delmål arbetas med utifrån hur de ska genomföras och hur de ska följas upp. Detta fastslås på möte i maj 2017. Metodhandboken är inför detta möte rätt tomt och syftet blir att fylla handboken. Steg 2 Hösten 2017 Arbetet sjösätts fullt ut och ett årshjul arbetas fram. Eventuella mindre korrigeringar görs. Steg 3 Våren 2018 Arbetet i stort utvärderas och eventuellt ändras uppföljningsmetod under respektive mål. Utvecklingsarbetet i handlingsplanen VOC Örnsköldsvik har tre stycken övergripande mål. Under varje övergripande mål finns delmål för varje mål. Varje delmål har sedan aktiviteter. Under Steg 1 är tanken att olika processgrupper inom VOC ska klargöra hur aktiviteten ska genomföras, hur det ska följas upp, hur och när det ska redovisas samt vem eller vilka som har ansvar för aktiviteten. I detta är det viktigt att beröra hur aktiviteten ska mätas, då det är genom mätbarhet som vi kan följa upp över tid huruvida en utveckling sker. Genom att aktiviteten klargörs och systematiseras, blir det enklare för oss att utvärdera hur arbetet går. VOC regionalt har en utvärderingsmall som vi ska använda och arbetar vi med den kommer vi vid bestämda tider utvärdera hur långt vi kommit med den enskilda aktiviteten. Genom att vi utvärderar samtliga aktiviteter under ett delmål, får vi fram hur sannolikt det är att vi nått utveckling under det enskilda delmålet. När alla delmål är utvärderade kommer vi få fram hur sannolikt det är att vi nått utveckling inom respektive av de tre målen. När samtliga tre mål utvärderats får vi i sin tur fram sannolikheten att vi nått utveckling på samtliga mål och därmed är hela vår handlingsplan utvärderad. Introduktion till arbetet med metodhandbok I denna handbok finns samtliga beslutade aktiviteter med. Tanken med det arbete som ska göras under steg 1 är att vi gruppvis arbetar med de olika aktiviteterna. Den enskilda gruppen tittar på aktiviteten. Under respektive aktivitet finns en Tanke med målet, vilken beskriver hur vi tänkt när vi format delmål och aktivitet. Gruppen ska först se om de tycker att den tanken är rätt. Vid behov

formuleras texten om. Därefter följer en tabell med olika kolumnrubriker. Gruppen arbetar med aktiviteten utifrån vad som står i kolumnrubriken. Det är viktigt att gruppen tänker igenom sin text noga så att den är kort och koncis. Gruppen ska klargöra aktiviteten, men framför allt fundera kring hur vi ska kunna mäta att aktiviteten är genomförd. Mätbarheten är också viktig utifrån att vi enkelt ska kunna jämföra mellan åren. Utifrån det arbete som görs under steg 1 kommer vi få fram vilka aktiviteter och insatser som genomförs när under ett år. Under steg 2 tittar vi på ett årshjul, där vi samlar in alla de olika aktiviteterna samt även vem som är ansvarig för dem. I steg 3 kommer vi behöva se hur vi tycker arbetet fungerar. Vi måste dels göra en första utvärdering av handlingsplanen, men också utvärdera arbetssätt och årshjul. Utifrån vad vi kommer fram till behöver vi kanske se över vårt arbetssätt. Förhoppningen är att vi ska kunna strategiskt arbeta med vår handlingsplan och att vi genom detta når de mål vi satt upp. Arbetet kommer att vara krävande under första året, men vi tror att om vi får in en bra struktur och en bra systematisering kommer arbetet långsiktigt att bli enklare, men framför allt ge en ökad utveckling för VOC Örnsköldsvik.

Mål 1: Ge den studerande en attraktiv utbildning som kan leda till jobb direkt eller lägga en god grund för vidare studier 1.1 Studerande ska erbjudas en utbildning med kvalité 1.1.1 Årliga elevutvärderingar med frågor om inflytande, delaktighet och ansvar i studierna ska genomföras och följas upp i olika forum. Utvärderingarna ska även omfatta APL, hälsofaktorer samt kunskap om utbildningens mål. 1.1.2 Varje utbildningsanordnare erbjuder möjlighet att läsa in högskolebehörighet under grundutbildningen 1.2 Utveckla former för kvalitetssäkring av vård- och omsorgsutbildningarna som erbjuds 1.2.1 Årliga elevutvärderingar med frågor om inflytande, delaktighet och ansvar i studierna ska genomföras och följas upp i olika forum. Utvärderingarna ska även omfatta APL, hälsofaktorer samt kunskap om utbildningens mål. 1.2.2 Kontinuerligt diskutera metoder för att kvalitetssäkring i olika forum samt återkoppla detta till elever och till programråd. 1.3 Säkerställa att alla elever har tillgång till utbildad handledare 1.3.1 Utbildningsanordnare ser till att elev inte får handledare som inte är utbildad och återkopplar till branschföreträdare om de erbjuder handledare som inte är utbildad. 1.3.2 Utbildningsanordnare genomför kontinuerliga handledarutbildningar. 1.3.3 Branschföreträdare möjliggör för outbildade handledare att få ta del av handledarutbildning.

1.1.1 samt 1.2.1 Årliga elevutvärderingar med frågor om inflytande, delaktighet och ansvar i studierna ska genomföras och följas upp i olika forum. Utvärderingarna ska även omfatta APL, hälsofaktorer samt kunskap om utbildningens mål. Tanke kring målen/aktiviteterna: Tanken är att vi genom olika former av utvärderingar ska se huruvida vi når delmålen. Vi behöver se vilken/vilka utvärderingar som ska användas, säkerställa att vi håller oss till dessa över tid samt sätta upp mätbarhet så att vi kontinuerligt kan se att vi utvecklar delmål och mål. Beskriv hur aktiviteten genomförs. Vad mäter vi och hur säkerställer vi att aktiviteten svarar upp till delmål och mål. Gymnasiet: Elevenkät, allmän När och hur ska aktiviteten följas upp i styrgrupp/programråd Skolledningen skickar enkäten till lärarna i mars/april Enkät om APL, ett fåtal frågor kopplar ihop APL och skolan: -förberedelse på skolan -bemötande på APL -utveckling under APL Efter APL vid styrgrupp/programråds möte i maj och november APL ansvarig lärare

1.1.2 Varje utbildningsanordnare erbjuder möjlighet att läsa in högskolebehörighet under grundutbildningen Tanke kring målet/aktiviteten: Genom att vi tillhandahåller en möjlighet till att läsa in högskolebehörighet tror vi att den studerande upplever att den erbjuds en utbildning med kvalité. Beskriv hur aktiviteten genomförs. Vad mäter vi och hur säkerställer vi att aktiviteten svarar upp till delmål och mål. Gymnasiet: Individuella val Alla elever erbjuds samtal med SYV När och hur ska aktiviteten följas upp i styrgrupp/programråd Skolverkets normer Skolverket/rektor

1.2.2 Kontinuerligt diskutera metoder för kvalitetssäkring i olika forum samt återkoppla detta till elever och till programråd. Tanke kring målet/aktiviteten: Vi ser att det finns olika metoder att kvalitetssäkra en utbildning. De olika metoder som prövas behöver diskuteras för att därigenom se att de fyller en funktion. Återkoppling till programråd och till elever är viktigt. Därigenom kan både programråd och elever se att det sker en kvalitetssäkring. Beskriv hur aktiviteten genomförs. Vad mäter vi och hur säkerställer vi att aktiviteten svarar upp till delmål och mål. Askultering inom vårdens olika områden inför fördjupningsval i åk 3. Säkerställer att valen blir ett intresseval, inte ett nyfikenhetsval. När och hur ska aktiviteten följas upp i styrgrupp/programråd Följs upp vid första mötet under våren. Gymnasielärare som ingår i styrgrupp/programråd

1.3.1 Utbildningsanordnare ser till att elev inte får handledare som inte är utbildad och återkopplar till branschföreträdare om de erbjuder handledare som inte är utbildad. Tanke kring målet/aktiviteten: Vi tror att nyckeln till ett bra arbetsplatsförlagt lärande är att handledaren har rätt utbildning samt är utbildad handledare. Utbildningsanordnaren måste på ett systematiskt sätt se till att branschen tillhandahåller rätt sorts handledare och branschen måste aktivt verka för att målet nås. Beskriv rutinen för detta Se bifogad rutin Rutinen skrivs i höst innan första mötet Hur ska rutinen följas upp och hur och när ska det redovisas Redovisas vid höstens första möte. Följs upp regelbundet. Vilka ansvarar för uppföljning av rutinen Utbildningsanordnaren tillsammans med lärare som ingår i styrgrupp/programråd

1.3.2 samt 2.2.1 Utbildningsanordnare genomför kontinuerliga handledarutbildningar. Tanke kring målen/aktiviteterna: Vi tror att nyckeln till ett bra arbetsplatsförlagt lärande är att handledaren är utbildad handledare. Ska branschen kunna möta kravet på handledarutbildad personal måste utbildningsanordnaren tillgodose med handledarutbildning. Hur säkerställer vi att detta sker kontinuerligt? Vilken rutin/plan ska finnas? Handledarutbildningen tas upp i styrgrupp/programråd Vuxenutbildningen ansvarar för planeringen av handledarutbildningen Se rutin Hur ska aktiviteten följas upp och när och hur ska den redovisas Frågan lyfts under maj möte varje år. Handledarutbildningsfrågan kommer att återfinnas på majs månads dagordning. Kan vi ha en förskriven dagordning/möte som grund? Rektor på vuxenutbildningen

1.3.3 samt 2.2.2 Branschföreträdare möjliggör för outbildade handledare att få ta del av handledarutbildning. Tanke kring målen/aktiviteterna: Vi tror att nyckeln till ett bra arbetsplatsförlagt lärande är att handledaren är utbildad. Branschföreträdare måste därför göra det möjligt för anställda att gå handledarutbildningen. Hur säkerställer vi att detta sker kontinuerligt? Vilken rutin/plan ska finnas? Se rutin Hur ska aktiviteten följas upp och när och hur ska den redovisas

Mål 2: Bidra till att säkra vård och omsorgsinriktade verksamheters/företags behov av kvalificerad arbetskraft 2.1 Skapa utbildningar som motsvarar branschens behov och elevers intressen 2.1.1 Inventera inom vilka områden branschen har behov av framtida anställda, samt i programråd anpassa utbildningar därefter i den mån det är möjligt 2.1.2 Inventera inom vilka områden elever finner intresse att studera samt försöka matcha detta mot det framtida behov som branschen kan komma att ha 2.1.3 Anpassa i den mån det är möjligt befintliga utbildningar så att de tar till vara på elevers intressen och branschens behov. I detta ingår även att ha kontinuerlig dialog i olika VOC-forum samt med eleverna 2.2 De som har ett uppdrag som handledare ska fortlöpande erbjudas handledarutbildning eller fortbildning i olika former 2.2.1 Utbildningsanordnare genomför kontinuerliga handledarutbildningar. 2.2.2 Branschföreträdare möjliggör för outbildade handledare att få ta del av handledarutbildning. 2.2.3 Utbildningssamordnare och branschföreträdare möjliggör olika former av fortbildningsträffar för handledare som sedan tidigare avklarat handledarutbildning. 2.3 Säkra tillväxten av sökande till utbildningar inom vård och omsorg i framtiden 2.3.1 På olika sätt genomföra marknadsförande aktiviteter för att locka elever att söka utbildning inom vård och omsorg 2.3.2 Genomföra och delta vid olika arbetsmarknadsinsatser där syftet är att locka fler till att välja yrken inom vård och omsorg.

2.1.1 Inventera inom vilka områden branschen har behov av framtida anställda, samt i programråd anpassa utbildningar därefter i den mån det är möjligt Tanke kring målet/aktiviteten: För att kunna tillgodose branschen med rätt kompetens behöver skolan tidigt ställa om vad eleverna utbildas till. Det kan handla om en hel inriktning eller enstaka kurser. Det är häri viktigt att detta sker utifrån en långsiktigt perspektiv. Eventuella förändringar i utbildningarna lyfts i programrådet. Hur ska rutinen för denna inventering se ut och vad ska den konkret leda till En stående punkt på programrådets dagordning. AG lyfter frågan på chefsträffar. AG vem är det? Hur följer vi upp rutinen och när ska uppföljning ske Vår/höst på programrådet AU vem?

2.1.2 Inventera inom vilka områden elever finner intresse att studera samt försöka matcha detta mot det framtida behov som branschen kan komma att ha Tanke kring målet/aktiviteten: På samma sätt som hänsyn måste tas till framtida personalbehov, måste skolan också tidigt undersöka vad inom vård- och omsorgsutbildningar som kan locka hos blivande elever. Utbildningarna måste vara attraktiva och samtidigt leda till att eleverna kan få jobb. Hur ska rutinen för denna inventering se ut och hur ska matchningen gå till Intresseanmälan från elever till skolan. Hur och när följer vi upp rutinen? Vår/höst på programrådet AU Klargöra för elever var det har möjlighet till arbete, efter inventering från AG. Vår/höst på programrådet AU

2.1.3 Anpassa i den mån det är möjligt befintliga utbildningar så att de tar till vara på elevers intressen och branschens behov. I detta ingår även att ha kontinuerlig dialog i olika VOC-forum samt med eleverna Tanke kring målet/aktiviteten: Genom att vi har kontinuerlig dialog med bransch och elever finns goda möjligheter att ändra i redan pågående utbildningar alternativt lägga till kurser eller inslag i kurser som gör eleven mer anställningsbar efter avslutad utbildning. Hur ska aktiviteten genomföras? Vilka dialogforum ska finnas och hur gör vi för att systematisera dessa? En stående punkt på programrådets dagordning. Hur följer vi upp aktiviteten och när ska uppföljningen redovisas På programrådet AU Beredningsgrupp och 2 elev representanter från varje utbildning bildar en arbetsgrupp. På programrådet AU

2.2.3 Utbildningssamordnare och branschföreträdare möjliggör olika former av fortbildningsträffar för handledare som sedan tidigare avklarat handledarutbildning. Tanke kring målet/aktiviteten: Vi tror inte att en handledare är färdigutbildad bara för den gått handledarutbildning. Vi måste därför skapa enstaka tillfällen eller längre utbildningsmoduler för att därigenom låta handledare fortsätta utvecklas som handledare. Vi måste också på ett bra sätt följa upp vilka handledare som fyllt på sin kunskapsbank och med vad, för att därigenom se vilka sorts insatser som kan vara tänkbara samt vilka som har störst behov. Hur skapar vi hållbara rutiner/planer för detta? Vilken typ av fortbildningsträffar kan detta vara? Utveckla nätverksträffarna till att även innefatta en kort föreläsningsdel. Hur följer vi upp aktiviteten? Utvärderingar från nätverksträffarna för att se vilka önskemål som finns hos handledarna AU Anordna två nätverksträffar/termin, kommun/landsting är ansvarig för varsin Utvärderingar från nätverksträffarna för att se vilka önskemål som finns hos handledarna AU

2.3.1 På olika sätt genomföra marknadsförande aktiviteter för att locka elever att söka utbildning inom vård och omsorg Tanke kring målet/aktiviteten: Ska vi ha kvar våra vård- och omsorgsutbildningar måste vi se till att eleverna söker utbildningarna. Vi måste därför gemensamt ha en strategi för hur vi marknadsför utbildningarna, men också att vi tillsammans tar ansvar för de aktiviteter som anordnas. Vilka aktiviteter kan detta vara? När bestämmer vi vilka aktiviteter som ska göras under kommande verksamhetsår? Destination jobb K/L VoC veckan Vårdambassadörer Vägar vidare Sociala medier Hur följer vi upp aktiviteten och när och hur ska det redovisas? Redovisning för programrådet. Verksamhets utvecklare kommun och representant landstinget (Tony)

2.3.2 Genomföra och delta vid olika arbetsmarknadsinsatser där syftet är att locka fler till att välja yrken inom vård och omsorg. Tanke kring målet/aktiviteten: VOC måste gemensamt lägga kraft på att locka fler till yrken inom vård och omsorg. Genom att vi visar fördelarna med att arbeta inom vård och omsorg, får vi fler ungdomar och vuxna att vilja söka sig till våra utbildningar. Vi måste därför aktivt jobba med olika arbetsmarknadsinsatser, men även se till att vara representerade vid arbetsmarknadsevenemang anordnade av andra. Vilka aktiviteter kan detta vara? När bestämmer vi vilka aktiviteter som ska göras under kommande verksamhetsår? VoC veckan Vårdambassadörer Rekryteringsmässor Arbetsförmedlingen Vägar vidare Sociala medier Hur följer vi upp aktiviteten och när och hur ska det redovisas? Redovisning för programrådet. Verksamhets utvecklare kommun och representant landstinget (Tony)

Mål 3: Ge kommuner och landsting, samt universitet/högskola ett mer effektivt resursutnyttjande genom samverkan 3.1 Genom validering och prövning erbjuda förkortad utbildning 3.1.1 Vuxenutbildningen arbetar aktivt med att nå ut med erbjudande om validering 3.2 Samordning av APL-placering 3.2.1 Genomföra samordningsmöten och däri vara öppen för att nå resultat som är till gagn för samtliga parter 3.2.2 Att vid samordningsmöten även ha övriga mål i fokus för att därigenom säkerställa att utbildningen är anpassningsbar efter behov och intressen 3.3 Stärka samutnyttjande av de olika parternas kompetenser samt att samtliga parter möjliggör detta 3.3.1 Genom att ha kontinuerliga möten och dialog skapa möjligheter där samtliga parter erbjuder tjänster som är till gagn för varje enskild part 3.4 Säkerställa att samtliga parter känner stöd för att möta enskilda fortbildningsbehov 3.4.1 Genomföra särskilda samverkansmöten för att inventera behov hos samtliga parter 3.4.2 Erbjuda olika former av fortbildningar som kan möta enskilda parters behov

3.1.1 Vuxenutbildningen arbetar aktivt med att nå ut med erbjudande om validering Tanke kring målet/aktiviteten: Vi vet att validering kan vara ett bra sätt att få fler utbildade till yrken inom vård och omsorg. Vi måste medvetet och strategiskt jobba för att få fler att vilja validera sina kunskaper. Det leder till en högre utbildningsnivå bland de som redan jobbar inom vård och omsorg, men det kan även göra det möjligt för fler att på ett snabbt sätt komma in i yrken inom vård och omsorg. Hur ska detta arbete ske? Hur kommer aktiviteten genomföras? Örnkom/välfärdsförvaltning Vuxenutb.hemsida Hur följer vi upp aktiviteten och hur och när ska uppföljningen redovisas? Antalet validander/kalenderår Hur många utbildade tillsvidareanställda har välfärdsförvaltningen Vuxenutbildningen mäter i decembermånad Välfärdsförvaltningen mäter i december Vuxenutbildningen informerar EC inom välfärd inför varje valideringsstart. Antal informationstillfällen /år Vuxenutbildning

3.2.1 Genomföra samordningsmöten och däri vara öppen för att nå resultat som är till gagn för samtliga parter Tanke kring målet/aktiviteten: Genom att alla parter inom VOC jobbar tillsammans, når vi de mål vi satt upp. Varje part kan inte enbart se till sig, utan helheten måste vara i fokus. Samordningsmötena kan utgå från enskilda frågor, såsom APL, marknadsföring och så vidare och resultatet måste vara något som är bra för VOC mer än för den enskilda parten. Vilka samordningsmöten finns redan och vilka behov har vi? Hur systematiserar vi denna aktivitet? APL - Skola, bransch, samordnare. 2 ggr/år Hur mäter vi aktiviteten och hur ska den följas upp? Antal/år APL-samordnaren

3.2.2 Att vid samordningsmöten även ha övriga mål i fokus för att därigenom säkerställa att utbildningen är anpassningsbar efter behov och intressen Tanke kring målet/aktiviteten: När vi träffas i olika former och vid olika möten måste alla mål i vår handlingsplan vara i fokus. Vi får inte försöka lösa enskilda områden utan att ha alla mål i åtanke. Hur kan aktiviteten genomföras? Hur skapar vi rutin för detta? Se ovan Hur mäter vi aktiviteten och hur ska den följas upp?

3.3.1 Genom att ha kontinuerliga möten och dialog skapa möjligheter där samtliga parter erbjuder tjänster som är till gagn för varje enskild part Tanke kring målet/aktiviteten: Genom att alla parter inom VOC jobbar tillsammans, når vi de mål vi satt upp. Om vi systematiskt jobbar tillsammans kan vi se vilka behov som finns i våra olika verksamheter, men även hitta lösningar. Bransch kan stötta utbildningarna i enskilda undervisningsmoment och utbildningarna kan stötta bransch genom att ge utbildning eller påfyllnad kring enskilda arbetsmoment. Vad finns redan och vilka behov har vi? Hur systematiserar vi denna aktivitet? En ny punkt i agendan på VoC möten Samverkan mellan parter i VoC där vi pratar utbyten och behov. Hur kan utbildningen stötta verksamheten och tvärtom. Högt och lågt. Vad är gjort och vad ska göras framåt. Ska dokumenteras. Hur mäter vi aktiviteten och hur ska den följas upp? Utvärdering av insats

3.4.1 Genomföra särskilda samverkansmöten för att inventera behov hos samtliga parter Tanke kring målet/aktiviteten: Vi behöver klargöra vilka behov som VOCs olika parter har, för att därigenom se vilka samordningsmöten som behöver formas och utifrån vilka frågor. Gör vi detta systematiskt möjliggör vi för framförhållning och därmed kan vi strategiskt lösa problem istället för att göra det genom akuta ingrepp. Vad finns redan och vilka behov har vi? Hur systematiserar vi denna aktivitet? Skapa ett årshjul för VoC lokalt. Att systematisera vad vi gör och när. Hur mäter vi aktiviteten och hur ska den följas upp?

3.4.2 Erbjuda olika former av fortbildningar som kan möta enskilda parters behov Tanke kring målet/aktiviteten: Vi tror att vi kan öka resursutnyttjandet genom att vi jobbar tillsammans. Genom att vi hjälper varandra minskar vi kostnader, samtidigt som vi ökar förståelsen för varandra. Vad finns redan och vilka behov har vi? Hur systematiserar vi denna aktivitet? Den nya dagordningspunkten. Hur mäter vi aktiviteten och hur ska den följas upp?