HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA Visionen om skolan som en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet

Lusten att lära är starkt kopplad till känslan av hälsa och välbefinnande och gynnas av samma faktorer: trygghet och trivsel, upplevelse av sammanhang och helhet, delaktighet, inflytande och självkänsla samt möjligheterna att få använda alla sinnen och utveckla kreativitet. En god lärandemiljö främjar också hälsan. Att få återkoppling på det man gör är viktiga faktorer för lusten att lära och elevernas hälsa. Ur Hälsa, lärande och trygghet (Elevhälsopropositionen, SOU)

FÖRORD Att utveckla förskolor och skolor som stödjande miljöer för hälsa och lärande är prioriterat i den regionala folkhälsostrategin, 2006 2009, God folkhälsa för en bättre framtid. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för att en ökad andel individer ska uppleva hälsa och välbefinnande via stödjande miljöer såsom skola, arbetsliv, boendemiljö och fritidsliv. I din hand håller du en beskrivning av processen Hälsofrämjande skolutveckling i Skåne. En process som stöds av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne i nära samarbete med Myndigheten för skolutveckling. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete bygger på samverkan. Kommunförbundet Skåne och Region Skåne erbjuder nu alla förskolor och skolor möjlighet att kvalitetssäkra och certifiera sitt arbete med Hälsofrämjande skolutveckling. Vår intention är dels att uppmärksamma och vidareutveckla det arbete som genomförs, dels att stimulera fler att påbörja arbetet. Lycka till med det hälsofrämjande arbetet! Stig Ålund Förbundsdirektör Kommunförbundet Skåne Margareta Gisselsson Dahlén Folkhälsodirektör Region Skåne INNEHÅLL 4 Hur kan skolan påverka elevers hälsa och lärande? 5 Vad är Hälsofrämjande skolutveckling? 6 Nästa steg kvalitetssäkring och certifiering 8 Förankringsstadiet 10 Implementeringsstadiet 12 Prioriteringsstadiet 12 Vägen vidare 13 Exempel på modeller att arbeta efter 14 Kontakt 15 Material

HUR KAN SKOLAN PÅVERKA ELEVERS HÄLSA OCH LÄRANDE? Den enskilda skolan har stora möjligheter att påverka elevers hälsa och lärande genom sin struktur och miljö. Genom att arbeta med hela lärandemiljön och alla däri verksamma, ökar utsikterna för att nå framgång både kunskapsmässigt och hälsomässigt. I Hälsa, lärande och trygghet (Elevhälsopropositionen, SOU) framkommer att de faktorer som är betydelsefulla för elevers lärande, också påverkar deras hälsa och välbefinnande i stor utsträckning. Att ha inflytande över sin vardag och att kunna påverka den, är av mycket stor betydelse. För att eleverna ska uppleva lärandet som lustfyllt och meningsfullt måste de känna att de är delaktiga i utformandet av lärandemiljön i sin helhet, samt att de kan påverka det egna lärandet. I Skolverkets rapport Vad gör det för skillnad vad skolan gör? identifieras ett antal faktorer som påverkar skolornas resultat och elevernas måluppfyllelse. Faktorer som påverkar, trots att de jämförda skolornas förutsättningar och bakgrundsfaktorer var likartade: Samtidig satsning på kunskapsmål och social omsorg Lärarna är motiverande, pådrivande och omhändertagande Nära och förtroendefulla relationer mellan lärare och elever (lärarnas förhållningssätt) Småskalighet (organisatoriskt och/eller begränsat elevantal) Tydligt ledarskap Samsyn hos personalen Kontinuitet Krokar arm med föräldrarna Skolan ser sitt ansvar (till exempel med läxhjälp) Bra förhållande mellan skola och kommunal förvaltning Anpassning till lokala förutsättningar 4 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

VAD ÄR HÄLSOFRÄMJANDE SKOLUTVECKLING? I processen Hälsofrämjande skolutveckling ses elevernas och personalens goda hälsa och välbefinnande som en viktig förutsättning för att skapa en positiv och gynnsam lärandemiljö. Det hälsofrämjande arbetet bör genomsyra all verksamhet i förskolan och skolan eftersom det finns ett tydligt samband mellan hälsa och lärande. Delaktighet och inflytande för elever, personal och föräldrar är viktiga byggstenar för att visionen om skolan som en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet ska kunna bli verklighet. Europeiskt initiativ År 1992 startades ett stort europeiskt hälsoprojekt The European Network of Health Promoting Schools (ENHPS), som bygger på en vid syn av begreppet hälsa. Initiativet togs av WHO:s Europakontor, EU och Europarådet. 1993 kom Sverige med i det europeiska nätverket. 1997 skapades ett nationellt nätverk för Hälsofrämjande skola under Folkhälsoinstitutets ansvar. 2001 tog Myndigheten för skolutveckling över ansvaret för det nationella nätverket och övergick då till benämningen Hälsofrämjande skol utveckling. Processen i Skåne År 2000 startade Region Skåne och Kommunförbundet Skåne, i samverkan, ett projekt för att utveckla Hälsofrämjande förskolor och skolor i Skåne. Kommunala kontaktpersoner från Skånes samtliga 33 kommuner och stadsdelar utbildades och blev i sin tur ansvariga för att sprida kunskap och väcka intresse för Hälsofrämjande skolor. Nätverk på olika nivåer utformades som stöd- och utvecklingsforum med syfte att fylla på kunskaper, utbyta erfarenheter, lyfta fram och sprida goda exempel samt driva verksamhetsutveckling. Att utveckla Skånes förskolor och skolor som stödjande miljöer för hälsa och lärande är en prioriterad process i den regionala folkhälsostrategin för 2006 2009, God folkhälsa för en bättre framtid, framtagen i samverkan mellan Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Eleven ska i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och vilja och lust att lära. Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara den tillfredsställelse som det ger att göra framsteg och övervinna svårigheter. Ur Lpo 94 Långsiktig och ständigt pågående Hälsofrämjande skolutveckling är en långsiktig och ständigt pågående process som dels verkar för att utveckla hela skolans vardag till att bli en stödjande och främjande miljö för hälsa, lärande och trygghet genom att arbeta med: ett hälsofrämjande synsätt och förhållningssätt en helhetssyn på begreppet hälsa (fysisk, psykisk och social hälsa) ett salutogent synsätt (utgår ifrån det friska) att stärka KASAM (känsla av sammanhang), begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet en ökad samsyn för alla som har förskolan och skolan som sin arbetsplats att gemensamt skapa en positiv inlärningsmiljö som ger glädje och lust i lärandet HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 5

att utveckla goda relationer mellan barn, ungdomar och vuxna ökad jämställdhet och likvärdighet ökade möjligheter för inflytande och ansvar ökad samverkan med närsamhället att utveckla och stärka samarbetet mellan hem och skola dels verkar för att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden såsom: självkänsla och ansvarstagande respekt för olikheter allas lika värde det goda samtalet och möjlighet till dialog relationer existentiella frågor fysisk aktivitet stresshantering goda och sunda matvanor motverka mobbning SANT (samlevnad, alkohol, narkotika, tobak) trafiksäkerhet NÄSTA STEG KVALITETSSÄKRING OCH CERTIFIERING Nu är det tid att ta nästa steg och säkerställa en fortsättning på processen Hälsofrämjande skolutveckling genom kvalitetssäkring och certifiering. De förskolor och skolor som redan idag är aktiva får härmed en möjlighet att reflektera kring och beskriva sitt hälsofrämjande arbete. Detta bidrar till att skapa rutiner och struktur som stöd för vidareutveckling av arbetet. Förhoppningen är också att möjligheten till kvalitetssäkring ska stimulera fler att påbörja arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling. Kvalitetssäkringen föregås av en kvalitetsredovisning som granskas och bedöms, varpå de förskolor och skolor som uppfyller kraven som ställs blir certifierade. Certifieringen blir då ett bevis på att det bedrivs ett aktivt och långsiktigt hälsofrämjande arbete och att det därigenom finns goda förutsättningar att nå skolans mål samt även på sikt förbättra folkhälsan. Tre stadier i kvalitetssäkringen Kvalitetssäkringen är indelad i tre stadier: förankring, implementering och prioritering. De två första stadierna, förankringsstadiet och implementeringsstadiet, är styrda eftersom de faktorer eller indikatorer som frågorna berör utgör en så central roll i Hälsofrämjande skolutveckling, att det är en förutsättning att arbeta med dem. Däremot finns det inga givna faktorer eller indikatorer i tredje stadiet, prioriteringsstadiet, utan här får den enskilda förskolan eller skolan själv göra bedömningen vilket eller vilka hälsoområden som anses viktigast att stärka, utveckla och fördjupa. 6 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 7

Kvalitet viktigare än kvantitet Kvalitetsredovisningen är mer inriktad på kvalitet än på kvantitet, detta för att kvaliteten ska kunna bedömas oberoende av hur lång tid man arbetat med Hälsofrämjande skolutveckling. Genom att fokusera på ambition och intention är förhoppningen att olikheter vad gäller skillnader rörande skolors olika grundförutsättningar ska minska i betydelse. Vid genomförandet av kvalitetsredovisningen är det viktigt att svaren både ger en beskrivning av vad som görs och hur arbetet konkret bedrivs. I det följande beskrivs de faktorer eller indikatorer som är viktigast att arbeta med i de olika stadierna. FÖRANKRINGSSTADIET Stadiet innefattar själva grundförutsättningarna för att få till stånd en hälsofrämjande skolutveckling och behandlar de strukturella och strategiska områdena. De tre indikatorer som bedöms som viktigast att arbeta med är följande: Eleverna ska längta till skolan inte därifrån! Lärarna är nyckelpersoner. Med sitt engagemang för eleverna och deras utveckling ska de se till att varje elev trivs i skolan. Med en gemensam vision på skolan skapas gemensamma värderingar. Alla som arbetar på skolan ska känna till målen och skolledningen ska visa vägen. Att vara en hälsofrämjande skola med allt vad det innebär är ett utmärkt sätt att skapa trivsel och trygghet. SANKTIONERING AV SKOLLEDNING: Skolledaren leder skolans utveckling både när det gäller arbetet med ämnesövergripande kunskapsområden och arbetet kring lärandemiljön. Rektors roll är avgörande för att samordningen av de ämnesövergripande kunskapsområdena ska fungera och är den som kan möjliggöra att personalen blir delaktiga i en process, som följs upp, utvärderas och utvecklas. Genom att föregå med gott exempel, att helhjärtat stödja och prioritera visionen kring Hälsofrämjande skolutveckling, kan övriga kollegiet inspireras och ledas i den riktning som anses önskvärd. SAMSYN OCH ALLAS ANSVAR: All skolpersonals kompetens är en värdefull tillgång i arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling och att ha en gemensam vision som delas av alla i en personalstyrka är av stor vikt. Det är betydelsefullt att samtliga känner en stark vi-känsla för skolan och att arbetet med att utveckla skolans inre och yttre miljö är allas ansvar. All personal, alla elever och samtliga föräldrar bör vara delaktiga och ha möjlighet till inflytande för att gemensamt kunna skapa en stödjande miljö för hälsa, lärande och trygghet. LÅNGSIKTIGHET OCH KONTINUITET: Hälsofrämjande skolutveckling är en process, något ständigt pågående som utvecklas över och med tiden (till skillnad från ett projekt som har en startpunkt och en slutpunkt). Då skolan ständigt står inför nya utmaningar, bland annat i form av den stora omsättningen av elever och till viss del även personal, är det en förutsättning att arbetet utmärks av långsiktighet och uthållighet för att processen ska bestå och utvecklas. Stadsdelschef 8 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 9

IMPLEMENTERINGSSTADIET Detta stadium innefattar värdegrundsfrågor, själva skolmiljön och dess utvecklande till en stödjande miljö. De fyra indikatorer som bedöms som viktigast att arbeta med är följande: GODA RELATIONER: Sambandet mellan goda sociala relationer och hälsa är tydligt och starkt. Lärares förmåga att skapa bärande relationer till sina elever är en av de viktigaste kompetenserna att utveckla. Endast en skola som utmärks av förtroliga relationer mellan personal och elever har förutsättningar för att i realiteten bli sant demokratisk. Ett särskilt viktigt inslag i relationen mellan lärare och elev är återkoppling, något som i stor utsträckning påverkar elevernas känsla av sammanhang. Återkopplingen bör syfta till att: öka begripligheten i skolarbetet genom att tolka hur eleven förstått innehållet och visa på alternativa sätt att förstå; öka hanterbarheten i skolarbetet genom att öka elevens insikt i sitt lärande och förmågan att se olika lösningar; stärka meningsfullheten i skolarbetet genom att visa för eleven att läraren bryr sig om vad hon eller han gör och att eleven är en viktig person för läraren. HELHETSSYN PÅ HÄLSA: Hälsofrämjande skolutveckling utmärks av en holistisk syn på hälsa, där såväl den fysiska som den psykiska och sociala hälsan beaktas. Därav är det viktigt att arbeta aktivt med att utveckla hela skolans vardag till att bli en stödjande miljö för hälsa och lärande i syfte att inkludera samtliga tre hälsoaspekter. Helhet och sammanhang är viktiga begrepp för att utveckla all undervisning, inklusive hälsoundervisningen. Med all önskvärd 10 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

tydlighet visar det sig att någon eller några enstaka lektioner med lösryckt information om olika riskbeteenden inte har några påvisbara positiva effekter på beteenden. SALUTOGENT SYNSÄTT: Att se på skolan utifrån ett salutogent synsätt är att tillämpa teorier som ligger till grund för hälsofrämjande arbete, där utgångspunkten är att arbeta med det friska i fokus. Det är viktigt ur ett psykologiskt perspektiv att barn, och i synnerhet ungdomar, blir bekräftade i sig själva. Det är betydelsefullt att de blir förvissade om att deras person inte enbart inrymmer aspekter som måste avlägsnas utan att den också och framförallt till största delen, inrymmer aspekter som förtjänar att stärkas och utvecklas. Det salutogena synsättet inrymmer två begrepp; salutogenes och känsla av sammanhang (KASAM). Tre komponenter skapar KASAM: Begriplighet som innebär att det som händer i livet går att förklara och förstå. Innefattar begrepp som förutsägbarhet, information, struktur och regelbundenhet. Hanterbarhet som innebär att inte vara offer för omständigheterna utan att själv ha redskapen för att påverka dem. Innefattar begrepp som resurser, tillgångar, rimlig belastning och påverkansmöjligheter. Meningsfullhet som innebär att man upplever att livet har en innebörd, att en del av kraven som finns i livet är värda engagemang. Innefattar begrepp som delaktighet, motivation, engagemang, mening, hopp, gemenskap och tillhörighet. En förskola eller skola som vill arbeta med processen Hälsofrämjande skolutveckling bör enligt det salutogena synsättet arbeta med att stärka elevernas känsla av sammanhang. Det innebär att verka för att alla elever ska uppleva förskolan och skolan som meningsfull och ha möjlighet att förstå och påverka vad som händer dem där. KASAM påverkas givetvis även av faktorer utanför skolan, såsom exempelvis situationen i familjen, på fritiden och i bostadsområdet. Därför är det viktigt att en förskola eller skola som arbetar hälsofrämjande även har med föräldrarna i arbetet och gärna öppnar upp mot närsamhället för att hitta samarbetspartners där. ( Det krävs en hel by för att fostra ett barn. Afrikanskt ordspråk.) DEMOKRATISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT: Demokrati inrymmer en mängd olika värden och syften som var och en lyfts fram i olika sammanhang. Begreppet kan vara såväl ett medel som ett mål. Som medel menas oftast det politiska eller det juridiska medan demokrati som mål innebär att värden som mänskliga rättigheter, frihet, likvärdighet och alla människors lika värde förs fram. Demokrati som medel och mål tar sig uttryck på tre sätt i skolan. Först handlar det om elevernas kunskapsutveckling gällande demokrati som system med tillhörande begrepp såsom delaktighet och inflytande. Det andra handlar om utveckling av elevernas förmågor att i framtiden verka i detta demokratiska system. Slutligen rör det tredje samhällets värdegrund. Skolan ska medverka till att eleverna omfattar värden såsom livets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet med svaga och utsatta samt respekt för vår gemensamma miljö. Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall den som verkar inom skolan 1. främja jämställdhet mellan könen samt 2. aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden. Skollag (1999:886). Kap 1:2. HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 11

PRIORITERINGSSTADIET Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet. Skollag (1999:886). Kap 1:2. Detta stadium innefattar arbetet med att stärka, utveckla och fördjupa olika hälsoområden. De indikatorer som bedöms som viktigast att prioritera bestäms av den enskilda förskolan och skolan. De generella insatserna syftar till att utveckla goda lärandemiljöer för alla barn och ungdomar. Det är dock inte alla barn och ungdomar som har möjlighet att ta del av insatserna och därför måste hänsyn tas till särskilt utsatta för att skapa en solidaritet i hälsoarbetet. Undervisningen bör ta sin utgångspunkt i elevernas egna frågor och funderingar, samt utmärkas av öppna samtal och dialoger (framför monologer). Det är viktigt att undervisningen är systematiskt upplagd, ingår i ett sammanhang och är långsiktig (istället för i fragmentariska och isolerade program). Beroende på förskolans eller skolans förutsättningar, vilka möjligheter och vilken problematik (styrkor och utvecklingsområden) som finns, anpassas arbetet till att fokusera ännu mer på lärandemiljön än vad det generella arbetet ger utrymme till och/eller till att utveckla arbetet med livsstilsfaktorer och kunskapsområdet hälsa. Det står den enskilda förskolan eller skolan fritt att prioritera vilken eller vilka riktade insatser som uppfattas som mest betydelsefulla att uppmärksamma, stärka, utveckla och fördjupa. För att identifiera styrkor (arbete som aktivt bedrivs) och utvecklingsområden (arbete som behöver utvecklas) är det viktigt att skapa en tydlig struktur att utgå ifrån. Det handlar dels om att diskutera hur styrkorna kan bevaras, dels om att hitta och prioritera områden för det fortsatta utvecklingsarbetet. VÄGEN VIDARE Förskolor och skolor som är intresserade av att arbeta med processen Hälsofrämjande skolutveckling kan, beroende på grundförutsättningar och intresse, välja olika vägar för att gå vidare. Oavsett om man står i begrepp att påbörja utvecklingsarbetet eller om man redan befinner sig i processen, är förhoppningen att den här beskrivningen ska vara till hjälp och stöd för det fortsatta arbetet som, i förlängningen, kan möjliggöra en certifiering av processen. Hemsida På Kommunförbundet Skånes hemsida finns mer information kring bakgrund och innehåll, goda exempel på förskolor och skolor som aktivt arbetar med processen samt kontaktuppgifter till kommunernas kontaktpersoner. Vidare ges förslag på litteratur och på diverse modeller och metoder att nyttja vid processarbetet. Det finns även en mer omfattande och teoretisk beskrivning att ladda ner eller beställa via hemsidan, www.kfsk.se/halsofr_skolutv. 12 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

EXEMPEL PÅ MODELLER ATT ARBETA EFTER Nulägesanalys Det är viktigt och nödvändigt att analysera nuläget innan man planerar framtida utvecklingsinsatser. Brainstorming är ett framgångsrikt sätt att inventera utgångsläget: Styrkor vad är bra på vår förskola/skola? Utvecklingsområden vad kan bli bättre? Metoden fungerar för såväl elever och personal som föräldrar när det gäller att kläcka idéer och att komma på lösningar. Alla idéer antecknas och inga förslag får värderas i inventeringsfasen. Efter inventeringen ges möjlighet till diskussion och därefter kan man övergå till prioriteringsfasen. Två viktiga frågor att diskutera är: Hur bevarar vi styrkorna? Vilka utvecklingsområden vill vi börja arbeta med? Konkretisera de prioriterade utvecklingsområdena genom att upprätta handlingsplaner utifrån frågeställningarna: Vem? Vad? När? Hur? Femstegsmodell Förskolor och skolor kan strukturera arbetet kring Hälsofrämjande skolutveckling med hjälp av en femstegsmodell. Grundläggande i metoden är att barn och ungdomar, direkt och aktivt, blir engagerade i att förbättra sin skola och skolmiljö samt att stärka sin egen hälsa och sitt eget välbefi nnande. Steg 4 Steg 5 5. Utvärdera framgång och planera för framtiden 4. Genomför planerna Steg 3 3. Integrera aktiviteter i lokala arbetsplaner. Steg 2 2. Välj och prioritera områden. Steg 1 1. Skapa en gemensam vision av en hälsofrämjande skola. Styrkor Möjligheter Svagheter Hot SWOT-analys En annan modell utgår ifrån ett ramverk för att på ett enkelt sätt genomföra en situationsanalys. SWOT-analysen möjliggör en inventering och kategorisering av styrkor (Strengths) och svag heter (Weaknesses) samt möjligheter (Opportunities) och hot (Threats). Analysen kan användas för att få en översikt över nuläget och vad som behöver utvecklas i processen Hälsofrämjande skolutveckling. HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 13

Certifiering Ambitionen och syftet med att certifiera processen kring Hälsofrämjande skolutveckling är att vidareutveckla och stimulera processen i Skåne. Certifieringen innebär att förskolan och skolan redovisar och får sitt arbete bedömt utifrån de framtagna indikatorerna inom respektive stadium. Det gör det möjligt att få till stånd en struktur och målsättning för det hälsofrämjande arbetet. Bedömningen av kvalitetsredovisningen kommer inte göras utifrån något poängsystem eller någon gradering, eftersom varje skola är unik med sina specifika förutsättningar, möjligheter och hinder. Om svaren i kvalitetsredovisningen inte är fullständiga eller förenliga med vad Hälsofrämjande skol- utveckling står för kommer förskolan och skolan att kontaktas och dialog inledas om vad som saknas och hur det kan utvecklas. Det viktigaste är att det bedrivs ett långsiktigt utvecklingsarbete utifrån framtagna stadier och indikatorer. De dokument som förskolan och skolan åberopar i kvalitetsredovisningen bör följa med som bilagor för att tydliggöra hur väl förankrat respektive skolas hälsofrämjande arbete är. Under fliken Certifiering på hemsidan finns möjlighet att ta del av en sammanställning av säkringen och underlaget för kvalitetskvalitetsredovisningen. Uppföljning Inledningsvis kommer Kommunförbundet Skåne och Region Skåne att stå bakom och genomföra certifieringen för de skånska förskolorna och skolorna. Men eftersom arbetet med hälsofrämjande skolutveckling kännetecknas av långsiktighet och kontinuitet, är det önskvärt att det säkerställs genom ett återkommande kvalitetssäkringsarbete. Ambitionen är därför att respektive kommun själv tar ansvar för att processen blir en naturlig och viktig del i den kommunala skolplanen. KONTAKT Ingela Sjöberg Folkhälsokoordinator Kommunförbundet Skåne Telefon: 0435-71 99 06 Mobil: 0709-71 99 06 E-post: ingela.sjoberg@kfsk.se 14 HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA

Personalmaterial för att analysera nuläget samt uppmuntra till nya kreativa idéer och förslag. MATERIAL Region Skåne och Kommunförbundet Skåne har i samverkan utvecklat två arbets material som stöd för arbetet med Hälsofrämjande skolutveckling; ett elevmaterial och ett personalmaterial. Materialet kan beställas via folkhälsokoordinator (se kontaktuppgifter på föregående sida). Elevmaterial för att göra eleverna mera medvetna och delaktiga i det hälsofrämjande arbetet. HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE ÖKAR LUSTEN ATT LÄRA 15

LUSTEN ATT LÄRA ÄR STARKT KOPPLAD TILL KÄNSLAN AV HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE OCH GYNNAS AV SAMMA FAKTORER: TRYGGHET OCH TRIVSEL, UPPLEVELSE AV SAMMANHANG OCH HELHET, DELAKTIGHET, INFLYTANDE OCH SJÄLVKÄNSLA SAMT MÖJLIGHETERNA ATT FÅ ANVÄNDA ALLA SINNEN OCH UTVECKLA KREATIVITET. Ur Hälsa, lärande och trygghet (Elevhälsopropositionen, SOU) Grafisk formgivning: Giv Akt AB Tryck: Ljungbergs Tryckeri AB, mars 2007 ISBN: 978-91 - 7261-085 - 9 WWW.SKANE.SE/FOLKHALSA WWW.KFSK.SE/HALSOFR_SKOLUTV