TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Kommunförbundet Skåne Kompl. med bilder Lund, 2018-03-16 Jack Bårström Jan-Fredrik Wahlin Trafikverket
Dagens meny Åtgärdsvalsstudie E6 genom Skåne Ansvar vid befintliga och nya stationer Hur vi arbetar med bullerfrågor 2
Åtgärdsvalsstudie E6 genom Skåne Störningskänsligheten den stora bristen Små incidenter skapar stora störningar Krav från räddningstjänst på totalavstängning vid utryckning Förutsägbar framkomlighet vårt mål Kraftig minskning av krypkörning, köer och stopp Acceptera en lägre hastighet än skyltad i rusning 3
Resultat av studien E6 är en säker väg (färre antal döda/skadade än förväntat utifrån flöden) Generellt ingen kapacitetsbrist fyrfältig motorväg klarar ett flöde på ca 70 000 fordon/dygn (idag ca 50 000 f/d på mest belastade sträckan) Under kortare perioder i rusning närmar sig flödena det teoretiska kapacitetstaket på mest belastade sträckan (Alnarp-Lomma) 4
Resultat av studien Höga flöden av lastbilar (ca 20 %) skapar särskilda förutsättningar Samstämmiga bedömningar från polis etc. om att bristande förarbeteende stor faktor bakom incidenter 5
Åtgärder som generellt förbättrar störningssituationen på hela E6 Åtgärder på delsträckor som idag har kapacitetsutmaningar som gör E6 störningskänslig 6
Utökat omkörningsförbud tung trafik samt förbud för arbetsmaskiner Portalvägvisning på fler sträckor ITS/VMS för en intelligentare väg Additionskörfält mellan trafikplatserna Alnarp och Lomma Trimningsåtgärder i ett flertal trafikplatser Översyn av hastigheten / variabla/tidsstyrda hastigheter Stödja med stadsmiljöavtal; kommunernas arbete med hållbart resande och transportsnål planering 7
Många förutsättningar bedöms förändras inom en 5-10 års period, vilket påverkar behovet av och syftet med åtgärder Styrmedel kring tung trafik Reseavdrag för arbetspendling Effekter av planerade infrastrukturinvesteringar (ex. Lommabanan) Kommunernas arbete med transportsnål planering 8
- om prognos styr Upp mot 70 000 f/d mellan Helsingborg och Malmö Innebär stora störningar och ett stort kapacitetsbehov Behov av sex körfält sannolikt från trafikplats Vellinge till trafikplats Kropp samt stora ombyggnader av trafikplatserna Stora problem på de flesta andra större vägar, inklusive infarterna till städerna 9
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Ansvar vid befintliga och nya stationer
Stationens delar Järnvägens kärnfunktion Plattform med väntfunktioner, plattformsförbindelser, trafikinformation, järnväg Noden/bytespunkten Busshållplats, cykelparkering, taxiangöring, biljetter, väntfunktion, service mm. Bytespunktens omland Staden Verksamheter, bostäder, kontor, mötesplats, kultur mm 11
Begrepp och definitioner Medfinansiering: finansiering av statlig transportinfrastruktur sker av annan part än Trafikverket genom andra medel än de statliga anslag som Trafikverket disponerar. Grundutförande: Vad som är grundutförande utgår från det statliga ansvaret men blir en bedömning från fall till fall eftersom varje åtgärd är unik. Baserat på en dialog med kommuner och övriga intressenter och de samhällsekonomiska kalkylerna utformar Trafikverket slutligt innehåll och omfattning av den statliga investeringen i termer av ett grundutförande. Tillägg: Medfinansiering genom bidrag bör främst avse tillägg eller andra förbättringar i förhållande till grundutföranden av åtgärder som helt finansieras med statliga anslag. 12
Trafikverkets ansvarsområde på stationer Område där Trafikverket har ett funktionellt ansvar Plattformsförbindelse Plattform med väntfunktioner stationshus Ev. mötesplats för ledsagning samt fast skyltning för personer med funktionsnedsättning Trafikinformationsutrustning 13
Finansieringsansvar/kostnadsfördelning Investering Som utgångspunkt finansierar Trafikverket anläggningar/utrustning upp till grundutförande. Tillägg utöver grundutförande ska finansieras av initiativtagande parter. Men: Kostnadsfördelningen ska ske utifrån nationell, regional och lokal nytta. Annan part kan således bära kostnader för anläggning även i grundutförande. Tidsaspekten bör beaktas: Trafikverkets ekonomiska åtagande bör vara beroende av den sannolikhet att investeringen över tid kommer att svara mot behov som ryms inom Trafikverkets ansvar på stationer. 14
Finansieringsansvar/kostnadsfördelning Investering Kostnadsfördelning som följer av vad staten principiellt ansvarar för på den enskilda platsen kan skilja sig från den fördelning som i praktiken måste eller bör tillämpas. Detta till följd av prioriteringar utifrån ekonomiska ramar. Det kan innebära att det krävs regional och/eller lokal med- och samfinansiering för att en investering i praktiken ska bli av. 15
Finansieringsansvar/kostnadsfördelning Drift/underhåll och reinvestering Som utgångspunkt bekostar Trafikverket drift, underhåll och reinvestering av anläggningar/utrustning upp till grundutförande. Kostnader för tillägg ska finansieras av initiativtagande parter (nuvärdesberäknas). Fördelning av kostnader för drift, underhåll och reinvestering ska ske utifrån nationell, regional och lokal nytta. Annan part kan således bära kostnader för anläggningar/utrustning även i grundutförande. Livscykelperspektivet ska beaktas. 16
Ägarskap och förvaltningsansvar OBS! Skilt från frågan om hur kostnader fördelas! Den rådighet vi behöver säkra innefattar möjligheten att : över tid anpassa utformning och dimensionering till resenärernas och järnvägsföretagens behov säkra en rationell och kostnadseffektiv förvaltning upprätthålla konkurrensneutrala villkor samt säkra en rationell och säker tågdrift. Dessa möjligheter ska kunna tillvaratas på ett likartat sätt över landet, och på ett likartat sätt mellan olika anläggningsdelar. 17
Ägarskap och förvaltningsansvar Plattform (inkl. plattformstak) Trafikverket ska äga och förvalta plattformar, inklusive plattformstak*. (Följer av GD ståndpunkter (TRV 2011/33294) vad gäller plattform.) * gäller såväl grundutförande som ev. tillägg 18
Ägarskap och förvaltningsansvar Utrustning på plattform och plattformsförbindelse Trafikverket ska äga och förvalta utrustning på plattform och plattformsförbindelse* Detta gäller såväl utrustning i grundutförande som ev. tillägg. *utrustning enligt stationens basfunktioner och klassindelning TDOK 2013:685 19
Ägarskap och förvaltningsansvar Bro- och tunnelkonstruktioner Bärande konstruktion Konstruktioner inom stationsmiljö som bär upp spåranläggningar ska ägas och förvaltas av Trafikverket. (Följer av GD ståndpunkter (TRV 2011/33294)) Icke-bärande konstruktion Trafikverket ska äga och bära förvaltningsansvar för bro/tunnelkonstruktion som är motiverad av transportsystemets behov på den aktuella platsen och utformad för att fungera som plattformsförbindelse. Det gäller även i de fall behov/nytta förväntas uppstå över tid. (Förbindelsen kan vara initierad mot bakgrund av andra behov.) 20
Icke-bärande konstruktion Trafikverket ska däremot som huvudprincip inte äga och bära förvaltningsansvar för anläggningar med en utformning som väsentligt avviker från grundutförande för plattformsförbindelse. Exempel Bro/tunnel primärt avsedd och utformad för annan trafik än till plattform. Anläggning avsedd och utformad för kommersiella eller andra funktioner för vilka Trafikverket inte ansvarar. 21
Ytskikt och konstnärlig utsmyckning Trafikverket ska äga och bära förvaltningsansvar för ytskikt i bro/tunnelkonstruktioner som Trafikverket äger. Konstnärliga utsmyckningar som inte är integrerade delar av konstruktionen kan ägas av annan part, som då bär fullt förvaltningsansvar för dessa. 22
Ägarskap och förvaltningsansvar Trafikinformationsutrustning Följer av tidigare beslut: Trafikverket ska äga och förvalta dynamisk trafikinformationsutrustning i resenärsflödet, såväl på plattform och plattformsförbindelse som i stationshus mm. (TRV 2012/46076) Trafikverket ska äga och förvalta fast skyltning på plattform och plattformsförbindelse, samt i undantagsfall i stationshus i enlighet med det ansvar som följer av riktlinje för basfunktioner (TDOK 2013:685) 23
Trafikverkets ansvar vid planering och utveckling av stationer https://trafikverket.ineko.se/se/trafikverketsansvar-vid-planering-och-utveckling-av-stationer Underlagsmaterial till riktlinjen. TRV 2015/18211 24
TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hur vi arbetar med bullerfrågor
Vilka riktvärden gäller? Riktvärden för byggnation av trafikinfrastruktur (bostäder): 55 dba L eq (60 dba L eq /50 dba L eq ) utomhus vid fasad/uteplats 70 dba L max vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba L eq inomhus 45 dba L max inomhus nattetid (Infrastrukturinriktning för framtida transporter proposition 1996/97:53) 26
Utsatta för trafikbuller i Sverige? Väg Ekvivalent bullernivå Antal personer > 65 dba 172 200 60-65 dba 473 600 55-60 dba 991 500 > 55 dba Ca 1 640 000 Ekvivalent bullernivå Järnväg > 65 dba 19 600 60-65 dba 59 200 Antal personer 55-60 dba 153 200 > 55 dba Ca 232 000 Källa: Naturvårdsverket 2014-06-30, Kartläggning av antalet överexponerade för buller 27
Trafikverkets inriktning mindre buller Mest utsatta, >10 dba över riktvärdena 5-10 dba över riktvärdena 0-5 db över riktvärdena Riktade åtgärder Fasadåtgärder, skärmar Extra spårslipning Lågbullerbeläggning Tystare fordon och däck 28
Hur många är de mest utsatta? Trafikslag Antal personer med > 10 dba över riktvärdet inomhus Antal personer med > 10 dba över riktvärdet utomhus (uteplats) Väg 2600 1100 Järnväg 1800 900 För- och grundskolor prioriteras. Åtgärdsanalys för ca 20 st för- och grundskolor. 29
Nybyggnad av bostäder Exploatören och kommunen har ansvar för att utreda och förebygga störningar Trafikverket ska tillhandahålla trafikprognoser 30
Sänkt hastighet minskar bullret Cirka 1-2 dba lägre bullernivå vid sänkning med 10 km/tim. Gäller intervallet 50 90 km/tim Störst effekt vid låga hastigheter Lmax minskar mindre än Leq 31
Sound Pressure Level db(a) Järnvägens Bullerkällor - Motorljud - Rullningsbuller - Aerodynamiskt buller Sound pressure level as function of train speed 130 Traction noise noise Rolling noise noise 120 Aerodynamic noise noise Total Sound pressure level db(a) 110 100 90 80 70 10 20 50 100 200 300 400 Train speed [km/h] [km/h] 32
Olika tågtypers bulleregenskaper Godståg genererar oftast de högsta bullernivåerna Vid hastigheter > 200 km/tim bullrar X 2000 mer än godståg Motorvagnar tystaste tågtypen Nya motorvagnar tystare än gamla Framtida nya snabbtåg tystare än befintliga tåg, trots högre hastigheter 33
Förslag nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Inriktningar som påverkar buller Riktade miljöåtgärder buller, 2,8 mdr kr Riktade skyddsåtgärder ex skärm o fasad Beläggnings- och spåråtgärder Järnvägen i fokus Fungerande och hållbara miljöer i städer 34
35 Hur arbetar vi med de mest utsatta?
Sammanfattning Vi har uppdrag, planer och åtgärder kunskap om effekter av buller Vårt bidrag tillgänglighet i ett hållbart samhälle Ingen kan göra allt behöver samverka! 36