Mål och åtgärder för att hantera och minska trafikbuller. Karin Blidberg Nationell samordnare buller och vibrationer

Transkript

1 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Mål och åtgärder för att hantera och minska trafikbuller Karin Blidberg Nationell samordnare buller och vibrationer Nationell bullerkonferens Januari 2018

2 Vad jag kommer att / förväntas ta upp 1. Trafikverkets mål och riktlinjer 2. Hur kan vi minska buller vid källan? 3. Vägbeläggningar hur påverkar det? 4. Kommer godstrafik på järnväg att bli tystare? 5. Bullerskyddsåtgärder hur prioriterar vi våra insatser? 2

3 Mål, uppdrag och vision 3

4 Vår vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 4

5 5

6 6

7 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle En god tillgänglighet är nödvändig för ett hållbart samhälle Tillgängligheten måste utvecklas inom ramen för ett hållbart samhälle. 7

8 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle Transportsystemet är inkluderande och erbjuder god tillgänglighet för både medborgare och näringsliv oavsett var vi bor eller verkar i landet Transportsystemet är fossilfritt och dess miljöpåverkan minimal Ingen dödas eller skadas allvarligt i transportsystemet, varken i olyckor eller av luftföroreningar och buller 8

9 Ett hållbart samhälle: Tillgänglighet, livsmedel, vatten, energi, bostäder, jobb, hälsa Transportsystemet: Infrastruktur, fordon, bränsle, transportköpare, resenärer... Trafikverkets ansvar: Planera, vidmakthålla, trafikleda, bygga... 9

10 Prioriterade och målsatta aspekter för ett hållbart och attraktivt samhälle, mål för 2030 med vision för 2050 Tillgänglighet i hela landet Tillgänglighet för alla Tillförlitlighet och enkelhet Trygghet Klimat Biologisk mångfald Luftkvalitet Buller Trafiksäkerhet Aktiv mobilitet 10

11 Klimat målbild 2030 Minst 70% lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med 2010 Vad krävs för att nå målet? Effektiva och elektrifierade fordon Fossilfritt bränsle och el Transporteffektivt samhälle Trafikverkets bidrag Underlätta överflyttning Bygga infrastruktur som passar in i ett samhälle som ställt om Ställa klimatkrav i infrastrukturhållningen, på färjorna, sparsam körning Sänka hastigheter Samverkan FOI 11

12 Tillgänglighet i ett hållbart samhälle Målförslag buller 2030: Tillgänglighet Antalet utsatta för trafikbuller över riktvärdena ska minska med 50 % jämfört med 2015 och ingen ska utsättas för buller mer än 10 dba över riktvärdena 12

13 Vilka riktvärden gäller? Riktvärden för byggnation av trafikinfrastruktur (bostäder): 55 dba L eq (60 dba L eq /50 dba L eq ) utomhus vid fasad/uteplats 70 dba L max vid uteplats i anslutning till bostad 30 dba L eq inomhus 45 dba L max inomhus nattetid (Infrastrukturinriktning för framtida transporter proposition 1996/97:53) 13

14 Utsatta för trafikbuller i Sverige? Väg Ekvivalent bullernivå Antal personer > 65 dba dba dba > 55 dba Ca Ekvivalent bullernivå Järnväg > 65 dba dba Antal personer dba > 55 dba Ca Källa: Naturvårdsverket , Kartläggning av antalet överexponerade för buller 14

15 Trafikverkets inriktning mindre buller Riktade åtgärder Fasadåtgärder, skärmar Extra spårslipning Lågbullerbeläggning Tystare fordon och däck Göra rätt från början 15

16 Del 2 1. Trafikverkets mål och riktlinjer 2. Hur kan vi minska buller vid källan? 3. Vägbeläggningar hur påverkar det? 4. Kommer godstrafik på järnväg att bli tystare? 5. Bullerskyddsåtgärder hur prioriterar vi våra insatser? 16

17 Buller från vägfordon Typ av fordon Hastighet och körsätt Motorljud Däck 17

18 Åtgärder för tystare fordon och däck/vägbana Tystare bussar och tjänstebilar Tystare däck Vinterdäck dubbat eller odubbat Tystare beläggningar 18

19 Sänkt hastighet minskar bullret Cirka 1-2 dba lägre bullernivå vid sänkning med 10 km/tim. Gäller intervallet km/tim Störst effekt vid låga hastigheter Lmax minskar mindre än Leq 19

20 Åtgärder för tystare trafikering Sänk topphastigheterna Med nerlugnande åtgärder, t ex rondeller ATK-kameror Förbjud bullriga fordonskategorier I känsliga områden, främst boende Alla motorfordon eller tunga fordon Vissa tider, t ex kvällstid eller nattetid 20

21 Järnvägens Bullerkällor - Motorljud - Rullningsbuller - Aerodynamiskt buller Sound Pressure Level db(a) Sound pressure level as function of train speed 130 Traction noise noise Rolling noise noise 120 Aerodynamic noise noise Total Sound pressure level db(a) Train speed [km/h] [km/h] 21

22 Rullande buller 30 km/h till 300 km/h Hjul Räl Sliper Tjutande buller Passage över bro Rangering 22

23 Olika tågtypers bulleregenskaper Godståg genererar oftast de högsta bullernivåerna Motorvagnar tystaste tågtypen Vid hastigheter > 200 km/h bullrar X 2000 mer än godståg Nya motorvagnar tystare än gamla Framtida nya snabbtåg tystare än befintliga tåg, trots högre hastigheter 23

24 Rullningsbuller är den största källan till bullret Uppstår vid kontaktpunkten mellan hjul och räls Omfattningen av räfflor och vågor på hjul och räl avgör emissionsnivån Hastighet och tågtyp påverkar emissionerna 24

25 Del 3 1. Trafikverkets mål och riktlinjer 2. Hur kan vi minska buller vid källan? 3. Vägbeläggningar hur påverkar det? 4. Kommer godstrafik på järnväg att bli tystare? 5. Bullerskyddsåtgärder hur prioriterar vi våra insatser? 25

26 Åtgärda bullerkällan beläggning Olika typer av beläggning, exempelvis Referensbeläggning ABS 16 Standard med mindre stenstorlek Porös eller dränerande beläggning Beläggning med stålslagg All beläggning slits och förändras med tiden Dubbdäck påverkar bullret på flera sätt Hastigheten påverkar bullret 26

27 ABS 16 som funktion av ålder och ljudnivå Nyanlagd asfalt 2 db tystare Nolläge efter ett par år Ökad ljudnivå med slitage 27

28 Andra beläggningar relativt ABS 16 Beläggning med mindre stenstorlek 1-4 dba Dränerande asfaltbetong, ett eller två lager 3-5 och 6-8 dba Beläggning med stålslagg? dba 28

29 Bullerdämpande beläggning Parametrar att laborera med Stenstorlek Ytstruktur Porositet Beläggningstjocklek Antal lager Elastiska komponenter Dubbeldrän Enkeldrän 29

30 Provvägar med två lager av dränasfalt E4, Huskvarna 2010 E4, Rotebro (Sollentuna),

31 Huskvarna Bullerdämpning CPX jfr ref ABS16 medelvärde 5,5 db för 7 år (LD) Försegling 90 km/h, ÅDT [VTI, Ulf Sandberg, 2017] 31

32 32 Jämförelse mellan 2 forskningsprojekt

33 Lågbullerbeläggning vs. ABS 16 Utdrag ur rapport Erfarenheter av bullerreducerande beläggningar, Torbjörn Jacobson, Leif Viman, VTI rapport 843, år

34 Nästa steg hur går vi vidare med beläggningsåtgärder? GIS-analys för att identifiera lämpliga vägsträckor Sträckor med hastighet > 50 km/h Sträckor med stenstorlek > 10 mm Sträckor med ekvivalent bullernivå över 60 dba Sträckor med tät bebyggelse med många boende Analysera och avväga kostnad / nytta Minskat buller Merkostnad Övriga för och nackdelar för olika beläggningstyper 34

35 Del 4 1. Trafikverkets mål och riktlinjer 2. Hur kan vi minska buller vid källan? 3. Vägbeläggningar hur påverkar det? 4. Kommer godstrafik på järnväg att bli tystare? 5. Bullerskyddsåtgärder hur prioriterar vi våra insatser? Kommer det bullerkrav på befintliga godsvagnar? 35

36 Godståg förväntningar Stor teknisk potential till förbättringar Befintliga vagnars livslängd är lång Nya bromssystem kan minska ojämnheterna på hjulring som leder till mindre rullningsbuller Trafikverket verkar för åtgärder men har inte rådighet över åtgärderna Styrmedel; lagstiftning, avgifter, bidrag 36

37 Åtgärda bullerkällan bromsblock + Emissionerna kan minska med 8 dba + Överallt där vi har godstrafik på järnväg Är det nya bromssystemet tillräckligt säkert? Hur höga är kostnaderna för ombyggnad och hur mycket ökar kostnaderna för framtida drift? Hur påverkas näringslivets transporter? Hur kan man avväga mellan nytta och onytta? 37

38 Revidering av TSD Buller, för befintliga godsvagnar ERA (European Union Agency for Railways) leder arbetet, Transportstyrelsen representerar Sverige Förslag ska vara klart april Beslut i EU prel nov 2018 Public consultation 22/3 ( Processen är kort och det går mycket fort! 38

39 Aktuella alternativ / scenarios Scenario som diskuteras av ERA (Europeiska järnvägsbyrån) Förbud mot icke TSD-godkända tåg i hela Europa om godstrafiken nattetid är 12 tåg eller mer. Införande 2024?? Tidsbegränsat specialfall för Sverige fram till 2032?? Totalt förbud i hela Europa 2035??? Alternativ / scenarios som Transportstyrelsen konsekvensbeskriver 1. Totalt förbud i hela Sverige, 2. Tyskland förbjuder gjutjärnsblock 3. Tystare stråk Södra stambanan 39

40 40 Rödmarkerade sträckor har > 12 godståg per natt

41 Målkonflikter Innebär ändringen i bromssystemet att säkerheten blir tillräcklig? Leder åtgärden till ökade kostnader? Teknisk utveckling Är detta den bästa tekniska lösningen? Bör bromssystemen utvecklas ett snäpp till istället? Skivbroms, elbroms Hur påverkas järnvägsanläggningen? 41

42 Del 5 1. Trafikverkets mål och riktlinjer 2. Hur kan vi minska buller vid källan? 3. Vägbeläggningar hur påverkar det? 4. Kommer godstrafik på järnväg att bli tystare? 5. Bullerskyddsåtgärder hur prioriterar vi våra insatser? 42

43 Trafikverkets inriktning mindre buller Riktade åtgärder Fasadåtgärder, skärmar Extra spårslipning Lågbullerbeläggning Tystare fordon och däck Göra rätt från början 43

44 Förslag nationell plan för transportsystemet Inriktningar som påverkar buller Riktade miljöåtgärder buller, 2,8 mdr kr Riktade skyddsåtgärder ex skärm o fasad Beläggnings- och spåråtgärder Järnvägen i fokus Fungerande och hållbara miljöer i städer 44

45 45 Hur arbetar vi med de mest utsatta?

46 Hur många är de mest utsatta? Trafikslag Antal personer med > 10 dba över riktvärdet inomhus Antal personer med > 10 dba över riktvärdet utomhus (uteplats) Väg Järnväg Dessutom kommer skolor ha fått åtgärdad utomhus- eller inomhusmiljö. 46

47 Stadsmiljöavtal Öka möjligheter gå, cykla och åka kollektivt Hållbara transporter 47

48 Sammanfattning Vi har uppdrag, planer och åtgärder kunskap om effekter av buller Vårt bidrag tillgänglighet i ett hållbart samhälle Ingen kan göra allt behöver samverka! 48

49 49