Rapport om ITiS projektet. Världsdelarna. Karlshamns Montessoriskola. Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson



Relevanta dokument
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

Konstverket Air av Curt Asker

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Projektmaterial INFORMATIONSSAMHÄLLET. Strömbäcks folkhögskola

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten Hammars skola barnskola 1

ItiS Väskolan HT Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

BARN I VÄRLDEN. Bakgrund. Projektidé SLUTREDOVISNING AV PROJEKTET HUARÖDS SKOLA VT Deltagare: 55 elever i åldrarna 6år 11år och 7 pedagoger

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Innehåll. Ansvariga för projektet 3 Bakgrund 4 Projektidé 5 Genomförande 6 Reflektion 7

Trollhättan Skolan i skogen

Projektmaterial. Västanviks folkhögskola

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Utveckla skrivprocess/kommunikation för elever med inlärningssvårigheter och låg motivation

Handledare: Elisabet Banemark

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

2A och 2B PerOlsskolan nn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Itis projekt Ht 2000 Särskolan Kulltorp Särskolan Norretull BUF

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

KARTLÄGGNING AV 9-KLASSARNAS FÄRDIGHETER I INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONSTEKNIK I ÅBO 2007 Yhteenvetoraportti N=132 Julkaistu: 14.5.

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

På resande fot med Talldal

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket Stockholm

Lisbeth Kristoffersson & Annika Carlsson Tostarps skola VT 00 & HT 01

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret

PROJEKTRAPPORT. Att dokumentera processer med datorns hjälp enligt portfoliomodellen samt kommunikation i en förberedelseklass

INFORMATIONSBREV VECKA HEJ PÅ ER DÄRHEMMA!

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

VAD HÄNDER PÅ LÄRVUX Särskild utbildning för vuxna. Här berättar eleverna lite kortfattat vad vi arbetar med.

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

PBL Hållbar utveckling. HT Vecka 35-36

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Vardagsekonomi. Engelska

Introduktion till projektet "språket som kommunikation".

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Projektmaterial. Bosöns Folkhögskola

Hur dokumenterar vi elevens individuella utveckling?

Kristianstads Montessoriskola Kerstin Jalkhagen Christel Carlsson Conny Elofsson. Itis. Projekt: Hemsida till 0-2:a

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Varför bär de sjalar?

Storvretaskolans IT-plan 2013/14

Aktivitetsinformation. Hösten 2015 AKTIVITETSINFORMATION

Informationsbrev oktober 2015

ITiS Våren Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Resultat enkät 2014/15 Lomma kommun Det har

AV: GERD JÖNSSON, MALIN JÖNSSON, SANDRA JAENECKE & JOY PERGAMENT HANDLEDARE: GUN JACOBSSON

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

S A M E R M A O R I E R. Av Eva Löwdin Rose Teglbjaerg Per Olsskolan

Tema Kretslopp. Mål 1: Nedbryttningsprocessen

PISA 2003 ENKÄT OM INFORMATIONS- OCH KOMMUNIKATIONS- TEKNOLOGI

Arbetsmiljöenkät vt 2010 genomförd med elever i åk 2, 5 och 8

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

Ett ITiS-projekt på Spängerskolan i Arkelstorp Kristianstad kommun vt-02

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Undersökning av digital kompetens i årskurs 7-9

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Projektarbete med fordonselever om arbetsmiljö.

Rapport. från ITiS-projektet på Riksgymnasium Syd/ Söderportgymnasiet. Kristianstad den 27 mars 2003

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

KULTURMÖTEN. Näsby skola, F-5C Kristianstad. ItiS-projekt Höstterminen 2001 Handledare: Elisabeth Banemark. Anna Hammelin. Lena Hedin.

Filosofin bakom modellen bygger på uppfattningen att varje människa har resurser och kraft att:

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Försök låta bli att jämföra

Utvärdering. Hur nöjd är du med dagen som helhet?

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Ett arbete om kamratskap

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Bilaga Har du använt projektet Träd och trä i din vardagliga undervisning? - Svar ja, fått en större kunskap kring natur.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo Original

Ett projekt med syfte att motverka främlingsfientlighet och rasism. Genomfört av och med elever i åk 3-5 på Färlövs skola hösten 2000

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Hur kan vi skapa en bra inskolning -för barnen, föräldrarna och verksamheten? Solbacken Tallen

ÖKA ELEVENS KOMMUNIKATION GENOM DATORNS MÖJLIGHETER (bild/symbolspråk).

Förskolelärare att jobba med framtiden

Namn: Klass: IUP-häftet. F- klass. Med hjälp av IUP-häftet kan elever, pedagoger och vårdnadshavare på Sofia skola förbereda utvecklingssamtalen.

Berätta tillsammans. Astrid Frylmark

Transkript:

Rapport om ITiS projektet Världsdelarna Karlshamns Montessoriskola 2001 Marie Andersson Pehrnilla Berger Maria Johnsson Eva Ottosson Handledare: Ulf Ivarsson

Innehållsförteckning Innehållsförteckning.. 2 Sammanfattning. 3 Bakgrund 4 Mål. 4 - Elevmål 4 - Mål för arbetslaget... 5 Genomförande 5 - Åk 1-3... 6 - Åk 4-6... 7 Utvärdering. 8 - Eleverna 8 - Arbetslaget... 10 2

Sammanfattning Vår montessoriskola är en skola med elever i åldrarna 7-12. Vårt ITiS-projekt handlar om världsdelarna, där många arbetsuppgifter har kretsat kring datakunskap. Alla eleverna är delaktiga och har olika arbetsuppgifter både enskilt och i grupp. Vi vill skapa kontakt med montessoriskolor i alla världsdelar, och förhoppningsvis lära oss mera om andras kultur. Vi har nu kommit en bit på väg. Vår första presentation om Sverige, Karlshamn och vår skola är skickad via e-post till en skola i Dublin. Både eleverna och vi vuxna ser fram emot vidare kontakter med hela världen. 3

Bakgrund Vi är en fristående montessoriskola, som ligger i Karlshamn. Här går 59 elever i årskurserna 1-6. Arbetslaget som ingår i ITiSprojektet består av fyra personer. Vi har haft tillgång till sex datorer, som är placerade i våra olika arbetsrum. Datorerna är tillgängliga för eleverna under hela skoldagen. När vi diskuterade oss fram till vad vårt projekt skulle handla om, så var det viktigt att alla elever skulle kunna vara delaktiga. Därför behövde vi ett ämne som greppade över flera områden. Det var också betydelsefullt för att det skulle vara ett varaktigt ämne, som vi kunde arbeta med länge. Det skulle även vara ämnesövergripande. Samtidigt var det viktigt att ämnet skulle ha anknytning till vår pedagogik, och kunna passa alla våra barn. Vi kom fram till att ett projekt om världsdelarna kunde vara lämpligt. Den världsdel som vi ville börja med var Europa. En av anledningarna till det, var att några i arbetslaget hade varit på studiebesök på en montessoriskola i Dublin. Den kontakten ville vi starta med. Eleverna skulle vara med i hela processen, så vi lät dem vara med från början, och fundera på vilka frågor och funderingar de själva hade. De yngsta barnen fick i uppdrag att arbeta med världsdelen Europa. De äldre barnen fick börja med en presentation av Sverige. 4

Mål Elevmål Att använda datorn som ett naturligt redskap i inlärningssituationen. Världsdelarna är ett projekt som överensstämmer med montessoripedagogikens synsätt. Vi börjar arbeta med helheten för att sedan fördjupa oss i delarna, och går från det konkreta till det abstrakta. Grupperna är åldersintegrerade och består av både pojkar och flickor. Vi ville väcka intresset hos barnen om omvärlden, och även att de skulle få insikt om hur barn i andra länder och i olika delar av världen lever. Program vi prioriterat att lära oss är: Word för att kunna ordbehandla, spara, öppna, redigera, infoga text/bilder Internet Explorer Outlook Express Power Point för att målinriktat kunna söka kunskap på internet, och att kritiskt granska den information man hittat för att kunna skicka och ta emot e-post, bl a till/från de barn vi skapat kontakt med för att kunna presentera sina arbeten och de svar man fått, med hjälp av bildspel och dyl. Mål för arbetslaget Vi hade som mål att tillägna oss så mycket IT-kunskap, att vi kunde vara ett stöd för eleverna i projektet. Vara inspiratörer. Informera och göra föräldrarna delaktiga. Hjälpa eleverna att lägga in sina arbeten på vår hemsida. Göra vårt eget materiel med fakta om alla världsdelar och de kontakter vi skapat. Materielet ska vara levande och ständigt uppdateras. 5

Genomförande Innan vi påbörjade projektet, fick alla skolbarnens familjer ta ställning till i vilken omfattning barnet fick arbeta med Internet och e-post. (se bil. 1 och 2) Alla eleverna har fått uppgifter som skall träna deras grundläggande färdigheter i datakunskap. (se bil. 3) Öppna word, skriva och formatera text, infoga och formatera blid. Öppna paint, rita/måla en bild samt skriva ut den. Skriva ett brev med hjälp av tidigare kunskaper och spara på diskett. Ta bilder med digitalkameran Använda tagen bild i eget dokument. Prova scanner, göra egen bild eller scanna av någon annans. Använda scannad bild i eget dokument. Skicka/ta emot e-post. Söka information på Internet. Parallellt med dessa arbetsuppgifter har de arbetat med dataprogram från hårddisk och cd-skiva. Eleverna har planerat in dessa arbetsuppgifter i det dagliga arbetet med sina planeringar. Åk 1-3 En gång i veckan har vi en ITiS-samling med en grupp elever. Denna stund använde vi till att tala om hur vår text om Europa skulle se ut. Eleverna berättade först vad de redan visste om världsdelen. Därefter läste läraren högt ur olika böcker om Europa. När det var något eleverna tyckte var viktigt sa de till, och vi skrev upp det på en pappersremsa. Detta resulterade i en hel mapp full av remsor. Vi arbetade vid flera tillfällen, däremellan kom barnen med egna remsor med fakta, som de hittat i tidningar eller hört på TV. De hade även möjlighet att leta Europafakta under förmiddagarnas arbetspass som varje dag består av individuell planering. När vi tyckte att mappen var full, tog vi fram de frågeställningarna som vi ville ha svar på, vilka var: Var på jordklotet ligger världsdelen? Hur många länder finns det? Hur många människor finns det? 6

Hur stor area upptar världsdelen? Vilka naturtyper finns där? Vilka religioner förekommer? Vilka olika slags klimat har världsdelen? Eleverna fick i grupper ansvara för en eller två rubriker, som de skulle hitta fakta om. De började med att leta bland remsorna i vår mapp. Detta resulterade i att det blev remsor över, som inte passade under någon rubrik. Vi lade till frågeställningen: Vilka bestämmer i Europa? En del rubriker fick enligt eleverna inte tillräckligt med remsor. Då fick gruppen leta vidare efter information. Den fakta som nu var samlad skrevs rent på datorn till ett fakta-dokument om Europa. Åk 4-6 De äldre eleverna har Elevens val vid ett tillfälle varje vecka. Där introducerade vi ITiS projektet för dem. De var intresserade, tyckte att det lät spännande och ville gärna arbeta med det. Vi diskuterade hur vi skulle gå till väga och hur vi skulle presentera oss på bästa sätt. Eleverna kom med egna förslag och synpunkter. Vi kom överens om att presentera Sverige, Stockholm, Karlshamn och vår skola. Det blev lagom stora grupper (ca 3-4 st i varje), för dem att arbeta i. De tog uppgiften på stort allvar, och sökte fakta både i litteratur och på Internet. De började med att skriva sina texter på svenska. När sedan grupperna var klara med det, så var det dags att börja översätta texterna till engelska. De hade önskemål om att få sätta in bilder till texterna. Tyvärr hade vi vid denna tid inte fått vår digitalkamera, som skulle ingå i projektet. Därför fick eleverna söka efter lämpliga bilder på Internet. Där hittade de bilder till Stockholm, men bilder på vår skola fick de vänta med. I denna fas av projektet kände vi att vi stod stilla. Vi började använda mer tid av arbetspassen (bl.a. engelskan) till att söka information. Vi kompletterade vårt arbete med texter om våra svenska 7

jultraditioner. Det kom fram många förslag att skriva om t.ex. jultomten, julgranen, julklappar, Lucia och julmaten. Även denna gång arbetade de enskilt eller tillsammans med att formulera texter på svenska, som sedan översattes till engelska. Utvärdering Åk 1-3 Vi är nu mitt i arbetet och vid en samling fick de frågan; - Hur tycker ni att det har varit att arbeta med ITiS? Svaren är rena citat. - Det har varit kul. - Vi fick lära oss nya saker. - Jag har lärt mig att scanna. - Jag kunde mycket innan. - Jag har inte gjort så mycket. - Jätteroligt! - Jag har lärt mig att spara, välja text och bild. - Superkul. - Jag har lärt mig hur datorn fungerar och hur man kan ändra om det inte blir fint. - Man lär sig stava. - Roligt att lära sig att gå in på olika program. - Det är det roligaste på hela skolan. - Jag har lärt mig att spara på diskett och att hämta bilder på Internet. - Jättekul även om jag kan det mesta. 8

Åk 4-6 I utvärderingen av de äldre barnen valde vi att ställa följande fyra frågor individuellt till varje barn. Svaren vi fick är citat direkt från barnen. 1) Hur tycker du att de varit att arbeta med ITiS-projektet? - Roligt! - Kul! - Det har varit kul. - Ganska bra faktiskt. - Det har väl varit roligt. - Jag vet inte. - Jag har inte arbetat så mycket. - Det har väl varit rätt så bra. - Roligt! Jag gillade verkligen att arbeta med ITiS. - Det har varit kul, men ibland svårt att översätta texterna till engelska. 2) Var det som ni hade tänkt er? - Ja! - Det var roligare än jag hade trott. - Ja, men jag trodde att vi bara skulle lära oss mera om Europa, inte skriva egna engelska texter. - Jag vet inte. - Jag hade inga förväntningar, men det blev nog roligare än jag trodde. - Det var ungefär som jag trodde. - Ja, rätt så. 3) Vad har du lärt dig? - Jag har lärt mig att skriva texter i Word. - Söka på Internet, kopiera/klippa och klistra in texter och bilder. - Söka bättre på Internet och rätta till i mina texter. - Jag har lärt mig mer om länder, söka fakta på Internet och andra små praktiska saker. - Jag har blivit duktigare på engelska, för en del fakta på Internet har bara funnits på engelska. - Hitta bilder och fakta på Internet. - T.ex. redigera texter. - Jag har inte arbetat så mycket med ITiS, men jag skulle vilja veta mera om hur man går in i vissa program. 9

4) Är det något du tycker vi fröknar missat, som du hade önskat skulle ingå i ITiS? - Inget! - Nej, inget speciellt. - Inget som jag vet. Kanske arbeta mera med datorn. - JAVA och annan programmering. - Jag kommer inte på någonting. - Vet inte. - E-maila, jag har inte hunnit det. Arbetslaget Arbetet med ITiS-projektet om världsdelarna har varit både spännande och lärorikt. Både elever och vuxna har stött på problem och glädjeämnen. Det har varit en intensiv dataperiod i våra klassrum. Datorerna har ständigt varit upptagna. Vi upplever att de grundläggande arbetsuppgifterna är nödvändiga och att eleverna fått lära sig vad de kan göra med datorns hjälp. Elevernas förkunskaper har mest rört sig om hur man klickar sig vidare i ett program. Därför har arbetet med läromedelsprogrammen upplevts lättare än t ex ordbehandlingen. Det har varit knepigt emellanåt för oss vuxna att hålla fingrarna i styr och inte ta över och visa för mycket. Det är ju först när man får pröva själv, som man lär sig. Många av eleverna älskar att arbeta med datorerna och önskar att få göra det hela tiden. Vi anser det dock nödvändigt med konkret kunskap först, och måste ge dem det innan de arbetar vidare med datorn. Det har vi behövt påminna oss själva om i barnens iver. Några elever fick uppleva att de behövde datakunskapen för att kunna färdigställa sin Europa-forskning. Det var en nyttig erfarenhet även för oss pedagoger. Vi blev varse hur viktigt det är att göra saker i rätt ordning och takt. Det tog tid innan vi fått all utrustning, som vi behövde. Det bidrog till att glöden hos barnen dämpades en aning. Så fort vi fått allt vi beställt, var det full fart igen. Efter hand som projektet fortlöpte, blev de äldre eleverna modigare och vågade sig på att skriva texter direkt på engelska. 10

Det har varit många aha-upplevelser i arbetet med att söka på Internet. Tänk att det finns så många olika sätt, att hitta fram till samma hemsida. Eleverna har blivit mycket snabbare både med sitt faktasökande och med sin ordbehandling. Att granska texterna från Internet kritiskt, var något som förvånade dem att man behöver göra. Många elevers reaktion var att det tyckte det var konstigt att man inte kan lita på det som läggs ut på hemsidor. Vi har också förstått att de tycker layout är viktigt. Vid projektets början hade eleverna olika förkunskaper i data. Någon kunde mycket och någon lite mindre. Så är det fortfarande. Alla är på sin egen nivå. Tyvärr är Europadelen i projektet inte avslutad, eftersom vi ännu inte fått svaret vi väntar på från Dublin i Irland. Vi tittar i vår e-postlåda varje dag och väntar 11