Bilaga 1 efter kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun
1 (14) Innehåll Inledning Bakgrund ch syfte Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4-9 Resultat Metd ch material Inledning Sklinspektinen genmför en kvalitetsgranskning av sklans arbete för att säkerställa studier under hösten 2015 ch våren 2016. Granskningen vid Vålbergssklan 4 9 i Karlstads kmmun ingår i detta prjekt. Vålbergssklan 4 9 besöktes den 1 till ch med den 3 december 2015. Ansvariga utredare har Lennart Anderssn ch Jsefine Esbjörnssn varit. I denna rapprt redvisar utredarna sina iakttagelser, analyser ch bedömningar. Förutm en redgörelse av kvalitetsgranskningens resultat ges även en krt beskrivning av granskningens syfte, frågeställningar ch genmförande. Kvalitetsgranskningen av sklans arbete för att säkerställa studier genmförs i ytterligare 19 kmmunala sklr ch 10 fristående sklr. När kvalitetsgranskningen är avslutad i sin helhet redvisas de samlade resultaten i en övergripande kvalitetsgranskningsrapprt. För de sklr sm ingått i granskningen ger rapprten en referensram ch en möjlighet till jämförelse med förhållanden på andra sklr. Det enskilda beslutet kan därmed sättas in i ett större sammanhang.
2 (14) Bakgrund ch syfte Sklinspektinens egna erfarenheter ch flertalet natinella undersökningar visar på prblem med studier i den svenska sklan 1. Enligt Sklenkäten 2014 (Sklinspektinen 2014b) upplever mkring varannan elev att andra elever stör rdningen i klassrummet ch att de blir störda av hög ljudnivå under lektinerna. Vidare upplever var tredje elev att de inte har studier på lektinerna. Många elever anser därtill att lärarna inte ser till att det råder studier. Störst är prblemen i grundsklans senare årskurser. Även lärarna upplever att en str del av deras undervisningstid går åt till att hålla rdning i klassrummet (Lärarnas riksförbund 2014). Lärarna upplever dck inte lika stra brister i studiern sm eleverna. Bilden av bristande studier ch rdningsprblem bekräftas i internatinella mätningar såsm PISA, TIMMS ch TALIS. Studier handlar både m elevernas arbetsmiljö ch m deras möjligheter att nå målen för utbildningen. Syftet med kvalitetsgranskningen är att granska m sklan har ett tillfredsställande arbete för att främja ch upprätthålla studier för eleverna i undervisningen. Granskningen ska besvara den övergripande frågan m eleverna får studier i undervisningen. Särskild vikt läggs vid själva undervisningssituatinen, men sklans arbete ch rektrs ansvar i strt berörs delvis ckså. I varje skla sm besöks, undersöks m läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier ch m rektr genm sin styrning tar ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. 1 Se exempelvis Sklinspektinen 2014a, Sklverket 2013a ch SCB 2012.
3 (14) Bakgrundsuppgifter m Vålbergssklan 4 9 Vålbergssklan 4 9 är belägen i Karlstads kmmun ch mfattar årskurserna 4 9 med ttalt 260 elever. Klasserna är rganiserade i två vertikala arbetslag ch sklan leds av en rektr. Denna granskning mfattar 140 elever i årskurserna 7-9. Sklinspektinen genmförde år 2014 tillsyn av Vålbergssklan 4 9 ch i beslutet knstaterades att sklan uppfyllde författningarnas krav inm de mråden sm granskades. Av Sklverkets statistik för år 2015 framgår att 74 prcent av eleverna uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen ch att det genmsnittliga meritvärdet var 204 päng. Meritvärdet har under de tre senaste åren varit relativt knstant. Andelen elever sm uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen har under mtsvarande perid varierat mellan 74 ch 80 prcent. Sklinspektinens elevenkät inför granskningen har besvarats av 118 elever i årskurs 7 9 i Vålgårdssklan. Vid tiden för granskningen går det 140 elever i årskurs 7 9 vilket ger en svarsfrekvens på 84 prcent. Av svaren på enkäten framgår att drygt varannan elev anser att de har studier på lektinerna. Samtidigt svarar knappt sju av ti elever att andra elever stör rdningen i klassrummet. Lika str andel elever uppger att de lär sig mycket under lektinerna ch någt fler, åtta av ti elever svarar att deras lärare bryr sig m hur det går för dem.
4 (14) Resultat 1. Får eleverna studier i undervisningen? 1.1 Läraren genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studier. Bedömningen utgår från lärarnas förmåga att skapa ch upprätthålla en gd lärandemiljö samtidigt sm eleverna ges möjlighet att följa undervisningen ch engagera sig i ett meningsfullt lärande. Undervisningens kvalitet i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. 1.1.1 Lärandemiljö Lärandemiljön är uppmuntrande ch stödjande. Eleverna bemöts respektfullt. Under de lektinsbservatiner sm Sklinspektinen genmför på sklan framkmmer att lärarna under genmgångar ch vid enskilda samtal med elever, genm rdval ch samtalstn visar ett uppmuntrande ch stödjande förhållningssätt gentemt eleverna. Genmgående ser utredarna att när lärare behöver tillrättavisa eller uppmana en elev att fkusera på lektinsarbetet sker detta på ett respektfullt sätt. Under några av de bserverade lektinerna ger läraren eleverna tydlig psitiv återkppling. Exempel på detta är att lärare vidarebefrdrar beröm från en annan lärare. Ytterligare exempel är att lärare spntant ger uttryck för att vara impnerad av en elevs arbete. Under intervjuer med elever instämmer samtliga i att de aldrig hört någn lärare säga någt till eleverna sm inte är k eller respektlöst. Någn elev uppger att det tidigare förekmmit mbbing på sklan men att sklan då fick hjälp av kmmunens trygghetsteam sm km ut till sklan ch under rasterna gick runt bland eleverna. Några andra elever menar att respekten mellan eleverna är väldigt lika. Ibland kan man vara vän med alla, ibland blir det bråk direkt säger en elev. Om det blir bråk går lärarna emellan ch säger att kramkalaset är slut. Av intervjuer med elever framgår vidare att några klasser följt en tv-serie sm handlar m mbbing ch sedan diskuterat klassrumsklimat ch bemötande. De intervjuade eleverna uppger även att de haft lika typer
5 (14) av samtalsövningar med sklans kuratr ch att de sett att detta påverkat stämningen i klassen på ett psitivt sätt. Flera av de intervjuade eleverna lyfter ckså fram sklans innebandyturneringar ch matcher mt lärarna sm ett bra sätt att träna samarbete. Enligt lärare sm intervjuats har sklan aktivt arbetat för att förbättra klimatet i vissa klasser. Det fanns en inställning i vissa klasser att man bara kunde jbba tillsammans med ett fåtal andra kamrater. De intervjuade lärarna uppger att de har jbbat med separata tjej- ch killgrupper för att förbättra samarbetsklimatet i klasserna. De uppger ckså att de har fått aktivt stöd av sklans trygghetsteam för att arbeta med klimatet i vissa klasser. De intervjuade lärarna uppger vidare att de ckså har infört fasta placeringar för eleverna i klassrummen eftersm vi vet vad sm kan hända m vissa elever får sitta bredvid varandra. En lärare uppger att de har arbetat med värderingsövningar i klasserna ch uppger att klimatet i klassrummet förbättrats efter detta. Enligt de intervjuade lärarna har arbetet med att följa den tv-serie sm eleverna tidigare refererade till ckså varit bra då den gett upphv till intressanta värdegrundsdiskussiner. Lärare uppger att det är viktigt att eleverna inte bara diskuterar utan ckså tillämpar gda förhållningssätt. Lärarna beskriver ckså att de inför varje nytt läsår genmför lika aktiviteter för att svetsa samman elevgrupperna. Vidare uppger lärarna att de i ämnet svenska arbetar förebyggande med värdegrundsfrågr, sm exempelvis mbbning ch acceptans för människrs likheter. I intervjun uppger lärare ckså att sklan med jämna mellanrum genmför en temadag kallad hela sklan läser. De äldre eleverna fungerar då sm faddrar till de yngre eleverna ch läser högt för dem. Även detta är en del av det förebyggande värdegrundsarbetet, sm syftar till att skapa en gd lärande miljö i hela sklan, menar flera lärare. Några lärare nämner ckså den för lärare ch elever gemensamma cafeterian sm en del av sklans arbete för att skapa en gd lärandemiljö. I Sklinspektinens elevenkät inför granskningen svarar åtta av ti elever att lärarna behandlar eleverna med respekt. På frågan m läraren ser till att eleverna behandlar varandra med respekt svarar sju av ti elever att det stämmer helt ch hållet eller att det stämmer ganska bra.
6 (14) I de enkäter sm Sklinspektinen genmför i direkt anslutning till varje bserverad lektin uppger nästintill alla elever i de två bserverade klasserna att läraren bryr sig m hur det går för dem ch att läraren behandlar dem med respekt. Tre av fyra elever svarar att eleverna behandlar varandra med respekt. 1.1.2 Lärarens ledarskap ch undervisningens struktur Läraren har ett tydligt ledarskap. Lektinen är välplanerad ch välstrukturerad. Övergångar mellan lika aktiviteter genmförs utan att rdningen störs. Läraren ingriper vid störande inslag på ett sätt sm främjar elevernas hörsamhet. De lektiner sm utredarna bserverar varierar starkt när det gäller graden av en tydlig struktur. Ett par av de bserverade lektinerna börjar med en tydlig lärargenmgång på tavlan ch därefter arbetar eleverna med uppgifter sm läraren ger. Under en av lektinerna genmför eleverna ett prv. När eleverna kmmer in i lektinssalen har läraren i förväg skrivit på tavlan vad eleverna ska göra när de blir klara med prvet. Vid en annan av de bserverade lektinerna finns en veckplanering på tavlan men inget m dagens lektin. Vid två av de bserverade lektinerna gör läraren en inledning till vad eleverna ska arbeta med. Under övriga bserverade lektiner finns ingen inledning av lektinspasset. Under fem av de bserverade lektinerna förekmmer ingen avslutning där läraren knyter ihp det sm eleverna har arbetat med under lektinen. En lärare avslutar lektinen med att ge eleverna beröm för att de på ett bra sätt har klarat av uppgifterna under lektinspasset. Övriga lektiner avslutas med att läraren säger att nu är lektinen slut alternativt att nu är det dags att lägga ner böckerna. Under flertalet av de bserverade lektinerna är det lugnt ch eleverna arbetar med de arbetsuppgifter sm läraren presenterar. Utredarna ser dck att det under flera av lektinerna förekmmer prat m annat än
7 (14) sklarbetet under längre eller krtare tid av lektinspasset. Lärarna hyssjar då åt de elever sm inte deltar i lektinsarbetet alternativt går fram till eleverna ch uppmärksammar dem på att de stör sina kamrater. I de flesta fall slutar eleven prata när läraren kmmer men utredarna ser ckså vid flera tillfällen att elever, när läraren har lämnat dem, medelbart frtsätter med att prata m annat. Under några lektiner gör läraren inget åt de elever sm uppträder störande. Under någn lektin ser utredarna elever sm sitter på glvet ch inte alls deltar i lektinsarbetet. Utredarna bserverar vid några tillfällen elever sm i smyg, under en krtare stund, använder sina mbiler till sådant sm inte är kpplat till lektinsinnehållet. Enligt de intervjuade eleverna vill några lärare att de ska ha sina surfplattr under exempelvis genmgångar medan andra lärare inte vill det. Lärare sm intervjuas uppger att de arbetar medvetet för att få en gd studier i klasserna. De intervjuade lärarna uppger att de redan första dagen, när de träffar eleverna i årskurs 6, är tydliga ch strukturerade. Lärarna berättar att eleverna får ställa upp på led ch sen gå in i klassrummet parvis. Lärarna har i förväg bestämt var eleverna ska sitta eftersm de menar att det ger en gd effekt på studiern. Vid detta första möte med eleverna går lärarna ckså igenm rdningsreglerna. Vi har inte tur med klasserna utan vi skapar dessa klasser säger en annan lärare. Lärarna uppger att deras sätt att förhålla sig påverkar studiern ch menar att det är viktigt att vara flexibel ch att anpassa sig utifrån elev ch situatin. En lärare uttrycker det sm att man behöver vara sm mt hundvalpar, tydlig i stunden ch snabbt skifta. Lärarna menar att de är knsekventa m en elev fta bryter mt rdningsreglerna. Vi tar då ett allvarsamtal med eleven, uppger lärarna. Ett annat sätt är att avvisa elev från klassrummet men det behövs inte så fta. Lärarna uppger att de i verkligheten har ett gemensamt förhållningssätt när de tillämpar rdningsreglerna. Under intervju med lärare framkmmer att de har pratat m att alla lärare ska ha en tydlig lektinsstart ch avslut av lektinen. En lärare säger vidare att alla på sklan har den intentinen även m det inte finns en gemensam ch nedskriven överenskmmelse m detta. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att åtta av ti elever anger att de förstår vad de ska lära sig på lektinerna. Sju av ti elever
8 (14) anser att lär sig mycket under lektinerna ch lika str andel tycker att de får arbeta på lika sätt under lektinerna. Nästan sex av ti elever tycker att lärarna ser till att rdningsreglerna följs under lektinerna. 1.1.3 Stimulans ch anpassning Undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna. Undervisningen anpassas efter elevernas behv ch efter situatinen. Läraren ger eleverna den hjälp ch det stöd sm de behöver för att klara arbetsuppgifterna. Lektinsbservatinerna visar att eleverna överlag arbetar med samma arbetsuppgifter. På en av lektinerna får elever sm är klara med det anvisade kapitlet arbeta vidare i bken ch vid en annan lektin bserveras elever sm inte vet vad de ska göra när de är klara. Elever uppger vid intervjun att de kan få svårare uppgifter i ämnet matematik ch att de får jbba vidare i bken. En elev sm är duktig i engelska säger att hen kan få andra uppgifter inm ämnet engelska. En annan elev nämner ett annat ämne där man kan få andra uppgifter när man är färdig, men det är ju inte för att man är bra, utan bara för att man är snabb. Elever sm intervjuats uppger att lärare ibland ger dem uppgifter sm de inte har förutsättningar att klara av, ch så glömmer de brt att vi inte kan. Eleverna beskriver att de kan få använda ipad, få en enklare bk, få arbeta i en mindre grupp eller få hjälp av en annan lärare. Eleverna uppger ckså att de får välja hur de ska redvisa. Av lärarintervjun framgår att lärarna ser svårigheter med att erbjuda elever sm ligger långt framme i sin kunskapsutveckling endast ett annat lärmedel med mer krävande uppgifter. Enligt de intervjuade lärarna behöver många elever stöd i sitt lärande även m de ligger långt framme ch att bara ge dem uppgifter sm ska lösas på egen hand fungerar dåligt. Lärare uppger vidare att elever kan läsa matematik på gymnasienivå ch att det även finns möjlighet för elever att på sin fritid läsa matematik på universitetsnivå. Samtidigt uppger lärare att det finns elever sm skulle kunna nå längre men sm de inte lyckas utmana.
9 (14) En lärare berättar att elever sm är duktiga på ett speciellt mment kan få hjälpa kmpisar sm inte har förstått detta mment. När de förklarar för kmpisen ch ser att de förstår, då växer de säger läraren. Enligt lärarna är det viktigt att utmana eleverna genm att inte nöja sig med enkla ch krta svar. "En elev sm jag vet har str kapacitet utmanar jag genm att vara petigare med det sm den eleven presterar, säger en lärare. När det gäller elever sm behöver stöd så finns det på sklan en resurslärare sm kan jbba individuellt med elever sm behöver det, uppger lärare sm intervjuas. Sklan kan ckså från kmmuncentral enhet ansöka m stöd i frm av specialpedagg sm kmmer ut till sklan ch handleder både lärare ch elever. En annan viktig stödfaktr är enligt lärarna möbleringen i klassrummet. Det kan handla m skärmar sm ger en avskild studieplats eller elevens placering i klassrummet. En lärare menar att det egentligen behövs fler halvklasslektiner för att kunna ge eleverna ett bättre stöd. När det gäller elever sm inte är aktiva under lektinen måste man ibland acceptera att vissa elever inte jbbar effektivt hela tiden, uppger intervjuade lärare. Det finns fta många faktrer bakm inaktiva elever, säger en lärare. Någn lärare ger uttryck för att det är frustrerande att inte veta hur man ska göra ch andra lärare säger att det är viktigt att hela tiden prva nya vägar för att nå fram till elever sm inte tar sig an sklarbetet. Hur de ska göra diskuterar de i arbetslaget ch m det behövs startas en utredning för att klargöra elevens behv. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att nästan varannan elev sm besvarat enkäten anser att de får för lite utmanande uppgifter i sklan. Samtidigt menar sju av ti elever att de kan få svårare uppgifter m de vill. Nästan sju av ti elever svarar att de får arbeta på lika sätt under lektinerna. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att lärarna i str utsträckning genmför undervisningen på ett sätt sm främjar ch upprätthåller studiern.
10 (14) Utredningen visar vidare att undervisningen till str del präglas av en gd lärandemiljö där lärare ch elever bemöter varandra med respekt. Flertalet elever uppger att de förstår vad de ska lära sig ch att de tycker att de lär sig mycket under lektinerna. Utredningen visar dck att alla lektiner inte erbjuder eleverna en tillräckligt stimulerande undervisning vilket bedöms bidra till att det finns elever sm inte aktivt deltar i lärandeaktiviteterna. Trts att lärarna har diskuterat vikten av att ha en tydlig lektinsstart ch avslutning kan Sklinspektinen knstatera att detta inte fått genmslag i alla lärares undervisning. 1.2 Rektrn tar genm sin styrning ansvar för att skapa förutsättningar för ch främja studier i undervisningen. Bedömningen utgår från rektrs övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö. Rektrns arbete i detta avseende bedöms med stöd av nedanstående bedömningspunkter ch indikatrer. Rektrn för en dialg med lärarna kring de gemensamma värden sm ska gälla ch säkerställer att lärarna agerar i enlighet med dessa. Rektrn ser till att rdningsregler utarbetas i samråd med eleverna. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder används på ett sätt sm främjar sklsituatinen för den elev sm är föremål för åtgärden ch för övriga elever. Rektrn för en dialg med lärarna kring undervisningens genm-förande i syfte att säkerställa att undervisningen stimulerar ch utmanar eleverna samt anpassas efter deras behv. Rektrn ser till att studier i undervisningen följs upp ch analyseras utifrån enskilda lärares förmåga att skapa förutsättningar för studier i undervisningen. Vid behv vidtar rektrn åtgärder sm syftar till förbättringar på klassrumsnivå. Rektrn ser till att disciplinära åtgärder riktade mt elever följs upp med mer långsiktiga åtgärder ch med fkus på eventuella brister på systemch verksamhetsnivå.
11 (14) Både rektr, lärare ch elever uppger vid intervjuer att Vålbergssklan 4-9 idag till största delen är en lugn ch trygg skla. För att skapa förutsättningar för en gd studier är det enligt rektrn viktigt att arbeta med värdegrundsfrågr ch relatiner mellan elever ch persnal. Rektr lyfter fram sklans cafeteria, sm en arena där elever ch lärare kan träffas under trivsamma frmer. Cafeterian bidrar enligt rektrn till att det skapas gda relatiner mellan elever ch lärare ch rektrn kan se att de lärare sm är ute mycket med eleverna fta har de bästa relatinerna med eleverna. Sklan är relativt liten ch detta ger, enligt rektrn, gda förutsättningar för alla lärare ska lära känna alla elever. Rektrn uppger att hn rör sig mycket ute i sklans gemensamma lkaler ch får därigenm kntakt med många elever. Rektrn lyfter ckså fram lägersklan i början av terminen sm vissa lärare rdnar för sina elever, innebandyturneringar, läsprjekt ch matlagningskvällar för föräldrar ch elever sm gda exempel på hur man kan arbeta med att skapa gda relatiner. Dessa aktiviteter bidrar enligt rektrn till gda relatiner i sklan sm i sin tur ger förutsättningar för en gd studier. Rektrn berättar att kmmunen genmför en gemensam brukarundersökning varje år ch där finns bland annat frågr kring arbetsr ch trygghet. Men eftersm den enkäten bara besvaras av elever i årskurs fem ch åtta så genmför sklan en egen trygghetsenkät varje år ch den enkäten besvaras av samtliga elever. Genm enkäten får lärarna underlag att arbeta vidare med i sin klass. Det har ckså hänt att rektr, utifrån resultat på dessa enkäter, plckat ut en grupp elever ch pratat med dem kring någn speciell frågeställning från enkäten. Jag ville få reda på vad resultatet i enkäten std för. Rektrn anser att hn har kll på hur studiern är ute i de lika klasserna. Sklan är liten ch m det är dålig studier så får jag ganska snart kännedm m detta, antingen via föräldrar, elever, elevhälsan eller genm lärare, uppger rektrn. Om detta skulle inträffa går jag ut ch gör en lektinsbservatin i den aktuella klassen, säger rektrn. Har en lärare prblem med studiern så kmmer dck ftast läraren till mig ch då tar vi ett samtal. Både lärare ch rektr uppger att studiern, enligt sklans egna enkäter, har förbättrats under de senaste åren. Rektrn berättar att hn genmfört så kallad skuggning sm innebär att lärare besöker varandra i klassrummet. Jag parade ihp lärarna två ch
12 (14) två ch lärarna har själva fått ange vad de vill att kllegan ska titta på. Sedan har lärarna fått sätta sig i grupper m fyra ch fyra ch prata m det sm de sett, uppger rektrn. Rektrns uppfattning är att detta varit mycket uppskattat. Efter andra mgången tyckte rektrn att lärarna själva kunde ta över rganisatinen av detta, men så har inte skett. Jag behöver uppenbarligen strukturera detta säger rektrn sm ckså uppger att hn själv gör lektinsbesök hs varje lärare ett par gånger m året. I anslutning till dessa lektinsbesök diskuterar rektrn med läraren hur denne följer upp sin egen undervisning. Rektrn uppger vidare att hn är övertygad m att det finns en kppling mellan hur undervisningen genmförs ch graden av studier under lektinen. Rektrn berättar att hn tillsammans med lärarna diskuterat lika mdeller för hur en lektin kan struktureras, exempelvis genm den så kallade cirkelmdellen ch att lärarna skriver upp planeringen på tavlan. Rektrn säger sig dck inte ha kännedm m hur mdellen tillämpas under lektinerna av de enskilda lärarna. För att följa upp prjektet ch säkerställa att prjektet msätts i klasserna kmmer rektrn att ha samtal med de lärare sm varit diskussinsledare. Rektrn uppger ckså att en viktig väg att uppnå gd studier är att lärarna anpassar undervisningen till elevernas lika behv. För att vissa elever ska kunna tillgdgöra sig undervisningen ch inte störa studiern kan de behöva stöd i frm av exempelvis resurslärare, uppger rektrn. Anpassningar sm enligt rektrn görs är att eleven kan få gå ut ur klassrummet ch arbeta enskilt med assistenten/resursläraren. På detta sätt förbättras förutsättningarna för en gd studier för alla elever, enligt rektrn. Under intervju med elever säger flertalet att de har varit med ch påverkat rdningsreglerna. I sexan fick vi inte ha keps eller mössa under lektinerna. I sjuan tg vi upp detta i elevrådet ch nu får vi ha mössa/keps under lektinerna utm för en lärare, uppger flera elever. En annan elev berättar att de har haft namninsamling för att få tillåtelse att ha mbiler under lektinstid. Men det blev avslag. De intervjuade eleverna uppger att de har mbilfria zner i sklan, exempelvis lektinssalar, mklädningsrum i idrtten ch bibliteket, ch att detta fungerar hyfsat. Om vi inte följer rdningsreglerna kan man ibland bli utvisad från lektinen ch få giltig frånvar säger en elev. Det kan ckså bli samtal hem säger en annan elev,
13 (14) fast det har ng inte hänt så många gånger. I sjuan var det ng några sm fick samtal hem. I sjuan var det värst. Nu har vi mgnat säger eleven. Ordningsreglerna har funnits sedan tidigare men har reviderats, uppger rektrn. Elevrådet har varit med ch diskuterat rdningsreglerna ch därefter har rdningsreglerna dragits i lärargruppen. Vissa skrivningar tgs då brt ch andra lades till. Enligt rektrn gick det reviderade förslaget tillbaka till elevrådet för att sedan diskuteras i föräldrarådet ch därefter tillbaka till henne. Rektrn uppger vidare att eleverna haft synpunkter på regeln m mbilfria zner ch att hn följt upp detta genm att besöka klasserna för att bemöta elevernas synpunkter ch för att förklara varför regeln är viktig. Efter detta gdkände elevrådet regeln. Lärarna uppger dck vid intervjun att det särskilt i årskurs 9 är svårt att få eleverna att följa regeln m mbilfria zner. Sklinspektinens enkät inför granskningen visar att fyra av ti elever anser att de fått vara med ch bestämma vilka rdningsregler sklan ska ha. Sammanfattningsvis bedömer Sklinspektinen att rektrn inte i alla delar tar ett övergripande ansvar för elevernas lärandemiljö i strt ch för studiern i klassrummet. Sklinspektinen knstaterar att det i sklan har påbörjats ett arbete med att skapa gemensamma strukturer för hur en lektin ska genmföras men rektrn har inte följt upp ch säkerställt att detta msätts i praktiken. Studiern är i str utsträckning gd under de lektiner sm bserverats men av utredningen framkmmer att elever ger uttryck för att de inte har studier ch rektrn behöver därför fördjupa uppföljningsarbetet kring lärarnas undervisning.
14 (14) Metd ch material Granskningen av sklans arbete för att säkerställa studier utgår från sklbesök där empiri samlas in genm att utredarna bserverar undervisning ch genmför intervjuer. Inför sklbesöken studeras de dkument sm begärs in från sklan, tillsammans med resultat från sklenkäten. I Sklinspektinens mdell för granskning av undervisning ingår lika datainsamlingsmetder: statistik, dkumentstudier, bservatiner, intervjuer ch enkäter. Dkumentstudier ch elevenkäter utgör underlag för de intervjuer sm genmförs med elever, lärare ch rektr ch syftar till att dels ge en bild av sklans arbete för att säkerställa studier dels till att planera genmförandet av sklbesöken. Syftet med lektinsbservatinerna är att utredarna ska inhämta förstahandsinfrmatin m hur de bserverade lärarna genmför undervisningen avseende granskningens frågeställningar. Två lika elevenkäter används i denna granskning. Samtliga sklans elever i de årskurser sm granskningen mfattar besvarar en inledande enkät sm belyser elevernas upplevelse av studier i undervisningen ch lärarnas ch sklans arbete med att främja ch upprätthålla studier. Vidare besvarar eleverna en enkät i slutet av de lektiner sm bserverats. Tabellen visar andel elever i årskurserna 7 till 9 sm besvarat den inledande elevenkäten, antalet intervjuade elever, antal lektinsbservatiner, antalet elever sm besvarat den uppföljande elevenkäten samt antalet intervjuade lärare. Vålbergssklan 4 9 Inledande elevenkät Antal/andel 84 prcent (118 elever) Lektinsbservatiner 6 Uppföljande elevenkät 114 elevsvar Intervjuade elever 11 Intervjuade lärare 10