Södermalms stadsdelsförvaltning Engelsk-svenska försklan i Skanstull Sida 1 (13) Rev 2018-02-08 Plan mt diskriminering ch kränkande behandling 2018 En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i försklan ska ha samma rättigheter avsett kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Med begreppet likabehandling menas att alla barn ska behandlas så att de har lika rättigheter ch möjligheter avsett diskrimineringsgrunderna. Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering från ch med 1 januari 2015. Alla barn har rätt att vistas i försklan utan att utsättas för någn frm av kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier. Varje år upprättas en plan på alla försklr. Det sm står i likabehandlingsplanen ska ske i verksamheten. Arbetet med likabehandling mt kränkande behandling, diskriminering ch trakasserier regleras i: Skllagen 6 kap (2010:800), Diskrimineringslagen (2008:567 ändrad 2016:828) Förrdning (2006:1083 ändrad 2011:681) m barns ch elevers deltagande i arbetet med planer mt diskriminering ch kränkande behandling. Lärplanen Barnknventinen Stckhlms stads förskleprgram framtidens förskla
Diskutera: Sida 2 (13) Enligt skllagen ch diskrimineringslagen är all persnal inm försklan sm kmmer i kntakt med barn skyldiga att arbeta målinriktat för att mtverka, förebygga ch förhindra att kränkande handlingar, diskriminering ch trakasserier förekmmer på försklan. Om detta ändå skulle inträffa ska mständigheterna utredas, dkumenteras ch åtgärder föreslås för att förhindra att det upprepas. Skadestånd kan utgå till den sm diskriminerats/ kränkts, m persnalen i försklan åsidsätter sina skyldigheter enligt lagen. Vårdnadshavaren kan göra en anmälan till Statens sklinspektin eller Diskrimineringsmbudsmannen. Sklinspektinen ch barn- ch elevmbudet (BEO) har tillsynsansvar för bestämmelserna i skllagen. Diskrimineringsmbudsmannen (DO) ansvarar för tillsyn av bestämmelserna i diskrimineringslagen. Diskriminering Diskriminering är när persnalen i försklan på sakliga grunder behandlar barn sämre än andra barn ch missgynnandet har samband med diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck ch ålder. Beskrivning av diskrimineringsgrunderna - de Bristande tillgänglighet är ckså en grund för diskriminering sedan 1 januari 2015. Bristande tillgänglighet innebär att en persn med funktinsnedsättning missgynnas genm att man inte har vidtagit skäliga åtgärder för tillgänglighet för att persnen i fråga ska kmma i en jämförbar situatin med persner utan denna funktinsnedsättning. Trakasserier Trakasserier är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet ch kränkningen har samband med diskrimineringsgrunderna. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders sexuella läggning, funktinsnedsättning med mera. Kränkande behandling Kränkande behandling är när persnal eller barn kränker ett barns värdighet, men kränkningen har inte samband med någn diskrimineringsgrund. När man bedömer kränkande behandling mellan barn fäster man str vikt
Sida 3 (13) vid barnets eller vårdnadshavarens upplevelse. Försklan ska alltid utreda misstanke m att barnet blivit kränkt. Här tas ckså hänsyn tas till barnens ålder. När det gäller de yngre barnen härleds fta incidenter till bristande tillsyn från persnal. Trakasserier ch kränkande behandling kan vara: fysiska (slag, knuffar) verbala (ht, svrdmar, öknamn) psyksciala (utfrysning, grimaser, alla går när någn kmmer) texter ch bilder (teckningar, lappar ch ftgrafier) mbbning (upprepade kränkningar i avsikt att tillfga någn annan skada eller behag) Utvärdering av föregående års plan Genmfördes de åtgärder sm föreslgs i förra årets plan? Är ni nöjda med resultatet? Vad behöver förbättras? 1. Försklans utvärdering beskrivs här: Alla pedagger har arbetat medvetet för att försklan ska präglas av en anda av tlerans. Vi har reflekterat i arbetslaget ch kmmit fram till att vi behöver se till att försklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling blir ett levande dkument, ch att vi säkerställer att alla pedagger kntinuerligt jbbar ännu mer medvetet ch aktivt med det. Vi måste se till att utvärdera ch analysera våra mål mer regelbundet ch se till att nya pedagger är medvetna ch följer planet. Vi har utvärderat användningen av lika material för att hjälpa barnen förstå mångfald i världen, men vi behöver utveckla det vidare genm att använda ss av färdigt material sm till exempel Liten ch Trygg. Vi har reflekterat över hur vi i nuläget invlverar barnen i försklans likabehandlingsarbete ch kmmit fram till att det finns ett strt behv av att göra båda barnen ch deras föräldrar mer delaktiga. För att säkerställa en trygg miljö för alla barn kan vi till exempel kartlägga den fysiska miljön tillsammans med barnen. Vi har under APT diskuterat våra förhållningsätt mt barnen. Vi måste frtsätta med att fördjupa ch utveckla vår gemensamma barnsyn ch förhållningssätt.
Sida 4 (13) Vi har två representanter, en pedagg ifrån försklan sm deltar i genus/likabehandlingsgruppen tillsammans med de andra försklrna inm enheten, ch en pedagg sm deltar i likabehandlingsträffar på Göta Ark tillsammans med andra pedagger ifrån Södermalm. De två representanterna ska frtsätta meddela vad de diskuterat m på möten på vår APT så att alla kan ta del av infrmatin, diskussiner ch frskning inm mrådet. Vi har använt ss av pedaggisk dkumentatin för att analysera några dagliga övergångar sm tidigare kanske inte alltid upplevdes sm trygga av alla barn. Detta har lett till förändrade rutiner bland annat ser vi nu till att det alltid finns en vuxen ute på gården redan innan barnen har klätt på sig. Främja barns lika rättigheter ch möjligheter Det främjande arbetet är försklans värdegrundsarbete utifrån lärplanen ch finns i försklans förhållnings- ch arbetssätt. Det är en del i det vardagliga, långsiktiga arbetet på försklan. Att främja är att förstärka respekten för allas lika värde ch skapa förståelse för det sm kan uppfattas sm annrlunda. Det kan ckså vara till exempel kmpetensutveckling för persnalen m diskrimineringsgrunderna. 2. Försklans visin/värdegrund Här kan ni beskriva försklans visin ch värdegrund: Försklan skall lägga grunden för ett livslångt lärande där alla känner sig trygga ch har tillit till sig själv. Vi jbbar i en förskla med en stark internatinell bakgrund där familjerna präglas av mångfald, lika kulturer ch många lika mdersmål. Vi skapa en försklemiljö där barnen ska bli världsmedbrgare. 3. Försklans främjande arbete beskrivs här: Sedan kan ni beskriva hur ni arbetar främjande utifrån de lika diskrimineringsgrunderna ch respekten för alla barns lika värde (mtverka kränkande behandling). Kppla det gärna till försklans värdegrund. Vi ska tillsammans med barn ifrån båda åldersgrupperna kartlägga hur barnen trivs i försklans fysiska miljö. Vi ska använda ss av bilder av glada/ mindre glada ansikten för att underlätta det för barnen att berätta hur de trivs i miljön. Vi ska använda ss av pedaggisk dkumentatin, barnintervjuer ch bservatiner för att säkerställa att barnen känner sig trygga i alla miljöer, ch under alla övergångar.
Sida 5 (13) Stckhlm Stads förskle undersökning kan vi använda sm ett självvärderingsverktyg. Trivs barnen i försklan? Möjlighet till att invlvera barnens föräldrar utifrån resultatet. IA- rapprtering ch barnskyddsrnder. Se till att vi rapprterar ch följer upp. APT, AGM- diskutera vidare m alla frågr sm rör försklan ch hur vi ska säkerställa försklans plan mt diskriminering ch kränkande behandling. Vi frtsätter att jbba aktivt ch medvetet med den pedaggiska miljön med hjälp av böcker, musik ch material utifrån de lika diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, ålder ch bristande tillgänglighet. Vi ska köpa in nya böcker sm till exempel visa lika familjemönster. 4. Kartläggning försklans kartläggning beskrivs här: Hur har kartläggningen gått till ch vilka slutsatser m verksamheten drar ni utifrån kartläggningen. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med? Sätt upp det sm ett mål nästa år. Utifrån förra årets plan har vi jbbat mer aktivt för att bli mer medvetna pedagger med hjälp av bservatiner ch pedaggisk dkumentatin m de lika miljöer i försklan där det finns risk för kränkningar. Vi har ändrat våra rutiner till exempel i hallen ch vid talettbesök för att skapa en lugnare ch tryggare miljö.
Sida 6 (13) Vi frtsätter med att ha en öppen kmmunikatin, dialg ch utvecklingssamtal m barnens trivsel ch trygghet i försklan med deras föräldrar. Försklans PTA (Parent Teacher Assciatin, föräldraråd) har under året har varit delaktiga ch haft inflytande via e-pst, telefnkntakt ch möten med pedagger ch försklechefen. Vi följer upp resultaten i Stckhlm stads föräldraenkät varje år. Underlag för kartläggningen kan vara: Organiserade ch väl förberedda samtal med barn ch persnal m trygghet ch trivsel. Knfliktsituatiner Interna eller externa anmälningar Vårdnadshavares/barns synpunkter Utvecklingssamtal/föräldramöten med wrkshps/förskleråd RISK-incidenter ch barnskyddsrnder Kartläggning av riskmråden enligt HUS-mdellen Analys av kartläggningen I vilka situatiner känner sig barnen trygga, kränkta eller diskriminerade? På vilka platser? Har vårdnadshavare lämnat synpunkter sm tyder på att barnet känner sig trygga, kränkta eller diskriminerade? Har ni haft situatiner där barn blivit kränkta eller diskriminerade enligt någn av diskrimineringsgrunderna? Utvärdera tidigare insatser, har de haft önskad effekt? Var går gränsen mellan befgade tillrättavisningar ch kränkande behandling?
Sida 7 (13) 5. Försklans beskrivning ch analys av kartläggningen: På nedervåning har vi kartlagt att det finns en miljö där pedaggerna inte alltid har fullständig överblick över ett rum. På övervåningen har alla pedagger pratat m vilka synliga regler det finns utmhus samt diskuterat hur vi kunde göra barnen delaktiga när vi bestämma ch skriva nya gemensamma regler. På samtliga platser i försklan är det erhört viktigt att ha en närvarande pedagg under de lika övergångarna, sm till exempel, när barnen tvätta händerna innan måltider. Hur ska vi säkerställa att pedaggerna är lyhörda, aktiv ch bserverande under utmhusvistelser? Det finns många miljöer sm till exempel klätterställningen ch bakm skjulet där barnen kan gömmer sig ch därför inte alltid är inm synhåll av en vuxen. Plan mt diskriminering ch kränkande behandling ska vara ett levande dkument ch barnen ska vara mer aktiva ch delaktiga med till exempel kartläggningen. Genm en öppen dialg med föräldrarna har vi fått feedback m hur deras barn trivs i försklan. Vid fall av trivsel har vi jbbat aktivt för att ta reda på barnens situatin för att säkerställa att eventuell kränkning eller diskriminering inte får försiggå.
Sida 8 (13) Förebygga diskriminering, trakasserier ch kränkande behandling Mål: 6. Försklan beskriver sina mål för nästa år här: Utveckla pedaggernas förhållningssätt ch barnsyn genm att studera artiklar ch böcker samt diskussiner på vår APT. Utfrska ch utveckla barnens empati ch förståelse för likheter (hur vi ser lika ut, tycker ch tänker lika, har lika bakgrunder ch hur vi kan vara lika). Arbetssätt: Vi ska ta del av varandras erfarenheter ch kmpetenser genm att under APT möten ta upp ch diskutera lika situatiner sm vi har varit med m sm diskussinsunderlag för att bli ännu mer medvetna pedagger. Diskutera vad planen betyder för alla pedagger. Förstår vi alla termer på samma sätt? Genm att ta upp vardagliga situatiner kan vi diskutera m när, hur det visa sig att barnen känna sig kränkta ch hur vi kan säkerställa alla barns lika värde. Böcker, drama, rllspel Kllabrativt skapande Gruppaktiviteter med färre barn
Sida 9 (13) Uppföljning: Kntinuerligt. Terminsvis genm dkumentatin. Ansvar: Alla pedagger När insatserna ska genmföras: Innan 2018 års slut. Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet utgår från analys av kartläggningen av den tidigare planen ch händelser sm inträffat under året till exempel anmälningar eller incidenter i RISK/IA. Vad visade kartläggningen att ni behöver jbba vidare med sm mål i nästa års plan? Kan insatser till exempel planeras tillsammans med barnen. Hur invlveras vårdnadshavare i arbetet? 7. Försklans förebyggande arbete beskrivs här: Utvärdera miljön, böcker ch materialval utifrån planen. Reflektera på namnen på försklans rum ch se till att de inte är könskdade. Genm frtlöpande diskussiner m våra lika förhållnings- ch arbetssätt kan vi arbeta mt en gemensam samsyn. Aktivt samarbete ch bra kmmunikatin mellan försklan ch hemmet med hjälp av till exempel: månadsbrev, föräldramöten, möten med föräldrar vid behv, tillsammans med den dagliga öppna dialgen mellan pedagger ch föräldrarna. Upptäcka/utreda/Åtgärda Upptäcka: Persnal kntaktar försklechef m händelsen. Försklechefen kntaktar avdelningschef på. En anmälan görs på blankett 1 sm finns i Södermalms mallar (Anvisningar, mallar ch listr). Utreda: Utred snarast upplevelser av kränkning utan att värdera. Använd blankett 2 (Anvisningar, mallar ch listr). När persnal misstänks ha kränkt/trakasserat barn ska försklechefen alltid ansvara för utredningen. Dkumentera: Dkumentera/utred ch följ upp interna anmälningar på förvaltningens blanketter 1-3 (Anvisningar, mallar ch listr). Åtgärda/Förslag till åtgärder:
Sida 10 (13) Följa upp: Dkumentera ckså hur ch när ni tänker följa upp föreslagna åtgärder på blankett 3. Om åtgärderna inte har haft önskad effekt beskriv varför ch föreslå nya åtgärder tills kränkningarna har upphört. Följa upp på förvaltningen: Om försklan får en intern anmälan eller en anmälan till Sklinspektinen/be skrivs ett yttrande till Sciala delegatinen. De föreslagna åtgärderna följs sedan upp tillsammans med förvaltningen. Avsluta: Avslutningssamtal där alla berörda parter träffas för att kmma överens m att t ex kränkningar har upphört. Har försklan dkumenterat någn utredning m kränkning, diskriminering eller trakasserier under året?
Sida 11 (13) Ansvarsfördelning - anmälningsplikt Försklechef Försklechef är skyldig att anmäla m barn/vårdnadshavare anser att barnet är utsatt för kränkning/diskriminering till chefen för. Anmälan görs på blankett 1, utredning på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Persnal När persnal får kännedm m att ett barn/vårdnadshavare anser sig/barnet ha blivit utsatt för kränkande behandling/diskriminering är hen skyldig att dkumentera ch anmäla händelsen till försklechefen. Anmälan görs på blankett 1.Utredning görs på blankett 2 ch uppföljning på blankett 3 sm finns i katalgen Anvisningar, mallar ch listr. Avdelningschef Avdelningschef är skyldig att anmäla händelsen till stadsdelsnämnden sm är ytterst ansvarig. Anmälningar görs till Sciala Delegatinen. Barn, vårdnadshavare ch persnals delaktighet 8. Försklan beskriver hur barnen varit delaktiga i likabehandlingsarbetet: Genm att ha öppna diskussiner tillsammans med barnen sm rör deras vardag på försklan, exempelvis, alla får vara med ch alla människrs lika värde. Genm att ta en aktiv rll i pedaggisk dkumentatin ch kartlägga hur de trivs i lika miljöer i försklan. Genm att läsa lika böcker. Barnen har byggt upp psitiva relatiner till de vuxna på försklan ch tillit till dem. De kan närma sig en vuxen sm lyssnar på dem ch respekterar dem m de till exempel känner sig kränkta. 9. Här beskriver försklan hur vårdnadshavare har varit delaktiga i arbetet: Föräldramöten två gånger på år med fkus på försklans värdegrund ch syfte. PTA- delaktighet, inflytande, öppen kmmunikatin, frum för att förbättra ch underlätta kmmunikatin mellan hemmet ch försklan. Möten mellan PTA, förskllärare ch försklechefen under året.
Sida 12 (13) Öppen dialg med föräldrarna när de hämtar ch lämnar sina barn. Pedaggerna har tagit emt infrmatin när föräldrarna infrmerat att deras barn känt sig kränkta ch har sedan återkpplat hur vi har arbetat med frågan. Försklans plan är tillgänglig på nätet ch föräldrarna är medvetna m hur vi jbbar aktivt med den via månadsbrev ch föräldramöten. Beskriv hur vårdnadshavarna varit delaktiga i likabehandlingsarbetet ch tagit del av planen. Kmmunikatin Planen ska innehålla rutiner för när ch hur infrmatinen ska spridas till persnal, vårdnadshavare ch barn. Barn ch vårdnadshavare ska veta vem man vänder sig till på försklan m ett barn/vårdnadshavare anser att ett barn är utsatt för kränkning/diskriminering ch vilka rutiner sm gäller. 10. Här beskriver försklan hur infrmatinen m planen sprids till barn, vårdnadshavare ch persnal: Barnen är delaktiga i planeringen ch utförandet av planen för det kmmande året med hjälp av diskussiner, bservatiner ch kartläggningar. Vi har ett öppet klimat där barnen uppmuntras att säga till pedaggerna m de känna sig kränkta. Vi pedagger jbbar prfessinellt ch är lyhörda för hur barnen känner sig ch vad de säger. Vi intrducerar den nya planen till alla medarbetare ch nya pedagger. Vi har en representant på försklan sm tar extra ansvar för att se till att planen blir ett levande dkument tillsammans med stöd av ny frskning ch genm att ta del i lika likabehandlingsmöten. Här får vi tips m hur barnen ch föräldrarna kan vara ännu mer delaktiga, hur miljön ska kartläggas, med mera. APT varje månad.
Sida 13 (13)