DET SITTER INTE I VÄGGARNA!

Relevanta dokument
DET SYNLIGA BARNET HUR LYSSNAR VI PÅ BARNEN? MARTINA LUNDSTRÖM BARNS PERSPEKTIV I KVALITETSARBETET

BARNS INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN

BARNS INFLYTANDE I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN

Framtiden för den jämlika småbarnspedagogiken

Det lokala arbetet med planen för småbarnspedagogiken i Vasa. Tammerfors Sept.2016

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

LEDA KOLLEGOR I FÖRSKOLAN

Välkommen till Väjerns förskola

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN FÖRSKOLAN I BÖRJAN AV DET LIVSLÅNGA LÄRANDET. En broschyr om Emmaboda kommuns kommunala förskola

Pedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

för Rens förskolor Bollnäs kommun

Förskolan Regattans verksamhetsbeskrivning

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Välkommen till Smögens förskola

Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!

Uppdraget. Vad innebär den reviderade läroplanen och den nya skollagen?

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Verksamhetsidé för de kommunala förskolorna i Nynäshamns kommun

BARNKONVENTIONEN I FÖRSKOLAN

En förskolechefs tankar och reflektioner kring att arbeta utifrån en verksamhetsidé

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Förväntansdokument Lars Björkqvist Sektorschef

Från ord till handling en innovativ lek- och lärmiljö i förskolan

Verksamhetsplan ht och vt Inledning:

Kvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!

FÖRSKOLAN SPILTANS PEDAGOGISKA VISION

Västra Vrams strategi för

Statens skolverks författningssamling

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

När leken och lärandet får gå hand i hand.

i vardagen, som följer som en röd tråd tillsammans med den sociala kompetensen. Ytterligare information om kommunens förskolor,

Lärande lek i förskoleklass så möjliggörs ett meningsfullt lärande

Förskolan Klockarängens Arbetsplan

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Läroplan för förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

V E R K S A M H E T S P L A N 2009 Brunna, Gröna-Lund och Stamvägens förskolor

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Esbo stad Protokoll 92. Nämnden Svenska rum Sida 1 / 1

Specialpedagogiska skolmyndigheten välkomnar en revidering av läroplan för förskolan och lämnar här synpunkter på valda delar.

Uppdragsplan För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

ARBETSPLAN FÖR STENINGE FÖRSKOLOR

Lokal Arbetsplan Gubbabackens förskola 2013

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Norra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "

Vi ser hela dagen som ett lärande och vi arbetar medvetet med att ge barnen tid, utrymme och inflytande.

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2016/17

Välkommen till Fyren!

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Kvibergsskolan F-3. Grundskolan Göteborgs Stad. Att välja förskoleklass och skola

Specialförskolan Galaxens verksamhetsidé

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Verksamheten skall utgå från barnens erfarenhetsvärld,intressen, motivation och drivkraft att söka kunskaper. Barn söker och erövrar kunskap genom

Skolförvaltningen Sörgårdens förskola MÅLBILD. Mölndal (reviderad augusti -16)

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Lokal arbetsplan Aspbackens och Silverskattens Förskolor

Foto: Tommy O. Andersson/BIldarkivet.se. Visionsdokument för Bromöllas utbildningsverksamhet

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Prästkragens förskola. Danderyds Kommun

Skolplan Med blick för lärande

En förskola för alla där kunskap och människor växer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SNIGELN. Hösten- 2013

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Arbetsplan. Killingens förskola

2.1 Normer och värden

Bilaga 1. Förskoleenheternas resultatredovisning i sammandrag. a. Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling

M3P Förskolor VERKSAMHETSPLAN

Välkommen till Förskolerådet

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

Senast uppdaterad: april Kristina Westlund

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN SMÅTTINGGÅRDEN Avd Bikupan ht 2013

Dokumentation för dig som deltagit i kursen: Förskoleklassens uppdrag - hur utformar vi förskoleklassens verksamhet?

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Guldmedens Förskola. Lokal arbetsplan

Tyck till om förskolans kvalitet!

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret

B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Transkript:

DET SITTER INTE I VÄGGARNA! MARTINA LUNDSTRÖM Finlandssvensk utbildningskonferens, Helsingfors 2017

MARTINA LUNDSTRÖM PEDAGOGISTA OCH UTBILDNINGSKONSULT Kontakt: info@martinalundstrom.se Hemsida: www.martinalundstrom.se Blogg:Mötesplats för lärande (blogg.martinalundstrom.se) Lärarförlaget, 2016 Facebook: Mötesplats för lärande Instagram: motesplatsforlarande Twitter: @MartinaL71 Lärarförlaget, 2014

JANUZ KORCZAK 1887-1942 polsk-judisk läkare, författare och barnpedagog Det finns inga barn - de är människor. Hans tankar la grunden till den första barnkonventionen.

BARNKONVENTIONEN slår fast att barn är en människa under 18 år. att varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet och att barnets åsikt ska beaktas. Foto: Sofia Eliasson

FORSKNING? En del forskare hävdar att utbildningsväsendet, paradoxalt nog, är en av de samhällsinstitutioner som har svårast att förändras i riktning mot att respektera barn och unga som fullvärdiga rättighetsutövare. Ur Det synliga barnet - barns perspektiv i kvalitetsarbetet (Lundström, 2016)

MÄNNISKOR SYNSÄTT PÅ BARN OCH BARNDOM info@martinalundstrom.se

HUR SER JAG PÅ MÄNNISKOR? MED EN PUNKTUELL BLICK? Fristående och sluten med inneboende egenskaper. MED EN RELATIONELL BLICK? Intersubjektivt öppen och interagerande med andra. Foto: Sofia Eliasson

TVÅ PERSPEKTIV PÅ BARNDOM SOM VI HELA TIDEN MÅSTE FÖRHÅLLA OSS TILL: BEING En tid i en människas liv som är, med ett värde här och nu. BECOMING En tid i en människas liv då man är på väg att bli något/någon. Foto: Sofia Eliasson

LAGEN OM SMÅBARNSPEDAGOGIK (BEING- PERSPEKTIV) Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: Trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet. Säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt. (Kap 1, 2a ) Foto: Sofia Eliasson

LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (BEING-PERSPEKTIV) Utbildningsanordnaren ska främja alla elevers delaktighet och se till att alla elever har möjlighet att delta i skolans verksamhet och utveckling samt att de har möjlighet att uttrycka sin åsikt i frågor som gäller elevernas ställning. Eleverna ska ges möjlighet att delta i beredningen av läroplanen och de planer som hänför sig till den och i beredningen av skolans ordningsstadga. (Kap 8, 47a ) Foto: Sofia Eliasson

LAGARNAS BECOMING-PERSPEKTIV Målet för den utbildning som avses i denna lag är att stödja elevernas utveckling till humana människor och etiskt ansvarskännande samhällsmedlemmar samt att ge dem sådana kunskaper och färdigheter som de behöver i livet. (Lag om grundläggande utbildning, Kap 1 2 ) Syftet med småbarnspedagogiken som avses i denna lag är att: 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet, 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap, (Lag om småbarnspedagogik, Kap 1 2 ) info@martinalundstrom.se

MÄNNISKOR VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT BARN HAR INFLYTANDE I FÖRSKOLAN? SAMHÄLLET info@martinalundstrom.se

LÄRANDESYN info@martinalundstrom.se

SOCIOKULTURELLT PERSPEKTIV PÅ HUR LÄRANDE GÅR TILL Bild: www.unipoll.se info@martinalundstrom.se

[språkutveckling] är att tillägna sig en allt bredare och djupare repertoar av varierade språkliga verksamheter. Det räcker då inte med övning av isolerade färdigheter som till exempel stavning, ordkunskap och grammatik eftersom språk utvecklas genom att det används i meningsfulla sammanhang. Barnen och eleverna behöver få många möjligheter att tala och skriva i kommunikationssituationer där det de säger och skriver har en mening utöver själva övningen, till exempel att informera om något eller att övertyga om en åsikt, eller att någon eller några ska ha utbyte av det barnet eller eleven säger eller skriver. Källa: Få syn på språket - ett kommentarmaterial om språkoch kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen (Skolverket, 2012)

LORIS MALAGUZZI Sällan tilltror man barn om att kunna skapa teorier av allmänt slag. Barn är inte rädda för att skapa teorier om jorden, om himlen, om hur världen uppstod. / / Allt det här kan kanske ge upphov till någon oro, men oss ger det istället mycket glädje. Här får vi ett vittnesbörd på den tilltro vi ger barnen och vi får anledning att utveckla vårt yrke, vårt beteende, vårt uppförande, våra tankar. Ur Intervju 930524, publicerad i Modern Barndom nr 2/12

KUNSKAPSSYN info@martinalundstrom.se

Ta vara på barns associationer! De bygger broar mellan fakta fantasi filosofi hypotes teori info@martinalundstrom.se

VAD BEHÖVER KÄNNETECKNA VÅR VERKSAMHET FÖR ATT VI SKA STÖDJA OCH STIMULERA BARNS UTFORSKANDE? info@martinalundstrom.se

PEDAGOGISKT LEDARSKAP info@martinalundstrom.se

Jag ser en viktig skillnad mellan att vara förälder, eller vuxen i största allmänhet, och att vara pedagog i förhållande till barn. Det som avgör varför pedagogen med nödvändighet behöver reflektera över och synliggöra sina perspektiv är hennes offentliga uppdrag som yrkesmänniska, som har att följa de måldokument som samhället anger. Elisabeth Arnér, 2006

Jag måste sätta mig själv i relation till barnet.

Vad JAG tänker att en plats för utbildning ska vara får konsekvenser för hur JAG tycker att miljön ska inredas, hur JAG tycker att dagen ska organiseras och hur JAG kommunicerar med och förhåller mig till barnen och barnens kommunikation. info@martinalundstrom.se

info@martinalundstrom.se EN RELATIONELL BLICK PÅ BARN OCH UTBILDNINGSPLATSEN OCH OSS SJÄLVA DÄR VI KONSTRUERAR VARANDRA - DÄR VI BLIR

info@martinalundstrom.se VISION - VAD DEN HÄR FÖRSKOLAN/SKOLAN SKA BLI En vision är framtidsinriktad och beskriver vad man vill uppnå med verksamheten. Ur Lärandebaserad skolutveckling - Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat av H Scherp (2014, s 178) En organisations vision behöver inspirera till handling, vilket underlättas om den går att relatera till nuvarande kultur. Drivkraften i visionen blir starkare om man identifierar och tar hjälp av framgångsfaktorer från det som har varit. Ur Scoolculture rewiered - How to define, assess and transform it av S Gruenert & T Whitaker (2015)

info@martinalundstrom.se VERKSAMHETSIDÉ - VÄGEN MOT VISIONEN En verksamhetsidé beskriver vad som behöver känneteckna verksamheten för att man ska uppnå det man vill uppnå. Ur Lärandebaserad skolutveckling - Lärglädjens förutsättningar, förverkligande och resultat av H Scherp (2014, s 178) Vad finns det i vår verksamhet idag som vi kan använda och vidareutveckla för att nå visionen? Vad behöver vi förändra/ta bort/lägga till för att nå visionen?

Ur Barnets rätt till respekt av Janus Korczak (1928)