Maria Bendtsen Kronkvist

Relevanta dokument
psykiatrisk vård: ett forskningsprojekt

Återhämtning och Delat beslutsfattande

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Delat beslutsfattande i vård och stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. - It takes two to tango

Personcentrerad psykosvård. Forskningsresultat från implementeringsprojekt vid Psykiatri psykos, SU

Shared decision making. en introduktion till delat beslutsfattande inom psykiatrisk vård

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Brukarinflytande KARLSTADS UNIVERSITET FOU VÄLFÄRD VÄRMLAND. (Civildepartementet 1991)

SUPPORTED EMPLOYMENT. IPS (Indivdual Placement and Support) en metod som utgår från ett brukarperspektiv.

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

BARNPERSPEKTIV I PSYKOSVÅRDEN

Att implementera Delat beslutsfattande

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Delat beslutsfattande

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd,

-Stöd för styrning och ledning

Psykisk hälsa i primärvård

Återhämtning från psykiska funktionshinder; Kunskap, vision, metoder. David Rosenberg, fil.dr. i socialt arbete David Rosenberg Umeå Universitet

CENTRUM FÖR PERSONCENTRERAD VÅRD - GPCC VAD FINNS DET FÖR KUNSKAP OM VAD SOM PÅVERKAR IMPLEMENTERING?

Kan missbrukare bestämma själv?

FÖRÄLDRASTÖD I GRUPP INOM PRIMÄRVÅRDEN FÖR BLIVANDE OCH NYBLIVNA FÖRÄLDRAR

Delat beslutsfattande

Från ord till handling

Införande och utvärdering av peer support inom svensk psykiatri

Vårdsamordnare för psykisk ohälsa hur fungerar det för primärvårdens patienter? Cecilia Björkelund Enheten för allmänmedicin Göteborgs universitet

Pedagogik och ledarskap Kärnkompetenser för omvårdnad igår-idag-i morgon

13 kommuner i Jönköpings län i samverkan med Region psykiatrin

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Hur förverkligar vi bästa tillgängliga kunskap för diagnostik och behandling av psykisk ohälsa hos barn och unga?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Om vård- och omsorgstagares delaktighet

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Lena Flyckt

HÄLSA, JOBB OCH GEMENSKAP OM HUR VÄLFÄRDSSYSTEMET BÄST STÖTTAR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING. Urban Markström

Riktlinjer för ECT-behandling. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Återhämtningsinriktad psykiatri i Jönköpings län

Förändring, evidens och lärande

Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD

Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande. Publicerades 3 februari

Somatisk hälso- och sjukvård för personer med långvarig psykisk sjukdom Marie Rusner, forskningschef Södra Älvsborgs Sjukhus, adjungerad lektor

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Camilla Bogarve

Somatisk vård för personer med långvarig psykisk sjukdom

Sammanfattning från inspirationsdagen om ökad patient- /brukarmedverkan, av Sofia Wange. 20/4 2016

Multidisciplinära konferenser i cancervården: funktioner och erfarenheter

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Samtalskonst steg 2+ Och sen då?

Primärvård Hur blir den bäst?

Koordinatorer för att stärka Brukarmakten

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala

Studier anhörigas erfarenheter av mötet med psykiatrisk vård

PRIO (Plan för riktade insatser inom psykisk ohälsa) satsningen

TMR en social investering. Ht Katarina Laundy Frisenstam, leg psykolog, doktorand i medicin, Projektledare TMR

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Omvårdnad AV, Hälsa och rehabilitering inom öppna vårdformer, 10,5 hp

Health café. Self help groups. Learning café. Focus on support to people with chronic diseases and their families

DEPLYFTET. implementering av SFBUPs riktlinje Depression. Magnus Oleni, BUP Halland Håkan Jarbin, SFBUP

Anhörigas möte med vården: Betydelsefullt bemötande från vårdpersonal

Institutionen för hälsovetenskap Kurskod AOP600. Avancerad omvårdnad vid psykisk ohälsa, 7.5 högskolepoäng

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Göteborg 20 januari, 2017 Jouanita Törnström utbildningsadministratör & kursledare.

Psykosociala stödinsatser. Boendeinsatser

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Att avbryta sina medarbetare är det en patientsäkerhetsrisk? Bild: Bertil Ericsson/sverigesradio.se

Behandling vid samsjuklighet

EN ÖKAD AMBITIONSNIVÅ

Lyssna för att förändra. Hur tar man bäst tillvara brukares erfarenheter och kunskaper i sitt kommunala förbättrings - och utvecklingsarbete?

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Supported Employment och Supported Education - rehabiliteringsmodeller som stödjer återhämtning och skapar nya vägar till arbete

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Camilla Bogarve och Anna Glistrup

Vad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)

Återhämtning - en introduktion

DELAT BESLUTSFATTANDE I PSYKIATRISK VÅRD OCH STÖD ÖVERSÄTTNING OCH VALIDERING AV TRE INSTRUMENT SOM MÄTER DELAT BESLUTFATTANDE

Bättre vård för. -beskrivning av psykisk ohälsa och kostnader, samt utvärdering av en internetbaserad intervention

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Ätstörningar vid fetma

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk ohälsa

fokus på anhöriga nr 17 maj 2010

Att utveckla brukarinflytandet om makt och demokrati Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare, SKL.

Från Guru till Guide - personcentrerad vård i Landstinget Sörmland

STÖD TILL ÅTERHÄMTNING:

Faktorer som påverkar ungdomars livsvillkor, psykisk hälsa och alkoholoch. Beroendedagen, 14 sept 2017

VÄLKOMMEN! Samskapande dialog för en sammanhållen vård och omsorg

Vägledning inom ADHD arbetas fram av Socialstyrelsen

ADHD in persons with Substance Use Disorder (SUD) - characteristics, treatment and follow-up

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid Schizofreni och Schizofreniliknande tillstånd

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet

Evidensbaserat samarbete mellan primärvård och psykiatri

God heldygnsvård för patienter med självskadebeteende. Nio råd från Nationella Självskadeprojektet

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Transkript:

Maria Bendtsen Kronkvist

Bakgrund Personer med psykisk ohälsa behöver bli stärkta I sin roll som patient och medborgare En av tre avbryter sin behandling / troligtvis fler Avsaknad eller lite inflytande/delaktighet kan vara en anledning till detta Rättigheten för dessa personer att få ta del av den vård och omsorg som erbjuds, och besluta om dessa åtgärder behöver stärkas Nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd., 2011 Brian et al (2009)

Behov? Behov i Sverige av mer forskning inom psykiatrisk verksamhet Delaktighet en viktig grundsten inom återhämnting Delat beslutsfattande kan vara en metod för att öka delaktigheten Den forskning som finns gällande delat beslutsfattande är mestadels fokuserad på somatisk vård. Att studera delat beslutsfattande på HVB/Särskilda boenden är inte beforskat Foto: Jonas Bergqvist

Riktlinjer och rekommendationer Patientlagen Socialtjänstlagen Nationella riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd Rekommendationer från det Nationella självskadeprojektet Kliniska riktlinjer, Stöd för vuxna med ADHD Bättre insatser vid missbruk och beroende Evidens baserad praktik

Delat beslutsfattande på boenden utifrån socialtjänstlagen Delat beslutsfattande bör testas och införas på enheter Boende utifrån socialtjänstlagen är i behov av metoder för att bättre arbeta med delaktighet Detta kan resultera I mer inflytande för personer som vistas på dessa enheter Dessa personer behöver ta en aktiv del I beslutsfatatnde Personalen på enheterna är i behov av en model för att låta personerna ta en aktiv del Maktbalansen

Delat beslutsfattande SDM en metod för att fatta beslut! 1. Minst två personer delaktiga 2. Information och åsikter delas och diskuteras 3. Vad är viktigt bådas ansvar diskuteras för och nackdelar med alternativen diksuteras 4. Beslut baseras på bådas överenskommelse Duncan, Best, & Hagen, 2010 Makoul & Clayman, 2006 Towle & Godolphin, 1999

Min forskning Delat beslutsfattande som en del av återhämtningsinriktad behandling för vuxna med psykisk ohälsa.

Studie kontext Sverige Ca 15 boenden utifrån socialtjänstlagen delade på Ca450 personer med allvarlig psykisk ohälsa Olika behov Olika diagnoser Ca 400 anställda Sjuksköterskor Socionomer Arbetsterapeuter Psykitariker Undersköterskor Behanldingspedagoger Ålder 18 år och uppåt Kön Män och kvinnor Frivilligt / LPT/LRV i öppen form

Upplägg av studier Delat beslutsfattande som en del av återhämtningsinriktad behandling för vuxna med psykisk ohälsa. 1 2 3 4 Upplevda förändingar I attityder gällande kunskap om återhämtning och delaktighet bland personalen efter en utbildningsinsats Meningen med delaktighet I beslutssituationer för personer med psyksiksk ohälsa vistandes på boenden utifrån socialtjänstalegn. Effekterna av SDM efter en intervention på beonden utifrån socialtjänstalgen från ett brukarperspektiv Effekterna av SDM efter en intervention på beonden utifrån socialtjänstalgen från ett personalperspektiv

Resultat - Kvantitativt Hög nivå av Återhämtningsinriktning före interventionen Vid uppföljning Det första steget mot återhämtning är att brukarens symtom är under kontroll 3.15 2.70 (p=0.003) Personer med psykisk funktionsnedsättning/missbruksproblem bör inte tvingas att ta ansvar i sitt dagliga liv 4.38 4.0 (p=0.04) Återhämtning är inte lika viktigt för dem med en aktiv psykos/missbruk 4.45 4.30 (p=0.05). Minskade symtom är en absolut nödvändig komponent i återhämtning 3.01 2.52 (p=0.02) Andra personer som återhämtat sig från psykisk ohälsa/missbruk kan vara lika behjälpliga för en brukares återhämtning som personal som arbetar inom vård, stöd och servicesektorn. 4.39 4.24 (p=0.05) RKI factor 2 Icke linjär process 3.30-3.01 (p=0.01)

Resultat kvalitativt - intervjuer Teoretisk kunskap Stärkt teoretisk kunskap Icke-linjär process Helhetssyn Förändrad attityd i prakitisk kunskap Att aktivt stötta personerna dagligen att ta eget ansvar Personen måste vara en som tar beslut Delat beslutsfattande kan vara en modell Större kunskap om påverkande faktorer i vardagen Samarbeta med andra över proffessionsgränser Närstående/ Anhöriga medverkande vid besluts-situationer

Citat från intervjuer //...// återhämtningsprocessen är inte ett begrepp som jag tidigare varit i kontakt med inom mitt arbete. Det är ett nytt begrepp för mig //...// jag har blivit stärkt // // när det är viktigt med dealktighet och att de måste vara med när beslut skall tas. Jag kan prata mer övertygande för det nu.

Handledare Prof. Mikael Sandlund, Umeå University Patrik Dahlqvist Jönsson, R.N., Ph.D., FOUU Halland David Rosenberg, Ph.D., Dept of Social work, Umeå University Karl-Anton Forsberg, R.N., Ph.D., Socialpsykiatriskt kunskapscentrum

Att utveckla ett beslutsstöd för Delat Beslutsfattande i psykiatrisk vård och stöd Två studier Katarina Grim Doktorand i socialt arbete Högskolan dalarna och Karlstad universitet

Study I: Shared decision making in mental health care A user perspective on decisional needs in community based services Published in International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2016 Study II:Development- and usability testing of a web-based decision support for users and health professionals in psychiatric services Published in Psychiatric Rehabilitation Journal, 2017

Några huvudfynd Respondenter uttryckte: känna sig underlägsen och betraktas som att ha sämre omdöme vilja inkludera andra personer i beslutsprocessen personlig kompetens och kunskap viktigt för val av interventioner individanpassade informationskanaler och format

DEAL Delat beslutsfattande i psykiatrisk heldygnsvård Tove Janarv Doktorand Umeå universitet ST-läkare i psykiatri

Hur beredd är jag för att fatta ett beslut? (SURE) Ja Nej 1. Känner du dig säker på vilket alternativ som är bäst för dig? 2. Känner du till fördelarna och nackdelarna med varje alternativ? 3. Är du klar över vilka fördelar och nackdelar är viktigast för dig? 4. Har du tillräckligt med råd och stöd för att göra ett val?

Resultat från en fråga från enkäten SURE med 51 studiedeltagare i pilotstudien. 20

Resultat från en fråga från enkäten Dyadic Option med svar från 51 patienter efter utskrivningssamtal.

Patientlagen 2014 Paternalism vs Partnerskap

How are we doing? 18 000 tvångsvårdstillfällen/år i Sverige. 40 60% av personer med schizofreni diagnos avbryter förskriven medicinering Socialstyrelsens statistikdatabas Psykiatrisk tvångsvård [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen. 2011-. [cited 2017 Oct 16]. Available from: http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/psykiatrisktvangsvard Valenstein, M., Ganoczy, D., McCarthy, J. F., Myra Kim, H., Lee, T. A., & Blow, F. C. (2006). Antipsychotic adherence over time among patients receiving treatment for schizophrenia: a retrospective review. J Clin Psychiatry, 67, 1542 1550. Gilmer, T. P., Ph D, Dolder, C. R., Pharm D, Lacro, J. P., Folsom, D. P., Lindamer, L., Garcia, P., Jeste, D. V. (2004). Adherence to treatment with antipsychotic medication and health care costs among medicaid beneficiaries with schizophrenia. Am J Psychiatry, 16, 692 699.

Den kliniska vardagen

Delat beslutsfattande i tre steg: 1. Valmöjligheten uppmärksammas Elwyn, G., Frosch, D., Thomson, R., Joseph-Wiliams, N., Lloyd, A., Kinnersley, P., Barry, M. (2012). Shared decision making: a model for clinical practice. J Gen Intern Med, 27(10), 1361-1367.

Delat beslutsfattande i tre steg: 2. samtal om alternativ

Delat beslutsfattande i tre steg: 3. beslutssamtal

Delat beslutsfattande och evidens? Bättre informerade och nöjdare patienter Utan ökad tidsåtgång eller ökat behov av resurser MEN Inte tydligt förbättrade kliniska utfallsmått Inte bättre följsamhet till läkares ordinationer eller färre dagar inneliggande vård Duncan, E., Best, C. & Hagen, S (2010). Shared decision making interventions for people with mental health conditions. Cochrane Database Syst Rev, (1). DOI: 10.1002/14651858.CD007297.pub2 Stacey, D., Légaré, F., Col, N. F., Bennett, C. L., Barry, M. J., Eden, K. B., Wu, J. H. (2014). Decision aids for people facing health treatment or screening decisions. Cochrane Database Syst Rev, (1). doi: 10.1002/14651858.CD001431.pub4.

Ett beslut behöver fattas DEAL Delat beslutsfattande för ökad delaktighet i psykiatrisk vård Beslut fattas och uppföljning bestäms Fördelar, nackdelar, personliga och professionella värderingar. Alternativ till beslut

Film om Delat beslutsfattande