Årsrapport Driftnämnden Hallands sjukhus. Hallands sjukhus underställd. Sida 1 av 35

Årsrapport 2014 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Hallands sjukhus Sida 1 av 35

Årsrapport 2014 är indelad i två delar: huvudrapport för Driftnämnden Hallands sjukhus respektive Driftnämnden Öppen specialiserad vård fördjupningsdel (text och statistikbilaga) Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning 2.0 Produktion 3.0 Patientsäkerhet och kvalitet 4.0 Tillgänglighet 5.0 Personal 6.0 Ekonomi 7.0 Framtidsavsnitt 8.0 Hallands sjukhus mål 2014 8.0 Uppdrag 2014 Fördjupningsdel bilagor: Tillgänglighet Kvalitetindikatorer Personal Faktarutor Investeringar Intern kontrollplan 2015 Driftnämnden Hallands sjukhus Mikaela Waltersson Driftnämndens ordförande Lena Johansson Sjukhuschef Sida 2 av 35

1.0 Sammanfattning Produktion Hallands sjukhus tog 2014 hand om fler patienter än budgeterat och fler patienter än föregående år. Detta möjliggjordes av en liten sänkning av medelvårdtiden och en liten höjning av beläggningsgraden. Patientmixen har varit något annorlunda med några färre patienter med tunga DRG vikter (Diagnosrelaterade grupper) och fler patienter med lättare vikter. Detta har gjort att produktionen mätt i DRG poäng inte når upp till budgeterad eller föregående års nivå. I jämförelse med 2013 ses också en ökning inom öppenvårdsverksamheten både för antalet mottagningsbesök och den del som är DRG ersatt. I den senare ses dock en negativ avvikelse mot budget. Cytostatikapoängen har ökat jämfört mot 2013 och överskrider budget. Patientsäkerhet och kvalitet Tillgänglighet Personal Ekonomi Åtgärder för ekonomi i balans Mål och uppdrag I öppna jämförelser uppvisar Halland fortfarande ett bra resultat när det gäller totalindex, där samtliga indikatorer vägs samman. Andra nationella mätningar visar på förbättringsområden som utskrivnings och läkemedelsprocessen, vilka pågår i form av Trygg hemgång samt fördjupad och enkel läkemedesgenomgång och läkemedelsberättelse. Hallands sjukhus har infört förvaltningsmodell för områdena: fall, nutrition, hygien, smärta och trycksår. I genomsnitt finns drygt 20 utskrivningsklara patienter per dag på Hallands sjukhus, arbete kring detta pågår i samverkan med berörda vårdgivare. Rehabiliteringsmedicin Halland har blivit internationellt ackrediterade under 2014. Tillgängligheten är generellt god med tillgänglighet för utförda nybesök och behandling över 80 procent. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. Hallands sjukhus ligger under målvärdet för återbesök till läkare. Störst utmaning att klara återbesöken inom måldatum finns inom de medicinska specialiteterna, främst kardiologi och diabetesvården. Hallands Sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda och arbetad tid i relation till 2013. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013 och arbetad tid för sjuksköterskor är i nivå med 2012. Samtidigt har behovet av bemanning under perioden ökat utifrån de beslut om förstärkningar som har skett kopplat till arbetsmiljöåtgärder t.ex. vid akuten. Utökat behov av sjuksköterskor och svårighet att rekrytera vissa specialistläkare har medfört behov av bemanningsföretag. För att utveckla analysen av arbetad tid pågår ett omfattande arbete inom ramen för produktions och kapacitetsättningsarbetet för att kunna följa upp arbetat tid gentemot plan. Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus (DN HS) är minus 153 mnkr. Dock visar regionvården ett överskott på 26 mnkr, vilket gör att vårdverksamheten har ett underskott på 179 mnkr. Ett intensivt arbete pågår med åtgärder både internt och i regionen centralt. DN HS har tagit ett antal beslut för att bryta kostnadsutvecklingen dels i form av ett antal effektiviseringsåtgärder inom verksamheten och dels har produktions och kapacitetsplanering (PKP) införts inom slutenvården. Detta arbete fortsätter i utökad utsträckning med nya åtgärder under 2015 och införandet av PKP inom öppenvården och operationsverksamheten. Av effektiviseringarna inom DNHS på 20 mnkr har förvaltningen uppnått 13,6 mnkr. Ett strukturerat åtgärdsarbete pågår och fortsätter under 2015 i syfte att anpassa verksamheten till de ekonomiska förutsättningarna. Det finns en god måluppfyllelse inom flera målområden, som hälsa och tillgänglighet samt miljö. Sida 3 av 35

2.0 Produktion Hallands sjukhus tog 2014 hand om fler patienter än budgeterat och fler patienter än föregående år. Detta möjliggjordes av en liten sänkning av medelvårdtiden och en liten höjning av beläggningsgraden. Patientmixen har varit något annorlunda med några färre patienter med tunga DRG vikter och fler patienter med lättare vikter. Detta har gjort att produktionen mätt i DRG poäng inte når upp till budgeterad eller föregående års nivå. I jämförelse med 2013 ses också en ökning inom öppenvårdsverksamheten både gällande antalet mottagningsbesök och i den delen som är DRG ersatt. I den senare ses dock en negativ avvikelse mot budget. Cytostatikapoängen har fortsatt öka jämfört mot 2013 och överskrider även budget. Slutenvård, dagkirurgi och mottagningsverksamhet Tabellen ger en översikt över utfallet 2014 i jämförelse med samma period 2013. Analys av innehållet beskrivs i avsnitten nedan. Hallands Sjukhus, nämnd HS, Dec Utfall ack 2013 Utfall ack 2014 Förändring antal % period budget Diff mot bu antal % Årsbudget Fakturerade vårdtillfällen (Sjukhus) 40 137 40 911 774 1,9% 41 377 466 1,1% 41 377 Fakturerade DRG poäng SV (Sjukhus) 37 000 36 792 209 0,6% 37 601 809 2,2% 37 601 Case mix index SV (Sjukhus) 0,9219 0,8993 0,0225 0,9087 Antal vårdtillfällen (Klinik) 42 218 42 748 530 1,3% 42 267 481 1,1% 42 267 Antal DRG poäng SV (Klinik) 38 258 38 302 44 0,1% 38 525 223 0,6% 38 525 Case mix index SV (Klinik) 0,9062 0,8960 0,0102 0,9115 Antal disponibla vårdplatser 559 558 0 568 Beläggningsgrad 91,0% 91,6% 0,6% 86,2% Medelvårdtid 4,39 4,37 0,03 4,22 Kvot DRG Sjukhus/DRG Klinik 0,967 0,961 0,007 0,9760 Antal DRG poäng ÖV 4 962 5 074 112 2,3% 5 334 260 4,9% 5 334 Antal besök DRG ÖV 38 295 39 294 999 2,6% 41 737 2 443 5,9% 41 737 Case mix index ÖV 0,1296 0,1291 0,0004 0,1278 Cytostatika läkem 977 1 166 189 19,3% 1 099 67 6,1% 1 099 Antal Läkarbesök 239 429 242 359 2 930 1,2% 231 100 11 259 4,9% 231 100 Antal sjukv beh 150 342 156 420 6 078 4,0% 140 000 16 420 11,7% 140 000 Slutenvård Hallands sjukhus tog 2014, sett till klinikvårdtillfällen, hand om 481 patienter fler än budgeterat och 530 patienter fler än 2013. Antalet disponibla vårdplatser var i medeltal marginellt (0,3) färre än 2013, men 10 färre än budgeterat. En liten sänkning av medelvårdtiden och en liten höjning av beläggningsgraden har möjliggjort ökningen av klinikvårdtillfällen jämfört med föregående år. Utfallet för medelvårdtiden är dock en bit över den budgeterade nivån. Budgeten byggde på en förväntad fortsatt minskning från 2012 års nivå, men istället vände medelvårdtiderna uppåt 2013 och nu ligger Hallands sjukhus kvar strax under den nivån. Beläggningsgraden är hög gentemot budgeterad nivå. Dessa två avvikelser kompenserar varandra vid jämförelse mot budget. Sida 4 av 35

I medelvärdet för beläggningsgraden för helåret finns det en månatlig variation där december 2014 stod för det lägsta värdet på 85 procent och juli för det högsta på 100 procent. Det senare var en konsekvens av rekryteringssvårigheter av sjuksköterskor till semesterperioderna, vilket ledde till färre öppna vårdplatser än önskat. Genom ett aktivt arbete för att minska medelvårdtiderna samt klara av högre beläggning, klarade Hallands sjukhus perioden relativt väl. Utvärderingar som har gjorts av sommarperioden har generellt varit positiva. Antalet återinskrivningar ökade inte under sommarperioden, vilket bland annat visar på att patienterna inte har skrivits ut för snabbt. I klinik DRG poäng finns en liten, negativ avvikelse gentemot budget, medan de i jämförelse med 2013 är marginellt fler. Antalet vårdtillfällen är fler än 2013, men medelvikten (CMI) är lägre både än föregående år och budgeterad. Skillnaderna har främst uppstått i februari och mars då Hallands sjukhus i jämförelse med föregående år hade ett lägre inflöde av patienter i grupperna operation höft/lår, respiratorbehandling och trakeostomi, vilka har tunga DRG vikter. Under årets första månader hade sjukhuset också en undanträngningseffekt av planerad vård, främst inom ortopedin. Att Hallands sjukhus totalt sett över året har tagit hand om fler patienter än föregående år beror på ett större inflöde av patienter i grupperna vaginal förlossning, andra diagnoser i matsmältningsorganen och hjärnskakning. Dessa har lättare DRG vikter. En större positiv avvikelse mot föregående år och budgeterad volym skedde också i december. Skillnaderna där låg däremot inte i medelvikten (CMI) utan istället i åtta procent fler vårdtillfällen än 2013. Det möjliggjordes av en låg medelvårdtid. I budget och uppföljning används både klinik och sjukhusperspektivet för slutenvårdsproduktionen. Att dessa två visar olika avvikelser gentemot budget beror på utfallet av relationen till varandra, det vill säga skillnaden mellan dem har varit större än vad som antogs i budgeten. Utfallskvoterna mellan sjukhusvårdtillfällen/klinikvårdstillfällen samt sjukhus DRG/klinik DRG avviker inte mycket från 2013 års utfall. Hallands sjukhus har till exempel inte flyttat runt fler patienter mellan kliniker jämfört med föregående år, snarare något färre. Men de budgeterade kvoterna för 2014 bedöms vara något i överkant. Sammanfattningsvis kan sägas att Hallands sjukhus har haft en hög beläggningsgrad men patientmixen har genererat färre DRG poäng än budgeterat. Prestationsersatt öppenvård I jämförelse med föregående år ses en ökning både i antal besök och i antal DRG poäng. Såväl cytostatikabehandlingar som dialysbehandlingar och polikliniska operationer har ökat. Gentemot budget finns dock en negativ avvikelse. Utfallet för 2014 är i linje med förväntad kapacitet, men budget/beställning 2014 blev mycket hög, räknat i antal besök. Den genomsnittliga vikten (CMI) är i nivå med föregående år och till och med något över budget. Sida 5 av 35

Cytostatika läkemedel Antalet cytostatikapoäng (relaterat till läkemedelskostnader) ökade med 19 procent under 2014 jämfört med förra året och blev sex procent över budget. Antalet behandlingar ökade med tre procent, vilket innebär att kostnaden per cytostatikabehandling ökat markant. Det är framförallt inom medicin som ökningen skett. 1 400,00 1 200,00 1 000,00 800,00 600,00 400,00 200,00 cytostatikapoäng, HS 32,37 515,09 429,87 40,82 554,55 570,99 0,00 vikt 2013 vikt 2014 Medicin Kirurgi Gyn inkl barn Mottagningsbesök Antalet läkarbesök ligger över budget och över föregående år. Ökningen gentemot 2013 ligger både i besök på akutmottagningarna och i planerade besök. Antalet läkarbesök på akutmottagningarna, vilka 2014 stod för 28 procent av läkarbesöken totalt, har sedan många år haft en ökande trend. Denna tycktes plana ut under 2013 och första halvan av 2014, men ser sedan ut att ha tagit fart igen. I juli månad hade sjukhusets båda akutmottagningar fler besök än någonsin. En analys med jämförelse mot 2012 tyder på att det inte är en ökning av mängdbesökare utan en ökning av antal individer. De planerade nybesöken har mellan åren 2013 och 2014 minskat något medan de planerade återbesöken ökat med fyra procent. Ökningen består till tre fjärdedelar av ett ökat antal patienter och till en fjärdedel av en ökning av antalet besök per individ. Ökningen av antalet sjukvårdande behandlingar, vilken kunnat ses under de senaste två åren, har fortsatt under 2014. Utfallet 2014 ligger något över föregående års utfall och mycket över budgeterad nivå. Orsaken bedöms vara en kombination av en ökad efterfrågan, en förflyttning av besök från läkare till andra vårdgivarkategorier samt bättre registreringsrutiner. Volymer 2015 Slutenvårdsuppdraget 2015 ligger i nivå med 2014 års uppdrag och utfall. Ambitionen är att klara av att sänka medelvårdtiderna och på så sätt få lägre och mer önskvärda beläggningsgrader med bibehållen produktionsvolym. Rekryteringssvårigheter av sjuksköterskor utgör ett orosmoln mot detta, framförallt i Varberg där det redan i januari flaggats för stundande personalbrist inom såväl medicin som ortopedi. Även operationsavdelningarna i Varberg och Halmstad signalerar bemanningssvårigheter. Sida 6 av 35

Antagandena avseende kvoter mellan sjukhusvårdtillfällen/klinikvårdtillfällen samt sjukhus DRG/klinik DRG för 2015 har baserat sig på utfall under 2014, varför utfallen 2015 på klinikrespektive sjukhusnivå borde följas åt bättre. Den beställda volymen av prestationsersatt öppenvård 2015 ligger något under 2014 års utfall. Om inte bemanningsproblemen på operation blir alltför stora, kommer Hallands sjukhus att klara av sitt åtagande. De planerade volymerna av mottagningsbesök ligger strax under utfallet för 2014. Hallands sjukhus har inför 2015 fått ett direktiv att minska återbesöken. Arbete med utformning kring hur det direktivet ska effektueras pågår. Dock är påverkan på volymen ännu inte känd, men planen kommer att korrigeras när detta är tydliggjort. 3.0 Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus deltar i flera nationella mätningar. Under våren skickades enkäter ut till patienter i somatisk öppen och sluten vård. Detta resultat har redovisats under hösten. Resultatet redovisas i åtta indikatorer. Hallands sjukhus resultat ligger i paritet med rikets eller något över. Patienterna känner sig väl bemötta och upplever att omvårdnaden fungerar bra samt har förtroende för hälso och sjukvårdspersonalen. En ny patientsäkerhetskulturmätning genomfördes under våren riktad till medarbetare i patientnära vård. Resultatet från denna mätning redovisas i dimensioner. Resultatet visar ett bra samarbete inom vårdenheterna, exempelvis ges det information och stöd till patienter vid negativ händelse. Hallands sjukhus förbättringsområden, vilka är gemensamma för dessa enkäter, är utskrivnings och läkemedelsprocessen. Dessa två förbättringsarbeten pågår redan i form av Trygg hemgång samt fördjupad och enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Öppna jämförelser I öppna jämförelser uppvisar Halland fortfarande ett bra resultat när det gäller totalindex, där samtliga indikatorer vägs samman. Halland tillsammans med Kalmar, Östergötland och Jönköping har här bäst resultat. När det gäller de olika indikatorerna uppvisar Halland de bästa resultaten när det gäller säker vård, hälsoinriktad sjukvård, förtroende och patienterfarenhet samt tillgänglighet. När det gäller ren sjukvård har Hallands sjukhus de bästa resultaten när det gäller förlossningsvård, diabetesvård, strokesjukvård samt ögonsjukvård. Behov av förbättringsarbete finns för hjärtsjukvård, palliativ vård och viss cancersjukvård. När det gäller hjärtsjukvården är det framförallt behandlingen av hjärtsvikt och uppföljning efter sjukvård på grund av infarkt eller annan ischemisk hjärtsjukdom som behöver förbättras. För att åstadkomma bästa resultaten krävs, när det gäller hjärtsjukvården, ett bättre samarbete med närsjukvården med tanke på att uppföljningen oftast sker där eller som inom Norra Halland vid privat hjärtmottagning. När det gäller palliativ vård finns behov av förbättring beträffande smärtskattning i livets slut, munhälsobedömning, brytpunktssamtal samt en tryggare vård i livets slutskede för att förhindra flera inskrivningar i slutenvård under den sista månaden i livet. Även när det gäller detta arbete krävs ett samarbete med närsjukvård och kommunal sjukvård för att ge patienterna så trygg vård som möjligt under den sista delen av livet. Sida 7 av 35

När det gäller cancersjukvård visar öppna jämförelser en varierad bild för halländsk sjukvård. Sammantaget kan man notera att Halland ligger i topp när det gäller femårs överlevnad för alla cancersjukdomar sammantaget. För vissa cancersjukdomar finns det dock behov av förbättringsarbete när det gäller exempelvis väntetid till behandling och nivåstrukturering där man mer behöver centrera behandlingen av vissa cancersjukdomar för att uppnå bästa möjliga resultat. Etikråd Etikrådet, som bildades 2013, har fortsatt sitt arbete och etikombud har nu utsetts på klinikerna. Dessa ombud ska verka för engagemang och kompetens i etiska frågor och att etiska överväganden utifrån patientens enskilda behov är en naturlig del i arbetet samt arbeta för att förbättra kommunikationen mellan människor med olika kulturell bakgrund. Etiska överväganden ska också ingå i varje händelseanalys för att avgöra om brister i etiskt förhållningssätt varit en bidragande orsak till avvikelsen. Vårdskador Hallands sjukhus har infört förvaltningsmodell för omvårdnad inom följande områden; fall, nutrition, hygien, smärta och trycksår. I enlighet med modellen finns ansvariga för de olika områdena utsedda på strategisk, taktisk och operativ nivå. De olika områdena har kommit olika långt i sitt arbete. Modellen bidrar till en tydlighet i organisationen vad de olika uppdragen innebär och vad som förväntas. För att minska förekomsten av trycksår har reinvestering av madrasser genomförts. I början av året levererades basutrustning för trycksårsavlastning till alla vårdavdelningar. Ombuden för trycksårsprevention på enheterna har haft utbildningsdag i samband med genomförandet av trycksårsmätningar under våren. Kontinuerliga utbildningar har anordnats för all vårdpersonal inom områdena trycksår, nutrition, smärta och fall. Andelen patienter som fått trycksår under vårdtiden har minskat under de år som trycksårsmätningar genomförts. Antal fall och fallskador per 1000 vårddagar fortsätter att vara lågt. Andel patienter som registrerats i kvalitetsregister Senior alert har ökat. Hallands sjukhus har infört Rutinkollen inom sluten vård, vars syfte är att förbättra patientsäkerheten genom att undersöka hur väl rutinerna som omfattas fungerar. Patientsäkerhetsronder har genomförts vid anestesiklinikerna. Inom området läkemedel finns i Halland en regional rutin för läkemedelsavstämning, genomgång och berättelse. Denna har specificerats till en lokal rutin för läkemedelsgenomgångar vid medicinklinikerna. Läkemedelsgenomgångar har genomförts vid ortopedi och medicinklinikerna sedan drygt ett år tillbaka. Genomgångar har också startats vid kirurgiklinikerna. Med hjälp av logistiker och IT avdelningen har möjlighet att följa upp och utvärdera följsamheten till rutinerna utvecklats. Lokala rutiner har utarbetats för att utveckla genomgångarna inom de kirurgiska disciplinerna. Markörbaserad journalgranskning har genomförts sjukhusövergripande av 30 journaler per månad, resultatet av granskningen från 2013 01 01 2014 06 30 visar att den vanligaste vårdskadan på Hallands sjukhus är vårdrelaterad infektion följt av trycksår och fall. Nationellt är den vanligaste vårdskadan vårdrelaterad infektion följt av annat och kirurgiska skador. Sida 8 av 35

Trygg hemgång Trygg hemgång, arbetsmodell för en förstärkt utskrivnings och uppföljningsprocess, har under hösten 2014 implementerats stegvis i Halland. Modellen innebär att patienter med behov enligt framtaget bedömningsverktyg ska få en förstärkt utskrivning från sjukhuset. Med förvissning om samtycke ska patienten erbjudas ett förstärkt utskrivningssamtal, aktuell skriftlig läkemedelslista, skriftlig utskrivningsinformation, närstående ska erbjudas delta i samtalet och epikris samt eventuell remiss ska vara skrivna inom ett dygn. Hela processen ska dokumenteras i journalen. Kommunikation med kommun och närsjukvård sker med hjälp av IT stödet Meddix. Uppföljning ska därefter ske inom ett dygn eller 72 timmar vid helg av kommun eller närsjukvård. Implementeringen pågår och antalet patienter som skrivs ut från sjukhuset enligt modellen Trygg hemgång ökar för varje månad. Något måltal är inte framtaget, men på vissa kliniker är det en stor andel patienter som har behov av Trygg hemgång. Rapporter ska med hjälp av Regionservice IT avdelning levereras månadsvis med start i februari 2015. Rehabiliteringsmedicin Halland internationellt ackrediterade Rehabiliteringsmedicin på Hallands sjukhus Halmstad har erhållit tre års ackreditering enligt CARF (Commission on Accreditation of Rehabilitation Facilities). Tre år är den längsta ackrediteringstiden som kan erhållas. CARF är en internationell, oberoende, icke vinstdrivande organisation, som hjälper kliniker att uppnå högsta standard inom rehabilitering, utifrån patienternas behov. För verksamheten innebär ackrediteringen att rehabiliteringsmedicin vid Hallands sjukhus bevisligen har en dokumenterad hög kvalitet i hela vårdkedjan inom slutenvård och dagrehabilitering. För patienten innebär ackrediteringen att man kommer till en verksamhet som kännetecknas av engagemang, entusiasm och vilja till att förbättra livskvalitén efter en svår sjukdom eller skada. Målet är att patienten i så hög grad som möjligt åter ska kunna delta i samhällsliv, familj, fritidsaktiviteter och arbete. Organisationsutveckling för förbättrad kvalitet och kapacitet Inom Hallands sjukhus pågår ett intensivt arbete med att anpassa verksamheten i syfte att förbättra kvalitet och kapacitet. Detta gäller utvecklingsområden såsom: - Neonatalprojektet förbättrade förutsättningar för neonatalvården genom ombyggnad och flyttning av neonatalavdelningen - Samlad urologisk slutenvård Hallands sjukhus Varberg (HSV) - Minska belastningen på medicinkliniken vid HSV - Utveckla dagkirurgin inom ramen för en samlad dagkirurgisk enhet Hallands sjukhus Halmstad (HSH) För arbetet med dessa delar har en särskild genomförandeorganisation inrättats för att under tiden 2014 2015 koordinera det tiotal omflyttningar och omstruktureringar av vårdavdelningar/vårdverksamhet som krävs för att kunna genomföra de ovanstående utvecklingsåtgärderna. Sida 9 av 35

Betalningsansvar kommunen Tabellen visar antal patienter respektive antal dagar med betalningsansvar per kommun för perioden januari till december 2014. Antalet dagar med betalningsansvar är högst inom Halmstads kommun bland annat beroende på renovering av äldreboende under året. Antalet dagar med betalningsansvar minskade under sommarmånaderna för Halmstads kommun, men har sedan ökat igen. En dialog pågår för ett gemensamt förbättringsarbete. Kliniker med flest utskrivningsklara patienter är framförallt medicin och ortopedikliniken. Ackumulerat jan dec 2014 Antal patienter Antal dagar Laholm 6 6 Halmstad 217 911 Hylte 4 14 Falkenberg 8 17 Varberg 14 16 Kungsbacka 60 143 Summa 309 1107 I genomsnitt finns drygt 20 utskrivningsklara patienter per dag på Hallands sjukhus, det vill säga patienter som av läkare bedömts inte ha behov av slutenvårdens kompetens och resurser och med behov av insatser från kommunen efter utskrivningen. Arbete med fokus på utskrivningsklara pågår såväl internt inom Hallands sjukhus som med andra vårdgivare inom regionen. Dialog pågår mellan Hallands sjukhus, Vårdval Halland och Hallands kommuner kring denna utveckling via bland annat så kallade triadmöten. Sida 10 av 35

4.0 Tillgänglighet Tillgängligheten är generellt god med tillgänglighet för utförda nybesök och behandling över 80 procent. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. Hallands sjukhus ligger under målvärdet för återbesök till läkare. Störst utmaning att klara återbesöken inom måldatum finns inom de medicinska specialiteterna, främst kardiologi och diabetesvården. Faktorer som stort akutinflöde, behov av vårdplatser, omorganisation, ökat remissinflöde, ökat antal väntande till operation, svårt att hänvisa vissa patientgrupper via Vårdgarantiservice på grund av nationell brist på alternativa vårdgivare, för långa avstånd för vissa patientgrupper av medicinska skäl, för sjuka patienter som alternativa vårdgivare ej kan/vill ta, ökat antal patienter som önskar självvald väntan och brist på vissa kompetenser och specialister är fotfarande en realitet som påverkar möjligheten att uppfylla vårdgarantin. Nybesök Hallands sjukhus har förutom i augusti månad haft en tillgänglighet på över 80 procent under 2014. Under augusti uppnåddes den lägre gränsen på 70 procent (sommareffekt). Av det totala antalet nybesök som genomförts under 2014 har 82,2 procent genomförts inom 60 dagar. Antalet utförda nybesök har varit något fler jämfört med föregående år och antalet patienter som behöver/önskar nybesök i Halland har ökat. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Antalet patienter som fått nybesök av annan vårdgivare på grund av vårdgarantin har varit högre än 2013. Behandling Tillgängligheten till behandling har varit inom målgräns alla månader utom augusti och september, då tillgängligheten som väntat gick ned under 80 procent inom 60 dagar. Av det totala antalet planerade operationer som genomförts på Hallands sjukhus 2014 har 81 procent genomförts inom 60 dagar. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. På grund av stort tryck på medicinvårdplatser har vissa verksamheter under första halvåret 2014, precis som under förra året, behövt minska antalet planerade operationer, som kräver slutenvård i eftervårdförloppet, för att ge plats åt medicinpatienter, t.ex. inom ortopedin. Samverkan inom Hallands sjukhus för att nyttja alla resursenheter från norr till söder optimalt har fortsatt under 2014, vilket har haft positiv effekt på tillgängligheten. Till exempel omfördelas patienter som behöver operation mellan sjukhusen beroende på operationssals och operatörstillgänglighet, vilket många gånger fungerar väl men ibland faller på brist på slutenvårdplatser. Antalet patienter som fått operation av annan vårdgivare på grund av vårdgarantin har varit något färre jämfört med 2013. Sida 11 av 35

Tillgänglighet inom 60 dagar för väntande och utförd vård december 2014 Andel inom 60 dagar mål 80 % DN HS DN ÖSV HS totalt Nybesök väntande juli 80,3 % 74,1 % 78,7 % Behandlingar väntande juli 84,3 % 88,4 % 84,9 % Nybesök utförd vård juni 82,5 % 82,3 % 82,4 % Behandlingar utförd vård juni 80,9 % 84,9 % 81,8 % Återbesök Sammanställning av återbesök inom måldatum till läkare visar att Hallands sjukhus ligger under målvärdet på 80 procent. Hallands sjukhus har totalt sett haft en måluppfyllelse på mellan 70 och 80 procent under hela året. Återbesök Andel inom utsatt måldatum DN HS 72,8 % DN ÖSV 79,8 % HS totalt 73,9 % Patientflödet till akutmottagningarna I Halland är antalet besök på akutmottagningarna 2014 på ungefär samma nivå som 2013 och 2012. Dock finns det en rätt stor förändring mot att mer besök sker i Varberg och mindre i Halmstad. Hallands sjukhus når inte målet med handläggning inom fyra timmar för 80 procent av patienterna. En orsak som kan vara bidragande till detta är en förändring i arbetssätt till att färdigbehandla fler patienter på akutmottagningen. Detta gör att väntan kan bli längre, till exempel på grund av provsvar, men leder i sin tur till minskade inskrivningar vilket är positivt för både patienten och beläggningssituationen på sjukhusen. Inflöde och väntetider akutetenheter HSV HSH HS Aktuell månad mot föregående år 5,7 % 0,7 % 3,0 % Ackumulerat mot föregående år 4,5 % 0,5 % 1,8 % Ackumulerat mot 2012 7,2 % 3,7 % 1,0 % Inom 4 timmar (mål 80%) 62,9 % 74,1 % 68,9 % Inom 4 timmar 2013 genomsnitt 72,8 % 81,2 % 77,4 % 1% är ca 65 besök på totalen på en månad eller 780 besök på ett år. På båda akutmottagningarna klarar målet att alla patienter som kommer gåendes ska träffa en triage sjuksköterska inom 10 minuter. Sida 12 av 35

5.0 Personal Uppföljningen inom personalområdet omfattar förvaltningen Hallands sjukhus och inkluderar Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Öppen specialiserad vård. Uppföljning av förbättringsmålen inom medarbetarperspektivet redovisas i avsnitt 8 i denna rapport. Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda och arbetad tid i relation till 2013. Ökningen finns bland undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare och har olika orsaker. Ökningen inom de paramedicinska yrkeskategorierna är relaterat till utökat uppdrag. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013 och arbetad tid för sjuksköterskor är i nivå med 2012. Samtidigt har behovet av bemanning under perioden ökat utifrån de beslut om förstärkningar som har skett kopplat till arbetsmiljöåtgärder t.ex. vid akuten. Det utökade behovet av sjuksköterskor har verksamheten inte fullt ut klarat att bemanna med egen personal utan behövt lösa via bemanningsföretag. Utökningen av undersköterskor är främst beroende på arbetsmiljöåtgärder kopplat till bemanning men också förstärkning av undersköterskor, då det inte har varit möjligt att rekrytera sjuksköterskor. Gällande läkare har verksamheten haft möjlighet att rekrytera olika bristspecialiteter under året. För att utveckla analysen av arbetad tid pågår ett omfattande arbete inom ramen för produktions och kapacitetssättningsarbetet att utifrån bemanningsplanerna via systemstöd kunna följa upp arbetad tid gentemot plan. Arbetet är högprioriterat och det finns nu en modell för kapacitetssättning av slutenvården. Under våren 2015 kommer också modeller för öppenvård och operation att tas fram. Anställda snitt Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda i relation till 2013. Ökningen finns bland undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare och har olika orsaker. Ökningen inom de paramedicinska yrkeskategorierna är relaterat till utökat uppdrag. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013. Utökningen av undersköterskor är främst beroende på arbetsmiljöåtgärder kopplat till bemanning, men också som förstärkning då det inte har varit möjligt att rekrytera sjuksköterskor. Vad gäller läkare har verksamheten haft möjlighet att rekrytera inom vissa bristspecialiteter. Närvarotimmar Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet närvarotimmar i relation till 2013. Orsakerna till ökningarna är desamma som är förklarat i stycket anställda snitt. I dagsläget möjliggör systemstödet endast uppföljning av arbetad tid i relation till föregående år. Utifrån förändrade uppdrag, bristsituationer med mera är det svårt att göra kvalitetssäkrade analyser kopplade till produktionsuppdraget. Under 2014 har bemanningsplaner för slutenvården fastställts. Analysen av arbetad tid och personalkostnader kommer att underlättas under 2015, då avvikelsen kommer att kompletteras med avvikelsen mot plan. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för Halland sjukhus är 4,50 procent, vilket är samma nivå som 2013 (4,49 procent). Personalavdelningen har under året stöttat chefer med genomgångar och handlingsplaner för enheter som har sjukfrånvaro som är högre än målvärdet. Utbildningsinsatser har genomförts för att utbilda cheferna i systemstöd för sjukfrånvaro Sida 13 av 35

samt för chefernas skyldigheter gällande rehabiliteringsarbetet. Samtliga yrkesgrupper, förutom medicinska sekreterare och undersköterskor, har en sjukfrånvaro som ligger under målvärdet på fem procent. För undersköterskor är den höga sjukfrånvaron delvis kopplad till en hög andel medarbetare i åldersspannet över 60 år där sjukfrånvaron generellt sett är högre för alla yrkeskategorier. Timanställda Behovet av timanställda inom Hallands sjukhus är relativt konstant. Antalet timmar utförda av timanställda för perioden visar en liten ökning gentemot 2013 och motsvarar 81 tjänster. Flest timanställda finns inom yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor. Inhyrd personal Verksamheten har under 2014 hyrt in extern läkarkompetens via bemanningsföretag motsvarande i snitt 7,2 årsarbetare per månad. Behovet är kopplat till svårigheter att rekrytera olika specialister för att lösa uppdraget. Det gäller till exempel kardiologer och lungläkare. Utöver inhyrning via bemanningsföretag har verksamheten också hyrt in läkarkonsulter, främst onkologer, motsvarande 1,7 årsarbetare per månad. De totala kostnaderna för inhyrda läkare 2014 motsvarar 25 mnkr, vilket är en ökning med cirka 13 mnkr i relation till 2013. På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor har verksamheten i högre grad än tidigare använt sig av bemanningsföretag för att lösa uppdraget. I snitt har Hallands sjukhus använt bemanningsföretag för sjuksköterskor motsvarande 17,1 årsarbetare. Störst behov har funnits på medicin och ortopediklinikerna. De totala kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor 2014 motsvarar 20 mnkr, vilket är en ökning med cirka 14 mnkr i relation till 2013. Antal anställda Hallands sjukhus har 3620 anställda 2014 12 31 varav 3330 är tillsvidareanställda och 290 är visstidsanställda. Andelen visstidsanställda är lägre än tidigare år då sjuksköterskor, på grund av svårigheten att rekrytera, i högre utsträckning erbjuds tillsvidareanställningar. Medelåldern är 45,5 år (46,8 år 2013). Den procentuella fördelningen förändras inte så mycket över tid utan förvaltningen har en mycket större andel kvinnor än män där cirka 84 procent av de anställda är kvinnor. Nattillägg Driftnämnderna för Hallands sjukhus har beslutat att medge sjukhuschefen rätt till vidaredelegation till personalchef att fatta beslut om fast lönetillägg upp till 3000 kronor per månad relaterat till sysselsättningsgraden för sjuksköterska som arbetar enbart natt vid Hallands sjukhus. Antal anställda 2014 12 01 med nattillägg var 189 medarbetare inom Driftnämnden Hallands sjukhus ansvarsområde och två medarbetare inom Driftnämnden Öppen specialiserad vård ansvarsområde. Vid beslutets införande i december 2013 var det totala antalet anställda som erhöll nattillägg 163 medarbetare. Nattillägget har skapat förutsättningar för verksamheten att bemanna med sjuksköterskor som arbetar natt. Fördjupad uppföljning och analys ska ske under kvartal 1 2015. Sida 14 av 35

Pensionsavgångar Hallands sjukhus kompetensbehov vad gäller framtida pensionsavgångar är främst kopplat till gruppen undersköterskor och tandvårdspersonal. Cirka 25 procent kommer att gå i pension inom de kommande sju åren och behovet av särskilda åtgärder kommer att lyftas inom ramen för det regiongemensamma arbetet med långsiktig strategisk kompetensförsörjning. Avslutningsenkät Totalt har 414 medarbetare avslutat sin anställning på Hallands sjukhus under 2014. Av de 414 har 80 medarbetare gått i pension. Av de 80 som har gått i pension har 33 medarbetare valt att svara på avslutningsenkäten. Överlag uppger de som gått i pension att de var nöjda och att arbetet i hög grad har stämt överens med deras förväntningar samt att deras kunskaper och erfarenheter har tillvaratagits. Enkäten visar på förbättringsutrymme gällande utvecklings och lönesamtal. Av de övriga som slutat har bara 76 medarbetare valt att svara på enkäten vilket gör det svårt att dra alltför stora slutsatser. 46 procent av de svarande är sjuksköterskor. De fyra främsta skälen som uppges kring varför man valt att avsluta sin anställning är erbjudande om annat arbete, restid till och från arbetet, anställningsvillkor och arbetsbelastning. Detta stämmer väl med de slutsatser som avgångsintervjuerna visar kring svårigheten att behålla och rekrytera främst sjuksköterskor. För ytterligare redovisning av personalområdet, var god se bilaga Personal i denna rapport. Sida 15 av 35

6.0 Ekonomi Resultatet för Driftnämnden Hallands sjukhus är minus 153 mnkr. Dock visar regionvården ett överskott på 26 mnkr, vilket gör att vårdverksamheten har ett underskott på 179 mnkr. Ett intensivt arbete pågår med åtgärder både internt och i regionen centralt. Driftnämnden Hallands sjukhus har tagit flera beslut för att bryta kostnadsutvecklingen, dels i form av ett antal effektiviseringsåtgärder inom verksamheten och dels införande av produktions och kapacitetsplanering i slutenvården. Detta arbete fortsätter i utökad utsträckning med nya åtgärder under 2015 och införandet av produktions och kapacitetsplanering inom öppenvården och operationsverksamheten. Utvecklad ekonomistyrning Hallands sjukhus har under många år gått med stora underskott. Det har inte funnits någon säkerställd koppling mellan budget och uppdrag, vilket nu utvecklas inom ramen för ny budgetprocess och produktions och kapacitetsplaneringsarbetet. Verksamheten har haft huvudfokus på att erbjuda god vård med en hög kvalitet och patientsäkerhet och utifrån varje enhets egen bedömning bemannat verksamheten för att klara sitt uppdrag, vilket inte alltid inrymts inom befintlig budgetram. Detta har framkommit tydligt i både det interna utvecklingsarbetet och en extern granskning. Inför 2015 har stora anstängningar gjorts för att förtydliga budgetansvar och för att bedöma de ingående problem som finns inför 2015. Bland annat har sjukhusledningen haft stort fokus på att få en tydligare budgeteringsprocess, också med hjälp av en extern konsult. Sjukhuset har under 2014 vidtagit ett antal styråtgärder med utveckling av uppföljning och budgetarbete på lägsta möjliga nivå inom organisationen. Den nya uppföljningen styrs med tydligt processansvar och vid kontinuerliga uppföljningsmöten utifrån områdenas styrkort/månadsrapporter med analys och åtgärder till följd av avvikelser. Målet med det utvecklingsarbete som nu görs är att säkerställa en sjukhusgemensam bedömning av bemanningsbehovet som löser uppdraget med fortsatt hög kvalitet och patientsäkerhet. Resultat Mnkr Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Diff mot budget Utfall mot föregående år Intäkter 3 588 3 422 3 587 0 105 % Personal 1 902 1 778 1 848 55 107 % Köpt vård 411 407 438 27 101 % Labb/RTG 297 273 283 14 109 % Bemanning 47 20 6 41 233 % Verksamhetsknutna tjänster och 292 320 251 41 91 % kostnader Lokalkostnader 235 226 226 9 104 % Läkemedel 162 140 171 9 116 % Övrigt 321 304 292 29 105 % Avskrivningar finnasnetto 73 82 73 1 90 % Total 153 128 0 153 120 % I analysen av avvikelse mot budget kan konstateras att dessa är delvis orsakade av en äldre budgeteringsmetod där diverse obalanser har bakats in i budget. Detta gör att kostnadsslag inte har haft en budget som återspeglar ett rimligt förväntat utfall, vilket försvårat analysen av avvikelserna mot budget. Sida 16 av 35

Intäkter Intäkterna visar ingen avvikelse mot budget. Dock finns en avvikelse mot DRG ersatt vård på 22 mnkr samt ersättning för vårdval hud på 3 mnkr. Övriga intäkter kompenserar för detta bortfall t.ex. inom tandvård, ersättning utskrivningsklara patienter och övrig tjänsteförsäljning som varit större än budgeterat. Personal Kostnaderna för personal avviker med 55 mnkr mot budget. De totala personalkostnaderna ökar med sju procent mot 2013. Av ökningen kan cirka tre procent kopplas till lönerevision och löneglidning samt en procent till semesterförmåner. Detta gör att cirka tre procent är en ökning av antal årsarbetare. Delar av denna ökning kan härledas till satsningen på akutläkare i Varberg samt arbetsmiljöåtgärder på t.ex. akutmottagningen i Halmstad. Under 2014 har det i öppenvården inte funnits tydliga bemanningsplaner, vilket har gjort att rekrytering har skett utifrån verksamhetens bedömning av personalbehovet för att klara uppdraget och inte utifrån tillgängliga budgetmedel. I 2015 års budget finns det en bemanningsplan på alla enheter och det fortsatta arbetet med produktions och kapacitetsplanering kommer utvärdera och förändra dessa bemanningsplaner mot en förväntad produktion. Köpt vård Den köpta vården är i huvudsak regionvård, vilken varierar kraftigt mellan åren. Hallands sjukhus erhöll extra budget tillskott inför 2014. Ungefär halva överskottet (13 mnkr av 27 mnkr) är kopplat till att Hallands sjukhus 2014 frångår schablonmässig uppbokning av uppskattade kostnader. Regionvårdskostnader bokförs i dag endast baserade på det faktiska underlaget från andra regioner. Problemet med uppbokningarna har varit de stora variationerna i kostnader och mellan regionerna, vilket har gjort att dessa uppbokningar ofta har slagit fel. 2014 års bokförda kostnader på 411,7 mnkr ligger cirka en procent högre än 2013 som var 408,2 mnkr. Labb/Röntgen Kostnadsökningen består av både volym och innehållsförändring, avvikelsen är 14 mnkr mot budget. En tendens är att mixen förändras mot dyrare mer innehållsgivande undersökningar t.ex. MR. Detta görs för att diagnostiken ska bli bättre men ökar samtidigt kostnaden. Förbättrade analysmetoder och hormonella prover har utvecklats vilket resulterat i en ökad kostnad för externa lab prover, framförallt inom barn och ungdomskliniken. Kostnaden för medicinska utredningar inom barnhabiliteringen tillfaller barn och ungdomskliniken. Bemanning Under denna rubrik redovisas all bemanning både intern, extern från andra vårdgivare som exempelvis universitetssjukhus och extern från bemanningsföretag på grund av rekryteringsproblem. Hallands sjukhus budgeterar endast köp av tjänster där det inte är aktuellt med egen rekrytering eller där olika områden har interna köp inom Hallands sjukhus. Exempel på budgeterad bemanning är onkologkonsulter från universitetssjukhus och rehabiliteringstjänster mellan områden. Av avvikelsen på 41 mnkr är 38 mnkr kopplat till inhyrd bemanning på grund av vakanser som funnits inom vissa verksamheter där denna bemanning/specifika kompetens är nödvändig för verksamheten. Dock finns inte motsvarande överskott under rubriken personal, delvis på grund av skäl som beskrivits i avsnittet Personal. Sida 17 av 35

Nedan framgår förändringen specifikt för läkare och sjuksköterskor. Behovet har varit betydligt större 2014 är 2013. Kostnad inhyrd personal bemanning ack (mnkr) 2013 2014 Läkare (kto 5550X) 12 25 Sjuksköterskor (kto 5551X) 6 20 Totalt 18 45 Verksamhetsknutna tjänster och kostnader Under denna rubrik är de tjänster och material som är direkt kopplat till patienter. Hallands sjukhus konstaterade vid ingången av 2014 att det fanns en obalans på cirka 50 mnkr varav huvudelen låg budgetmässigt under denna rubrik. Detta syns tydligt vid jämförelsen mot föregående år, där kostnaderna har minskat mot 2014. Det finns vissa redovisningstekniska delar i skillnaden. Hallands sjukhus hade också åtgärder på materialsidan som inte har nått full effekt, vilket slår igenom i avvikelsen. Lokalkostnader Avvikelsen i lokalkostnader är delvis en budgetteknisk fråga då budget 2014 är samma som utfall 2013 men det finns också inslag av ökad volym när det gäller extra städning och fastighetsunderhåll. Läkemedel Inför 2014 fick Hallands sjukhus ökade anslag för läkemedel och det kan konstateras att kostnaderna ökat med 16 procent. Denna kostnadsökning ligger fyra procent högre än vad som redovisades i den djupgående analys som redovisades i uppföljning 2 efter juli. Uppföljningen av läkemedelskostnader försvårades under 2014 på grund av den situation som uppstod i samband med Apoteksbolagets byte av affärssystem. Den ökade kostnaden finns framför allt inom område 1 och medicinkliniken, med en ökningstakt på 1,4 mnkr per månad. Kostnadsökningarna hänger samman med förändringar i terapeutisk praxis. Nya läkemedel, ofta dyra, ger möjligheter att ge behandling när andra etablerade alternativ inte längre ger avsedd effekt. Ökningstakten är förknippad med dels en komponent som beror på ökat pris för själva läkemedelsterapin, men också ökad volym då behandlingar sätts in tidigare, pågår under längre tid alternativt erbjuds fler patienter. Denna trend kan ses ganska tydligt för cytostatika som tillverkas av APL (Apotek och Produktion Laboratorier AB) där Hallands sjukhus redan vid halvårsskiftet hade en kostnadsökning på 25 procent och en volymökning på nio procent. Inom kirurgisk onkologisk behandling är kostnadsutfallet lägre än förväntat. Inom medicinska onkologiska specialiteter har kostnaderna ökat kraftigt. Framgångsrikt prisbildningsarbete och hög följsamhet till fastställt sortiment är viktiga framgångsfaktorer för att hålla nere kostnadsökningstakten. Hallands sjukhus fick ett större tillskott, vilket resulterat i att läkemedel visar ett överskott mot budget på 8 mnkr. Hallands sjukhus ser med oro att regionen har ändrat budgetförutsättningarna för 2015 genom att minska läkemedelsanslaget med 27 mnkr. Sida 18 av 35

Övrigt Inom övrigt ryms mycket av centrala och förvaltningsinterna OH kostnader, IT kostnader samt resekostnader. Avvikelsen för denna del 29 mnkr mot budget. Kostnaderna för Gemensam administrativ service, GAS, balanseras av ett överskott som redovisas på de administrativa personalkostnaderna där budgeten var lagd. Hallands sjukhus fakturerades för gemensamma IT kostnader motsvarande cirka 8 mnkr under 2014. Detta gjordes centralt utan kompensation i budget. Det finns också avvikelse på grund av inhyrda konsulter både för ledning och för utredning samt utvecklingsuppdrag. Resultat per område Den ekonomiska obalansen är i stort sett generell på alla områden, vilket driftnämnden kan utläsa i sjukhusets månadsrapporter på områdesnivå. Driftnämndens månadsrapporter kommer under 2015 att utvecklas med en mer detaljerad uppföljning av hur områdena uppnår sina produktions och ekonomiska mål. Avvikelse per uppdragsgrupp För 2014 redovisas ekonomin också i ekonomiska uppdrag. Detta för att bättre tydliggöra de olika finansieringsformerna. Denna redovisning är under utveckling och får ses som en indikator i dagsläget. Avvikelse per uppdragsgrupp (mnkr) Medicinsk service* 0 Regionvård 26 Somatisk specialistvård 176 Tandvård 0 Vårdval 3 Totalt 153 *Käk och ansiktsröntgen Avvikelsen ligger inom området somatisk vård och vårdval, medan tandvård inklusive käk och ansiktsröntgen är i balans. För vårdval hud inom Hallands sjukhus var 2014 första året med en ny modell och intensivt arbete pågår med att anpassa sig till den nya situationen. Det största problemet inom denna verksamhet har varit rekryteringsproblem, vilket resulterat i tappade intäkter. Kostnadsutveckling externa kostnader Kostnadsutveckling av externa kostnader, jämfört med förra året är sex procent och den budgeterade kostnadsutvecklingen mot förra årets utfall är fyra procent. Regionvårdkostnader Regionvårdkostnaderna gav en positiv avvikelse på 26 mnkr. Kostnad Per Patient KPP står för kostnad per patient och är en metod för att beräkna sjukvårdens kostnader per vårdkontakt och patient, uppdelat på ett antal resurskrävande vårdtjänster. Hallands sjukhus rapporterar KPP data årligen till Sveriges kommuner och landstings (SKL) nationella KPP databas som utgör grund för beräkningen av relativa DRG vikter. Sida 19 av 35

KPP tas även fram kvartalsvis, dels för att kunna fakturera mycket resurskrävande utomlänspatienter (kostnadsytterfall) och dels för att identifiera de mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvården. De tio mest resurskrävande diagnosgrupperna i slutenvård på Hallands sjukhus (t.o.m. kvartal 3 2014) som identifierats är: O80 Spontanförlossning vid enkelbörd I63 Cerebral Infarkt J15 Bakteriell pneumoni S72 Fraktur på lårben I21 Akut hjärtinfarkt M16 Höftledsartros I50 Hjärtinsufficiens O82 Kejsarsnitt enkelbörd M17 Knäartros I48 Förmaksflimmer och förmaksfladder Jämförelsedata för dessa diagnosgrupper har hämtats från SKL:s nationella KPP databas. Datan har granskats tillsammans med verksamhetsföreträdare, vilket bland annat har lett till ett fortsatt arbete med: Kvalitet på primärkodning Analys av kostnadsytterfall Förbättrad utdata med fokus på diagnosgrupper Kostnadsytterfall Med kostnadsytterfall avses de patienter (vårdtillfällen) som genererat extremt höga kostnader vanligtvis genom lång och krävande vård inom intensivvården, större operationer eller mycket lång vårdtid. Dessa vårdtillfällen utgör cirka 3,5 procent av alla vårdtillfällen och knappt 14 procent av den totala kostnaden för slutenvården. Uppgifter för helåret 2014 kan först tas fram i samband med 2014 års slutliga KPP körning som beräknas vara klar under februari månad 2015. År 2013 jan mars 2014 jan juni 2014 jan sep 2014 Totalt ant vtf 41 466 10 513 21 598 32 186 Antal ytterfall 1 418 371 813 1 168 andel i % 3,4% 3,5% 3,8% 3,6% belopp i tkr Totalkostnad alla vtf 1 768 749 425 746 896 998 1 296 220 Totalkostnad ytterfall 242 339 52 691 125 062 177 212 andel i % 13,7% 12,4% 13,9% 13,7% Vårdtidsytterfall Med vårdtidsytterfall avses de vårdtillfällen som har en längre vårdtid än de gränsvärden som är framtagna för respektive DRG grupp. Inga stora förändringar har skett mellan åren 2012 2014 utan antalet vårdtidsytterfall utgör cirka 4 procent av totala antalet vårdtillfällen. År 2012 År 2013 År 2014 Antal vårdtids ytterfall 1 765 1 803 1 923 andel i % 4,0% 4,2% 4,5% Antal ytterfallsdagar 11 870 12 720 12 461 ytterfallsdgr i snitt per vtf 6,7 7,1 6,5 Sida 20 av 35

Kostnadsutveckling per producerad DRG poäng Kostnaden per DRG poäng i slutenvården har under året ökat med tre procent jämfört med 2013, för DRG poäng i öppenvården uppgick ökningen till knappt fem procent, medan kostnaden för mottagningsbesök minskade med cirka två procent. 20,00% Relativ kostnadsutveckling per månad 2014 jmf 2013 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% 5,00% år 2013 mar 14 maj 14 jun 14 jul 14 aug 14 okt 14 nov 14 dec 14 10,00% 15,00% 20,00% DRG OV DRG SV Mottagn besök år 2013 mar 14 maj 14 jun 14 jul 14 aug 14 okt 14 nov 14 dec 14 DRG OV 49 521 48 241 50 905 51 031 52 273 53 124 50 581 52 003 51 884 DRG SV 45 151 48 092 47 784 47 668 46 878 46 379 46 210 46 434 46 520 Mottagn besök 3 051 3 138 3 275 3 288 3 038 2 964 2 943 2 939 2 980 Åtgärder för ekonomi i balans Under verksamhetsåret 2014 arbetade Hallands sjukhus med ett antal effektiviseringsåtgärder både centralt och inom områdena. Sammanlagt handlade det om åtgärder motsvarande 20 mnkr (enligt tabell nedan) beslutade av driftnämnden. Resultatet av åtgärdsarbetet har följts upp månadsvis under året, då också en redovisning har skett i driftnämnden. Åtgärd Beräknad helårseffekt 2014 Upphandling av bemanningstjänster allmänsjuksköterskor Upphandling ortopedtekniska hjälpmedel och gemensamt regelverk i regionen för förskrivning av hjälpmedel Sammanlagt 5 mnkr Tvärprofessionell diabetesfotmottagning Fortsatt upphandling material Effektivisering inom administrationen Hallands sjukhus 5 mnkr Effektiviseringsmål för område 1 4 10 mnkr Helårseffekt 20 mnkr Av effektiviseringarna inom driftnämndens ansvarsområde på 20 mnkr har förvaltningen uppnått 13,6 mnkr. Full effekt har inte uppnåtts inom område 3 vad gäller priseffekter av ortopediska implantat. Ortopediska implantat är nu billigare per styck men volymen (antalet) är fler än planerat, vilket gör att område 3 inte klarar hela sitt beting. Detta motsvarar ungefär två implantat per månad. När det gäller jourkomputtaget så handlar det om Sida 21 av 35

urologläkare där område 3 planerade att urologerna skulle kunna vara lediga i större utsträckning än vad som kunnat ske. Det beror på att området saknar läkare och området har under några veckor också fått använda hyrläkare för att klara uppdraget. Kirurgikliniken har som mål att minska kassationen av cytostatika. Uppföljningssiffrorna kommer från Läkemedelsenheten och utfallet för oktober november saknas i månadsrapporten på grund av en eftersläpning. Kassationskostnaderna har inte minskat i önskad omfattning beroende på ökat antal behandlingar men också på införandet av bland annat två nya dyra preparat, Yervoy och Perjeta. De tidigare aviserade behoven av åtgärder motsvarande 91 mnkr hanterades i dialog mellan Hälso och sjukvårdsstyrelsens arbetsutskott och driftnämndens arbetsutskott. Fortsatt åtgärdsarbete Driftnämnden har gett sjukhuschefen i uppdrag att ta fram och genomföra åtgärder som leder till att verksamheten anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Åtgärder har föreslagits inom verksamheten där vissa kräver särskild utredning för att tydliggöra konsekvenser och ekonomisk effekt inför fortsatt handläggning och beslutsprocess. Åtgärdsarbetet ska leda till löpande justering under året av både budgetramar och driftnämndens justeringspost på 170 mnkr. Utifrån en utvecklad budgetprocess får samtliga enheter inom Hallands sjukhus en realistisk budget 2015 och alla avvikelser från lagd budget ska åtgärdas löpande. Hallands sjukhus åtgärdsarbete 2015 är systematiserat och strukturerat med stöd av koordinator, tydliggjord genomförandeprocess, skriftliga utredningsuppdrag för respektive åtgärd och skriftlig utredningsrapport enligt gemensam mall inför fortsatt handläggning och beslut om genomförande. Sida 22 av 35

7. Framtidsavsnitt Det ställs hela tiden nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Anledningen är att behovet av vård kontinuerligt förändras liksom patienternas sökmönster. Halland är en tillväxtregion med en växande andel äldre, vilket ytterligare kommer att öka behovet av vård. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen driver också efterfrågan genom att nya behandlingsalternativ tillförs. Utvecklingen går snabbt mot en ökad subspecialisering inom de olika basspecialiteterna och påskyndas av Socialstyrelsens nya specialitetsindelning som förväntas fastställas under våren 2015. Konsekvensen blir att det krävs tillräckligt stora patientunderlag för att läkarna ska kunna upprätthålla sin kompetens. En annan konsekvens är att allt färre läkare har den breda kompetens som är nödvändig för att ingå i en bakjourslinje. Det här är en stor utmaning för hälso och sjukvården som bör vägas in de beslut som fattas framöver. Den ökade specialiseringen inom vården försvårar även kompetensförsörjningen. För att Hallands sjukhus ska klara sitt uppdrag är det därför av största vikt att utveckla det regiongemensamma arbetet för att stärka varumärket och hitta långsiktiga strategier för kompetensförsörjning. Vissa nyckelkompetenser måste säkras för en hög kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet och effektivitet över tid för att undvika långtgående konsekvenser för verksamheten. Svårigheterna att klara kompetensförsörjningen har lett till ett ökat behov av att anlita bemanningsföretag. Att det saknas ordinarie personal påverkar kontinuiteten i vården och får även konsekvenser för Hallands sjukhus utbildningsuppdrag. Handledare utbildas för att ta emot cirka 1200 elever årligen, men personalsituationen försvårar möjligheten att fullfölja uppdragen enligt de avtal som finns med högskola och andra utbildningsinsatser. För att hantera det ökande antalet äldre med flera samtidiga sjukdomar behöver samarbetet mellan kommun, närsjukvård och specialistsjukvård utvecklas liksom hemsjukvården, vilket kommer vara avgörande för hur väl Hallands sjukhus lyckas att tillgodose hallänningens behov av specialistvård med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Arbetet med att minska vårdskadorna måste intensifieras för att minska onödigt lidande och använda vårdens resurser optimalt. Generellt är det också nödvändigt med ett ökat samarbete inom sjukhuset och mellan olika vårdgivare. Tillsammans måste verksamheten effektiviseras genom att underlätta patientens väg genom vården och använda resurserna på rätt sätt. Det handlar om en ökad processorientering med fokus på det som skapar värde för patienten, från patienten i fokus till patientens fokus. Vidare bör målbilden tydliggöras för att med kraft kunna planera verksamheten och få ett engagemang i hela linjeorganisationen. En viktig förutsättning för att kunna planera och prioritera är en fortsatt satsning på arbetet med att beskriva befintliga resurser för att öka transparensen. Det är även viktigt med ett fortsatt arbete för att effektivisera den patientnära administrationen och underlätta administrationen i vårdens övergångar. Det kommer att krävas kontinuerliga åtgärder för fortsatt samordning och koncentration för att kunna matcha kompetens och kapacitet med efterfrågan på specialiserad vård. Även lokalerna är viktiga för att stödja vårdens förutsättningar för att klara vårdens utmaningar och utveckla arbetsprocesser för en ökad verkningsgrad. Sammanfattningsvis kan man konstatera att invånarna i Halland har haft en mycket god tillgång till en vård av hög kvalitet. För att kunna upprätthålla den nivån är den enskilt viktigaste frågan att den nuvarande strukturen inom den specialiserade sjukvården anpassas till den utveckling Hallands sjukhus står inför. Sida 23 av 35

8.0 Hallands sjukhus mål 2014 Uppföljning av mål, inriktningar och förbättringsmål beslutade av driftnämnderna för Hallands sjukhus. MÅL Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Målfokus minskat tobaksbruk Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent av patienterna ska tillfrågas om tobaksbruk Alla tobaksanvändare ska innan planerad operation informeras om riskerna med fortsatt tobaksbruk. Verksamheterna arbetar i enlighet med rutin, vilket innebär att alla patienter som ska genomgå operation tillfrågas om tobaksvanor samt informeras om vikten av att vara tobaksfri före operation. Statistik finns nu avseende hur många patienter där det i VAS dokumenterats om tobaksvanor och tobaksrådgivning. Det saknas statistik över hur många patienter som slutat röka inför operation. För att få fram sådan statistik krävs integration mellan datasystem. MÅL Hallands sjukhus ska erbjuda invånarna en god och jämlik hälso och sjukvård med hög tillgänglighet. Målfokus hög tillgänglighet till nybesök, behandlingar och återbesök Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar. Minst 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar. Minst 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatta måldatum. Den nationella uppföljningen av tillgänglighet mäts sedan 2013 utifrån utförda besök istället för väntande. HS har förutom augusti månad haft en tillgänglighet på över 80 procent. Under augusti klarade Hallands sjukhus den lägre gränsen på 70 procent (sommareffekt). Av det totala antalet nybesök som genomförts 2014 (jan dec) har 82,2 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Tillgängligheten till behandling har varit inom målgräns alla månader utom augusti och september då tillgängligheten som väntat gick ned under 80 procent inom 60 dagar. Det totala antalet planerade operationer som genomförts på Hallands sjukhus 2014 (jan dec) har 81 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Hallands sjukhus når inte målet. Akutmottagningarna har i genomsnitt en måluppfyllelse på cirka 70 procent under året. Målet nås för de flesta mottagningar och månader under året utom under sommarperioden och månaderna strax därefter. Antalet utförda återbesök till läkare för 2014 (jan dec) som skett inom måldatum och den planerade tiden är 71 procent för hela Hallands sjukhus. Sida 24 av 35

MÅL Hallands sjukhus ska ge invånarna ett stort inflytande och delaktighet i vården. Målfokus fortsatt införande av elektroniska hälsotjänster och arbetsmodellen patientnärmre vård. Förbättringsmål Resultat Alla verksamheter ska genomföra åtgärder för införande av mina vårdflöden och patientens tillgång till sin journal på internet. Alla verksamheter ska bedriva vårdverksamheten utifrån arbetsmodellen patientnärmre vård. Region Halland deltar i införandet av de nationella e Hälsotjänsterna och kommer att införa dessa enligt plan. Journal på nätet börjar införas i Sverige under året. Nationella riktlinjer fastställdes i april. Halland beräknas införa journal på nätet 2016. Den information som införs i journalen från och med 1 januari 2014 kommer att göras tillgänglig. Det pågår ett regionalt arbete för att införa mina vårdflöden och webbtidbok. Införandet måste ske i samråd med varje verksamhet eftersom förutsättningar och möjligheter skiljer sig i betydande grad. Informations och utbildningsinsats genomfördes 2013. Kontakt har etablerats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. En integration med patientnärmre vård, Trygg hemgång och patientcentrerad vård planerades men fick stå tillbaka för införandet av en ny läkemedelsmodul. Införandet av Trygg hemgång pågår och antalet ökar varje månad. Rapporter kommer att levereras våren 2015. MÅL Hallands sjukhus vård ska vara säker och ges med hög kvalitet. Målfokus de särskilt utvalda områdena inom den nationella patientsäkerhetssatsningen och ökad informationssäkerhet. Målfokus Hallands sjukhus ska delta i nationell studie inom cancerprocessen, vilken innefattar bland annat coloncancerscreening. Hallands sjukhus deltar i den nationella tarmcancerscreeningen och är inom ramen för den studien anslutna till Regionalt cancercentrum väst. En samordnare är utsedd för Halland och kirurgiklinikerna har planerat för att kunna ta emot deltagarna i studien för koloskopi samt att kontaktsjuksköterska finns. Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent följsamhet till basala hygienregler. Resultatet för årets mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner har ökat något jämfört med föregående år, momentet handsprit före patientkontakt behöver förbättras för att nå målet. Följsamhet till klädregler når Hallands sjukhus målet på 95 procent. Handlingsplan för ökad följsamhet är skriven. I enlighet med förvaltningsmodellen för omvårdnad har utbildning av utsedda hygienansvariga genomförts vid två tillfällen. Sida 25 av 35

Andelen patienter som under sin vårdtid får ett trycksår ska vara mindre än 5 procent. Andelen enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar ska gå att följa upp. Alla som arbetar inom patientnära vård ska ha genomfört kompetenskort i patientsäkerhet. Alla verksamheter ska ha minst 80 procent av journaldokumentationen signerad inom två veckor. Vid vårens mätning av trycksår har 7,9 procent av trycksåren uppstått på sjukhus. Vid höstens mätning hade 6,8 procent av trycksåren uppstått på HS. Handlingsplan för minskning av trycksår samt beskrivning för åtgärder för riskpatienter togs fram under våren och har arbetats med under året. Trycksår och hygien är två av fem områden som ingår i förvaltningsmodellen för omvårdnad som införs på Hallands sjukhus. Förbättringsarbeten initieras utifrån styrning i förvaltningsmodellen. Journalgranskning i enlighet med metoden markörbaserad journalgranskning genomfördes på de patienter som vid vårens mätning hade trycksår, men vid denna granskning framkom inga förslag till förbättringsområden. Det finns i Halland en regional rutin för läkemedelsavstämning, genomgång och berättelse. Denna har specificerats till en lokal rutin för läkemedelsgenomgångar vid medicinklinikerna. Med hjälp av logistiker och IT avdelningen har man skapat möjlighet att följa upp och utvärdera följsamheten till rutinerna. Detta mål kommer inte att uppfyllas då kompetenskort i patientsäkerhet inte kommer att tas fram i år, på grund av att det interaktiva verktyget för kompetenskort TILDA kan komma att bytas ut. Frågan har varit upp till diskussion i styrgruppen för informationsstöd. En inventering av nuläge har genomförts och återförts till verksamhetschefer. Inventeringen visade en stor mängd osignerade journalanteckningar vid flertalet enheter inom Hallands sjukhus. En informationsinsats är genomförd som medförde en betydande förbättring. Det finns en rutin i ledningssystemet för signering av journalanteckning som regelbundet behöver följas upp. Informationssäkerhetssamordnarna sammanställer fortsatt uppföljning som kommer att redovisas på ledningens genomgång. Arbetet med detta pågår och det är inte klart vid denna uppföljning. MÅL Hallands sjukhus miljö och klimatprofil ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan. Målfokus minskad miljöpåverkan från tjänsteresor och läkemedel Förbättringsmål Status Koldioxidutsläpp från lokala och nationella tjänsteresor ska minska. Målet är inte uppfyllt. Antalet körda mil har ökat med 7 procent jämfört med 2013 och därmed har också koldioxidutsläppen ökat. Resor med egen bil och med bilpools bilar har minskat men resor med verksamhetsbilar har ökat mer, under året har 5 nya verksamhetsbilar tillkommit. Antalet tågresor redovisas endast på regionnivå men där visar det att tågresorna har ökat mycket. Sida 26 av 35

Verksamheten har haft cirka 2 700 videokonferenser 2014 vilket är 25 procent fler än 2013. Videokonferenserna bidrar till att koldioxidutsläppen blir mindre än om resorna till mötena hade skett med bil. Andelen cytostatikakassationer ska minska. Målet är uppnått. Andelen cytostatikakassationer för Hallands sjukhus har minskat med 21 procent, samtidigt som antalet cytostatika beredningar har ökat med sex procent. Det kasserades 1,165 kg cytostatika 2014. Allt dyrare cytostatika gör att kostnaderna för den kasserade mängden inte minskar i samma takt som mängden minskar. MÅL Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv och medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Målfokus personalförsörjningen av sjuksköterskor och minskad sjukfrånvaro Förbättringsmål Status Personalomsättningen för sjuksköterskor ska vara lägre än 10 procent. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 procent. Personalomsättningen för sjuksköterskor under det senaste året ligger på cirka 11,4 procent, något över målvärdet. Flera åtgärder är initierade på Hallands sjukhusnivå för att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Nattillägget och den generella höjningen av sjuksköterskelöner har ökat möjligheten att behålla och rekrytera medarbetare och läget förbättrades under första delen av 2014, men vi har en fortsatt hög rörlighet i denna yrkeskategori. Verksamheterna signalerar återigen ökade svårigheter att rekrytera sjuksköterskor under 2015. Analys av avgångsintervjuer och avgångsenkäter visar att de fyra främsta skälen som uppges kring varför man valt att avsluta sin anställning är erbjudande om annat arbete, restid till och från arbetet, anställningsvillkor, och arbetsbelastning. Sjukfrånvaron för perioden är på 4,5 procent, inom ramen för målvärdet och i nivå med föregående år. Åtgärder för minskad sjukfrånvaro är ett ständigt förbättringsarbete och fokus under 2014 har varit att utbilda chefer inom rehabiliteringsprocessen och ansvaret för olika delar inom rehabiliteringskedjan. Under 2014 har nytt systemstöd Adato införts som bidrar till att förenkla analys och säkra åtgärder. Sida 27 av 35

MÅL Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans. Målfokus en resurs och kostnadseffektiv verksamhet utifrån ett vårdbehovsperspektiv Förbättringsmål Status Kostnadsutvecklingen ska vara inom ramen för 2014 års indexuppräkning. Hallands sjukhus klarar inte måluppfyllelse på grund av ingående obalans och att kostnadsutvecklingen är större än index. Fastställd produktionsbudget utifrån genomförd produktions och kapacitetsplanering ska uppnås Hallands sjukhus klarar inte produktionskravet. Sida 28 av 35

9.0 Uppdrag 2014 I hälso och sjukvårdstyrelsens fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2014 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan redovisas dessa uppdrag och de av driftnämnden samt sjukhuschefen beslutade uppdragen för Hallands sjukhus 2014. Hälsa Uppdrag Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso och sjukvård. Minst 80 procent av patienterna ska tillfrågas om tobaksbruk. Alla tobaksanvändare ska innan planerad operation informeras om riskerna med fortsatt tobaksbruk. Hallands sjukhus ska medverka i nationell studie inom cancerprocessen, vilken innefattar bland annat coloncancerscreening. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Arbetar bland annat med motiverande samtal och hälsosamtal, som omfattar till exempel kost, motion, säker sex, solvanor, munhälsa, alkohol, tobak och FAR recept (Fysisk aktivitet på recept). Samtliga patienter tillfrågas om tobaksbruk som dokumenteras i VAS. Handlingsplan finns för rökande patienter. Alla patienter som blir operationsanmälda blir tillfrågade om tobaksvanor. Hallands sjukhus deltar i den nationella tarmcancerscreeningen och är anslutna till Regionalt cancercentrum väst. Samordnare är utsedd för Halland. Tar emot deltagarna i studien för koloskopi, huvud och hals samt hudprocesserna. Jämlik hälso och sjukvård Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEONprincipen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagande nivå) och som en del i detta uppdrag säkra att patienten (åter)remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. Säkra förekomst och efterlevnad av rutiner och riktlinjer för identifiering, dokumentation och omhändertagande avseende våld i nära relationer. Säkerställa det somatiska omhändertagandet av patienter med psykiatrisk sjukdom. Fortsatt utveckling kring koncentration av verksamhet med små patientvolymer och krav på specifik kompetens. Hallands sjukhus ska vidareutveckla vården för individer med många besök per år i hälso och sjukvården för att i förlängningen minska vårdbehov och vårdkonsumtion och som en del i detta arbete fortsätta med ett breddinförande av Trygg hemgång och medverka i regionövergripande projekt. Implementeringen sker med stöd av intern projektorganisation Hallands sjukhus. Fortsatt fokusering vid remissbedömning/återbesök om specialistbehov föreligger. Identifierar patientgrupper inom specialistklinikerna vars behov kan tillgodose i närsjukvård. Kontaktpersoner utsedda inom Hallands sjukhus för delaktighet vid träffar och spridning av information. Ny gemensam rutin med psykiatrin är fastställd. Exempelvis ökat samarbete och nyttjande av kompetens i specifika diagnoser mellan utbudspunkterna inom ögon och öron. Genomlysning urologin genomförd och pågår inom kirurgikliniken. Breddinförande av Trygg hemgång pågår. Hallands sjukhus deltar aktivt i det gemensamma utvecklingsarbetet i regionen utifrån nationell satsning på mest sjuka äldre. Sida 29 av 35

Uppdrag Medverka i planeringen och genomförandet av åtgärder inom ramen för sjukhusövergripande utvecklingsområden utifrån beslutade projektdirektiv. Medverka i fortsatt utveckling av produktions och kapacitetsplanering med fokus på operationskapacitet och öppenvård med stöd av planeringsfunktionen vid Hallands sjukhus. Medverka i utvecklingsarbetet och anpassa verksamheten utifrån beslut som fattas inom ramen för det regionövergripande utredningsarbetet Framtidens sjukvård struktur och utbud, kvalitet och administration. Medverka i arbetet med kommande förändringar av hemsjukvården. Vård inflytande och delaktighet Fokusera särskilt på ett arbets och förhållningssätt som aktivt främjar invånarens inflytande och delaktighet. Samtliga vård och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna Mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer in från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 procent under 2014. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Genomförandeorganisation bildad på Hallands sjukhus för att stödja och säkra alla delar i det planerade organisatoriska förändringarna bland annat utifrån beslut om samlad slutenvårdurologi och utveckling av neonatal intensivvård. Områdenas verksamhetscontroller deltar aktivt i utvecklingsarbetet i nära samverkan med planeringsfunktionen. Sjukhuschefen har inplanerade uppföljningsmöten med områdescheferna varje månad med koppling till produktion och resultat samt åtgärder. Område 2 använder styrtavlor och ståmöten. Deltar aktivt i arbetet med Gemensam administrativ service och e Hälsotjänster. Hallands sjukhus deltar aktivt i arbetet och ingår i t.ex. regionövergripande grupp. Klinikerna ökar möjligheten för delaktighet och patientinflytande genom att synliggöra medicinska resultat och skapa forum för dialog. Ökat skriftlig och muntlig patientinformation. Arbetssättet personcentrerad vård. Utveckling pågår med fokus på ärendeökning samt service genom att öka tjänsteutbudet i Mina vårdkontakter. Anslutning gjorda under 2014. En ökning noteras under året av antalet ärenden, men samtliga mottagningar klarar inte målet på en 20 procentig ökning. Ögonkliniken utsedd som pilot för webbtidbok 2015. Medverka i och driva införandet av nya e hälsotjänster samt vidta de verksamhetsåtgärder som krävs för att utveckla detta i syfte att stärka patienternas delaktighet. Genomförandet stöds av intern projektorganisation vid Hallands sjukhus. Delta i den fortsatta utvecklingen av det utökade vårdvalet, Vårdval Halland Plus, och starta verksamhet med hög effektivitet och kvalitet. Arbete pågår med att identifiera och genomföra de tjänster som ökar tillgängligheten och effektiviserar vårdflödet. Aktiviteter som håller på att genomföras är SMS tjänst samt bra mottagningskoncept på flera kliniker inom exempelvis område 2. Samrådsmöte med vårdvalsaktörer i Halland och finansiär pågår månatligen från hudkliniken. Sida 30 av 35

Uppdrag Fortsatt implementering och övergång till förvaltning av arbetsmodellen Patientnärmre vård med fortsatt utveckling genom arbetsformen personcentrerad vård mot tryggare vård genom stöd av projektorganisation vid Hallands sjukhus. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Utveckling sker så långt möjligt med befintliga resurser. Inom rehabiliteringskliniken ställer ackrediteringen inom rehabiliteringsmedicin bland annat krav på behandlande förhållningssätt där patienten är aktiv. Vård säker och med hög kvalitet Alla som arbetar inom patientnära vård ska ha genomfört kompetenskort i patientsäkerhet. Alla verksamheter ska ha minst 80 procent av journaldokumentationen signerad inom två veckor. Kompetenskortet har inte skapats. Täckningsgraden på genomförda obligatoriska Tilda är ett pågående förbättringsområde. Målet går inte att mäta. Utskriftstider och antal osignerade journalanteckningar följs kontinuerligt. Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid som en del i detta uppdrag genom en såväl lokal som regional analys av Öppna jämförelser 2013 eller annan relevant statistik, identifiera prioriterade utvecklingsområden. Arbetet ska, för gränsöverskridande vårdprocesser, ske i samverkan med berörda förvaltningar eller kommuner. Hallands sjukhus ska fortsätta att beskriva vårdens innehåll genom att diagnosregistrera samtliga läkarbesök samt KVÅ registrera (Klassifikation av vårdåtgärder) samtliga åtgärder. Hallands sjukhus ska säkerställa att fortsatt utveckling av dagkirurgisk verksamhet och polikliniska operationer följer eller leder utvecklingen i riket. Hallands sjukhus ska säkerställa följsamhet till framtagen rutin för införandet av nya resurskrävande diagnostiska metoder eller behandlingsmetoder med redovisning av evidens och ställningstagande i olika nationella organ i beslutsunderlag till hälso och sjukvårdsstyrelsen. Hallands sjukhus ska säkerställa fortsatt arbete och utse processledare för beslutade processer som exempelvis cancerprocessen. Jämförelse sker med resultat från Nysamrapporter, kvalitetsregister och annan omvärldsanalys. Kvalitetdata finns och ytterligare fokus på förbättringsarbete utifrån resultat pågår inom exempelvis cancerprocessarbetet. Rehabiliteringskliniken har beviljats ackreditering i syfte att uppnå högsta standard inom rehabilitering utifrån patienternas behov. Alla läkarbesök och besök hos kuratorer, logopeder, psykologer registreras samt KVÅ koder där det erfordras. Arbete pågår på öron, näsa och hals för att möjliggöra att fler dagkirurgiska ingrepp kan bli polikliniska operationer. Det ekonomiska ersättningssystemet begränsar konvertering av slutenvård till poliklinisk vård. Arbete pågår och följer plan. Struktur och rutin finns inom Hallands sjukhus för handläggnings och beslutsprocessen. Processledare finns för samtliga cancerprocesser förutom cancerprocessen okänd primärtumör och problem inom lungmedicin pga läkarbrist. Sida 31 av 35

Uppdrag Vård säker och med hög kvalitet forts. Medverka i framtagandet av relevanta handläggningsöverenskommelser och annat gränsdragningsarbete. Medverka i aktuella mätningar och nå resultat som är nationellt ledande samt visa ständiga förbättringar över tid. Medverka i relevanta kvalitetsregister och uppnå hög täckningsgrad i dessa samt vidta förbättringsarbete utifrån resultat. Medverka i systematiskt kvalitets och förbättringsarbete i syfte att minska vårdrelaterade skador samt kvalitetsbristkostnader. Samtliga berörda förvaltningar ska delta i utbildningen och införandet av RGS webb (Råd Givning Stöd) för beslutsstöd. Hallands sjukhus ska medverka i förstudie som beskriver utvecklingen av medicin tekniska behandlingshjälpmedel och ge förslag till åtgärd som förberedelse inför framtida behov. Utifrån nationell patientsäkerhetssatsning arbeta för minskad antibiotikaresistens och medverka i regiongemensamt arbete. Hallands sjukhus som arbetsgivare Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Att tillhandahålla kliniska utbildningsplatser och de utbildningsplatser som krävs under utbildning och fortsatt specialisering. I uppdraget ligger även möjlighet för personer boende i Sverige med utländsk hälso och sjukvårdsutbildning att få svensk legitimation. Att genus och mångfaldsperspektivet genomsyrar samtliga verksamheter och att ett aktivt arbete bedrivs enligt likabehandlingsplanen. Att verksamheten uppmärksammar skrivningarna i Program för funktionshinder delaktighet och jämlikhet 2012 2015 gällande arbete för personer med funktionsnedsättning. Att aktivt delta i genomförandet och uppföljningen av regionens personalpolicy i sin förvaltning. Att verksamheten utvecklar det förebyggande arbetsmiljöarbetet med stöd av lokal HR funktion och företagshälsovårdens kompetens. Kommentar Förslag till framtida överenskommelser lämnat till Regionkontoret. Gränsdragningsarbete under utveckling bland annat vårdval, optiker/syncentralen och smittspårning. Arbete pågår och följer plan. Ytterligare fokus på systematisk, dokumenterad och uppföljande förbättringsarbete. Översyn av Hallands sjukhus deltagande i kvalitetsregister pågår. Senior alert, PPM mätningar, Rutinkollen (journalgranskning utifrån SKL:s åtta nationella patientsäkerhetssatsningsområden). Rådgivningsstödet prövas inom barnklinikens akutverksamhet. Diskussion och översyn pågår inom Hallands sjukhus övriga verksamheter Rutin uppdaterad utifrån beslutade riktlinjer för medicintekniska produkter. Utvecklingsarbete påbörjat för att säkerställa dessa, omfattande bland annat patientnära utrustning. Följer STRAMA s riktlinjer (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens). Implementering av infektionsverktyget pågår. Sammanfattande kommentar till samtliga uppdrag inom området Hallands sjukhus som arbetsgivare. Se även bilaga personal. Flera av uppdragen finns i plan för verksamhetens ämnesspecifika APT (arbetsplatsträffar) och för planerad dialog på områdenas ledningsmöten. Regionens värdegrund lyfts fram i verksamhetsplanerna och finns med i ämnesspecifika APT innehåll. Arbete pågår enligt plan för Olivia och inom flera enheter har det införts. Lättillgänglig populärversion av mål och aktivitetsplan är framtagen. Resultattavlor används på klinikerna inom exempelvis område 2. Sida 32 av 35

Ekonomi Uppdrag Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Att säkerställa att utvecklingssamtal genomförs med god kvalitet för samtliga medarbetare och chefer samt att samtalen resulterar i individuella utvecklingsplaner. Att verksamheten fortlöpande utifrån regionens värdegrund utvecklar medarbetar och ledarskapet. Chefer ska ha rimliga villkor att utöva sitt ledarskap. Män och kvinnor ska ges lika möjlighet till chefsutbildning. Att arbeta med de förbättringsområden som påvisats samt att bibehålla de positiva förbättringsområdena i medarbetarenkäten. Att ha samråd med närmast överordnad chef före rekrytering av personal. Att lönebildningen används som ett instrument för kompetensförsörjning och stimulans av medarbetares engagemang och bidrar till verksamhetens utveckling. Fullfölja kartläggningen av kompetensbehoven genom kompetensförsörjningsmodellen Olivia. Resultatet ska registreras i Region Hallands gemensamma kompetensmodul. Att verksamheten medverkar i regiongemensamt arbete för att stärka Region Hallands konkurrens och attraktionskraft som arbetsgivare. Säkerställa ett väl fungerande målarbete med regelbundna uppföljningar. Inom nämndens verksamhet skapa delaktighet och förståelse för verksamhetens ekonomiska helhet och som en del i detta uppdrag utveckla ansvarstagande för kostnadskontroll och produktionsstyrning på lägsta lämpliga nivå i verksamheten. Kommentar Kommentar se ovan. Produktions och kapacitetplaneringsarbetet ska bland annat bidra till att förtydliga uppföljningsprocess och proaktiva åtgärder. Utveckling av prognosmodellen start hösten 2014 och fortsättning 2015. Områdesspecifika uppdrag Område 1 Område 2 Område 2 Hallands sjukhus ska fortsätta arbetet med att inom ramen för infektionskliniken organisera konsultstöd till behandlande läkare i närsjukvården avseende handläggningen av smittbärare med multiresistenta bakterier och om detta faller väl ut permanenta uppdraget. Utvärdera XL teamet vid Hallands sjukhus Halmstad och ge förslag på utformning, tillgänglighet och ansvar för denna verksamhet inom Hallands sjukhus 2015. Inrätta ergonomiombud enligt sjukhuschefsbeslut, samt se över organisationen för avdelningsombud för förflyttningsteknik och säkerställa samarbete. Uppdraget bedöms motsvara 75 procent sjukskötersketjänst. Finansiering finns för 2015. Ergonomisamordnare anställd sedan april. Uppdraget är på heltid och omfattar hela Hallands sjukhus. I uppdraget ligger bland annat att inventera utbildningsbehov förflyttningsteknik, planering, organisation och arbetssätt för ryggombud och XLteam samt samordning av verksamheten inom hela Hallands sjukhus. Start utbildning i förflyttningsteknik i juni. Sida 33 av 35

Område 2 Område 3 Område 3 Uppdrag Organisatorisk tillhörighet för dietister med inriktning mot vuxna vid Hallands sjukhus (uppdrag från sjukhuschef). Verkställa beslut om samlad slutenvårdsurologi utifrån fastställt projektdirektiv. Utvärdera multidisciplinär mottagningsverksamhet för ryggpatienter och ge förslag på utformning 2015. Område 3 Utreda och säkerställa organisatorisk tillhörighet för cancerprocessen okänd primärtumör. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Utredning genomförd i samverkan med område 1,3 och 6. Sjukhuschefsbeslut taget om förändrad organisatorisk tillhörighet 2015. Ingår i Hallands sjukhus genomförandeplan för omfördelning vårdplatser Verksamheten vilande inför 2015. Förslag på organisation framtagen, uppdrag för genomförande under 2015. Område 3 Område 3 Upphandling ortopedtekniska hjälpmedel och gemensamt regelverk i regionen för förskrivning av hjälpmedel (enligt åtgärdsplan). Projekt Palliativ vård vid Hallands sjukhus (utifrån HSS inriktningsbeslut). Utredning genomförd inom område 3, slutrapport klar 30 april. Projektet genomfört, slutrapport lämnad september 2014. Område 1 +3 Område sjukhusadministration Tvärprofessionell diabetesfotmottagning (enligt åtgärdsplan). Genomföra omställningen till Gemensam administrativ service GAS enligt direktiv från regiongemensam styrgrupp. Fortsatt utveckling av koordineringsfunktionen för övergripande projekt och processer. Tydliggöra ansvarsfördelningen i gemensamma administrativa processer inom Hallands sjukhus och med andra förvaltningar. Arbete pågår och drivs inom område 1 med stöd av område 3. Funktionen utvecklats och inkluderats i planerings och uppföljningsprocessen. Dialog pågår. Att verksamheten medverkar i regiongemensamt arbete för att stärka Region Hallands konkurrensoch attraktionskraft som arbetsgivare. Att samtliga mellanchefer i förvaltningen deltar i det regiongemensamma chefsprogrammet Ledning och styrning under perioden 2013 2014. Att skicka samtliga anställningar före annonsering till samordningsfunktionen för intern arbetsförmedling. Att informera samordningsfunktionen för intern arbetsförmedling om samtliga vakanshållna tjänster. Hallands sjukhus ska i samverkan med Regionkontoret utveckla beskrivningssystem för den öppna vården inom abonnemangsfinansierad öppenvård. Genomförs inom ramen för produktionsoch kapacitetplaneringsarbetet (PKP). Sida 34 av 35

Uppdrag Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Utveckla en beskrivande modell och en kartläggning av flödena samt en kostnadsanalys för dagkirurgisk verksamhet och polikliniska operationer i samverkan med Regionkontoret. Arbetet koordineras av sjukhusadministrationen vid Hallands sjukhus. Etablera kravbild och uppföljning samt vidareutveckla samverkansformer med Regionservice. Upphandling av bemanningstjänster allmänsjuksköterskor (enligt åtgärdsplan). Kommentar Genomförs inom ramen för produktionsoch kapacitetplaneringsarbetet (PKP). Uppstartsmöte inom Hallands sjukhus genomfört i juni. Utvärdering av Regionservice tjänster gjord under våren och kommunicerad med RGS. Förbättringsarbete pågår. Fortsatt upphandling material (enligt åtgärdsplan). Effektivisering inom administrationen Hallands sjukhus (enligt åtgärdsplan). Sida 35 av 35

Årsrapport 2014 Hallands sjukhus underställd Driftnämnden Öppen specialiserad vård Sida 1 av 24

Årsrapport 2014 Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning och analys 2.0 Produktion 3.0 Patientsäkerhet och kvalitet 4.0 Tillgänglighet 5.0 Personal 6.0 Ekonomi 7.0 Framtidsavsnitt 8.0 Hallands sjukhus mål 2014 9.0 Uppdrag 2014 Sida 2 av 24

1.0 Sammanfattning Hallands sjukhus har genomgått en omorganisation från årsskiftet 2012/2013, vilket innebär en delning av Hallands sjukhus Kungsbacka (HSK) i två förvaltningar, men under samma nämnd (Hälsa och funktionsstöd och Område Kungsbacka specialistsjukvård). Denna rapport avser specialistvården vid Hallands sjukhus Kungsbacka specialistvård. Produktion Antalet vårdtillfällen ökade 2014 med nästan tio procent i jämförelse med 2013. Ökningen hänför sig till planerad vård både inom medicinska och opererande specialiteter. Antalet DRG poäng (Diagnosrelaterade grupper) är betydligt fler än föregående år och även över budgeterad nivå. Den prestationsersatta öppenvården budgeterades på en högre nivå än 2013, men utfallet 2014 blev trots detta fem procent högre än budget mätt i DRG poäng. Patientsäkerhet och kvalitet Tillgänglighet Personal Ekonomi Åtgärdsplan Mål och uppdrag I öppna jämförelser uppvisar Halland fortfarande ett bra resultat när det gäller totalindex, där samtliga indikatorer vägs samman. Hallands sjukhus har infört förvaltningsmodell för omvårdnad inom följande områden: fall, nutrition, hygien, smärta och trycksår. I enlighet med modellen finns ansvariga för de olika områdena utsedda på strategisk, taktisk och operativ nivå. För att minska förekomsten av trycksår har reinvestering av madrasser genomförts. Trygg hemgång, arbetsmodell för en förstärkt utskrivnings och uppföljningsprocess, har under hösten 2014 implementerats stegvis i Halland. Tillgängligheten är fortsatt god och ligger över 80 procent inom 60 dagar för utförd vård till nybesök och behandling. Cirka 80 procent av återbesöken sker inom måldatum. Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda och arbetad tid i relation till 2013. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013 och arbetad tid för sjuksköterskor är i nivå med 2012. Samtidigt har behovet av bemanning under perioden ökat utifrån de beslut om förstärkningar som har skett kopplat till arbetsmiljöåtgärder t.ex. vid akuten. På grund av det utökade behovet av sjuksköterskor och svårigheten att rekrytera vissa specialistläkare har verksamheten behövt anlita bemanningsföretag. För att utveckla analysen av arbetad tid pågår ett omfattande arbete inom ramen för produktions och kapacitetssättningsprojektet att utifrån bemanningsplanerna via systemstöd kunna följa upp arbetad tid gentemot plan. Resultatet för Hallands sjukhus Driftnämnden Öppen specialiserad vård är minus 3 mnkr. Verksamheten har genomfört en åtgärdsplan motsvarande 2,0 mnkr, som innebar både minskade kostnader och ökade intäkter genom bland annat ökat flöde inom dagkirurgin. Det finns en god måluppfyllelse inom flera målområden, som hälsa och tillgänglighet samt miljö. Sida 3 av 24

2.0 Produktion Hallands sjukhus Kungsbacka klarar beställningen under 2014. Operation har ytterligare ökat sin produktion i jämförelse med tidigare år, vilket genomförts med befintlig personal och enbart utökning med operatör. Slutenvård, dagkirurgi och mottagningsverksamhet Tabellen ger en översikt över utfallet 2014 i jämförelse med samma period 2013. Analys av innehållet beskrivs i avsnitten nedan. Hallands Sjukhus, nämnd ÖSV, Dec Utfall ack 2013 Utfall ack 2014 Förändring antal Förändring % Period budget Diff mot pdbu antal Diff mot pdbudget% Årsbudget Fakturerade vårdtillfällen (Sjukhus) 799 877 78 9,8% 830 47 5,7% 830 Fakturerade DRG poäng SV (Sjukhus) 858 992 133 15,5% 889 103 11,6% 889 Case mix index SV (Sjukhus) 1,0743 1,1308 0,0566 1,0711 Antal vårdtillfällen (Klinik) 806 880 74 9,2% 830 50 6,0% 830 Antal DRG poäng SV (Klinik) 863 996 133 15,4% 898 98 10,9% 898 Case mix index SV (Klinik) 1,0710 1,1315 0,0605 1,082 Antal disponibla vårdplatser 17,4 16,6 0,8 17,4 Beläggningsgrad 79,7% 80,5% 0,7% 87,0% Medelvårdtid 6,28 5,54 0,74 6,15 Kvot DRG Sjukhus/DRG Klinik 0,995 0,996 0,001 1,00 Antal DRG poäng ÖV 873 1 046 173 19,8% 992 54 5,4% 992 Antal besök DRG ÖV 4 806 5 745 939 19,5% 5 194 551 10,6% 5194 Case mix index ÖV 0,1816 0,1821 0,0004 0,1910 Cytostatika läkem 0 Antal Läkarbesök 31 971 34 346 2 375 7,4% 33 200 1 146 3,5% 33 200 Antal sjukv beh 15 296 15 860 564 3,7% 15 900 40 0,3% 15 900 Slutenvård Antalet vårdtillfällen ökade 2014 med nästan tio procent i jämförelse med 2013. Ökningen hänför sig till planerad vård både inom medicinska och opererande specialiteter. Jämfört med budgeterad volym ses också en positiv avvikelse. Detta har möjliggjorts genom ett aktivt arbete som resulterat i en lägre medelvårdtid för de medicinska specialiteterna än budget och utfall 2013. Antalet DRG poäng är betydligt fler än föregående år och även över budgeterad nivå. Utöver ökningen i antal vårdtillfällen är även snittvikten (CMI) betydligt högre än såväl föregående år som budget. I Kungsbacka har de medicinska specialiteterna klart högre CMI än de opererande, varför en mixförskjutning mot större andel medicinska vårdtillfällen är en förklaring. Prestationsersatt öppenvård Den prestationsersatta öppenvården budgeterades på en högre nivå än 2013, men utfallet 2014 blev ändå fem procent högre än budget mätt i DRG poäng. Räknat i volym (antal besök) är avvikelsen mot budget ännu större, drygt tio procent. Ökningen mot föregående år är runt 20 procent, såväl i antal besök som i DRG poäng. Dagkirurgiska operationer på såväl operationsavdelningen som på mottagningarna har ökat. Förklaringen ligger i ökad läkarbemanning och ett gediget arbete med att förbättra processerna. Sida 4 av 24

På Hallands sjukhus Kungsbacka består den prestationsersatta öppenvården enbart av dagkirurgisk verksamhet, vilken i jämförelse med Hallands sjukhus Varberg och Halmstad ger en högre genomsnittlig DRG vikt (CMI) där även bland annat dialysverksamhet ingår. Utfall CMI är ungefär på samma nivå som 2013, men 4,7 procent lägre än budgeterat. Budgeten var sannolikt något optimistiskt lagd. Mottagningsbesök Antalet läkarbesök har ökat påtagligt mot föregående år och ligger även över budget. Förklaringen ligger i huvudsak i en bättre läkarbemanning. Antalet sjukvårdande behandlingar prickade budgeterad nivå och var något fler än 2013. Volymer 2015 Uppdraget för Hallands sjukhus Kungsbacka 2015 ligger i nivå med 2014 års utfall inom såväl sluten vård som öppenvårdens olika delar. Några signaler på att uppdraget inte skulle kunna genomföras enligt plan finns i nuläget inte. 3.0 Patientsäkerhet och kvalitet Hallands sjukhus deltar i flera nationella mätningar. Under våren skickades enkäter ut till patienter i somatisk öppen och sluten vård. Detta resultat har redovisats under hösten. Resultatet redovisas i åtta indikatorer. Hallands sjukhus resultat ligger i paritet med rikets eller något över. Patienterna känner sig väl bemötta och upplever att omvårdnaden fungerar bra samt har förtroende för hälso och sjukvårdspersonalen. En ny patientsäkerhetskulturmätning genomfördes under våren riktad till medarbetare i patientnära vård. Resultatet från denna mätning redovisas i dimensioner. Resultatet visar ett bra samarbete inom vårdenheterna, exempelvis ges det information och stöd till patienter vid negativ händelse. Hallands sjukhus förbättringsområden, vilka är gemensamma för dessa enkäter, är utskrivningsoch läkemedelsprocessen. Dessa två förbättringsarbeten pågår redan i form av Trygg hemgång samt fördjupad och enkel läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse. Öppna jämförelser I öppna jämförelser uppvisar Halland fortfarande ett bra resultat när det gäller totalindex, där samtliga indikatorer vägs samman. Halland tillsammans med Kalmar, Östergötland och Jönköping har här bäst resultat. När det gäller de olika indikatorerna uppvisar Halland de bästa resultaten när det gäller säker vård, hälsoinriktad sjukvård, förtroende och patienterfarenhet samt tillgänglighet. När det gäller ren sjukvård har Hallands sjukhus de bästa resultaten när det gäller förlossningsvård, diabetesvård, strokesjukvård samt ögonsjukvård. Behov av förbättringsarbete finns för hjärtsjukvård, palliativ vård och viss cancersjukvård. När det gäller hjärtsjukvården är det framförallt behandlingen av hjärtsvikt och uppföljning efter sjukvård på grund av infarkt eller annan ischemisk hjärtsjukdom som behöver förbättras. För att åstadkomma bästa resultaten krävs, när det gäller hjärtsjukvården, ett bättre samarbete med närsjukvården med tanke på att uppföljningen oftast sker där eller som inom Norra Halland vid privat hjärtmottagning. När det gäller palliativ vård finns behov av förbättring beträffande smärtskattning i livets slut, munhälsobedömning, brytpunktssamtal samt en tryggare vård i livets slutskede för att förhindra flera inskrivningar i slutenvård under den sista månaden i livet. Även när det gäller Sida 5 av 24

detta arbete krävs ett samarbete med närsjukvård och kommunal sjukvård för att ge patienterna så trygg vård som möjligt under den sista delen av livet. När det gäller cancersjukvård visar öppna jämförelser en varierad bild för halländsk sjukvård. Sammantaget kan man notera att Halland ligger i topp när det gäller femårs överlevnad för alla cancersjukdomar sammantaget. För vissa cancersjukdomar finns det dock behov av förbättringsarbete när det gäller exempelvis väntetid till behandling och nivåstrukturering där man mer behöver centrera behandlingen av vissa cancersjukdomar för att uppnå bästa möjliga resultat. Etikråd Etikrådet, som bildades 2013, har fortsatt sitt arbete och etikombud har nu utsetts på klinikerna. Dessa ombud ska verka för engagemang och kompetens i etiska frågor och att etiska överväganden utifrån patientens enskilda behov är en naturlig del i arbetet samt arbeta för att förbättra kommunikationen mellan människor med olika kulturell bakgrund. Etiska överväganden ska också ingå i varje händelseanalys för att avgöra om brister i etiskt förhållningssätt varit en bidragande orsak till avvikelsen. Vårdskador Hallands sjukhus har infört förvaltningsmodell för omvårdnad inom följande områden; fall, nutrition, hygien, smärta och trycksår. I enlighet med modellen finns ansvariga för de olika områdena utsedda på strategisk, taktisk och operativ nivå. De olika områdena har kommit olika långt i sitt arbete. Modellen bidrar till en tydlighet i organisationen vad de olika uppdragen innebär och vad som förväntas. För att minska förekomsten av trycksår har reinvestering av madrasser genomförts. I början av året levererades basutrustning för trycksårsavlastning till alla vårdavdelningar. Ombuden för trycksårsprevention på enheterna har haft utbildningsdag i samband med genomförandet av trycksårsmätningar under våren. Kontinuerliga utbildningar har anordnats för all vårdpersonal inom områdena trycksår, nutrition, smärta och fall. Andelen patienter som fått trycksår under vårdtiden har minskat under de år som trycksårsmätningar genomförts. Antal fall och fallskador per 1000 vårddagar fortsätter att vara lågt. Andel patienter som registrerats i kvalitetsregister Senior alert har ökat. Hallands sjukhus har infört Rutinkollen inom sluten vård, vars syfte är att förbättra patientsäkerheten genom att undersöka hur väl rutinerna som omfattas fungerar. Patientsäkerhetsronder har genomförts vid anestesiklinikerna. Inom området läkemedel finns i Halland en regional rutin för läkemedelsavstämning, genomgång och berättelse. Denna har specificerats till en lokal rutin för läkemedelsgenomgångar vid medicinklinikerna. Läkemedelsgenomgångar har genomförts vid ortopedi och medicinklinikerna sedan drygt ett år tillbaka. Genomgångar har också startats vid kirurgiklinikerna. Med hjälp av logistiker och IT avdelningen har möjlighet att följa upp och utvärdera följsamheten till rutinerna utvecklats. Lokala rutiner har utarbetats för att utveckla genomgångarna inom de kirurgiska disciplinerna. Sida 6 av 24

Markörbaserad journalgranskning har genomförts sjukhusövergripande av 30 journaler per månad, resultatet av granskningen från 2013 01 01 2014 06 30 visar att den vanligaste vårdskadan på Hallands sjukhus är vårdrelaterad infektion följt av trycksår och fall. Nationellt är den vanligaste vårdskadan vårdrelaterad infektion följt av annat och kirurgiska skador. Trygg hemgång Trygg hemgång, arbetsmodell för en förstärkt utskrivnings och uppföljningsprocess, har under hösten 2014 implementerats stegvis i Halland. Modellen innebär att patienter med behov enligt framtaget bedömningsverktyg ska få en förstärkt utskrivning från sjukhuset. Med förvissning om samtycke ska patienten erbjudas ett förstärkt utskrivningssamtal, aktuell skriftlig läkemedelslista, skriftlig utskrivningsinformation, närstående ska erbjudas delta i samtalet och epikris samt eventuell remiss ska vara skrivna inom ett dygn. Hela processen ska dokumenteras i journalen. Kommunikation med kommun och närsjukvård sker med hjälp av IT stödet Meddix. Uppföljning ska därefter ske inom ett dygn eller 72 timmar vid helg av kommun eller närsjukvård. Implementeringen pågår och antalet patienter som skrivs ut från sjukhuset enligt modellen Trygg hemgång ökar för varje månad. Något måltal är inte framtaget, men på vissa kliniker är det en stor andel patienter som har behov av Trygg hemgång. Rapporter ska med hjälp av Regionservice IT avdelning levereras månadsvis med start i februari 2015. Betalningsansvar kommunen Tabellen visar antal patienter respektive antal dagar med betalningsansvar per kommun för perioden januari till december 2014. Antalet dagar med betalningsansvar är högst inom Halmstads kommun bland annat beroende på renovering av äldreboende under året. Antalet dagar med betalningsansvar minskade under sommarmånaderna för Halmstads kommun, men har sedan ökat igen. En dialog pågår för ett gemensamt förbättringsarbete. Kliniker med flest utskrivningsklara patienter är framförallt medicin och ortopedikliniken. Ackumulerat jan dec 2014 Antal patienter Antal dagar Laholm 6 6 Halmstad 217 911 Hylte 4 14 Falkenberg 8 17 Varberg 14 16 Kungsbacka 60 143 Summa 309 1107 I genomsnitt finns drygt 20 utskrivningsklara patienter per dag på Hallands sjukhus, det vill säga patienter som av läkare bedömts inte ha behov av slutenvårdens kompetens och resurser och med behov av insatser från kommunen efter utskrivningen. Arbete med fokus på utskrivningsklara pågår såväl internt inom Hallands sjukhus som med andra vårdgivare inom regionen. Dialog pågår mellan Hallands sjukhus, Vårdval Halland och Hallands kommuner kring denna utveckling via bland annat så kallade triadmöten. Sida 7 av 24

4.0 Tillgänglighet Tillgängligheten är generellt god med tillgänglighet för utförda nybesök och behandling över 80 procent. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. Hallands sjukhus ligger under målvärdet för återbesök till läkare. Störst utmaning att klara återbesöken inom måldatum finns inom de medicinska specialiteterna, främst kardiologi och diabetesvården. Faktorer som stort akutinflöde, behov av vårdplatser, omorganisation, ökat remissinflöde, ökat antal väntande till operation, svårt att hänvisa vissa patientgrupper via Vårdgarantiservice på grund av nationell brist på alternativa vårdgivare, för långa avstånd för vissa patientgrupper av medicinska skäl, för sjuka patienter som alternativa vårdgivare ej kan/vill ta, ökat antal patienter som önskar självvald väntan och brist på vissa kompetenser och specialister är fotfarande en realitet som påverkar möjligheten att uppfylla vårdgarantin. Nybesök Hallands sjukhus har förutom i augusti månad haft en tillgänglighet på över 80 procent under 2014. Under augusti uppnåddes den lägre gränsen på 70 procent (sommareffekt). Av det totala antalet nybesök som genomförts under 2014 har 82,2 procent genomförts inom 60 dagar. Antalet utförda nybesök har varit något fler jämfört med föregående år och antalet patienter som behöver/önskar nybesök i Halland har ökat. Problem att klara tillgängligheten till nybesök finns framförallt inom kardiologi, ögon och hud på grund av brist på specialister. Antalet patienter som fått nybesök av annan vårdgivare på grund av vårdgarantin har varit högre än 2013. Behandling Tillgängligheten till behandling har varit inom målgräns alla månader utom augusti och september, då tillgängligheten som väntat gick ned under 80 procent inom 60 dagar. Av det totala antalet planerade operationer som genomförts på Hallands sjukhus 2014 har 81 procent genomförts inom 60 dagar. Områden som har svårt att fullt ut i egen regi klara målet för behandling är ortopedi, ögon och gynekologi. På grund av stort tryck på medicinvårdplatser har vissa verksamheter under första halvåret 2014, precis som under förra året, behövt minska antalet planerade operationer, som kräver slutenvård i eftervårdförloppet, för att ge plats åt medicinpatienter, t.ex. inom ortopedin. Samverkan inom Hallands sjukhus för att nyttja alla resursenheter från norr till söder optimalt har fortsatt under 2014, vilket har haft positiv effekt på tillgängligheten. Till exempel omfördelas patienter som behöver operation mellan sjukhusen beroende på operationssals och operatörstillgänglighet, vilket många gånger fungerar väl men ibland faller på brist på slutenvårdplatser. Antalet patienter som fått operation av annan vårdgivare på grund av vårdgarantin har varit något färre jämfört med 2013. Sida 8 av 24

Tillgänglighet inom 60 dagar för väntande och utförd vård december 2014 Andel inom 60 dagar mål 80 % DN HS DN ÖSV HS totalt Nybesök väntande juli 80,3 % 74,1 % 78,7 % Behandlingar väntande juli 84,3 % 88,4 % 84,9 % Nybesök utförd vård juni 82,5 % 82,3 % 82,4 % Behandlingar utförd vård juni 80,9 % 84,9 % 81,8 % Återbesök Sammanställning av återbesök inom måldatum till läkare visar att Hallands sjukhus ligger under målvärdet på 80 procent. Hallands sjukhus har totalt sett haft en måluppfyllelse på mellan 70 och 80 procent under hela året. Återbesök Andel inom utsatt måldatum DN HS 72,8 % DN ÖSV 79,8 % HS totalt 73,9 % 5.0 Personal Uppföljningen inom personalområdet omfattar förvaltningen Hallands sjukhus och inkluderar Driftnämnden Hallands sjukhus och Driftnämnden Öppen specialiserad vård. Uppföljning av förbättringsmålen inom medarbetarperspektivet redovisas i avsnitt 8 i denna rapport. Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda och arbetad tid i relation till 2013. Ökningen finns bland undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare och har olika orsaker. Ökningen inom de paramedicinska yrkeskategorierna är relaterat till utökat uppdrag. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013 och arbetad tid för sjuksköterskor är i nivå med 2012. Samtidigt har behovet av bemanning under perioden ökat utifrån de beslut om förstärkningar som har skett kopplat till arbetsmiljöåtgärder t.ex. vid akuten. Det utökade behovet av sjuksköterskor har verksamheten inte fullt ut klarat att bemanna med egen personal utan behövt lösa via bemanningsföretag. Utökningen av undersköterskor är främst beroende på arbetsmiljöåtgärder kopplat till bemanning men också förstärkning av undersköterskor, då det inte har varit möjligt att rekrytera sjuksköterskor. Gällande läkare har verksamheten haft möjlighet att rekrytera olika bristspecialiteter under året. För att utveckla analysen av arbetad tid pågår ett omfattande arbete inom ramen för produktions och kapacitetssättningsarbetet att utifrån bemanningsplanerna via systemstöd kunna följa upp arbetad tid gentemot plan. Arbetet är högprioriterat och det finns nu en modell för kapacitetssättning av slutenvården. Under våren 2015 kommer också modeller för öppenvård och operation att tas fram. Sida 9 av 24

Anställda snitt Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet anställda i relation till 2013. Ökningen finns bland undersköterskor, sjuksköterskor samt läkare och har olika orsaker. Ökningen inom de paramedicinska yrkeskategorierna är relaterat till utökat uppdrag. För sjuksköterskegruppen hade sjukhuset en stor andel vakanser 2013. Utökningen av undersköterskor är främst beroende på arbetsmiljöåtgärder kopplat till bemanning, men också som förstärkning då det inte har varit möjligt att rekrytera sjuksköterskor. Vad gäller läkare har verksamheten haft möjlighet att rekrytera inom vissa bristspecialiteter. Närvarotimmar Hallands sjukhus har under 2014 ökat antalet närvarotimmar i relation till 2013. Orsakerna till ökningarna är desamma som är förklarat i stycket anställda snitt. I dagsläget möjliggör systemstödet endast uppföljning av arbetad tid i relation till föregående år. Utifrån förändrade uppdrag, bristsituationer med mera är det svårt att göra kvalitetssäkrade analyser kopplade till produktionsuppdraget. Under 2014 har bemanningsplaner för slutenvården fastställts. Analysen av arbetad tid och personalkostnader kommer att underlättas under 2015, då avvikelsen kommer att kompletteras med avvikelsen mot plan. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron för Halland sjukhus är 4,50 procent, vilket är samma nivå som 2013 (4,49 procent). Personalavdelningen har under året stöttat chefer med genomgångar och handlingsplaner för enheter som har sjukfrånvaro som är högre än målvärdet. Utbildningsinsatser har genomförts för att utbilda cheferna i systemstöd för sjukfrånvaro samt för chefernas skyldigheter gällande rehabiliteringsarbetet. Samtliga yrkesgrupper, förutom medicinska sekreterare och undersköterskor, har en sjukfrånvaro som ligger under målvärdet på fem procent. För undersköterskor är den höga sjukfrånvaron delvis kopplad till en hög andel medarbetare i åldersspannet över 60 år där sjukfrånvaron generellt sett är högre för alla yrkeskategorier. Timanställda Behovet av timanställda inom Hallands sjukhus är relativt konstant. Antalet timmar utförda av timanställda för perioden visar en liten ökning gentemot 2013 och motsvarar 81 tjänster. Flest timanställda finns inom yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor. Inhyrd personal Verksamheten har under 2014 hyrt in extern läkarkompetens via bemanningsföretag motsvarande i snitt 7,2 årsarbetare per månad. Behovet är kopplat till svårigheter att rekrytera olika specialister för att lösa uppdraget. Det gäller till exempel kardiologer och lungläkare. Utöver inhyrning via bemanningsföretag har verksamheten också hyrt in läkarkonsulter, främst onkologer, motsvarande 1,7 årsarbetare per månad. De totala kostnaderna för inhyrda läkare 2014 motsvarar 25 mnkr, vilket är en ökning med cirka 13 mnkr i relation till 2013. På grund av svårigheter att rekrytera sjuksköterskor har verksamheten i högre grad än tidigare använt sig av bemanningsföretag för att lösa uppdraget. I snitt har Hallands sjukhus använt bemanningsföretag för sjuksköterskor motsvarande 17,1 årsarbetare. Störst behov har funnits på medicin och ortopediklinikerna. De totala kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor 2014 motsvarar 20 mnkr, vilket är en ökning med cirka 14 mnkr i relation till 2013. Sida 10 av 24

Antal anställda Hallands sjukhus har 3620 anställda 2014 12 31 varav 3330 är tillsvidareanställda och 290 är visstidsanställda. Andelen visstidsanställda är lägre än tidigare år då sjuksköterskor, på grund av svårigheten att rekrytera, i högre utsträckning erbjuds tillsvidareanställningar. Medelåldern är 45,5 år (46,8 år 2013). Den procentuella fördelningen förändras inte så mycket över tid utan förvaltningen har en mycket större andel kvinnor än män där cirka 84 procent av de anställda är kvinnor. Nattillägg Driftnämnderna för Hallands sjukhus har beslutat att medge sjukhuschefen rätt till vidaredelegation till personalchef att fatta beslut om fast lönetillägg upp till 3000 kronor per månad relaterat till sysselsättningsgraden för sjuksköterska som arbetar enbart natt vid Hallands sjukhus. Antal anställda 2014 12 01 med nattillägg var 189 medarbetare inom Driftnämnden Hallands sjukhus ansvarsområde och två medarbetare inom Driftnämnden Öppen specialiserad vård ansvarsområde. Vid beslutets införande i december 2013 var det totala antalet anställda som erhöll nattillägg 163 medarbetare. Nattillägget har skapat förutsättningar för verksamheten att bemanna med sjuksköterskor som arbetar natt. Fördjupad uppföljning och analys ska ske under kvartal 1 2015. Pensionsavgångar Hallands sjukhus kompetensbehov vad gäller framtida pensionsavgångar är främst kopplat till gruppen undersköterskor och tandvårdspersonal. Cirka 25 procent kommer att gå i pension inom de kommande sju åren och behovet av särskilda åtgärder kommer att lyftas inom ramen för det regiongemensamma arbetet med långsiktig strategisk kompetensförsörjning. Avslutningsenkät Totalt har 414 medarbetare avslutat sin anställning på Hallands sjukhus under 2014. Av de 414 har 80 medarbetare gått i pension. Av de 80 som har gått i pension har 33 medarbetare valt att svara på avslutningsenkäten. Överlag uppger de som gått i pension att de var nöjda och att arbetet i hög grad har stämt överens med deras förväntningar samt att deras kunskaper och erfarenheter har tillvaratagits. Enkäten visar på förbättringsutrymme gällande utvecklings och lönesamtal. Av de övriga som slutat har bara 76 medarbetare valt att svara på enkäten vilket gör det svårt att dra alltför stora slutsatser. 46 procent av de svarande är sjuksköterskor. De fyra främsta skälen som uppges kring varför man valt att avsluta sin anställning är erbjudande om annat arbete, restid till och från arbetet, anställningsvillkor och arbetsbelastning. Detta stämmer väl med de slutsatser som avgångsintervjuerna visar kring svårigheten att behålla och rekrytera främst sjuksköterskor. För ytterligare redovisning av personalområdet, var god se bilaga Personal i denna rapport. Sida 11 av 24

6.0 Ekonomi Resultatet för Hallands sjukhus Driftnämnden Öppen specialiserad vård är minus 3 mnkr. Resultat Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Diff mot budget Utfall mot föregående år Intäkter 206 189 199 7 109 % Personal -110-101 -110 0 110 % Köpt vård 0 0 0 0 95 % Labb/RTG -19-17 -17-2 111 % Bemanning -8-9 -5-2 91 % Verksamhetsknutna tjänster och kostnader -14-15 -11-3 96 % Lokalkostnader -17-18 -18 0 97 % Läkemedel -13-11 -11-2 118 % Övrigt -20-16 -18-1 126 % Avskrivningar finnasnetto -7-7 -8 1 103 % Total -3-4 0-3 74 % Intäkter Intäkterna visar en positiv avvikelse mot budget på grund av att produktionen av DRG ersatt vård har ökat. Kostnader Avvikelsen är främst kopplat till den ökade produktionen dock finns det en avvikelse om ökade centrala IT kostnader på ca 1,5 mnkr och merkostnad för bemanning (bland annat avdelningschef) om ca 1,5 mnkr som är de avvikelser som inte är produktionsknutna. Bemanning Under denna rubrik redovisas all bemanning både intern, extern från andra sjukhus och extern från bemanningsföretag på grund av rekryteringsproblem. Hallands sjukhus budgeterar bara köp av tjänster där det inte är aktuellt med egen rekrytering. Nedan framgår förändringen specifikt för läkare och sjuksköterskor. Behovet har varit något lägre 2014 är 2013. Kostnad inhyrd personal bemanning ack (mkr) 2013 2014 Läkare (kto 5550X) 5 4 Sjuksköterskor (kto 5551X) 0 0 Totalt 5 4 Avvikelse per uppdragsgrupp För 2014 redovisas ekonomin också i ekonomiska uppdrag. Detta för att bättre tydliggöra de olika finansieringsformerna. Denna redovisning är under utveckling och får mer ses som en indikator i dagsläget. Avvikelse per uppdragsgrupp (mnkr) Somatisk specialistvård 3 Sida 12 av 24

Kostnadsutveckling externa kostnader Kostnadsutveckling av externa kostnader, jämfört med förra året är tio procent och den budgeterade kostnadsutvecklingen mot förra årets utfall är sex procent. Dock slår den ökade produktionen, både mellan 2013 och 2014 och mot budget 2014, igenom på kostnadsutvecklingen. Åtgärdsplan Verksamheten har arbetat fram en åtgärdsplan motsvarande 2,0 mnkr. Dessa åtgärder innebar både minskade kostnader och ökade intäkter genom bland annat ökat flöde inom dagkirurgin men även andra typer av åtgärder av ordinär karaktär. Av effektiviseringarna har område 6 uppnått sitt beting på 2 mnkr. Sida 13 av 24

7. Framtidsavsnitt Det ställs hela tiden nya krav på den specialiserade vårdens insatser. Anledningen är att behovet av vård kontinuerligt förändras liksom patienternas sökmönster. Halland är en tillväxtregion med en växande andel äldre, vilket ytterligare kommer att öka behovet av vård. Den medicinska och medicintekniska utvecklingen driver också efterfrågan genom att nya behandlingsalternativ tillförs. Utvecklingen går snabbt mot en ökad subspecialisering inom de olika basspecialiteterna och påskyndas av Socialstyrelsens nya specialitetsindelning som förväntas fastställas under våren 2015. Konsekvensen blir att det krävs tillräckligt stora patientunderlag för att läkarna ska kunna upprätthålla sin kompetens. En annan konsekvens är att allt färre läkare har den breda kompetens som är nödvändig för att ingå i en bakjourslinje. Det här är en stor utmaning för hälso och sjukvården som bör vägas in de beslut som fattas framöver. Den ökade specialiseringen inom vården försvårar även kompetensförsörjningen. För att Hallands sjukhus ska klara sitt uppdrag är det därför av största vikt att utveckla det regiongemensamma arbetet för att stärka varumärket och hitta långsiktiga strategier för kompetensförsörjning. Vissa nyckelkompetenser måste säkras för en hög kvalitet, patientsäkerhet, tillgänglighet och effektivitet över tid för att undvika långtgående konsekvenser för verksamheten. Svårigheterna att klara kompetensförsörjningen har lett till ett ökat behov av att anlita bemanningsföretag. Att det saknas ordinarie personal påverkar kontinuiteten i vården och får även konsekvenser för Hallands sjukhus utbildningsuppdrag. Handledare utbildas för att ta emot cirka 1200 elever årligen, men personalsituationen försvårar möjligheten att fullfölja uppdragen enligt de avtal som finns med högskola och andra utbildningsinsatser. För att hantera det ökande antalet äldre med flera samtidiga sjukdomar behöver samarbetet mellan kommun, närsjukvård och specialistsjukvård utvecklas liksom hemsjukvården, vilket kommer vara avgörande för hur väl Hallands sjukhus lyckas att tillgodose hallänningens behov av specialistvård med hög kvalitet, säkerhet och tillgänglighet. Arbetet med att minska vårdskadorna måste intensifieras för att minska onödigt lidande och använda vårdens resurser optimalt. Generellt är det också nödvändigt med ett ökat samarbete inom sjukhuset och mellan olika vårdgivare. Tillsammans måste verksamheten effektiviseras genom att underlätta patientens väg genom vården och använda resurserna på rätt sätt. Det handlar om en ökad processorientering med fokus på det som skapar värde för patienten, från patienten i fokus till patientens fokus. Vidare bör målbilden tydliggöras för att med kraft kunna planera verksamheten och få ett engagemang i hela linjeorganisationen. En viktig förutsättning för att kunna planera och prioritera är en fortsatt satsning på arbetet med att beskriva befintliga resurser för att öka transparensen. Det är även viktigt med ett fortsatt arbete för att effektivisera den patientnära administrationen och underlätta administrationen i vårdens övergångar. Det kommer att krävas kontinuerliga åtgärder för fortsatt samordning och koncentration för att kunna matcha kompetens och kapacitet med efterfrågan på specialiserad vård. Även lokalerna är viktiga för att stödja vårdens förutsättningar för att klara vårdens utmaningar och utveckla arbetsprocesser för en ökad verkningsgrad. Sammanfattningsvis kan man konstatera att invånarna i Halland har haft en mycket god tillgång till en vård av hög kvalitet. För att kunna upprätthålla den nivån är den enskilt viktigaste frågan att den nuvarande strukturen inom den specialiserade sjukvården anpassas till den utveckling Hallands sjukhus står inför. Sida 14 av 24

8.0 Hallands sjukhus mål 2014 Uppföljning av mål, inriktningar och förbättringsmål beslutade av driftnämnderna för Hallands sjukhus. MÅL Hallands sjukhus ska bidra till att hälsan för befolkningen ska vara jämlik och bland de tre bästa i Sverige. Målfokus minskat tobaksbruk Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent av patienterna ska tillfrågas om tobaksbruk Alla tobaksanvändare ska innan planerad operation informeras om riskerna med fortsatt tobaksbruk. Verksamheterna arbetar i enlighet med rutin, vilket innebär att alla patienter som ska genomgå operation tillfrågas om tobaksvanor samt informeras om vikten av att vara tobaksfri före operation. Statistik finns nu avseende hur många patienter där det i VAS dokumenterats om tobaksvanor och tobaksrådgivning. Det saknas statistik över hur många patienter som slutat röka inför operation. För att få fram sådan statistik krävs integration mellan datasystem. MÅL Hallands sjukhus ska erbjuda invånarna en god och jämlik hälso och sjukvård med hög tillgänglighet. Målfokus hög tillgänglighet till nybesök, behandlingar och återbesök Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent av alla nybesök ska ske inom 60 dagar. Minst 80 procent av alla behandlingar ska ske inom 60 dagar. Minst 90 procent av alla sökande till akutmottagning ska ha mindre än fyra timmars handläggningstid. Minst 80 procent av alla återbesök till specialistläkare inom ramen för Hallands sjukhus uppdrag ska ske inom uppsatta måldatum. Den nationella uppföljningen av tillgänglighet mäts sedan 2013 utifrån utförda besök istället för väntande. Hallands sjukhus har, förutom augusti månad, haft en tillgänglighet på över 80 procent. Under augusti klarade Hallands sjukhus den lägre gränsen på 70 procent (sommareffekt). Av det totala antalet nybesök som genomförts på Hallands sjukhus 2014 (jan dec) har 82,2 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Tillgängligheten till behandling har varit inom målgräns alla månader utom augusti och september då tillgängligheten som väntat gick ned under 80 procent inom 60 dagar. Av det totala antalet planerade operationer som genomförts på Hallands sjukhus 2014 (jan dec) har 81 procent genomförts inom 60 dagar. Målet uppnått. Hallands sjukhus når inte målet. Akutmottagningarna har i genomsnitt en måluppfyllelse på cirka 70 procent under året. Målet nås för de flesta mottagningar och månader under året utom under sommarperioden och månaderna strax därefter. Antalet utförda återbesök till läkare för 2014 (jan dec) som skett inom måldatum och den planerade tiden är 71,0 procent för hela Hallands sjukhus. Sida 15 av 24

MÅL Hallands sjukhus ska ge invånarna ett stort inflytande och delaktighet i vården. Målfokus fortsatt införande av elektroniska hälsotjänster och arbetsmodellen patientnärmre vård. Förbättringsmål Resultat Alla verksamheter ska genomföra åtgärder för införande av mina vårdflöden och patientens tillgång till sin journal på internet. Alla verksamheter ska bedriva vårdverksamheten utifrån arbetsmodellen patientnärmre vård. Region Halland deltar i införandet av de nationella e Hälsotjänsterna och kommer att införa dessa enligt plan. Journal på nätet börjar införas i Sverige under året. Nationella riktlinjer fastställdes i april. Halland beräknas införa journal på nätet 2016. Den information som införs i journalen från och med 1 januari 2014 kommer att göras tillgänglig. Det pågår ett regionalt arbete för att införa mina vårdflöden och webbtidbok. Införandet måste ske i samråd med varje verksamhet eftersom förutsättningar och möjligheter skiljer sig i betydande grad. Informations och utbildningsinsats genomfördes 2013. Kontakt har etablerats med Sahlgrenska Universitetssjukhuset Östra. En integration med patientnärmre vård, Trygg hemgång och patientcentrerad vård planerades men fick stå tillbaka för införandet av en ny läkemedelsmodul. Införandet av Trygg hemgång pågår och antalet ökar varje månad. Rapporter kommer att levereras våren 2015. MÅL Hallands sjukhus vård ska vara säker och ges med hög kvalitet. Målfokus de särskilt utvalda områdena inom den nationella patientsäkerhetssatsningen och ökad informationssäkerhet. Målfokus Hallands sjukhus ska delta i nationell studie inom cancerprocessen, vilken innefattar bland annat coloncancerscreening. Hallands sjukhus deltar i den nationella tarmcancerscreeningen och är inom ramen för den studien anslutna till Regionalt cancercentrum väst. En samordnare är utsedd för Halland och kirurgiklinikerna har planerat för att kunna ta emot deltagarna i studien för koloskopi samt att kontaktsjuksköterska finns. Förbättringsmål Resultat Minst 80 procent följsamhet till basala hygienregler. Resultatet för årets mätningar av följsamhet till basala hygienrutiner har ökat något jämfört med föregående år, momentet handsprit före patientkontakt behöver förbättras för att nå målet. Följsamhet till klädregler når Hallands sjukhus målet på 95 procent. Handlingsplan för ökad följsamhet är skriven. I enlighet med förvaltningsmodellen för omvårdnad har utbildning av utsedda hygienansvariga genomförts vid två tillfällen. Sida 16 av 24

Andelen patienter som under sin vårdtid får ett trycksår ska vara mindre än 5 procent. Andelen enkla och fördjupade läkemedelsgenomgångar ska gå att följa upp. Alla som arbetar inom patientnära vård ska ha genomfört kompetenskort i patientsäkerhet. Alla verksamheter ska ha minst 80 procent av journaldokumentationen signerad inom två veckor. Vid vårens mätning av trycksår har 7,9 procent av trycksåren uppstått på sjukhus. Vid höstens mätning hade 6,8 procent av trycksåren uppstått på Hallands sjukhus. Handlingsplan för minskning av trycksår samt beskrivning för åtgärder för riskpatienter togs fram under våren och har arbetats med under året. Trycksår och hygien är två av fem områden som ingår i förvaltningsmodellen för omvårdnad som införs på Hallands sjukhus. Förbättringsarbeten initieras utifrån styrning i förvaltningsmodellen. Journalgranskning i enlighet med metoden markörbaserad journalgranskning genomfördes på de patienter som vid vårens mätning hade trycksår men man fann vid denna granskning inga förslag till förbättringsområden. Det finns i Halland en regional rutin för läkemedelsavstämning, genomgång och berättelse. Denna har specificerats till en lokal rutin för läkemedelsgenomgångar vid medicinklinikerna. Med hjälp av logistiker och IT avdelningen har man skapat möjlighet att följa upp och utvärdera följsamheten till rutinerna. Detta mål kommer inte att uppfyllas då kompetenskort i patientsäkerhet inte kommer att tas fram i år, på grund av att det interaktiva verktyget för kompetenskort TILDA kan komma att bytas ut. Frågan har varit upp till diskussion i styrgruppen för informationsstöd. En inventering av nuläge har genomförts och återförts till verksamhetschefer. Inventeringen visade en stor mängd osignerade journalanteckningar vid flertalet enheter inom Hallands sjukhus. En informationsinsats är genomförd som medförde en betydande förbättring. Det finns en rutin i ledningssystemet för signering av journalanteckning som regelbundet behöver följas upp. Informationssäkerhetssamordnarna sammanställer fortsatt uppföljning som kommer att redovisas på ledningens genomgång. Arbetet med detta pågår och det är inte klart vid denna uppföljning. MÅL Hallands sjukhus miljö och klimatprofil ska gälla hela verksamheten och vara tydlig, långsiktig och föredömlig med minskad miljöpåverkan. Målfokus minskad miljöpåverkan från tjänsteresor och läkemedel Förbättringsmål Status Koldioxidutsläpp från lokala och nationella tjänsteresor ska minska. Målet är uppfyllt. Antalet körda mil har minskat med 22 procent jämfört med 2013 och därmed har också koldioxidutsläppen minskat. Antalet tågresor redovisas endast på regionnivå men där visar det att tågresorna har ökat mycket. Verksamheten har deltagit i 411 videokonferenser 2014 vilket är 5 procent färre än 2013 men samtalstiden har ökat med 19 procent. Videokonferenserna bidrar till att koldioxidutsläppen blir mindre än om resorna till mötena hade skett med bil. Sida 17 av 24

Andelen cytostatikakassationer ska minska. Målet är uppnått. Andelen cytostatika kassationer för Hallands sjukhus har minskat med 21 procent, samtidigt som antalet cytostatika beredningar har ökat med sex procent. Det kasserades 1,165 kg cytostatika 2014. Allt dyrare cytostatika gör att kostnaderna för den kasserade mängden inte minskar i samma takt som mängden minskar. MÅL Hallands sjukhus ska ha rätt kompetenser ur ett långsiktigt helhetsperspektiv och medarbetarna ska uppleva Hallands sjukhus som en bra arbetsgivare som erbjuder god arbetsmiljö. Målfokus personalförsörjningen av sjuksköterskor och minskad sjukfrånvaro Förbättringsmål Status Personalomsättningen för sjuksköterskor ska vara lägre än 10 procent. Sjukfrånvaron ska vara lägre än 5 procent. Personalomsättningen för sjuksköterskor under det senaste året ligger på cirka 11,4 procent, något över målvärdet. Flera åtgärder är initierade på Hallands sjukhusnivå för att behålla och rekrytera sjuksköterskor. Nattillägget och den generella höjningen av sjuksköterskelöner har ökat möjligheten att behålla och rekrytera medarbetare och läget förbättrades under första delen av 2014, men Hallands sjukhus har en fortsatt hög rörlighet i denna yrkeskategori. Verksamheterna signalerar återigen ökade svårigheter att rekrytera sjuksköterskor under 2015. Analys av avgångsintervjuer och avgångsenkäter visar att de fyra främsta skälen som uppges kring varför man valt att avsluta sin anställning är erbjudande om annat arbete, restid till och från arbetet, anställningsvillkor och arbetsbelastning. Sjukfrånvaron för perioden är på 4,5 procent, inom ramen för målvärdet och i nivå med föregående år. Åtgärder för minskad sjukfrånvaro är ett ständigt förbättringsarbete och fokus under 2014 har varit att utbilda chefer inom rehabiliteringsprocessen och ansvaret för olika delar inom rehabiliteringskedjan. Under 2014 har nytt systemstöd Adato införts som bidrar till att förenkla analys och säkra åtgärder. Sida 18 av 24

MÅL Hallands sjukhus ska ha en ekonomi i balans. Målfokus en resurs och kostnadseffektiv verksamhet utifrån ett vårdbehovsperspektiv Förbättringsmål Status Kostnadsutvecklingen ska vara inom ramen för 2014 års indexuppräkning. Hallands sjukhus Kungsbacka klarar inte måluppfyllelse på grund av att kostnadsutvecklingen är större än index. Fastställd produktionsbudget utifrån genomförd produktions och kapacitetsplanering ska uppnås. Hallands sjukhus Kungsbacka klarar produktionskravet. Sida 19 av 24

9.0 Uppdrag I hälso och sjukvårdstyrelsens fastställda dokument Uppdrag till driftnämnderna ges ett antal uppdrag för 2014 utifrån prioriterade utvecklingsområden. Nedan redovisas dessa uppdrag och de av driftnämnden samt sjukhuschefen beslutade uppdragen för Hallands sjukhus 2014. Hälsa Uppdrag Arbeta i enlighet med hälsofrämjande hälso och sjukvård. Minst 80 procent av patienterna ska tillfrågas om tobaksbruk. Alla tobaksanvändare ska innan planerad operation informeras om riskerna med fortsatt tobaksbruk. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Arbete pågår och följer plan. Samtliga patienter frågas om tobaksbruk som dokumenteras i VAS. Handlingsplan finns för rökande patienter. Arbete pågår och följer plan. Hallands sjukhus ska medverka i nationell studie inom cancerprocessen, vilken innefattar bland annat coloncancerscreening. Jämlik hälso och sjukvård Ge vård på rätt vårdnivå i enlighet med LEONprincipen (Lämpligaste Effektiva Omhändertagande nivå) och som en del i detta uppdrag säkra att patienten (åter )remitteras till närsjukvården då specialistvårdens resurser inte längre behövs. Säkra förekomst och efterlevnad av rutiner och riktlinjer för identifiering, dokumentation och omhändertagande avseende våld i nära relationer. Säkerställa det somatiska omhändertagandet av patienter med psykiatrisk sjukdom. Fortsatt utveckling kring koncentration av verksamhet med små patientvolymer och krav på specifik kompetens. Hallands sjukhus ska vidareutveckla vården för individer med många besök per år i hälso och sjukvården för att i förlängningen minska vårdbehov och vårdkonsumtion och som en del i detta arbete fortsätta med ett breddinförande av Trygg hemgång och medverka i regionövergripande projekt. Implementeringen sker med stöd av intern projektorganisation Hallands sjukhus. Medverka i planeringen och genomförandet av åtgärder inom ramen för sjukhusövergripande utvecklingsområden utifrån beslutade projektdirektiv. Hallands sjukhus deltar i den nationella tarmcancerscreeningen och är inom ramen för den studien anslutna till Regionalt cancercentrum väst. Fortsatt fokusering vid remissbesök/återbesök om specialistbehov föreligger. Inventering patientgrupper vars behov kan tillgodoses inom närsjukvården. Arbete pågår och följer plan. Arbete pågår och följer plan. Ökat samarbete och nyttjande av kompetens i specifika diagnoser mellan utbudspunkter inom Hallands sjukhus och specialiteterna ögon och öron Område 6 deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Arbete pågår och följer plan. Sida 20 av 24

Uppdrag Medverka i fortsatt utveckling av produktions och kapacitetsplanering med fokus på operationskapacitet och öppenvård med stöd av planeringsfunktionen vid Hallands sjukhus. Medverka i utvecklingsarbetet och anpassa verksamheten utifrån beslut som fattas inom ramen för det regionövergripande utredningsarbetet Framtidens sjukvård struktur och utbud, kvalitet och administration. Medverka i arbetet med kommande förändringar av hemsjukvården. Vård inflytande och delaktighet Fokusera särskilt på ett arbets och förhållningssätt som aktivt främjar invånarens inflytande och delaktighet. Samtliga vård och tandvårdsmottagningar ska erbjuda invånartjänsterna Mina vårdkontakter och ett basutbud av tjänster. Varje mottagning ska öka antalet ärenden som kommer in från invånare via Mina vårdkontakter med minst 20 procent under 2014. Medverka i och driva införandet av nya e hälsotjänster samt vidta de verksamhetsåtgärder som krävs för att utveckla detta i syfte att stärka patienternas delaktighet. Genomförandet stöds av intern projektorganisation vid Hallands sjukhus. Delta i den fortsatta utvecklingen av det utökade vårdvalet, Vårdval Halland Plus, och starta verksamhet med hög effektivitet och kvalitet. Fortsatt implementering och övergång till förvaltning av arbetsmodellen Patientnärmre vård med fortsatt utveckling genom arbetsformen personcentrerad vård mot tryggare vård genom stöd av projektorganisation vid Hallands sjukhus. Ej påbörjat Delv is enl plan Genom fört enligt plan Kommentar HSK pilot i det fortsatta produktions och kapacitetsplaneringsarbetet. Arbete pågår och följer plan. Hallands sjukhus deltar i regionalt samarbete. Vård säker och med hög kvalitet Alla som arbetar inom patientnära vård ska ha genomfört kompetenskort i patientsäkerhet. Arbete pågår och följer plan. Arbete pågår och följer plan. Arbetar med Mina vårdkontakter, SMS påminnelser, hemsida har utvecklats. Följer plan. Arbete pågår. Kompetenskort finns ej. Alla verksamheter ska ha minst 80 procent av journaldokumentationen signerad inom två veckor. Uppnå medicinska resultat som ligger i nivå med riket eller bättre med ständig förbättring av resultaten över tid som en del i detta uppdrag genom en såväl lokal som regional analys av Öppna jämförelser 2013 eller annan relevant statistik, identifiera prioriterade utvecklingsområden. Arbetet ska, för gränsöverskridande vårdprocesser, ske i samverkan med berörda förvaltningar eller kommuner. Hallands sjukhus ska fortsätta att beskriva vårdens innehåll genom att diagnosregistrera samtliga läkarbesök samt KVÅ registrera (Klassifikation av vårdåtgärder) samtliga åtgärder. Identifiering av osignerade listor är genomfört och signering pågår. Samarbete sker inom Hallands sjukhus. Arbete pågår och följer plan. Sida 21 av 24

Uppdrag Hallands sjukhus ska säkerställa att fortsatt utveckling av dagkirurgisk verksamhet och polikliniska operationer följer eller leder utvecklingen i riket. Hallands sjukhus ska säkerställa följsamhet till framtagen rutin för införandet av nya resurskrävande diagnostiska metoder eller behandlingsmetoder med redovisning av evidens och ställningstagande i olika nationella organ i beslutsunderlag till hälso och sjukvårdsstyrelsen. Hallands sjukhus ska säkerställa fortsatt arbete och utse processledare för beslutade processer som exempelvis cancerprocessen. Vård säker och med hög kvalitet forts. Medverka i framtagandet av relevanta handläggningsöverenskommelser och annat gränsdragningsarbete. Medverka i aktuella mätningar och nå resultat som är nationellt ledande samt visa ständiga förbättringar över tid. Medverka i relevanta kvalitetsregister och uppnå hög täckningsgrad i dessa samt vidta förbättringsarbete utifrån resultat. Medverka i systematiskt kvalitets och förbättringsarbete i syfte att minska vårdrelaterade skador samt kvalitetsbristkostnader. Samtliga berörda förvaltningar ska delta i utbildningen och införandet av RGS webb (Råd Givning Stöd) för beslutsstöd. Hallands sjukhus ska medverka i förstudie som beskriver utvecklingen av medicintekniska behandlingshjälpmedel och ge förslag till åtgärd som förberedelse inför framtida behov. Utifrån nationell patientsäkerhetssatsning arbeta för minskad antibiotikaresistens och medverka i regiongemensamt arbete. Hallands sjukhus som arbetsgivare Att tillhandahålla kliniska utbildningsplatser och de utbildningsplatser som krävs under utbildning och fortsatt specialisering. I uppdraget ligger även möjlighet för personer boende i Sverige med utländsk hälso och sjukvårdsutbildning att få svensk legitimation. Att genus och mångfaldsperspektivet genomsyrar samtliga verksamheter och att ett aktivt arbete bedrivs enligt likabehandlingsplanen. Att verksamheten uppmärksammar skrivningarna i Program för funktionshinder delaktighet och jämlikhet 2012 2015 gällande arbete för personer med funktionsnedsättning. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Arbete pågår och följer plan. Goda resultat i Öppna jämförelser. Organisation och struktur finns inom Hallands sjukhus för att säkerställa handläggning och beslutsprocess. Arbete pågår och följer plan. Förslag till framtida överenskommelser har lämnats för fortsatt planering. Goda resultat i hygienmätningarna. Arbete pågår och följer plan. Arbete pågår och följer plan. Ej påbörjat. Område 6 deltar i den sjukhusgemensamma utvecklingen. Arbete pågår och följer plan. Sammanfattande kommentar till samtliga uppdrag inom området Hallands sjukhus som arbetsgivare. Se även bilaga personal Flera av uppdragen finns i plan för verksamhetens ämnesspecifika APT (arbetsplatsträffar) och för planerad dialog på områdenas ledningsmöten. Regionens värdegrund lyfts fram i verksamhetsplanerna och finns med i ämnesspecifika APTinnehåll. Arbete pågår enligt plan för Olivia och inom flera enheter har det införts. Sida 22 av 24

Ekonomi Område sjukhusadministration Uppdrag Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Att aktivt delta i genomförandet och uppföljningen av regionens personalpolicy i sin förvaltning. Att verksamheten utvecklar det förebyggande arbetsmiljöarbetet med stöd av lokal HR funktion och företagshälsovårdens kompetens. Att säkerställa att utvecklingssamtal genomförs med god kvalitet för samtliga medarbetare och chefer samt att samtalen resulterar i individuella utvecklingsplaner. Att verksamheten fortlöpande utifrån regionens värdegrund utvecklar medarbetar och ledarskapet. Chefer ska ha rimliga villkor att utöva sitt ledarskap. Män och kvinnor ska ges lika möjlighet till chefsutbildning. Att arbeta med de förbättringsområden som påvisats samt att bibehålla de positiva förbättringsområdena i medarbetarenkäten. Att ha samråd med närmast överordnad chef före rekrytering av personal. Att lönebildningen används som ett instrument för kompetensförsörjning och stimulans av medarbetares engagemang och bidrar till verksamhetens utveckling. Fullfölja kartläggningen av kompetensbehoven genom kompetensförsörjningsmodellen Olivia. Resultatet ska registreras i Region Hallands gemensamma kompetensmodul. Att verksamheten medverkar i regiongemensamt arbete för att stärka Region Hallands konkurrens och attraktionskraft som arbetsgivare. Säkerställa ett väl fungerande målarbete med regelbundna uppföljningar. Inom nämndens verksamhet skapa delaktighet och förståelse för verksamhetens ekonomiska helhet och som en del i detta uppdrag utveckla ansvarstagande för kostnadskontroll och produktionsstyrning på lägsta lämpliga nivå i verksamheten. Genomföra omställningen till Gemensam administrativ service GAS enligt direktiv från regiongemensam styrgrupp. Fortsatt utveckling av koordineringsfunktionen för övergripande projekt och processer. Tydliggöra ansvarsfördelningen i gemensamma administrativa processer inom Hallands sjukhus och med andra förvaltningar. Kommentar Lättillgänglig populärversion av mål och aktivitetsplan är framtagen. Produktions och kapacitetsplaneringsarbetet ska bland annat bidra till att förtydliga uppföljningsprocessen och proaktiva åtgärder. Utveckling av prognosmodellen startade hösten 2014 och fortsätter under 2015. Funktionen utvecklats och inkluderats i planerings och uppföljningsprocessen. Att verksamheten medverkar i regiongemensamt arbete för att stärka Region Hallands konkurrensoch attraktionskraft som arbetsgivare. Sida 23 av 24

Uppdrag Att samtliga mellanchefer i förvaltningen deltar i det regiongemensamma chefsprogrammet Ledning och styrning under perioden 2013 2014. Att skicka samtliga anställningar före annonsering till samordningsfunktionen för intern arbetsförmedling. Att informera samordningsfunktionen för intern arbetsförmedling om samtliga vakanshållna tjänster. Hallands sjukhus ska i samverkan med Regionkontoret utveckla beskrivningssystem för den öppna vården inom abonnemangsfinansierad öppenvård. Utveckla en beskrivande modell och en kartläggning av flödena samt en kostnadsanalys för dagkirurgisk verksamhet och polikliniska operationer i samverkan med Regionkontoret. Arbetet koordineras av sjukhusadministrationen vid Hallands sjukhus. Etablera kravbild och uppföljning samt vidareutveckla samverkansformer med Regionservice. Ej påbörjat Delvis enl plan Genom fört enligt plan Kommentar Genomförs inom ramen för produktions och kapacitetplanerings arbetet (PKP). Genomförs inom ramen för produktions och kapacitetplanerings arbetet (PKP). Utvärdering av Regionservice (RGS) tjänster gjord under våren och kommunicerad med RGS. Förbättringsarbete pågår liksom arbete med att revidera överenskommelser mellan Hallands sjukhus och regionservice inför 2015. Upphandling av bemanningstjänster allmänsjuksköterskor (enligt åtgärdsplan). Fortsatt upphandling material (enligt åtgärdsplan). Effektivisering inom administrationen HS (enligt åtgärdsplan). Sida 24 av 24

Tillgänglighet översikt bilaga årsrapport 2014 DN HS och DN ÖSV Väntande till nybesök Hallands sjukhus 2014-12-31 V,HV,OR,P,EH M > 90 d P > 90 d ALLA 0-30 31-60 Tillgänglighet 60dgr 61-90 Tillgänglighet 90dgr M M > 90 d P > 90 d > 90 dgr Antal bokade Totalt 2 058 2 203 78,7% 708 91,7% 362 124 197 572 3244 5 765 Utförda nybesök Hallands sjukhus januari - december 2014 V,HV,OR,P,EH % inom M Alla > 90 Totalt M> 90d P > 90d 0-30 31-60 % 60 d - M 61-90 90 dgr M V,HV,OR, 23382 16333 82,2% 5842 94,2% 1043 643 1059 3407 49382 Totalt väntande till planerad OP Hallands sjukhus 2014-12-31 M P V HV,K,M,P,V, OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P, HV,K,M,P, K,M,P,V,O V,OR,EH V,OR,EH R,EH Övriga >90d KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgängli ghet SKL + Övriga % inom 60d utom M Tillgängli ghet SKL + Övriga % inom 90d utom M HV,K,M,P, V,OR,EH Totalt>90 dgr Antal bokade HV,K,M,P, V,OR,EH 167 278 1 698 1 634 111 625 51 118 84,9% 95,1% 187 1184 2 296 Totalt utförda planerade OP Hallands sjukhus januari - december 2014 M P V HV,K,M,P,V,OR,EH HV,K,M,P,V,OR,EH Antal Antal Antal SKL SKL <60d SKL >90d Övriga Op HV,K,M,P,V,OR,EH Övriga Op <60d Övriga Op >90d K,M,P,V,O R,EH KVÅ som börjar med M,T,U,X,Y, Z Tillgänglighet SKL + Övriga Op % inom 60d utom M Totalt vänt. Tillgänglighet SKL + Övriga Op HV,K,M,P, V,OR,EH HV,K,M,P, V,OR,EH % inom 90d utom M Totalt>90 dgr 1134 1950 26288 10771 8105 1037 10431 8815 793 22565 81,0% 92,2% 8811 45173 Totalt antal Utförda återbesök Hallands sjukhus januari - december 2014 Återkontakt Totalt Summa: 130261 "Inom" måldatum Antal utförda vårdkontakter Andel ÅB Senare än inom måldatum måldatum Måldatum + (1-15) Måldatum + (16-30) Måldatum + (31-90) Måldatum + (91) 92490 71,0% 37771 17030 7573 9411 3757

Uppföljning kvalitet Hallands sjukhus bilaga årsrapport 2014 Årsuppföljning 2014 Processer Mätningar Indikator/område Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Strokeprocessen Andel patienter som vårdats på strokeenhet från dag 1 Omr 1 HSV 77% 83% 88% 84% 70% 63% 86% 71% 86% 70% 74% Omr 1 HSH 78% 76% 86% 82% 80% 75% 76% 78% 91% 75% 91% 85% Andel patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning Omr 1 HSV 94% 96% 97% 100% 83% 96% 79% 87% 91% 95% 96% Omr 1 HSH 94% 81% 91% 97% 90% 80% 91% 86% 91% 96% 96% 92% Höftfrakturprocessen Ortopedkliniken HS Andel patienter som opererats inom 24 timmar pga höftfraktur 68,4% 70,8% 58,1% 57,1% 57,5% 79,55% 78,8% 73,2% 57,8% 44,7% 60% 50,9% Sfinkter processen andel (%) Perineala bristningar grad III-IV vid icke instrumentell vaginal förlossning Omr 4 HSV 0,81% 0,89% 2,47% 0,64% 0,00% 5,26% 0,54% 1,83% 2,03% 1,63% 1,77% 1,00% Omr 4 HSH 1,65% 3,70% 2,29% 0,75% 3,17% 3,65% 1,53% 2,70% 0,00% 0,84% 1,00% 1,06% vid instrumentell vaginal förlossning Omr 4 HSV 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 0,00% 7,69% 0,00% 7,69% 0,00% 0,00% 0,00% 20,00% Omr 4 HSH 0,00% 0,00% 10,00% 0,00% 0,00% 20,00% 9,09% 11,11% 0,00% 0,00% 7,69% 0,00%

Hjärtsjukvård - årsuppföljning 2014 Sjukhus Andel patienter som kranskärlsröntgas vid icke ST-höjningsinfarkt och riskfaktor, ålder 79 år och yngre Andel patienter med sjukhusvårdad hjärtsvikt som under påföljande halvår behandlas med både RAAS-hämmare och betablockerare Andel patienter som är insatta på blodtryckshämmande behandling med ACE/A2 blockerare vid utskrivning efter hjärtinfarkt. Uppgifterna baseras på patienter <80år Varberg 91% 50% 84% Enbart HSH Andel patienter med SThöjningsinfarkt, där indikation föreligger, som får PCI inom 90 min från perfusionsgrundande EKG. Avser patienter från upptagningsområdet. Varberg, Halmstad & Ljungby Halmstad 83% 87% 88% på PCI-lab Halmstad HS totalt 66% inkl pat till Lund och Göteborg Målvärde 80% 90% Kommentar: HS uppfyller målen vad gäller andel patienter som kranskälsröntgas, vilket är också jämställt med riket. Resultat andel patienter insatta på blodtryckshämmare ligger någon under vårt målvärde. Strokesjukvård - årsuppföljning 2014 Sjukhus Andel (%) patienter som erhållit trombolysbehandling på indikation hjärninfarkt Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet från dag1 Andel (%) patienter som vårdats på strokeenhet efter övertag från annan avdelning Andel (%) patienter som blivit bedömda av arbetsterapeut/sjukgymnast inom 24 timmar Totalt antal patienter som vårdats för stroke eller hjärninfarkt Andel (%) strokepatienter som är ADL-oberoende 3 månader efter akutfasen Varberg 17% 77% 93% 33% och 42% 272 83% Halmstad 16,4% 78% 88% 29% och 30% 356 83% HS totalt 17% 77% 90% 628 Målvärde > 80% > 90% Andel (%) patienter som inom 3 månader efter akutfasen fått blodförtunnande behandling på indikation förmaksflimmer Kommentar: Forskningsprojekt pågår inom området för att förbättra det akuta omhändertagandet för patienter som drabbats av stroke i Region Halland utifrån rekommendationer i nationella riktlinjer. Målet är att minska tiden från ankomst sjukhus till start av trombolys (DNT) till högst 40 minuter och att minska tiden från ankomst till sjukhus, till inskrivning på strokeenhet samt öka andelen patienter som får vård på strokeenhet. Andel patienter som har erhållit trombolysbehandling är 17% för HS. Snittet för riket är 11,9%. Andel patienter som vårdats på strokeenhet är 77% och där ligger HS nära våra målvärdet vilket är jämförbart med riket.

Kirurgi - årsuppföljning 2014 Sjukhus Andel (%) patienter med kolon cancer med väntetid från diagnos till behandlingsstart (cyt/stråln/op.) inom 6 veckor. Hallands sjukhus Andel (%) patienter med rektum cancer med väntetid från diagnos till behandlingsstart (cyt/stråln/op.) inom 6 veckor Andelen % patienter med kolon cancer som genomgått reoperation på grund av komplikation inom 30 dagar. Andelen % patienter med rektum cancer som genomgått reoperation på grund av komplikation inom 30 dagar. Andel (%) patienter med kolorektal cancer som opererats med minimal invasiv kirurgi (laparoskopi / robot) Andel (%) patienter med bäckenrecidiv efter 5 år efter genomgången op. för rektalcancer - - - - - - - Andelen (%) patienter med bröstcancer som genomgått reoperation på grund av tumördata. Målvärde >80% >80% >20% <5% <10% >20% Andelen patienter med cholecystit som operarats inom 24 timmar Kommentar: Det är ännu inte möjligt att få kvalitetssäkrade data från aktuella register. Arbete pågår med kundspecifika rapporter. Översyn pågår av vilka indikatorer som ska följas 2015 för att säkerställa att data kan tas fram. - Kvinnosjukvård - årsuppföljning 2014 Sjukhus Andel kejsarsnitt enl. Robson I förstföderskor med normal graviditet vid fullgången graviditet och spontan förlossningsstart, huvudbjudning Andel perineala bristningar grad III-IV vid ickeinstrumentell vaginal förlossning Totalt antal förlossningar Andel framfallsoperationer (prolaps) som utförs i dagkirurgi Kungsbacka Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt Totala 57 st, (35 ÖV och 22 SV) andelen i dagkirurgi 61.4%. Varberg 7,26% 1,59% 2138 22,4% Halmstad 7,97% 1,93% 1855 32,8% HS totalt 7,55% 1,75% 3993 27,3% Kommentar: Ett arbete pågår att validera siffror för prolaps och då beräkningsgrunderna varierar i riket. Något lägre andel i Kungsbacka än för 2013 på grund av fler hysterektomier på prolapsindikation än föregående år, vilka bör stanna kvar ett dygn för att se så inga blödningar uppkommer.

Ortopedi höftfrakturpatienter - årsuppföljning 2014 Sjukhus Andel (%) patienter som opererats för höftfraktur inom 24 timmar Medelväntetid mellan ankomst till akutmottagningen och operation för patienter med höftfraktur Andel patienter som pga medicinska orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Andel patienter som pga andra orsaker väntat mer än 24 timmar på operation Totalt antal patienter som opererats för höftfraktur Hallands sjukhus 61,73% 26,1 timmar 13,31% 24,59% 488 Målvärde 100% Säker vård och fall - årsuppföljning 2014 Sjukhus Antal fallskador per 1000 vårddagar Andel patienter > 75 år registrerade i Senior Alert Antal registrerade åtgärder i Senior Alert Svenska palliativaregistret Andel (%) patienter som var smärtlindrade vid dödsfallet Svenska palliativaregistret Andel (%) patienter som haft brytpunktsamtal med läkare Hallands sjukhus 2,8 54 % 6673 74,9 % 50,5 % Årsuppföljning 2014 Statistik för jan - december Antal totalt HS Antal slutförda händelseanalyser 50 Antal slutförda riskanalyser 19 Läkemedelsgenomgångar antal genomförda enkla 2515 antal genomförda fördjupade 415 antal utfärdade läkemedelsberättelser 2672 läkemedelsavstämningar 118

Uppföljning personal bilaga årsrapport DN HS och DN ÖSV 2014 Region Halland som arbetsgivare Mål 1: Region Halland ska 2015 komma på topp 5 över landets mest attraktiva arbetsgivare inom regioner och landsting. Hur har förvaltningen arbetat för att leva upp till målet? Vilka effekter har detta givit? Hallands sjukhus har i högre utsträckning deltagit i regiongemensamma åtgärder med övriga förvaltningar för att stärka Region Hallands varumärke och attraktivitet. Det handlar tex om gemensam plan för deltagande i mässor, samannonsering gällande sommarrekrytering, gemensam lönestrategi mm. Resultatet i medarbetarenkäten visar att det finns en ökad stolthet och vilja att rekommendera Region Halland som arbetsgivare. Redovisa och beskriv arbetet med att främja jämställdhetsarbetet Utifrån regionens likabehandlingsplan har Hallands Sjukhus arbetat med olika aktiviteter för att främja de regiongemensamma målen. En stor del av arbetet hanteras via det systematiska arbetsmiljöarbetet som ska skapa förutsättningar för en fysisk och psykosocial miljö som lämpar sig för samtliga medarbetare. Det handlar också om att vid tex rekrytering bredda rekryteringsunderlaget genom utformning av annonser, hantering av sökande mm. Lönekartläggningen är också en viktig del av arbetet för att säkerställa att det inte förekommer osakliga löneskillnader. Mål 2: Medarbetarna ska uppleva Region Halland som en bra arbetsgivare. Hur har förvaltningen arbetat för att leva upp till målet? Vilka effekter har detta givit? Målsättningen att vara en bra arbetsgivare är en del av ett ständigt förbättringsarbete som sker i dialog med befintliga medarbetare och chefer. Utöver vardagsförbättringar följer vi ett antal indikatorer för att säkra måluppfyllelse tex avslutningsenkäter, personalomsättning mm. En sammanfattande resultat kan utläsas av medarbetarenkäten där Hallands Sjukhus får ett sammanfattande index på 74 utifrån målsättningen att hamna på ett index på minst 70. Har samtliga anställda en individuell utvecklingsplan? Analysera avvikelser. Resultatet i medarbetarenkäten 2012 visade att 61,6 % av de anställda hade en individuell utvecklingsplan. Det har skett en liten förbättring och resultatet för 2014 var 68 %. En möjlig slutsats till den relativt låga andelen kan bero på att ett flertal av chefsuppdragen är omfattande med stora medarbetargrupper. I det regiongemensamma arbetet pågår ett projekt som syftar till att tydliggöra och skapa rimliga förutsättningar för chefsuppdragen. Har samtliga chefer en personlig utvecklingsplan? analysera avvikelser. Arbete med individuella handlingsplaner har varit ett av de prioriterade områdena i förvaltningens handlingsplan utifrån resultatet 2012. Då svarade 6,5 % av verksamhetscheferna och 35 % av avdelningscheferna att det hade individuella handlingsplaner. Åtgärderna har gett resultat och i årets enkät uppger 61,9 % av verksamhetscheferna och 56,3% av första linjecheferna att de har individuella utvecklingsplaner. Beskriv hur ni arbetat med att omhänderta resultatet från medarbetarundersökningen? Resultatet har presenterats av leveratören ICQ inom samtliga av områdenas ledningsgrupper med dialog kring fortsatt förbättringsarbete. Därefter har resultatet

återkopplats för medarbetare på arbetsplatsträffar. Arbete med handlingsplaner är påbörjat och ska vara klart under kvartal 1. Beskriv om ni på förvaltningsnivå kunnat hitta styrkor och utvecklingsområden utifrån medarbetarundersökningen. Det har sedan den föregående enkäten skett en positiv utveckling inom områdena, engagemang, motivation och kompetensutveckling och det finns en ökad stolthet och vilja att rekommendera Region Hallands som arbetsgivare. Viktiga områden att vidareutveckla är ledarskap och systematiskt förbättringsarbete samt ytterligare öka andelen medarbetare och chefer som har individuella utvecklingsplaner. Beskriv hur har ni arbetat med värdegrundsfrågorna. Utöver att det ingår i varje chefs uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågorna har Hallands Sjukhus etiska forum fått i uppdrag att arbeta med värdegrundsfrågorna på en sjukhusövergripande nivå. Chefläkaravdelningen ska i sitt uppdrag säkerställa att etiska frågeställningar vägs in i de händelseanalyser som genomförs. Mål 3: Region Halland ska ha rätt kompetens ur ett långsiktigt helhetsperspektiv. Hur ni arbetat med strategisk kompetensförsörjning och de aktiviteter knutna till detta? Rekrytering och utbildning av AT-läkare är en av de viktigaste åtgärderna för hantering av framtida läkarförsörjning. Verksamheten deltar bla på AT-mässor för att informera om Region Hallands möjligheter för AT-läkare. Som ett led i arbetet med ständiga förbättringar har olika åtgärder genomförts under året vilket också återkopplats i resultatet i SYLF rankingen som var mycket bra. Hallands Sjukhus som ansvarar för rekryteringen av AT-läkare till Regionen har idag många sökanden till AT-läkartjänsterna. Beskriv vilka bristyrken där ni har rekryteringsvårigheter. Analysera svårigheter och möjligheter med kompetensförsörjning kommande år. Rekryteringen av sjuksköterskor för att bemanna verksamheten har varit en stor utmaning främst under hösten 2013 och våren 2014 vilket påverkat såväl produktion, kvalitet som arbetsmiljö. En rad åtgärder har dock lett till att antalet vakanta sjukskötersketjänster minskat under året. Det har gällt införandet av nattillägg för sjuksköterskor vilket markant ökat möjligheterna att rekrytera sjuksköterskor som arbetar natt. Under maj månad beslutades om en särskild revision av de erfarna allmänsjuksköterskornas löner. Revisionen har ökat förvaltningens möjligheter att bibehålla befintliga medarbetare men också att rekrytera externt. Under hösten 2014 har det endast varit enstaka kliniker, enheter som har svårigheter att rekrytera sjuksköterskor. Verksamheten signalerar dock ökade svårigheter återigen inför våren 2015. Inventering av vakansläget pågår. Rekryteringen av specialistsjuksköterskor är en utmaning för framtiden utifrån verksamhetens behov kopplat till framtida pensionsavgångar. Under 2014 har 20 sjuksköterskor genomgått olika typer av specialistutbildning där arbetsgivaren finansierat via studieersättning motsvarande 14200 kr. Hallands Sjukhus har fortsatt stora behov framöver gällande vidareutbildade sjuksköterskor främst inom specialiteterna barnmorskor, barnsjuksköterskor men också IVA, Operation och Anestesi. Inför våren 2014 ser vi en minskning av sökande till vidareutbildning inom IVA, Operation och Anestesi då Högskolan i Halmstad lagt ned utbildningen. Dialog pågår via FoUU med andra högskolor gällande avtal kring praktikplatser för specialistsjuksköterskor.

Beskriv hur ni arbetat med Olivia och hur stor del av förvaltningen som arbetar med Olivia. Ungefär hälften av avdelningarna/enheterna har påbörjat eller genomfört kompetenskartläggning enligt Olivia. Modellen upplevs som ett bra verktyg och ett bra stöd i arbetet med kompetensfrågor i verksamheten. Modellen har sina utmaningar i ett tidskrävande uppstartsarbete med få utbildade stödpersoner samt avsaknad av systemstöd i kartläggningsarbetet. Dialog pågår med bl. a regionkontoret kring vilka stödinsatser som behöver stärkas för att öka införandet av Oliviamodellen. Beskriv de aktiviter, förändringsarbeten eller utvecklingsarbeten som pågår och som stödjer målet. o o o o o o o För att öka attraktiviteten har vi under hösten arbetat fram en modell i Varberg för att locka nyutexaminerade sjuksköterskor. Programmet är att likna vid ett traineeprogram där medarbetaren erbjuds olika placeringar varvat med reflektion och handledning. I dagsläget har vi haft få sökanden och kommer inte att kunna genomföra programmet enligt plan. Hallands Sjukhus har under 2014 tagit emot 3 traineer inom ramen för det Regiongemensamma traineeprogrammet. Hallands Sjukhus har under sommaren 2014 tagit emot 51 ungdomar inom ramen för regionens projekt Framtidskraft Hallands Sjukhus deltar i det Regiongemensamma programmet Morgondagens ledare för att möta behovet av framtida ledare. Hallands Sjukhus är mycket positiva till Regionens samordande insatser för att öka kunskaper i svenska språket för läkare och tandläkare som inte uppfyller formkraven gällande kunskapsnivå i svenska språket och skickar kontinuerligt medarbetare på de utbildningsinsatser som erbjuds. Åtgärder för att rekrytera sommarvikarier har påbörjas tidigt utifrån fastställd årsplan med olika aktiviteter för att öka möjligheten att kunna bemanna verksamheten under sommaren. Hallands Sjukhus deltar i regiongemensamt projekt kring arbete med hälsosamma arbetstider. Utvärdering av pilot på Hallands Sjukhus kvartal 1 2015.

Genomsnittligt antal anställda Totalt jmfr mot föreg år Tills vidare Tidsb anst Administration-Ledning 267-1 256 11 Ekonomi- och transportpersonal 4 0 4 HoS sjuksköterskor mfl 1538 32 1 469 70 HoS undersköterskor mfl 875 39 765 109 Läkare 566 28 451 115 Medicinsk sekreterare 297 7 284 13 Rehab/Paramed 163 13 142 20 Saknar beskrivning 0 0 0 Tandvårdspersonal 53 0 49 4 Teknisk personal 46 0 45 1 Övrig personal 2 0 2 3 812 117 3 468 344 Arbetad tid Arbetad tid är de antal timmar som ägnas åt produktion. I arbetad tid ingår den tid vi betalar lön: Närvarotid i tjänster 2014 2013 skillnad Administration-Ledning 242 237 5 Ekonomi- och transportpersonal 3 2 0 HoS sjuksköterskor mfl 1 115 1 101 13 HoS undersköterskor mfl 687 662 25 Läkare 450 435 15 Medicinsk sekreterare 243 237 6 Rehab/Paramed 123 114 8 Saknar beskrivning 0 2-1 Tandvårdspersonal 43 45-2 Teknisk personal 40 40 0 Övrig personal 2 2 0 2 948 2 878 69

Faktaruta - bilaga årsrapport 2014 Driftnämnden Hallands sjukhus