Kvalitetsredovisning 2010

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Fastställd av utbildningsnämnden Handläggare Ulf Andersson, Jan-Erik Karlsson 2011-06-22 44 Dnr 2011/20 Kvalitetsredovisning 2010 för kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, särskoleverksamhet och grundskoleverksamhet i Borgholms kommun

Innehåll I INLEDNING... 3 II SYFTE MED KVALITETSREDOVISNINGEN... 4 III GRUNDFAKTA OM UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I BORGHOLMS KOMMUN... 5 IV UNDERLAG OCH RUTINER FÖR ATT TA FRAM KVALITETSREDOVISNINGEN... 7 V FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 9 VI ARBETET I VERKSAMHETEN... 12 VII RESULTAT OCH MÅLUPPFYLLELSE I FÖRHÅLLANDE TILL UPPSATTA MÅL... 13 VII.1 NORMER OCH VÄRDEN...13 VII.2 KUNSKAPER...14 VII.3 BARN I BEHOV AV SÄRSKILT STÖD...15 VII.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE...17 VII.4 SKOLA OCH HEM...19 VII.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN...20 VII.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN...21 VII.7 BEDÖMNING OCH BETYG...22 VIII AVSLUTNING... 24 2

I Inledning Kvalitetsarbetet syftar till att kontinuerligt identifiera vilka förutsättningar som är nödvändiga för ett framgångsrikt arbete mot de nationella målen, för att utveckla arbetsprocesser, för att bedöma resultat och måluppfyllelse samt för att vidta lämpliga åtgärder för förbättring. För att förbättringar skall bestå och kvaliteten höjas behöver utvecklingen följas över tid. Den skriftliga kvalitetsredovisningen är ett verktyg för att regelbundet stämma av hur långt verksamheten kommit i det löpande förbättringsarbetet. Skolutvecklingsplanen innehåller av utbildningsnämnden särskilt prioriterade områden. Med utgångspunkt från dessa områden ska respektive förskola, fritidshem, särskola och skola, utifrån sin professionalitet, utforma verksamheten. De prioriterade områdena 2010 återfinns under Mål och riktlinjer i läroplanerna och är: Utveckling och Lärande/Kunskaper samt Barns inflytande/elevers ansvar och inflytande.. I kvalitetsredovisningen redovisas också förutsättningar för utveckling och lärande och arbetet i verksamheten för barn och elever i behov av särskilt stöd, för barn och elever med funktionshinder, för barn och elever med annat modersmål än svenska och för flickor och pojkar. Kvalitetsredovisningen fastställd Borgholm 2011-06-22 Lars Bylund Utbildningschef Christina Ateva Ordf. utbildningsnämnden 3

II Syfte med kvalitetsredovisningen Syftet med kvalitetsredovisningen är att: ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i verksamheten med stöd av faktauppgifter och beskrivningar, ta upp särskilda insatser som har genomförts för att förbättra verksamheten under den tid redovisningen omfattar, visa på skillnader i måluppfyllelse mellan verksamheter för att bidra till likvärdighet i pedagogisk verksamhet och utbildning. Arbetet med kvalitetsredovisningen sker så att den: fungerar framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för kommande perioder, används som underlag för dialog mellan verksamhetsnivåer om förbättringsbehov, planering och fördjupning av uppdrag och ansvar, är ett aktuellt och levande dokument för olika intressenter. Besöksadress: A-huset, Tullgatan, Borgholm Postadress: Box 500, 387 01 Borgholm Telefon: 0485-881 14 e-post: utbildningsnamnden@borgholm.se 4

III Grundfakta om utbildningsförvaltningen i Borgholms kommun I Borgholms kommun finns tio förskolor, varav en enskild åtta dagbarnvårdare sju skolor med fritidshem en obligatorisk särskola en musikskola Antalet tillsvidareanställd personal var år 2010 ca 250 personer. Administrativ rektor UTBILDNINGSCHEF Assistent ELEVHÄLSAN Skolpsykolog Kurator Specialpedagog Talpedagog Skolhälsovård Studie- och yrkesvägledare IT-pedagog NORRA OMRÅDET CENTRALA OMRÅDET SÖDRA OMRÅDET Åkerboskolan Solvändans förskola Köpings skola Särskolan Björken Nya Borgskolan Rälla skola Rälla förskola Sandhorvans förskola Viktoriaskolan Runstens skola Näktergalens förskola Gläntans förskola Slottsskolan Gärdslösa skola Gärdslösa förskola Skogsbrynets förskola Björkvikens förskola Hasselbackens förskola Musikskolan 5

Tabellen visar skolor och förskolor i Borgholms kommun samt antal barn/elever i respektive enhet. Enhet Barn/elever Förskoleklass Fritidshem Björkvikens förskola 32 Gläntans förskola 11 Gärdslösa förskola 30 Hasselbackens förskola 36 Näktergalens förskola 36 Rälla förskola 29 Sandhorvans förskola 15 Skogsbrynets förskola 72 Solvändans förskola 25 Solstrålens Montessoriförskola ca 24 Gärdslösa skola 56 1 1 Köpings skola 123 1 1 Björkens särskola 11 Runstens skola 48 1 1 Rälla skola 60 1 1 Slottsskolan 254 Nya Borgskolan 6 Viktoriaskolan 242 2 3 Åkerboskolan 217 1 2 Borgholms kommuns särskola är placerad på Köpings skola. I kommunen finns även särskoleelever som integreras i sitt upptagningsområde. Hösten 2010 fanns 6,50 tjänster för elever som var inskrivna i särskolan och fullgjorde sin skolgång i Köpings särskola. 6

IV Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Delaktighet och inflytande Det lokala kvalitetsarbetet Skolor, förskolor och fritidshem har rutiner för planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten och för att ta tillvara resultaten så att de leder till högre kvalitet och bättre måluppfyllelse. De mål som finns i skolutvecklingsplanen bryter respektive skola, förskola och fritidshem ner till mål i sin lokala arbetsplan. I arbetsplanen beskrivs verksamhetens mål, hur man arbetar för att nå dessa mål samt hur och när de utvärderas. Även elevhälsans verksamhet kvalitetssäkras. Elevhälsans personal målskriver, följer upp och utvärderar verksamheten med hjälp av arbetsplan och kvalitetsredovisning, utifrån de lagar och styrdokument som styr de olika verksamheterna. Arbetsplan och kvalitetsredovisning fungerar som två delar av en helhet. Arbetsplanen beskriver vilka mål som finns för arbetet inom olika områden och hur verksamheten arbetar för att nå dessa mål. Kvalitetsredovisningen talar om vad som gjorts, hur och varför målen nåddes och vad som ska göras om inte målen nåtts. Kvalitetsredovisningen är därmed, förutom en redovisning av måluppfyllelsen, också ett redskap i utvecklingsarbetet. Personalens delaktighet i kvalitetsarbetet är viktigt, eftersom delaktighet och inflytande 1 är en avgörande framgångsfaktor i allt utvecklingsarbete. Från och med år 2010 sker det systematiska kvalitetsarbetet i form av kvartalsrapporter. Där redovisas både nationella och kommunala mål och de följer ett årshjul där olika kvalitetsindikatorer mäts och värderas. Kvartalsrapporterna bearbetas på skolnivå, arbetslagsnivå, ledningsnivå samt redovisas och fastställs i utbildningsnämnden. Arbetsplan med mål och arbetssätt för att nå målen Kvalitetsredovisning med resultat, måluppfyllelse samt åtgärder för förbättring Eleverna deltar i arbetet med kvalitetsredovisningen. Deltagandet ser olika ut på olika enheter. Barns och elevers vårdnadshavare involveras också i arbetet. Ofta sker detta genom att kvalitetsredovisningen tas upp i föräldraråd eller lokala styrelser, eller genom att den lämnas ut på remiss till samtliga föräldrar. 1 Delaktighet och inflytande är den framgångsdimension som har mest betydelse för att ett utvecklingsarbete ska lyckas. Forskningen om framgångsdimensionerna beskrivs i Sandström, B., Arvidson, C., & Landahl, J., (2003) Engagemang i slott och koja, Om effekter i utvecklingsdialogerna. Myndigheten för Skolutveckling. 7

Kvalitetsbegreppet Skolans läroplaner och kursplaner innehåller både mål att sträva mot och mål att uppnå och kvalitetsbegreppet blir olika beroende på vilka av dessa mål som står i centrum. För mål att sträva mot säger Skolverket 2 att kvalitet kan vara i vilken utsträckning skolan arbetar i riktning mot målen, bedömt utifrån både resultat och åtgärder som skolan gör för att sträva mot målen. När det gäller mål att uppnå anser Skolverket att kvalitet bör bedömas efter i vilken utsträckning eleverna når eller överträffar målen. Skolverket definierar begreppet kvalitet utgående från hur väl verksamheten: uppfyller nationella mål, svarar mot nationella krav och riktlinjer, uppfyller andra uppsatta mål, krav och riktlinjer, förenliga med de nationella, kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån rådande förutsättningar. För förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen anser dock Skolverket att måluppfyllelse sett i ett nationellt perspektiv måste ha en delvis annan innebörd, eftersom det inte finns krav på att barnen ska tillägna sig bestämda kunskaper inom dessa verksamheter på samma sätt som i skolan det finns inga mål att uppnå för barnen. Barnens utveckling och lärande ska stödjas och följas men inte bedömas eller betygsättas inom avgränsade ämnesområden. Inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är det därmed inte det enskilda barnets resultat som ska utvärderas, utan verksamhetens kvalitet och resultat. Metoder för att bedöma måluppfyllelsen För att bedöma utbildningens måluppfyllelse använder sig skolorna av både kvantitativa och kvalitativa metoder. Som kvantitativa metoder används t.ex. matematikmatris, engelsk checklista, nationella prov i åk 3, 5 och 9 samt enkäter. Som kvalitativa metoder används t.ex. intervjuer, utvecklingssamtal, medarbetarsamtal, observationer och dialog med barn, elever och vårdnadshavare. I respektive förskolas, fritidshems och skolas kvalitetsredovisning anges mer detaljerat vilka utvärderingsinstrument som använts och hur arbetet gått till för att bedöma måluppfyllelsen för redovisade mål. 2 Utbildningsdepartementet (2004) Redovisning av uppdrag om nationella kvalitetsindikatorer 2004-11-30, Dnr 70-2004: 00850. 8

V Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Övergripande bild Utbildningschefen ansvarar för att verksamheten bedrivs inom de ekonomiska ramar som fastställts av utbildningsnämnden. Resursfördelning sker efter fastställda nyckeltal och individuell resurstilldelning. När resurserna är fördelade av utbildningsnämnden har respektive rektor eget budgetansvar. Tabell 1. Antal heltidstjänster per verksamhet 2010, i förhållande till tidigare år. Antalet tjänster och antal barn avser höstterminen. Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006 Förskola 52,80 55,00 56,00 53,90 54,25 Familjedaghem 8,00 9,43 12,43 12,43 12,40 Fritidshem 16,25 20,00 20,75 22,75 22,75 Förskoleklass 5,25 5,25 6,00 7,38 7,50 Grundskola 76,75 79,90 84,30 93,35 95,17 Särskola 6,50 6,50 6,50 6,70 9,15 Administration 3,00 3,00 3,00 3,00 3,00 Extra resurs 23,10 17,85 15,85 19,63 21,50 Elevhälsa 9,73 9,08 9,08 0 0 Summa 201,38 206,01 213,91 219,14 225,72 Tabell 2. Antal barn per verksamhet hösten 2010, i förhållande till tidigare år. Antal barn avser höstterminen respektive år. Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006 Förskola 287 300 287 258 260 Familjedaghem 43 47 61 67 75 Fritidshem 329 328 360 336 333 Förskoleklass 102 87 87 101 94 Grundskola 890 968 968 1 001 1 048 Särskola 11 9 9 8 11 Summa 1 662 1 739 1 772 1 771 1 821 Personaltäthet, dvs. antal barn per heltidstjänst, används i kommuner som ett av flera mått på hur resurser används. Personaltätheten för olika verksamheter inom Borgholms kommun tydliggörs i tabell 3. Siffrorna i tabellen är beräknade efter antal inskrivna barn den 1 november inom samtliga verksamheter, oberoende av vistelsetid. Tabell 3. Personaltätheten, dvs. antal barn/heltidstjänst för olika verksamheter 2010, i förhållande till tidigare år. För lärare avses antal lärare/100 elever. Verksamhet 2010 2009 2008 2007 2006 Förskola 5,44 5,45 5,13 4,79 4,79 Familjedaghem 5,38 4,98 4,91 5,39 6,05 Fritidshem 20,25 16,40 17,35 14,77 14,64 Förskoleklass 19,43 16,57 14,50 13,69 12,53 Grundskola 11,60 12,12 11,48 10,72 11,01 Särskola 1,69 1,38 1,38 1,19 1,20 9

Barn och elever i behov av särskilt stöd Alla enheter har tillgång till personal med specialpedagogisk kompetens, för elever med behov av främst kunskapsstöd. Om en förskola eller skola har barn eller elever i behov av särskilt stöd som inte är kunskapsstöd, kan medel för detta äskas ur en central budget kallad extraresursen. När medel äskas ur extraresursen sker alltid samråd med det Centrala resursteamet och förvaltningschefen är den som beviljar äskanden. För barn och ungdomar i behov av särskilt stöd, som inte kan tillgodogöra sig undervisningen i ordinarie skolmiljö, finns en särskild undervisningsgrupp med hög vuxentäthet. Den riktar sig till elever från åk 6-9. Nya Borgskolan tar emot elever från samtliga skolor i kommunen efter fastställda riktlinjer och utbildningschefen är ansvarig för beslut om placering. Skolan arbetar aktivt med att utveckla elevernas sociala färdigheter och strävar efter att eleven på sikt återgår till undervisning i en klass på grundskolan eller fortsätter sina studier på nationellt eller individuellt program på gymnasiet. Barn och elever med funktionshinder Barn och elever med funktionshinder har likvärdig tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola i Borgholms kommun. För rörelsehindrade elever är det endast Slottsskolan, Gärdslösa skola och Runstens skola som eleverna inte har tillgång till skolans alla lokaler. Under 2010 har kommunen inte haft några rörelsehindrade elever. Barn och elever med annat modersmål än svenska Under 2010 fanns i Borgholms kommun 83 barn med annat modersmål än svenska, av vilka 57 fått undervisning i svenska som andraspråk. Modersmålsundervisning erbjuds i kommunen enligt Grundskoleförordningen, 5 kap. Flickor och pojkar Måluppfyllelsen för flickor och pojkar i kommunens skolor är olika, till flickors fördel, och detta är ett resultat som upprepats i kommunen de senaste åren. Från 2010 finns ett kommunövergripande genusnätverk. Hälsa och livsstil Ett område i kommunens Skolutvecklingsplan under Utveckling och lärande/kunskaper är Hälsa. Målen i Skolutvecklingsplanen rör kost, motion, tobak, alkohol och andra droger samt daglig fysisk aktivitet. Förskola Kommunens system för resursfördelningen tar hänsyn till att olika förskolor behöver olika mycket resurser för att genomföra sitt uppdrag. Resursfördelning sker med hjälp av nyckeltal. Pedagogisk omsorg I familjedaghem tar dagbarnvårdare emot barn i åldern 1 12 år i sitt eget hem. Antalet barn i pedagogisk omsorg framgår av tabell 2. Förskoleklass och grundskola I förskoleklassen arbetar förskollärare och tidigarelärare, samtliga behöriga till sina tjänster. Lärarbehörigheten i kommunens grundskola är hög. Samtliga F-6 skolor hade behörig lärarpersonal och de flesta pedagogiska assistenter är utbildade pedagoger. Grundskolans fritidsledare och elevassistenter har utbildning motsvarande sina tjänster. Särskola Kommunens egen särskola, Björken, är placerad på Köpings skola och sträcker sig från åk 1-10. Personalen består av tre grundskollärare, två förskollärare och tre barnskötare, samtliga utbildade i teckenspråk. Under 2010 fanns även individintegrerade särskoleelever på tre av kommunens skolor. 10

Skolbarnsomsorg Samtliga F-6 skolor har fritidshem i anslutning till skolan och fritidshemmen samutnyttjar lokaler med skolan. Särskilda insatser Personalens kompetensutveckling Specialpedagogik Utbildningen, som är inriktad på specialpedagogiskt förhållningssätt och bemötande, är på 7,5 högskolepoäng. Den har hittills genomförts med en kursomgång under åren 2007 till 2009. Under 2010 genomfördes den sista kursomgången och ca 140 pedagoger har därmed genomgått utbildningen. Under 2010 har följande förvaltningsövergripande kompetensutveckling genomförts: Specialpedagogik 7,5 hp Fortsatt utbildning ledd av matematikutvecklare Fortsatt utbildning ledd av språk- läs- och skrivutvecklare PIM, praktisk IT- och mediekompetens Utbildning för arbetslagsledare Satsning på lärares ledarskap Kvalitetssäkring av kunskap, bedömning och betygssättning Nätverksarbetet Nätverksarbetet i Borgholms kommun är viktigt för att nå ökad måluppfyllelse. De sju kommunövergripande nätverken i matematik, svenska, engelska, NO-ämnen, SOelevinflytande, genus och specialpedagogik representerar samtliga enheter i kommunen. Nätverken leds av en samordnare för varje nätverk. En policy för utbildningsförvaltningens nätverksarbete har tagits fram och fastställts. I policyn tydliggörs mål, förväntat resultat och förutsättningar för nätverksarbetet under åren 2009-2010. Uppföljning av bedömning och betyg Utbildningsförvaltningen har beslutat att årligen följa upp bedömning och betyg för alla elever i kommunen. De uppföljningar som görs är av elevernas kunskapsnivå, dvs. måluppfyllelsen, i samtliga årskurser samt av slutbetygen i åk 9. Syftet med uppföljningarna är att bidra till en likvärdig bedömning i Borgholms kommun. 11

VI Arbetet i verksamheten Förskola Alla förskolor använder sig av pedagogisk dokumentation som ett arbetsredskap där barnets lärande synliggörs. Barngrupperna på förskolorna är i de flesta fall åldersindelade. Flera förskolor har genomfört personalrotation, vilket innebär att när barnen byter avdelning följer någon personal ur arbetslaget med. Personalrotationen har till syfte att barnen ska känna trygghet. Förskolorna använder TRAS, Tidig registrering av språkutveckling 3, för att kartlägga barns tidiga språkutveckling och synliggöra barns lärande och utveckling. Pedagogisk omsorg Vid de gemensamma planeringsträffarna ges det möjlighet att diskutera pedagogiska frågor, planera aktiviteter och verksamhet tillsammans som också bidrar till och stärker gemenskapen i gruppen. Familjedaghemmen har haft gemensamma aktiviteter tre dagar i veckan under året. Det är Mulleverksamhet, gymnastik och 5-årsverksamhet. Dagbarnvårdarna har deltagit vid personalkonferenser tillsammans med förskolan. Förskoleklass Alla förskoleklasser i kommunen deltar i läsprojektet Lässurr, ett samprojekt med biblioteket. I förskoleklassen används B.A.S., Bedömning av språk, som är ett översiktligt observationsmaterial för svenskspråkiga barn 5-6 år. Syftet med B.A.S. är att få en uppfattning om barnets språkliga förmåga och språkliga medvetenhet för att kunna avgöra inom vilka områden en fördjupad utredning eventuellt behöver göras. Genom B.A.S. får man ett gemensamt underlag för hur all personal runt barnet, samt dess vårdnadshavare, kan samarbeta för att stödja barnets språkliga utveckling. Särskola På särskolan Björken på Köpings skola arbetar eleverna i grundsärskolan och träningsskolan tillsammans och varje elev har en individuell studieplan, där särskolans kursplaner anpassas efter just den eleven. De elever som behöver skolbarnsomsorg får den på Köpings skola, tillsammans med grundskolans elever. Många av eleverna på särskolan har stora funktionshinder, vilket gör att verksamheten kräver mycket resurser. Det Centrala resursteamet följer upp, stödjer och hjälper personal och skolledning vid behov. Specialpedagogen i resursteamet är samordnare för särskolans elever. Kommunen har fastställda och väl kända rutiner för utredning och beslut om mottagande i den obligatoriska särskolan. Fritidshem För att stödja den fysiska utvecklingen lägger fritidshemmen mycket av sin verksamhet utomhus. Barnen tillbringar tid ute på skolgården med fria eller planerade aktiviteter och man har också utflykter i närområdet. Ambitionen är att alltid bedriva en hälsofrämjande verksamhet där utevistelse och utomhuspedagogik ingår i den dagliga verksamheten, liksom ett hälsosamt tänkande kring hälsa och livsstil. 3 TRAS, Tidig registrering av språk, är ett observationsmaterial som är avsett för förskolans barn i åldersperioderna 2-3 år, 3-4 år och 4-5 år. 12

VII Resultat och måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål VII.1 NORMER OCH VÄRDEN Ur Lpo 94 Skolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper och personliga erfarenheter, respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling, samt medverkar till att bistå andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen och (Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9. År 2010 genomfördes ingen undersökning under hösten p g a att vi tidsmässigt skulle synkronisera enkätarbetet med SKL:s vårundersökning.) Analys Av diagrammet framgår att en stor majoritet av våra elever känner trygghet i skolan. Alla enheter har en likabehandlingsplan som revideras årligen. I årets kvalitetsredovisningar från de enskilda skolorna framgår att tre av våra skolor redovisar att de mål man satt upp i likabehandlingsplanen är uppnådda. Två av skolorna redovisar att man inte nått målen. Åtgärder Där skolorna inte når målen redovisar man åtgärder i form av fler åldersblandade aktiviteter i syfte att öka de yngre elevernas trygghet, exempelvis i form av samarbetsövningar. Uppföljning sker i kvartalsrapport 2, 2011. 13

VII.2 KUNSKAPER Ur Lpo 94 Skolan skall ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning. Skolan skall bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära skall utgöra en grund för undervisningen. Lärarna skall sträva efter att i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar nyfikenhet och lust att lära, utvecklar sitt eget sätt att lära, utvecklar tillit till sin egen förmåga, känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra, tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet (Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.) 14

Analys En stor majoritet av våra elever anser att de lär sig viktiga saker i skolan och att de får visa vad de kan på olika sätt. Något färre anger att de i hög utsträckning får vara med och planera sitt skolarbete. De allra flesta av de elever som svarar att de inte är nöjda (alternativ 1 och 2) på ovanstående frågor går i årskurserna 8 och 9. Åtgärder Varje rektorsområde genomför självskattningen A.3.3 med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Uppföljning sker i kvartalsrapport 4 VII.3 Barn i behov av särskilt stöd (ingick i kvartalsrapport 4, 2010) 1. Redovisa antal elever med anpassad studiegång och antal elever som är placerade i särskild undervisningsgrupp. 2. Finns formella beslut på varje sådan åtgärd? 3. Grundar sig dessa åtgärder på kunskapsmässiga skäl (NP, betyg, omdömesmål) eller på andra skäl (beteendestörning, sociala orsaker)? 4. Vad har det lett till? Analys Totalt hade 14 barn/elever i grundskolan anpassad studiegång vid något tillfälle under 2010. Två barn/elever i grundsärskolan hade anpassad studiegång. Erforderliga beslut fanns för samtliga. Sju elever fanns i särskild undervisningsgrupp på Nya Borgskolan. Beslut om placering finns för samtliga. Fem elever har gått i den internationella klassen. 15

Av de barn/elever som har anpassad studiegång eller är placerade i särskild studiegrupp har de flesta placerats pga beteendestörning eller sociala skäl. Ett fåtal har enbart kunskapsmässiga skäl. Beslut om placering i internationella klassen tas utifrån språkkunskaper och tidigare skolgång. Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller om anpassad studiegång tas alltid i samråd med vårdnadshavarna och grundar sig på utlåtanden från läkare och/eller psykolog. Besluten har lett till att eleverna har en skolgång som är bättre anpassad till deras individuella förutsättningar. Grunden för arbetet kring elever i behov av särskilt stöd sker dock inom klassens/arbetslagets ram. Mer än 20 % av den pedagogiska personalen är involverade i detta arbete. Såväl internationell som svensk forskning kring differentierad undervisning har visat att utbildningsresultaten inte påverkas positivt i klasser där elevsammansättningen är homogen. Differentiering som schablonlösning påverkar elevernas resultat negativt. De positiva effekter som kan uppnås genom att placera högpresterande elever i samma grupp, förloras i motsvarande utsträckning genom att placera lågpresterande elever tillsammans. Dessutom uppstår andra negativa konsekvenser som exempelvis sämre självuppfattning i s.k. negativt differentierade klasser. (Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?, sid. 25) Åtgärder Utbildningsförvaltningen behöver skapa mätbara resultat, exempelvis genom att stämma av mot nationella prov, för att kunna konstatera huruvida åtgärderna har lett till ökad måluppfyllelse för den enskilde eleven. Utbildningsförvaltningen avser att följa upp genomströmningshastigheten i särskilda undervisningsgrupper, inklusive internationella klassen, med utgångspunkt i fattade beslut. Utbildningsförvaltningen avser att hitta ett system för att kartlägga graden av differentiering som schablonlösning, exempelvis klassdelningar. Uppföljning av resultatmåtten redovisas i kvartalsrapport 3. Uppföljningen av genomströmningshastigheten sker fortlöpande genom att information inhämtas från rektor. 16

VII.3 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE Ur Lpo 94 De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2 ). Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former. (Nedanstående diagram är hämtade från den elevenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland eleverna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.) 17

Analys En stor andel av våra elever uppger att de har ett stort inflytande, att de får stöd och hjälp när de behöver, att de vet vad de ska kunna för att nå målen i de olika ämnena och att de tar stort ansvar för sitt arbete. Ett antal elever upplever sig ännu inte få vara med och påverka i någon högre utsträckning. Åtgärder Varje rektorsområde genomför självskattningen A1.4 med hjälp av Skolverkets BRUK-material under rubriken Elevernas ansvar och inflytande. Självskattningen resulterar i ett antal förslag till åtgärder på respektive enhet. Rektor sammanfattar åtgärderna som redovisas i kvartalsrapport 4. Uppföljning sker i kvartalsrapport 4 18

VII.4 SKOLA OCH HEM Ur Lpo 94 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande. Riktlinjer Alla som arbetar i skolan ska samarbeta med elevernas vårdnadshavare så att man tillsammans kan utveckla skolans innehåll och verksamhet. (Nedanstående diagram är hämtade från den föräldraenkät som genomfördes höstterminen 2009 bland föräldrarna i årskurserna 3, 6, 8 och 9.) Analys Svaren på frågorna antyder att föräldrar i mycket stor utsträckning är nöjda med hur skolan tar till vara deras synpunkter och den information man som förälder får om målen i de olika ämnena. Åtgärder Föräldrastödsprojekt genomförs med start vårterminen 2011. Informationsinsatser genomförs till föräldrarna kring Lgr 11 höstterminen 2011. Uppföljning sker vid nästa föräldraenkät i kvartal 2, 2012 19

VII.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Ur Lpo 94 Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. För att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv skall skolan också sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskolan samt med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Samarbetet skall utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. Riktlinjer Läraren skall utveckla samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritidshem, utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskolan och i gymnasieskola och gymnasiesärskola Analys Handlingsplan för övergång och samverkan finns mellan förskola och förskoleklass och fritidshem, samt mellan förskoleklass och skola. De aktiviteter som ingår i planen är föräldrainformation, miljöbesök, inskolning, inskolningssamtal mellan barn, vårdnadshavare och personal samt genomgång av pedagogisk dokumentation. På alla enheter finns ett nära samarbete mellan skola, förskoleklass och fritidshem. Då barn är i behov av särskilt stöd i sin utveckling ska skolan tillsammans med föräldrarna ta fram ett åtgärdsprogram som utvärderas regelbundet och som är ett levande dokument så länge som barnet är i behov av särskilt stöd. Inför övergången till Slottsskolan och åk 7 från skolorna Rälla, Runsten, Gärdslösa, Köpings skola och Viktoriaskolan sker informationsmöten för föräldrar och elever samt miljöbesök på Slottsskolan där eleverna redan i åk 6 får träffa sina blivande mentorer och nya klasskamrater. Lärplattformen Rexnet används för elevdokumentation från förskola till och med åk 9. Där kan eleven, vårdnadshavarna och mentorerna följa vad som skrivs och har skrivits i IUP, hur elevens måluppfyllelse i alla ämnen är/har varit samt åtgärdsprogram som upprättats då eleven har varit (eller är) i behov av särskilt stöd. I de flesta av våra pedagogiska nätverk ingår lärare från olika stadier och skolformer. Detta leder till att vi får ett utbyte kring både mål och metoder över skolformsgränserna. Tidig registrering av språkutveckling (TRAS) genomförs på våra förskolor och resultatet vidarebefordras till förskoleklasserna. I TRAS-utbildningarna har personal från både förskola och förskoleklass deltagit för att få en gemensam kunskap om metoden. Specialpedagoger som arbetar mot förskoleklasser har deltagit i fortbildning av TRAS tillsammans med förskolans personal. Syftet har varit att förbättra samarbete mellan förskola och skola när det gäller barn i behov av särskilt stöd inför kommande läs- och skrivutveckling med stöd av kartläggningen i TRAS. Åtgärder Det finns inget författningsmässigt stöd för IUP och åtgärdsprogram i förskolan varför dokumentationsrutinerna behöver ses över. Detta arbete har redan inletts. Gemensamma screeningrutiner kring läs- och skrivutveckling införs från höstterminen 2011. Uppföljning sker i kvartalsrapport 4. 20

VII.6 SKOLAN OCH OMVÄRLDEN Ur Lpo 94 Eleverna skall få en utbildning av hög kvalitet i skolan. De skall också få underlag för att välja fortsatt utbildning. Detta förutsätter att den obligatoriska skolan nära samverkar med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det förutsätter också en samverkan med arbetslivet och närsamhället i övrigt. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev inhämtar tillräckliga kunskaper och erfarenheter för att o o o kunna granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden, få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv och få kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder. Analys På Åkerboskolans högstadium pågår sedan 2009 projektet Entreprenörskap en bro mellan skola och näringsliv. Åtgärder Projektet Entreprenörskap ska från och med höstterminen 2011 genomföras även på Slottsskolan. Syftet är att entreprenörskap ska bli en del av den ordinarie undervisningen på bägge högstadieskolorna. Enligt den nya skollagen ska alla elever fån årskurs 1 till 9 ha tillgång till studie- och yrkesvägledning. Vår studie- och yrkesvägledare inleder under 2011 detta arbete med en informationsinsats på samtliga skolor. Uppföljning sker i kvartalsrapport 1, 2012 21

VII.7 BEDÖMNING OCH BETYG Ur Lpo 94 Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de mål som uttrycks i kursplanen för respektive ämne eller ämnesblock. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kriterier för olika kvalitetssteg. Dessa betygskriterier anges i anslutning till respektive kursplan. Mål att sträva mot Skolan skall sträva efter att varje elev utvecklar ett allt större ansvar för sina studier och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Andel elever i årskurs 3 som nådde målen vid ämnesproven 2010 Måluppfyllelse och ämnesprov 2010 årskurs 3 100 98 96 94 92 90 88 Pojkar Flickor Totalt Riket 96 94 92 90 88 86 84 Måluppfyllelse Ämnesprov 86 82 84 Matematik Svenska 80 Matematik Svenska Analys åk 3 I årskurs 3 var det betydligt fler flickor än pojkar som nådde målen i ämnesproven i svenska. Där var också differensen relativt stor mellan måluppfyllelsen i ämnesproven och i den måluppfyllelse som redovisas i de skriftliga omdömena. Andel som nådde målen på ämnesproven i årskurs 5 - kommunen 2009-2010 och riket 2009 Måluppfyllese och ämnesprov 2010 årskurs 5 96 94 92 90 88 86 Borgholm 2009 Borgholm 2010 Riket 2009 96 94 92 90 88 86 Måluppfyllelse Ämnesprov 84 84 82 Matematik Svenska Engelska 82 Matematik Svenska Engelska Analys åk 5 I årskurs fem låg måluppfyllelsen högre än riksgenomsnittet i alla tre ämnena i ämnesproven. Dock var differensen ganska stor när man jämför ämnesproven och de skriftliga omdömena i framför allt engelska. 22

Slutbetyg åk 9 vt 2010 Borgholm och riket 100 95 90 85 Borgholm Riket 80 75 BL EN HKK IDH MA Språk MU BI FY KE SL GE HI RE SH SV TK Andel elever i åk 9 som nått kravnivån i ämnesproven 2005-2010 100 95 90 85 80 en ma sv no 75 70 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Relation betyg - ämnesprov MA åk 9 Relation betyg - ämnesprov SV åk 9 Relation betyg - ämnesprov EN åk 9 100 100 100 98 98 98 96 96 96 94 94 94 92 90 88 MA betyg MA ämnesprov 92 90 88 SV betyg SV ämnesprov 92 90 88 EN bet yg EN ämnespr ov 86 86 86 84 84 84 82 82 82 80 2005 2006 2007 2008 2009 2010 80 2005 2006 2007 2008 2009 2010 80 2005 2006 2007 2008 2009 2010 23

Analys åk 9 Slutbetygen i årskurs 9 låg högre än riksgenomsnittet i de flesta ämnena. Undantagen är NOämnena och moderna språk där våra elever fick sämre resultat än riket. I ämnesproven föll resultatet i matematik rejält jämfört med tidigare år. Ändå fick de allra flesta eleverna ett godkänt slutbetyg. Åtgärder Utbildningsförvaltningen har upphandlat en uppdragsutbildning i matematik av Linnéuniversitet. Det är företrädesvis lärare i de yngre årskurserna som anmält sig till kursen vilket förhoppningsvis kommer att ge resultat på sikt. Utbildningsförvaltningen har gett genusnätverket i uppdrag att verka för att pojkars resultat närmar sig flickors prestationer. Detta kommer att följas upp i de nationella proven i matte och svenska. Uppdraget åt alla enheter är att med stöd av genusnätverkets åtgärder arbeta för att pojkars resultat närmar sig flickors prestationer. Utbildningsförvaltningen kommer inför nästa läsår att satsa på fortbildning för att öka likvärdigheten i bedömningarna. För att ytterligare stärka likvärdigheten i bedömningarna skall nationella prov fortsättningsvis rättas av andra än de som genomför proven. Bedömningskonferenser genomförs efter provperioderna. Uppföljning sker i kvartalsrapport 3. VIII Avslutning Från Skolverkets hemsida: Genom den nya skollagen, som träder i kraft 1 juli 2011, förstärks kravet på ett systematiskt kvalitetsarbete. I och med detta avskaffas kravet på kommunal skolplan och kvalitetsredovisning. Varje huvudman, rektor och förskolechef får ett ansvar att systematiskt planera, följa upp och analysera resultaten i förhållande till nationella mål, krav och riktlinjer. Detta ska vara underlag för insatser så att verksamheten kan utvecklas och nå uppsatta mål och resultat. Av den nya skollagen framgår också att en viktig del av kvalitetsarbetet på enhetsnivå är att det bedrivs tillsammans med personal, barn och elever samt vårdnadshavare. Det måste därför finnas organisation och resurser som underlättar utvecklingsarbetet både på huvudmannanivå och på enhetsnivå. Utifrån den nya skollagen håller utbildningsförvaltningen på att utveckla formerna för det fortsatta kvalitetsarbetet. 24