VANDA STADS BOKSLUT 2015 STADSFULLMÄKTIGE 23.5.2016
Pärm: Informationen Pärmbild: Vandas materialbank, Sakari Manninen Layouthandledning: Heidi Nordberg, Ekonomiservicecentralen Översättning: translatorerna, Vanda stadskansli
VANDA STADS BOKSLUT 2015 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. VERKSAMHETSBERÄTTELSE...1 1.1 VÄSENTLIGA HÄNDELSER I VERKSAMHETEN OCH EKONOMIN...1 1.1.1 Stadsdirektörens översikt...1 1.1.2 Vanda stads förvaltning...2 1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda...6 1.1.4 Vanda stad, stadens omvärld och den ekonomiska utvecklingen...8 1.1.5 Vanda stads personal... 18 1.1.6 Uppskattningen av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna... 19 1.1.7 Miljöfaktorer... 24 1.2 REDOGÖRELSE ÖVER HUR DEN INTERNA KONTROLLEN ORDNAS... 24 1.3 HUR RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT BILDAS OCH VERKSAMHETEN FINANSIERAS... 25 1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas... 25 1.3.2 Finansiering av verksamheten... 28 1.4 DEN FINANSIELLA STÄLLNINGEN OCH ÄNDRINGAR I DEN... 30 1.5 TOTALA INKOMSTER OCH UTGIFTER... 35 1.6 KOMMUNKONCERNENS VERKSAMHET OCH EKONOMI... 37 1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet... 37 1.6.2 Koncernverksamhetens styrning... 38 1.6.3 Betydande händelser som gäller koncernen... 38 1.6.4 Utvärdering av koncernens sannolika utveckling i framtiden... 40 1.6.5 Redogörelse för hur koncernövervakningen ordnats... 41 1.6.6 Utfallet av de mål som ställts upp för Vanda stads centrala och ekonomiskt betydelsefulla dottersamfund under 2015... 45 1.6.7 Koncernbokslutet och dess nyckeltal... 49 1.7 VIKTIGA NOTER I BOKSLUTET... 53 1.8 BEHANDLINGEN AV RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT... 54 2. BUDGETENS UTFALL... 55 2.1 UTFALLET FÖR DE BINDANDE MÅLEN... 55 2.2 UTFALLET AV ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER... 69 2.2.1 Driftsekonomins utfall... 69 2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2015... 157 2.2.3 Investeringsdelens utfall... 160 2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken)... 169 2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster... 170 3. BOKSLUTSKALKYLER... 171 3.1 VANDA STADS RESULTATRÄKNING... 171 3.2 VANDA STADS FINANSIERINGSANALYS... 172 3.3 VANDA STADS BALANSRÄKNING... 173 3.4 VANDA STADS KONCERNRESULTATRÄKNING... 175 3.5 VANDA STADS KONCERNFINANSIERINGSANALYS... 176 3.6 VANDA STADS KONCERNBALANSRÄKNING... 177 4. BOKSLUTETS NOTER... 179 4.1 NOTER SOM GÄLLER UPPGÖRANDET AV BOKSLUTET... 179 4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av stadens bokslut... 179
4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av koncernbokslutet... 180 4.2 NOTER TILL RESULTATRÄKNINGEN... 182 4.3 NOTER TILL BALANSRÄKNINGEN... 187 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva... 187 4.3.2 Noter till balansräkningens passiva... 192 4.4 NOTER SOM GÄLLER SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER... 197 4.5 NOTER SOM GÄLLER MILJÖBOKFÖRINGEN... 200 4.6 NOTER SOM GÄLLER PERSONALEN... 206 5. SÄRREDOVISADE BOKSLUT... 208 5.1 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET MELLERSTA NYLANDS RÄDDNINGSVERK... 208 5.1.1 Verksamhetsberättelse... 208 5.1.2 Av direktionen godkänd jämförelse av budgetutfallet... 217 5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 219 5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsverk... 222 5.1.5 Bokslutets underskrifter... 227 5.2 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖRETAGSHÄLSAN I VANDA... 228 5.2.1 Verksamhetsberättelse... 228 5.2.2 Av direktionen godkänd jämförelse av budgetutfallet... 231 5.2.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 232 5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda... 235 5.2.5 Bokslutets underskrifter... 238 5.3 BOKSLUT FÖR AFFÄRSVERKET FÖR MUN- OCH TANDHÄLSA... 239 5.3.1 Verksamhetsberättelse... 239 5.3.2 Av direktionen godkänd jämförelse av budgetutfallet... 243 5.3.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal... 245 5.3.4 Bokslutsnoter för Affärsverket för mun- och tandhälsa... 248 5.3.5 Bokslutets underskrifter... 251 5.4 AFFÄRSVERKENS INVERKAN PÅ STADENS EKONOMI... 252 5.5 BOKSLUT FÖR ÖVRIGA SÄRREDOVISADE ENHETER... 254 5.5.1 Bokslutskalkyl för bostadslånefonden... 254 5.5.2 Bokslutskalkyl för Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena... 256 5.5.3 Bokslutskalkyl för fonden för social kreditgivning... 258 5.5.4 Bokslutskalkyl för Skadefonden... 259 6. FÖRTECKNINGAR OCH REDOGÖRELSER... 260 6.1 BOKFÖRINGSBÖCKER OCH REDOGÖRELSE FÖR FÖRVARING AV BOKFÖRINGEN... 260 6.2 FÖRTECKNING ÖVER VERIFIKATIONSTYPER... 261 6.3 KALKYLSCHEMAN FÖR NYCKELTAL... 263 7. UNDERTECKNING AV BOKSLUTET OCH BOKSLUTSANTECKNING... 265
1. Verksamhetsberättelse 1.1 Väsentliga händelser i verksamheten och ekonomin 1.1.1 Stadsdirektörens översikt År 2015 var historiskt för Vanda stad tack vare allt som hände under året. Under året blev Ringbanan klar och trafikeringen inleddes i början av juli alldeles enligt planerna. I juli augusti arrangerades bostadsmässan i Kivistö i Vanda, som fick bra respons och där mässbesökarna kunde använda sig av den nya Ringbanan. I början av 2015 färdigställdes Dickursby nya stationscentrum Dixi och i slutet av året blev etapp två i ombyggnaden av Ring III klar, betydligt tidigare än beräknat. Förverkligandet av stora trafikinvesteringar som bidrar till att utveckla livskraften liksom byggandet av bostadsområdet i Kivistö har varit stadens mest omfattande strategiska projekt under den första delen av 2010-talet. Inte heller under 2015 skedde någon svängning till det bättre i det allmänna ekonomiska läget i Finland, utan den ekonomiska tillväxten låter fortfarande vänta på sig. Arbetslöshetsgraden steg och arbetslöshetsperioderna för de arbetslösa blev längre i hela landet, så även i Vanda. Trots det svåra ekonomiska läget skedde en kraftig ökning i byggandet och befolkningsmängden i Vanda år 2015. I Vanda färdigställdes över 2 600 bostäder, vilket är omkring tusen fler bostäder än medeltalet för 2000-talet. Tack vare att nybyggandet tagit fart har den interna flyttningsrörelsen i landet vänt i Vanda och uppvisar nu efter ett långt mellanrum ett tydligt plus, vilket betyder att stadens befolkning rentav ökade med över 3 700 nya invånare under året. Det skedde också en ökning utanför de officiella befolkningssiffrorna, då över 1 000 av de flera tiotals tusen asylsökande som anländet till landet under hösten 2015 placerades i flyktingförläggningar i Vanda. Staden har samarbetat aktivt med statliga myndigheter, organisationer och kommuninvånare för att få kontroll över det ändrade läget när det gäller mottagningen av asylsökande. På grund av den svaga utvecklingen i fråga om sysselsättning och förvärvsinkomster ökade stadens skatteinkomster med sammanlagt endast 1,1 procent jämfört med året innan. Trots detta landade årets bokslut på plus, bland annat tack vare en lyckad utgiftsdisciplin i stadens egna verksamhet (verksamhetsbidraget ökade med 0,9 procent) och ett gott resultat för verksamhetsinkomsterna inom markanvändningen. När även investeringarna utföll som planerat och enligt det investeringstak som stadsfullmäktige hade uppställt, kom stadens lånebestånd att öka mer återhållsamt än under tidigare år och jämfört med budgeterat, dvs. en ökning på 15 milj. euro. I ekonomiska nyckeltal innebar detta att stadens lånemängd per invånare började minska. Under 2015 ändrades utgångspunkterna för strukturomvandlingen inom social- och hälsovårdsväsendet, så att beredningen nu sker utgående från 18 självstyrande landskap. Trots förvaltningsreformen, som är historisk till sin omfattning, är det viktigt att Vanda aktivt och oavbrutet utvecklar den egna verksamheten och servicen över verksamhetsområdenas gränser. Under 2015 nåddes goda resultat inom de olika verksamhetsområdena, bland annat när det gällde att ta i bruk elektroniska verksamhetsformer och tjänster och i att planera tjänster i samarbete med invånarna. Jag vill rikta ett tack till alla stadens anställda och chefer för ett gott arbete till förmån för kommuninvånarna och staden. Till stadsfullmäktige och stadsstyrelsen riktar jag ett tack för ert förtroende och stöd när det gäller att främja de gemensamma målen. Dessutom riktas ett särskilt tack till verksamhetsområdena för ett utomordentligt ekonomiskt resultat. Kari Nenonen Stadsdirektör 1
1.1.2 Vanda stads förvaltning Stadsfullmäktige Finlands socialdemokratiska parti Abdi Faysal Yuusuf Ala-Kapee-Hakulinen Pirjo Bruun Susanna Eklund Tarja Hako Jukka Kassila Christina Kaukola Ulla Kiljunen Kimmo Kähärä Sirkka-Liisa Laakso Päivi Letto Pirkko Mölsä Jukka Niemi-Saari Mari Päivinen Tiina-Maaria Rannikko Ulla Sainio Jari Sodhi Ranbir Samlingspartiet Kaira Lauri Karén Timo Koivuniemi Petri Kortesalmi Mia Lehmuskallio Paula Leppänen Janne Multala Sari Mäkinen Tapani Norres Lasse Orlando Carita Orpana Anitta Porthén Jari Puha Seija Rokkanen Sakari Tenhunen Juha Virta Raija Weckman Markku 2
Sannfinländarna Auvinen Timo Herranen Jouni Jääskeläinen Pietari Kyyrö Marja Kärki Niilo Malmi Juha Nieminen Johannes Niikko Mika Sajaniemi Ulla Simonen Juha Vahtera Pauli Gröna förbundet Aura Anssi-Pekka Huhta Jaana Juurikkala Timo Kauppinen Sirpa Laakso Sari Norrena Vaula Rosbäck Heidi Åstrand Riikka Vänsterförbundet Eerola Eino Saramo Jussi Sillanpää Minttu Tyystjärvi Kati Centern i Finland Ansalehto-Salmi Irja Hirvaskoski Johannes Wallenius Arja Kristdemokraterna i Finland Hurri Maija Jääskeläinen Jouko Svenska folkpartiet Härmälä Göran Karlsson Patrik Stadsfullmäktiges ordförande Ordförande Antti Lindtman (SDP) I vice ordförande Heikki Heinimäki (SAML) II vice ordförande Kostilainen Anniina (GRÖNA) 3
Stadsstyrelsen Finlands socialdemokratiska parti Bruun Susanna Mäntynen Taisto Näätsaari Sinikka Suvensalmi Jouko Samlingspartiet Kaira Lauri Lehmuskallio Paula Orpana Anitta Sannfinländarna Niemelä Arja Kärki Niilo Gröna förbundet Kokko Hannu Åstrand Riikka Svenska folkpartiet Karlsson Patrik Centern i Finland Ryhänen Riitta Vänsterförbundet Kotila Pirkko Stadsstyrelsens ordförande: Ordförande Tapani Mäkinen (SAML) I vice ordförande Letto Pirkko (SDP) II vice ordförande Jääskeläinen Pietari (SF) Föredragande (31.12.2015) Stadsdirektör Kari Nenonen Redovisningsskyldiga (31.12.2015) Stadsdirektör Kari Nenonen Biträdande stadsdirektör Martti Lipponen Biträdande stadsdirektör Jaakko Niinistö Biträdande stadsdirektör Jukka T. Salminen Biträdande stadsdirektör Hannu Penttilä Biträdande stadsdirektör Elina Lehto-Häggroth 4
Vanda stads organisation 2015 5
1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen allmänt och i Vanda Den allmänna ekonomiska utvecklingen Finlands befinner sig fortfarande i recession och de ekonomiska svårigheterna fortsätter under de kommande två åren. Tillväxtutsikterna är svaga och läget för den offentliga ekonomin förbättras inte nämnvärt. Enligt Finlands banks prognos minskade bruttonationalprodukten med -0,1 procent år 2015. Den inhemska efterfrån drar upp BNP år 2016, men tillväxten förblir väldigt svag; 0,7 procent år 2016 och 1,0 procent år 2017. Under åren för prognosen ökar totalproduktionen i Finland med endast 1,6 procent, då den i euroområdet under samma tidsperiod ökar med 5,1 procent. Svårigheterna i ekonomin har mest gällt exporten, dess återhämtning har fördröjts och blivit efter exportutvecklingen i de övriga konkurrerande länderna. Den finländska exporten består till stor del av varor och tjänster som anknyter till investeringar, vilket innebär att ökade investeringar i euroområdet kan få exporten i Finland att börja öka år 2016. Vidare kan en försvagad euro underlätta exporten utanför euroområdet. I Finland har investeringarna minskat under flera års tid. År 2015 är de privata investeringarna dryga 15 procent mindre än 2011. Ökningen av hushållens realinkomster var 0,8 procent år 2015. Inkomstnivån ökar långsamt men säkningen av konsumentpriserna med 0,2 procent år 2015 stöder ökningen av hushållens realinkomster. Den privata konsumtionen ökade med uppskattningsvis 0,5 procent år 2015 och ökningen har bidragit till att upprätthålla den inhemska efterfrågan. År 2015 låg inflationen enligt preliminära uppgifter på -0,1 procents nivå. Den låga inflationen bidrog bl.a. till att räntenivån höll sig på en rekordlåg nivå och priserna på energiprodukter och råolja på en låg nivå. År 2015 var lönesumman för ekonomin i sin helhet en procent större än året innan. Ökningen i lönesumman var något snabbare än under 2014, då hela årets tillväxt låg på 0,6 procent. År 2015 ökade lönesummorna inom byggandet, finansieringsverksamheten och industrin snabbare än året innan. Ökningen i lönesummorna för privata hälso- och socialtjänster samt handeln avtog jämfört med året innan. Lönesumman för den privata sektorn ökade med 1,7 procent medan lönesumman för de offentliga verksamhetsområdena minskade med 0,2 procent från år 2014. Källa: Finlands Bank, ETLA, Statistikcentralen Vid arbets- och näringsbyråerna fanns i slutet av december 377 900 arbetslösa arbetssökande, vilket är 14 700 fler än ett år tidigare. Jämfört med november ökade antalet arbetslösa arbetssökande med 35 800. De arbetslösa arbetssökandes andel av arbetskraften var 14,4 procent, vilket är 0,5 procentenheter mer är för ett år sedan. Av de arbetslösa arbetssökande var 34 600 permitterade på heltid i december, dvs. 3 000 färre än i december året innan. Av de arbetslösa arbetssökande var 57 procent män och 43 procent kvinnor. Av de arbetslösa arbetssökande hade 35 300 utländskt medborgarskap, vilket är 1 600 fler än i december året innan. Av de arbetslösa arbetssökande med utländsk bakgrund var 11 000 medborgare i ett EU/ETAland i slutet av december, vilket är 1 000 fler än för ett år sedan. Arbetslöshetsgraden var 9,2 procent i december, vilket är 0,4 procentenheter högre än året innan. Arbetslöshetsgraden för män var 9,5 procent och för kvinnor 8,8 procent. Källa: Arbets- och näringsministeriet, Arbetsförmedlingsstatistik Den offentliga ekonomin Statsekonomin var år 2015 ordentligt på minus redan sjunde året i rad. Enligt statskontoret togs 4,3 miljarder euro i nya skulder, statsskulden var således 99,8 miljarder euro vid utgången av år 2015 och 103,6 miljarder euro i slutet av januari 2016. Statsskulden var 48,5 procent av bruttonationalprodukten i slutet av år 2015. 6
Kommunernas sammanräknade intäkter av kommunalskatt ökade med endast 1,8 procent år 2015, även om 98 kommuner höjde inkomstskattesatsen för 2015. Fastighetsskatten ökade med 6,1 procent, närmast till följd av en höjning av de nedre och övre gränserna för fastighetsskatterna. Samfundsskatten ökade med 12,2 procent som en följd av att kommunernas samfundsandelar från början av år 2015 höjdes för att kompensera kommunernas ansvar för arbetsmarknadsstödets kommunandel med 75 milj. euro. Statsandelarna höll sig på samma nivå som 2014, eftersom det 2015 gjordes en betydande tilläggsnedskärning på 236 milj. euro i statsandelen för basservice. Statsandelarna minskades också med 40 milj. euro genom att den eventuella nyttan av en höjning av social- och hälsovårdsavgifterna drogs av från statsandelen. Enligt statistikcentralens bokslutsprognoser var kommunernas och samkommunernas (inkl. Ålands kommuner) sammantagna resultat för räkenskapsperioden 0,27 miljarder euro år 2015. Verksamhetskostnaderna minskade med -1 procent medan den sammantagna ändringen i verksamhetsbidraget var 3,7 procent, och ändringen i årsbidraget uppgick till -11,4 procent. Investeringar gjordes för 4,32 miljarder euro. Beloppet för långfristiga lån ökade från 16,53 miljarder euro till 17,02 miljarder euro. Bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor år 2015 hade en betydande inverkan på siffrorna i den kommunala ekonomin år 2015. Utan dessa bolagiseringar hade årsbidraget varit omkring 300 milj. euro bättre och räkenskapsperiodens resultat 150 milj. euro bättre. Även kommunernas investeringsnivå hade varit omkring 100 200 milj. euro och lånebeståndet cirka 300 milj. euro högre. Ökningen i verksamhetskostnader stävjades, förutom av bolagiseringarna, också av anpassningen av personalkostnaderna. Enligt en enkät som gjordes av arbetsgivarorganisationen KT kommunarbetsgivarna, var anpassningen i personalkostnader omkring -300 milj. euro. År 2015 var årsbidraget i elva kommuner negativt medan årsbidraget i 135 kommuner inte räckte till att täcka avskrivningarna. Utvecklingen i Nyland och Helsingforsregionen I slutet av år 2015 bodde det 1 620 000 personer i Nyland. Enligt preliminära uppgifter ökade befolkningsmängden i Nyland år 2015 med 16 800 invånare medan den i hela Finland ökade med 14 900 personer. Befolkningsmängden minskade således med 1900 i det Finland som ligger utanför Nyland. Befolkningen har ökat snabbt under hela 2010-talet, med i genomsnitt 17 500 personer per år. Under föregående årtionde var befolkningsökningen i genomsnitt 13 800 personer om året. År 2015 mattades befolkningsökningen i Nyland av något jämfört med tidigare år. År 2015 var huvudstadsregionen andel av befolkningsökningen i Nyland extremt hög, hela 93 procent. Av huvudstadsregionens kommuner ökade Vandas befolkning med omkring 3 700 invånare, Esbos med 3 900 invånare och Helsingfors med 7 800 invånare. Befolkningsökningen var 1 300 personer mindre i hela regionen än vad den var år 2014. I Vanda var ökningen 1 100 invånare jämfört med året innan, då Esbo uppvisade en minskning på -900 och Helsingfors en ännu större minskning, dvs. -1 500 invånare. I östra och västra Nyland minskade befolkningen i de flesta kommuner. I KUUMA-regionen ökade invånarantalet med ungefär ett par hundra mindre än år 2014. År 2015 minskade invånarantalet i tre kommuner: Kervo, Borgnäs och Vichtis, i de övriga av KUUMA-regionens kommuner ökade det. Före finanskrisen 2008 hade Nyland enligt Arbets- och näringsministeriets statistik under 40 000 arbetslösa och i slutet av förra året var antalet 98 600. År 2015 ökade antalet arbetslösa med 7 700 personer, dvs. 8,5 procent. I hela landet var ökningen i antalet arbetslösa mindre, dvs. 4 procent. Trots detta var sysselsättningsläget i Nyland bättre än i resten av landet: i december 2015 underskred arbetslöshetsgraden i Nyland arbetslöshetsgraden i hela landet med två och en halv procentenhet. Arbetslöshetsgraden var 11,9 i Nyland medan den var 14,4 procent i hela landet. I slutet av 2014 var arbetslöshetsgraden i Nyland 11,1 procent, dvs. ökningen var 0,8 procentenheter på ett år. Denna ökning kan långt förklaras med de tre största städerna i landskapet: Helsingfors, Esbo och Vanda, vilkas arbetslöshetsgrader ökade med 0,8 1,0 procentenheter år 2015. De fyra städerna i huvud- 7
stadsregionen hade en arbetslöshetsgrad på 12,1, KUUMA-kommunerna 10,4 och det övriga Nyland 13,4 procent. I slutet av år 2015 fanns det över 9 800 lediga arbetsplatser i Nyland, dvs. nästan 2 000 fler än året innan. Av dessa arbetsplatser fanns 82 procent i de fyra städerna i huvudstadsregionen, 12 procent i KUUMAkommunerna och 7 procent i övriga Nyland. Den produktionsökning som i början av 2015 spirade i Helsingforsregionen avmattades under årets tredje kvartal. Enligt prognosen låg produktionen på samma nivå som året innan. Tillväxtskillnaden jämfört med hela landet minskade. Tudelningen mellan olika sektorer fortsatte. Inom industrin, handeln samt transporten och lagringen fortsatte nedförsbacken och dessa branscher inverkade sänkande på totalproduktionen. Däremot ökade byggnationen och de flesta tjänsterna. Informations- och kommunikationsbranschen växte. 1.1.4 Vanda stad, stadens omvärld och den ekonomiska utvecklingen Befolkningen ökade i rekordfart Enligt statistikcentralens förhandsuppgifter uppgick Vandas invånarantal till 214 530 personer i slutet av år 2015. Befolkningen ökade under loppet av 2015 med över 3 700 personer, vilket är över ettusen personer fler än under tidigare år. I den befolkningsprognos som gjordes upp sommaren 2015 prognostiserades ökningen uppgå till 2 800 personer år 2015. Ett prognosfel ledde till en klart större nettomigration är beräknat: inom landet flyttade närmare 1 300 fler personer till Vanda jämfört med antalet personer som flyttade från Vanda till övriga Finland. För första gången på länge uppvisade det inhemska inflyttningsöverskottet t.o.m. ett aning större överskott jämfört med inflyttningsöverskottet från utlandet, som minskat något, och som också det uppgick till närmare 1 300 personer. Under de gångna åren har det inhemska inflyttningsöverskottet ofta till och uppvisat en negativ utveckling. Det föddes 2 500 nya Vandabor, vilket är ett hundratal färre än året innan och ca tvåhundra färre än prognosen. Under år 2015 dog drygt 1 300 Vandabor, ett tjugotal färre än i prognoserna. Figur 1 och 2 Den förändrade befolkningsstrukturen inkl. delfaktorer och effekten av nettomigrationen inom landet och nettoinvandringen åren 2000 2015 (2015=preliminär uppgift) I Esbo uppvisade migrationen år 2015 ett tillskott på nästan 1 200 personer och inflyttningsöverskottet från utlandet uppgick till närmare 950 personer, vilket ändå var över 700 färre än året innan. I Helsingfors har nettomigrationen inom landet redan länge varit på plussidan. År 2015 fick Helsingfors ett inflyttningsöverskott från övriga Finland på över 3 500 personer, något färre än året innan. Invandringen understeg siffrorna från året innan med omkring 400 personer. I kranskommunerna i Helsingforsregionen låg 8
migrationen inom landet på endast lite över 450 personer på plus, dock betydligt fler än året innan. Invandringen ledde till likadan befolkningsökning i kranskommunerna som migrationen. Mest ökade befolkningen i storområdena utmed Ringbanan Enligt förhandsuppgifter ökade befolkningen i Myrbacka storområde under 2015 med 750 personer, I Kivistö med 1 100 personer och i Dickursby låg tillväxten på över 1 200 personer. I storområdena Aviapolis och Korso minskade befolkningen, i Korso med över 400 personer. I Björkby var befolkningsmängden oförändrad och Håkansböle upplevde en tillväxt på ett par hundra personer. Minskningen av antalet invånare i Korso förklaras i stor utsträckning av utflyttningen av de boende i Mikkolas rivningshus: I Mikkola minskade befolkningen med över 300 personer. Utgående från den tillgängliga preliminära statistiken höll sig förändringarna i befolkningsstrukturen i de för stadens tjänster viktigaste åldergrupperna inom hela kommunen till stor del inom prognosen på kommunnivå, även om prognosens totala felmarginal var ovanligt stor, över 900 personer. Antalet barn under skolålder i hela staden var ett trettiotal färre än vad som beräknats. Antalet barn i grundskoleåldern var lika många fler än i prognosen. Antalet personer som uppnått ålderspensionsåldern uppgick till ett tjugotal färre än vad som beräknats. Antalet personer i arbetsför ålder ökade i Vanda med nästan ettusen personer fler än beräknat. Det fanns lokala skillnader inom samtliga storområden och också en del skillnader inom åldersgrupperna. Asylsökande som anlänt år 2015 syns i statistiken först efter det att de fått asylbeslut. Uppskattningsvis lär en tredjedel få ett positivt beslut. Enligt tidigare statistik beräknas omkring en tredjedel av dem bosätta sig i huvudstadsregionen. Enligt en befolkningsprognos som gjordes i början av sommaren i fjol kommer antalet invånare i Vanda att öka med 2 830 personer år 2016. Då hade man ännu inte någon vetskap om det ökade antalet asylsökande. En ny befolkningsprognos som omfattar åren 2017 2026 görs under sommaren 2016. Källor: Statistikcentralen, Kommunregistret Facta och Vandas befolkningsprognos 2016 2025 Antalet arbetslösa ökade I slutet av år 2015 var arbetslöshetsgraden i Vanda 12,6 procent, vilket efter Helsingfors, Hyvinge, Högfors och Lojo var den högsta siffran i Helsingfors ekonomiska region. Arbetslöshetsgraden i hela regionen var 11,9 procent. I slutet av december fanns det 14 090 arbetslösa i Vanda, vilket är 1 220 fler än året innan. Antalet arbetslösa var som lägst i Vanda i april 2015, då de uppgick till 12 570 personer. 9
Figur 3 och 4 Antalet arbetslösa i Vanda månadsvis åren 2013 15 och unga arbetslösa under 25 år och personer som varit arbetslösa i över ett år i Vanda månadsvis åren 2010 2015 I slutet av december 2015 hade 5 000 Vandabor varit utan jobb i över ett år. Det är 1 300 fler än ett år tidigare. I Vanda var antalet arbetslösa ungdomar under 25 år som störst i juli, då de uppgick till 1 760 personer. Efter det har antalet minskat så att antalet arbetslösa var 1 455 i slutet av december, vilket dock är 125 fler än året innan. I december 2015 var sammanlagt 970 arbetstagare i Vanda permitterade, vilket är lika många som året innan. Antalet lediga arbetsplatser i Vanda uppgick vid förra årsskiftet till 1 375, vilket är 145 fler än vid föregående årsskifte. Antalet lediga arbetsplatser var som störst i februari 2015, då de var 2 480 till antalet. Källa: Nylands NTM-centrals statistik Ett stort antal bostäder färdigställdes Under 2015 färdigställdes 2 629 nya bostäder i Vanda, dvs. över 600 fler bostäder än år 2014. Under de senaste två decennierna har det i medeltal färdigställts i genomsnitt 1 660 bostäder årligen i Vanda. Målsättningen på 2 000 bostäder per år som uppställts i Vandas bostadsprogram har på 2000-talet före år 2015 endast uppnåtts åren 2003, 2004, 2010 och 2014. Av de nya bostäderna byggdes 84 procent i flervåningshus, knappt 8 procent i egnahemshus, under 4 procent i andra fristående småhus (parhus och kopplade småhus) och 5 procent i radhus. Andelen bostäder i småhus, egnahemshus, andra fristående småhus och radhus av antalet nybyggen var minst under hela årtusendet och uppgick till 16 procent. Byggandet av egnahemshus har minskat påtagligt jämfört med det tidiga 2000-talet. Också byggandet av radhusbostäder har under de senaste åren varit småskaligare jämfört med det tidiga 2000-talet. Byggandet av bostäder i flervåningshus varierar störst årligen, t.ex. var de år 2012 ca 700 färre än året innan och år 2015 närmare 700 fler än år 2014. 10
Figur 5 och 6 Bostäder färdigställda i Vanda åren 2000 2015 enligt hustyp och besittningsform. Fokus i bostadsbyggandet låg år 2015 på storområdena längs Ringbanan, på Myrbacka, Kivistö och Dickursby. Av alla nya bostäder byggdes nio av tio i dessa tre storområden. Av de bostäder som färdigställdes år 2015 var 375 hyresbostäder som byggts med statligt räntestöd, dvs. omkring etthundra fler än år 2014. Av dem hade 273 hyresbostäder staden, VAV, som byggherre, vilket var etthundra fler än år 2014. Antalet fritt finansierade hyresbostäder som byggdes uppgick totalt till 577 stycken medan bostadsrättsbostäderna var 304 stycken. Utifrån de bostäder som vid årsskiftet var under byggnad och de bygglov som beviljats för att bygga bostäderna uppskattar man att det under loppet av 2016 färdigställs fler bostäder än året innan, ca 3 000 stycken. Källa: kommunregistret Facta Också fler lokaliteter byggdes jämfört med året innan I Vanda har antalet arbetsplatser ökat på 2000-talet, med undantag av åren 2005, 2009 och 2013, med i snitt 1 500 arbetsplatser om året. Enligt den senaste officiella uppgiften fanns det 106 420 arbetsplatser i slutet av år 2013. Statistikcentralens sampelbaserade arbetskraftsundersökning görs kvartalsvis och utgående från undersökningen kan man uppskatta att antalet arbetsplatser i Vanda ökat med ett antal tusen arbetsplatser åren 2014 2015. Den ekonomiska recessionen i slutet av 2000-talets första decennium lämnade sina spår i Vanda också i fråga om byggandet av arbetsplatser: under år 2010 färdigställdes endast 71 000 m 2 -vy annan ny våningsyta än bostadsvåningsyta, dvs. den klart lägsta siffran under hela 2000-talet. Därefter livades lokalitetsbyggnationen upp. Under 2013 färdigställdes lokaliteter åter i klart mindre omfattning (94 600 m 2 -vy). Byggandet upplevde åter ett smärre uppsving under åren 2014 och 2015, men var fortfarande mindre än under 2000-talet i genomsnitt. Under de senaste 10 åren har mer än hälften av våningsytan för verksamhetslokaler som byggts i Vanda uppförts inom Aviapolis storområde. År 2015 var Aviapolis andel två tredjedelar. En tredjedel av våningsytan färdigställdes i lagerbyggnader och den andra tredjdelen i byggnader som betjänar trafiken och en dryg tiondel i affärs- och kontorsbyggnader. 11
År 2016 kommer tyngdpunkten inom annat än bostadsbyggande fortsätta att ligga i området utmed Ring III. Volymen på den byggnadsyta som färdigställs under innevarande år är något större än 2014. Figur 7 Annan våningsyta än bostadsvåningsyta som färdigställts i Vanda åren 2000 2015 enligt byggnadens användningsändamål Källa: kommunregistret Facta Skatteinkomster Staden fick sammanlagt 934 milj. euro i skatteinkomst år 2015. Skatteinkomsterna ökade med 1,1 procent i jämförelse med år 2014. I enlighet med prognoserna underskreds budgeten för skatteinkomsternas del med 14 milj. euro. De influtna skatteinkomsterna för 2015 påverkades av rättelsen i Vandas utdelning år 2014 som föranleddes av förvärvsinkomsternas svaga utveckling, samt av hela kommungruppens minskade utdelning i december 2015. Staden fick 786,2 milj. euro i kommunalskatt, endast 0,3 procent mer än år 2014. I hela landet ökade kommunalskatten med endast 1,8 procent år 2015, även om 98 kommuner höjde sin inkomstskattesats för år 2015. År 2015 var det vägda medeltalet för kommunernas inkomstskattesats 19,83, en höjning med 0,09 procentenheter. Förskott på kommunalskatt för skatteåret 2015 inflöt till staden för totalt 737,3 miljoner euro, vilket var en ökning med 0,4 procent jämfört med kommunalskatternas förskott skatteåret 2014. På grund av den svagare förvärvsinkomstutvecklingen år 2014 jämfört med övriga kommuner rättades Vandas utdelning för 2014 års del i samband med debiteringsredovisningen i november med totalt -10,3 milj. euro. I december minskades kommungruppens utdelning på grund av en svagare kapitalinkomstutveckling än beräknat och också Vandas egen utdelning för 2015 justerades med -0,2 procent. Kommungruppens utdelning av inkomstskatten år 2014 var i december 2014 61,42 procent och 61,31 procent i december 2015. Vandas utdelning av kommunernas inkomstskatter var 0,0432 i december 2014 och 0,0429 i december 2015. Vandas utdelning minskades i förhållande till andra kommuner av en svag utveckling av förvärvsinkomster år 2014 samt höjningarna av skattesatserna hos andra kommuner. Kommunernas vägda inkomstaskattesats var 19,83 i Fastlandsfinland år 2015. Staden fick 75,7 milj. euro i samfundsskatt år 2015, en tillväxt på 7,5 procent jämfört med året innan. Kommungruppens andel av samfundsskatteinkomsten utökades från början av 2015 från 35,56 procent till 36,87 procent för att kompensera tillväxten i arbetsmarknadsstödets kommunandel. Stadens andel av kommunernas samfundsskatt minskade något från 0,048787 år 2014 till cirka 0,046288 år 2015. Budgeten 12
överskreds för samfundsskattens del med 4,6 milj. euro trots den minskade utdelningen. Överskridningen berodde främst på de rekordstora kompletteringsbetalningarna av förskott för år 2014 som företagen betalade i maj 2015. I hela landet ökade samfundsskatteintäkterna med 12,2 från det föregående året. Staden fick in 72,2 milj. euro i fastighetsskatt 2015, vilket är en ökning på 4,7 procent jämfört med året innan. I hela landet uppgick fastighetsskatteökningen till 6,1 procent. År 2015 höjdes den nedre gränsen för fastighetsskatten för byggnader som används för stadigvarande boende från 0,32 procent till 0,37 procent samt övre gränsen för obebyggda byggplatser från 2,5 procent till 3,0 procent. Budgeten uppvisade ett minus på 2,8 miljoner euro för fastighetsskattens del. Enligt uppgift från skattemyndigheten skulle fastighetsskatt ha debiterats till ett belopp av 73,7 milj. euro år 2015, en del av debiteringarna hade ännu inte influtit under budgetåret. Av fastighetsskatten härstammade cirka 16,4 miljoner euro från byggnader för permanent boende och 55,8 miljoner euro utgick från den allmänna fastighetsskattesatsen på övriga byggnader och markområden (tomter). Förhöjd fastighetsskatt som utgår på obebyggda byggnadsplatser (bostadstomter) debiterades för cirka 1,2 miljoner euro år 2015. Tabell: Stadens skatteinkomster år 2015 1000 euro Ursprunglig Budget- Budget Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Skatteinkomster 948 000 948 000 934 027-13 973 Kommunal inkomstskatt 802 000 802 000 786 218-15 782 Fastighetsskatt 75 000 75 000 72 151-2 849 Andel av samfundsskatteintäkter 71 000 71 000 75 658 4 658 Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens inkomstskatt Inkomstskattesats Beskattningsbar inkomst, milj. euro Ändring i % 2008 18,50 3 591,6 7,7 2009 18,50 3 656,7 1,8 2010 19,00 3 730,0 2,0 2011 19,00 3 924,3 5,2 2012 19,00 4 086,7 4,1 2013 19,00 4 210,3 3,0 2014 19,00 4 275,4 1,5 2015 19,00 * Beskattningen för 2015 färdigställs hösten 2016 Tabell: Bestämningsgrunderna för stadens fastighetsskatt Fastighetsskattesatser Allmän 1,00 Stadigvarande bostadshus 0,37 Kraftverk 2,85 Obebyggd byggnadsplats 3,00 13
Statsandelar Staden fick sammanlagt 150,5 milj. euro i statsandelar för driftsekonomin under 2015. År 2014 fick staden 140,2 miljoner euro i statsandelar. Vandas statsandelsinkomster ökade tack vare det nya statsandelssystemet som trädde i kraft i början av år 2015. Det nya systemet trädde i kraft stegvis och år 2015 innebar ändringen en effekt på 50 euro/invånare för Vanda. Statsandelen för basservice var 137,8 milj. euro och de övriga statsandelarna för undervisnings- och kulturväsendet 12,7 miljoner euro. Budgeten 2015 överskreds för statsandelarnas del med 4,5 miljoner euro. Statsandelen för kommunal basservice fastställs enligt det nya systemet enligt statsandelsuppgifternas kalkylerade kostnader samt tilläggsdelar. De kalkylerade kostnaderna fastställs på grundval av åldersstruktur, sjukfrekvens, arbetslöshet, tvåspråkighet, inslaget av personer med främmande språk som modersmål, befolkningstäthet, karaktär av skärgård och utbildningsbakgrund. Vandas kalkylenliga kostnader uppgick till totalt 899,1 milj. euro. I det nya systemet fastställs tilläggsdelarna på grundval av fjärrorter, självförsörjningsgraden i fråga om arbetsplatser och samernas hembygdsområde. Vandas tilläggsdelar uppgick till totalt 8,2 milj. euro. Kommunens självfinansieringsandel var 732,6 miljoner euro (3 520 euro/invånare) år 2015. Statsandelarnas tillägg och avdrag uppgick till 8,2 milj. euro år 2015 och statsandelssystemets ändringsutjämning uppgick till -10,3 milj. euro. Utjämningen av statsandelarna utgående från skatteinkomsterna var i Vanda -48,3 milj. euro år 2015 (-68,1 milj. euro år 2014). I statsandelar för undervisnings- och kulturväsendet fick staden 11,8 milj. euro enligt Utbildningsstyrelsens förhandskalkyl. Det slutliga justeringsbeslutet som gjordes av utbildningsstyrelsen (17.12.2015) låg på 12,7 milj. euro och i beslutet ingick en korrigeringspost på 0,84 miljoner euro. Denna korrigeringspost betalas till staden i februari 2016 men bokförs som en inkomst för år 2015. Av de kalkylerade kostnaderna riktas de största posterna till gymnasieutbildningen och den grundläggande yrkesutbildningen. Kommunens finansieringsandel var -297,9 euro/invånare och uppgick i Vanda till totalt -62 miljoner euro år 2015. Basservicens statsandelsprocent var 25,44 och undervisnings- och kulturväsendets (huvudmannafinansiering) statsandelsprocent var 63 år 2015. Besluten om hemkommunsersättningsinkomster och -utgifter som fattas i samband med statsandelskalkylerna har bokförts i enlighet med bokföringsanvisningarna till egna separata konton och ingår därmed inte i bokslutets statsandelsinkomster. Staden fick sammanlagt 1 084,5 milj. euro i skattefinansiering 2015, vilket är en ökning på 2 procent jämfört med året innan. Bokslutet underskred budgeten för skattefinansieringens del med 9,5 milj. euro, dvs. med knappa 0,8 procent. Av inkomsterna i stadens budgetutfallsjämförelse bestod 70 procent av stadens inkomster av skattefinansierade intäkter (skatteinkomster och statsandelar). Tabell: Statsandelarna i stadens driftsekonomi 2015 1000 euro Ursprunglig Budget- Budgeten Utfall Avvikelse budget ändringar efter ändringarna Statsandelar 146 000 146 000 150 502 4 502 Basservicens statsandel 146 000 146 000 137 823-8 177 Undervisnings- och kultursektorns 12 679 12 679 Övriga statsandelar 0 14
Budgetutfallet 2015 Stadsfullmäktige godkände 17.11.2014 budgeten för 2015 och ekonomiplanen för åren 2016 2018. Den ursprungliga budgeten för 2015 som fullmäktige godkänt slutade på resultatet -36,4 milj. euro och ett underskott på -35,6 milj. euro samt en bruttoinvesteringsnivå på sammanlagt 133,1 milj. euro. Stadsfullmäktige beslutade under hösten 2015 om ändringar i budgeten för 2015 utgående från förslag från verksamhetsområdena. Efter budgetändringarna blev räkenskapsperiodens resultat i budgeten -55,8 milj. euro och bruttoinvesteringsnivån landade på 155,4 milj. euro. Bokslutet för år 2015 uppvisar ett resultat på 1,4 milj. euro och ett överskott på 0,7 milj. euro för räkenskapsperioden. Bokslutets resultat är 57,2 milj. euro bättre än den ändrade budgeten och 17 milj. euro bättre än resultatprognosen på stadsnivå för årsslutet som presenterades för stadsstyrelsen under rapporteringen hösten 2015. Verksamhetsintäkterna utföll med 18 milj. euro och verksamhetsutgifterna med 4 milj. euro mer än prognosen på stadsnivå. Underskridningen i skatteinkomster, underskridningen i räntekostnader och överskridningen i finansieringsintäkter har fr.o.m. våren 2015 beaktats i prognoserna för år 2015, men budgeten har inte ändrats i dessa avseenden. Utfallet för driftsekonomidelen och resultaträkningsdelen i budgeten Inom driftsekonomin var de största avvikelserna jämfört med den ändrade budgeten 2015 på stadsnivå följande: - Verksamhetsintäkterna överskreds med 39,4 milj. euro särskilt i fråga om markförsäljning och markanvändnings- och utvecklingsersättningarna. - Driftskostnaderna underskreds (exkl. tillverkning för eget bruk) med 16,6 milj. euro. - Räntekostnaderna underskreds med 12 milj. euro. - De finansiella intäkterna överskreds med 6,8 milj. euro. - Skatteinkomsterna underskreds med 13,9 milj. euro. - Inkomsterna från statsandelar överskreds med 4,5 milj. - Avskrivningarna överskreds med ca 5 milj. euro. - I budgeten oförutsedda nedskrivningar på 4,8 milj. euro som bokförts som kostnader för räkenskapsperioden. I den ändrade budgeten 2015 var verksamhetsinkomsterna för stadens driftsekonomi 389,5 milj. euro. Utfallet av verksamhetsinkomster uppgick till 428,9 milj. euro år 2015. Verksamhetsintäkterna överskreds mer än beräknat tack vare den rekordlivliga planläggnings- och byggverksamheten. Budgetens inkomster överskreds bl.a. i fråga om markförsäljningsvinster med 4,5 milj. euro, markanvändnings- och utvecklingsersättningar med 24,5 milj. euro, inspektions- och tillsynsavgifter med ca 1,7 milj. euro och intäkter från deponering av schaktmassor med 0,8 milj. euro. Inkomsterna överskreds också i fråga om bildningsväsendets särskilda statsandelar och finansieringen av projekt utanför driftsplanen. Försäljningsintäkterna inkluderar 6,4 milj. euro i s.k. genomfakturerade intäkter från byggtjänster som sålts till Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Verksamhetsinkomsterna utföll till 110 procent jämfört med den ändrade budgeten och verksamhetsintäkterna (exkl. HRM) ökade med 7,3 procent i relation till bokslutet 2014. Stadens verksamhetsutgifter utan tillverkning för eget bruk var 1 461,2 miljoner euro i den ändrade budgeten. Utfallet av verksamhetsutgifterna utan tillverkning för eget bruk var 1 444,6 milj. euro år 2015. Underskridningen av verksamhetskostnader med 16,6 milj. euro föranleddes bl.a. av en mindre tillväxt i behovet av utkomststöd än beräknat, ändringen i idrottsservicens understödsprincip, småbarnspedagogikens inbesparingar i personalkostnader under sommaren samt den prissänkning som gjordes av Vantti som har hand om stadens fastighetsunderhåll och matförsörjning. Verksamhetskostnaderna inkluderar 6,4 milj. 15
euro i s.k. genomfakturerade kostnader från byggtjänster som sålts till Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Verksamhetskostnaderna utföll till 99 procent av den ändrade budgeten och ökningen i verksamhetskostnaderna (exkl. tillverkningen för eget bruk, HRM) var 2,7 procent i relation till bokslutet 2014. I budgetdelen för utfallsjämförelse presenteras budgetutfallet i fråga om verksamhetsområden, affärsverk och fonder i enlighet med de bindningsnivåer som fullmäktige beslutat om. Skatteinkomsterna underskred budgeten med 14 milj. euro år 2015. Jämfört med budgeten utföll kommunalskatten till 98 procent, samfundsskatten till 107 procent, fastighetsskatten till 96 procent och statsandelarna till 103 procent. Det sammantagna utfallet av skattefinansieringen totalt (skatter och statsandelar) uppgick till 99 procent. Skattefinansieringen (skatte- och statsandelsintäkterna sammanlagt) ökade med endast 2 procent jämfört med bokslutet för 2014. Under 2015 utföll de finansiella intäkterna och kostnaderna till sammanlagt 29,5 miljoner euro, medan de sammantagna finansiella intäkterna och kostnaderna i budgeten hade beräknats till 10,3 milj. euro. Skillnaden mellan budgeten och utfallet beror på Vanda Energi Ab:s utdelningsintäkter som överskred budgeten med 5,5 milj. euro samt den fortsatt låga räntenivån. Utfallet av ränteutgifterna i stadens låneportfölj på 1,078 miljarder euro uppgick till 5,9 milj. euro och underskred budgeten med 12 milj. euro. De finansiella intäkterna och kostnaderna utföll enligt de prognoser som gjordes upp i slutet av år 2015. Stadens avskrivningar och nedskrivningar år 2015 var 98,1 miljoner euro vilket var 111 procent och 9,6 milj. euro mer jämfört med budgeten. Avskrivningarna ökade med 20 procent jämfört med året innan huvudsakligen på grund av att Ringbanan togs i bruk. Ringbanans avskrivningar överskred budgetberäkningarna, eftersom banan också inkluderade anläggningstillgångskategorier med väldigt korta avskrivningstider. Avskrivningarna av övriga utgifter med lång verkningstid ökade med 8 milj. euro, fasta konstruktioner med 4 milj. euro och byggnader med 4 milj. euro jämfört med år 2014. Avskrivningarna ökades också av realiserade rivningar av byggnader. Den oavskrivna anskaffningsutgiften för Kiinteistö Oy Vantaan Erikas aktier var större än det sannolika överlåtelsepriset, så aktierna påfördes en värdeminskning på 4,7 milj. euro som en säkerhetsåtgärd. Utöver detta gjordes en sammanlagd värdeminskning på 43 068 euro som en följd av upplösningen av Anturikeskus Oy och Culminatum Oy. I bokslutet 2015 blev årsbidraget för staden 98,4 milj. euro, räkenskapsperiodens resultat 1,4 milj. euro och räkenskapsperiodens överskott 0,7 milj. euro. Utfallet av investeringsdelen och finansieringsdelen I den ursprungliga budgeten för 2015 var inkomsterna i investeringsdelen (affärsverken och fonderna inkluderade) 5,1 miljoner euro, utgifterna 133,1 miljoner euro och nettot för investeringsdelen 128 miljoner euro. Under loppet av 2015 beslutade fullmäktige överföra 0,2 milj. euro från projektgruppen för immateriell egendom till lös egendom och 6,8 milj. euro från Ringbanans projektgrupp till aktier och andelar för inlösen av Dixis bussiterminalfastighet, sänka byggnationsinvesteringarna med 0,1 milj. euro och göra överföringar inom projektgruppen för byggande, höja investeringsdelens anslag med 4,6 milj. euro för genomförande av andra fasen av Ring III, 2,1 milj. euro för Ringbanan, 7 milj. euro för köp av fast egendom, 1,5 milj. euro för iståndsättning av förorenade markområden och 0,4 milj. euro för anskaffning av aktier. Efter ändringarna uppgick bruttoinvesteringsutgifterna till 155,5 milj. euro. Bruttoutgifterna för investeringar som genomförts år 2015 uppgick till totalt 152,8 miljoner euro, varav Ringbanans andel var 22,3 miljoner euro och andelen för Ring III var 10,4 miljoner euro. Investeringsinkomsterna utföll med 15,3 milj. euro, ca 10 milj. euro över det budgeterade. Överskridningen berodde på bl.a. den i budgetskedet oförutsedda upplösningen av samkommunen EVTEK, försäljningen av EVTEK:s fastighet på Lägervägen till VTK Kiinteistöt Oy och försäljningen av Vantaan Innovaatioinstituutti till VTK Kiinteistöt Oy. Nettoutfallet på investeringsdelen år 2015 uppgick till totalt 137,5 milj. euro, vilket var 12,8 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. 16
Investeringsanslagen i enlighet med den ändrade budgeten överskreds för Ringbanans del med 2,1 milj. euro på grund av flygplatsens försenade tågstationsentreprenad samt med 2,1 milj. euro i fråga om köpen av fast egendom på grund av den oförutsedda överlåtelsen av Koy Erikas tomt. Investeringsanslagen underskreds för den lösa egendomens del med 0,8 milj. euro och för den immateriella egendomens del (anskaffningar av datasystem) med 1 milj. euro. Staden finansierade också under 2014 byggandet av Ring III för statens räkning med sammanlagt 10,8 milj. euro. Staten kommer att i två omgångar åren 2016 2017 återbetala de 38,3 milj. euro som Vanda finansierat för statens del för andra fasen av den grundliga förbättringen av Ring III. I budgeten för 2015 gjordes reserveringar för en nettoupplåning på 89 milj. euro utgående från budgetens driftsekonomidel och investeringsdel. Med anledning av den goda kassasituationen år 2014 och då verksamhetsintäkterna och de finansiella intäkterna och kostnaderna år 2015 utföll betydligt bättre än det budgeterade fanns inget behov av att lyfta fullt lånebelopp. Stadens lånestock ökade under 2015 med 15,1 milj. euro och underskred den upplåning som reserverats i budgeten med närmare 74 milj. euro. Stadens lånestock uppgick till 1 078 milj. euro (utan saldot från koncernbolagens koncernkonto). Produktivitetsmätare Jämförbar utgiftsutveckling Anpassad utgiftsutveckling Sjukfrånvaroprocent BS 2014 BS 2015 Jämförbar utveckling av verksamhetsbidraget 2,5 % 0,3 % Verksamhetsbidrag per invånare, förändring i % -0,1 % -0,8 % Frånvaro av hälsoskäl / arbetsdag 4,60 % 4,50 % Lokalitetseffektivitet Lokaliteter i m²/invånarantal 3,7 3,8 Energieffektivitet (kwh/rm³) Energiförbrukning/volym 61,5 61,0 Siffran för jämförbar utveckling av verksamhetsbidraget samt ändring av verksamhetsbidraget per invånare har också ställts i relation till ändringarna i prisnivån (Prisindex för kommunernas basservice, Källa: Statistikcentralen, prognoser FM) De förverkligade mätarna kalkyleras en gång om året när bokslutsuppgifterna blivit färdiga. Mätaren för sjukfrånvaroprocent beskriver hur stor andel av den totala arbetstiden som gått åt till frånvaro av hälsoskäl. Till frånvaro av hälsoskäl hör frånvaro på grund av egen sjukdom samt arbetsplatsolyckor, olycksfall under arbetsresan och frånvaro på grund av yrkessjukdomar. Genom mätaren för lokalitetseffektivitet har antalet kvadratmeter lokaliteter satts i relation till invånarantalet. Med hjälp av mätarens relationstal kan man jämföra den mängd lokaler som står till förfogande för kommunernas serviceproduktion i relation till efterfrågan på service. Genom energieffektivitetsmätaren ställs energiförbrukningen i relation till byggnadsvolymen. Mätaren beskriver den årliga specifika energiförbrukningen hos den byggnadsstock som är i stadens ägo. Mätarens nyckeltal rapporteras en gång om året, när statistiken över energiförbrukningen från det föregående året står klar. 17
1.1.5 Vanda stads personal Antalet anställda 31.12.2014 31.12.2015 Allmän förvaltning 5 5 Stadsdirektörens verksamhetsområde 168 170 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice 379 367 Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk 463 466 Affärsverket Företagshälsan i Vanda 70 73 Bildningsväsendets verksamhetsområde 5 737 5 729 Verksamhetsområdet för social- och hälsovård 2 626 2 701 Affärsverket för mun- och tandhälsa 311 319 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad 673 och miljö 676 Sammanlagt 10 432 10 506 Löner Lönekostnaderna ökade med 1,3 procent jämfört med året innan, dvs. 4,7 milj. euro. På ökningen av lönekostnaderna inverkade den allmänna förhöjning fr.o.m. 1.7.2015 som ingår i den kommunala arbetsmarknadslösningen 2014 2016. Lönekostnaderna uppgick till 371,7 milj. euro år 2015. Antalet anställda ökade jämfört med året innan. Merparten av ökningen i antalet anställda utgörs av en ökning i antalet anställda på viss tid. Personalens utveckling Under året har utbildningsprogram utgående från utbildningsplanerna byggts upp för verksamhetsområdena, utbildningsdagar ordnats och sakkunnigtjänster för utveckling av kompetensen förverkligats. Det här är en del av Årsklockan för kompetensledning och -utveckling, som byggts upp i samarbete med verksamhetsområdena och yrkeshögsskolan Metropolia. Processerna och kommunikationen har förenhetligats och de utbildningar som genomförts har allt bättre knutits samman med utbildningsplanerna. Förverkligandet av kompetensårsklockan har breddat och stärkt personalcentralens klientskapsansvariga roll som verksamhetsområdenas kontakt. Verksamheten under året har lett fram till en allt mer systematisk kompetensutveckling och inom fortbildningen av personalen har man åstadkommit mer omfattande helheter och kompetensområden. Resultatområdenas ledningsgrupper hade under våren i uppgift att, samtidigt med prioriteringarna för utvärderingen av CAF-delarna, granska det egna resultatområdets prioriteringar i enkäterna Kommun10 och för utvärdering av arbetsförhållandena. Från samtliga utvärderingar plockade resultatområdena de utvecklingsprioriteringar som var viktigast för dem. För utvärderingen av resultatområdenas ledarskapssystem användes enkäten Webropol, som besvarades av 1036 anställda eller chefer. Utgående från resultataten från utvärderingen av ledarskapssystemet (kombinerat ledarskapet, personalen och personalresultaten i självvärderingsmodellen CAF) prioriterades mål till budgetboken för 2016. Under året genomfördes en systematisk chefscoachning: Ledarskapspaletten, utbildningen Chef i Vanda, Tajua työssä, Jet, en utbildningsdag för den högsta ledningen. I utbildningarna har integrerats ett utvecklingsverktyg för självvärdering DiSC Wol. 18
Sjukfrånvaron sjönk något från året innan (0,06 %). Chefernas arbete underlättades genom evälkesystemet som slår larm om riskgränsen för sjukfrånvaron överskrids. Vidare utvecklades en modell för rapporteringen av nära ögat-situationer och utredningen av olycksfall. Dessutom utvecklades en modell för presonanpassat arbete (Tuunatun työn malli), där den anställdas arbete tillfälligt kan omformas, så att den anställda kan vara i arbete i stället för att vara sjukledig. 1.1.6 Uppskattningen av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Risk som bergrepp samt målen för riskhanteringen I Vanda stad avser man med risker sådana osäkerhetsfaktorer, händelser eller händelsekedjor som ifall de förverkligas gör att Vanda stadskoncern inte uppnår de mål som uppställts för stadskoncernen och/eller utsätts för förluster. I stadskoncernen hanteras risker primärt som händelser med negativa påföljder, men också en förlorad möjlighet kan utgöra en risk. En risks betydelse bedömns utifrån sannolikheten för att den förverkligas samt hur allvarliga de eventuella konsekvenserna kunde bli. Målet för riskhanteringen är att främja resurshushållning och effektivitet i stadskoncernen, säkerställa riktigheten i rapporteringen av verksamheten och ekonomin samt uppgifternas tillförlitlighet, trygga resurser, egendom och verksamhetens kontinuitet samt garantera att lagar, beslut, instruktioner och ledningens anvisningar efterföljs. Med hjälp av riskhantering strävar man efter att för egen del säkerställa att ledarskap, planering av verksamheten och beslutsfattande utgår från riktiga och tillräckliga uppgifter. Utvecklingen av riskhanteringen år 2015 Resultatområdet för finansiering har fortsatt med de åtgärder som år 2014 började vidtas för att utveckla riskhanteringen och den interna kontrollen. Vanda stadsfullmäktige godkände 2.3.2015 principerna för hur riskhantering och intern kontroll ordnas i Vanda stadskoncern, som i sin tur ger närmare anvisningar för helheten i stadskoncernens riskhantering. Målsättningen är att utveckla riskhanteringens verksamhetsmodeller, så att riskhanteringen i hela stadskoncernen genomförs övergripande, systematiskt och enligt enhetliga principer. Till resultatområdet för finansiering rekryterades 2015 en riskhanteringschef, som deltagit i stadskoncernens och stadens mest betydande bolags ledningsgruppers sammanträden för att förankra den praxis som fastställts för riskhanteringen och den interna kontrollen. Förankringsarbetet fortsätter under år 2016. Styrgruppen för riskhantering har fortsatt det arbete som inleddes 2014. Styrgruppen sammanträdde fyra gånger år 2015 i enlighet med sin verksamhetsplan och behandlade bl.a. Vanda stads verksamhetsmodeller för riskhantering och intern kontroll samt andra aktuella ärenden inom det egna ansvarsområdet. Utöver detta gav styrgruppen handledning och stöd till riskhanteringschefen i utarbetandet av sådana dokument som behandlar riskhantering och intern kontroll Styrgruppen för riskhantering utarbetade tillsammans med riskhanteringschefen en modell för stadskoncernens riskhanteringsplan. Riskhanteringsplanen togs ibruk inom samtliga verksamhetsområden, affärsverk och betydande bolag (12 st.) inom stadskoncernen. Under 2015 förenhetligades rapporteringspraxisen, vilket innebär att även de bolag som hör till stadskoncernen, i fortsättningen följer samma tidtabell som staden. Riskhanteringen och den interna kontrollen rapporteras två gånger om året. Den andra bedömningen under året kompletteras dessutom med en redogörelse över hur man lyckats med riskhanteringen och den interna kontrollen under det innevarande året. 19
Slutsatserna av riskbedömningen Den bedömning av de mest betydande riskerna för Vanda stad som presenteras i bokslutet baserar sig på riskbedömningar gjorda av organisationer som ingår i stadskoncernen. Bedömningen av risker på stadsnivå har gjorts på initiativ av styrgruppen för riskhantering. Strategiska risker De strategiska riskerna berör stadens långsiktiga mål samt de kritiska framgångsfaktorer som stöder uppnåendet av dessa mål. Den viktigaste av de risker som bedöms vara de mest betydande är social- och hälsovårdsreformen, som kan utgöra en betydande strategisk risk, om ändringen sker okontrollerat och/eller reformen genomförs på ett sätt som står i strid med Vanda stads fördelar. Nedskärningarna i statsandelarna kan också ses som en strategisk risk som har en negativ inverkan på stadens ekonomi. Det ökande antalet asylsökanden kan ses som en ny strategisk risk som har orsakat en oförutsedd ökning i servicebehovet. Att svara på servicebehovet hos de asylsökande med olika språk- och utbildningsbakgrund kräver en betydande resursering, vilket är en utmaning i det strama ekonomiska läge som gäller i staden. Också den övriga ökningen av kommuninvånarnas servicebehov som i betydande mån överskrider resurserna kan bedömas vara en strategisk risk som kan ha allvarliga konsekvenser för såväl stadens ekonomi som anseende. Det ökade servicebehovet kan vara en följd av omfattande förändringar i den yttre verksamhetsmiljön, som t.ex. oönskad sysselsättningsutveckling, en allt äldre befolkning samt en ökning av familjers illamående. Det görs regelbundna bedömningar av de strategiska riskerna på samtliga nivåer i staden som en del av planeringen och uppföljningen av verksamheten och ekonomin. Risker i verksamheten Risker i verksamheten (operativa risker) är de risker som hotar kontinuiteten, processerna och systemen i den dagliga verksamheten i stadens organisation. Centrala risker i verksamheten har i Vanda stad bedömts vara tillgången på personal och personalens kompetens i kritiska yrkesgrupper, avvikkelser som anknyter till IT-administrationens basservice (inkl. risker i anslutning till datasäkerheten), arbetshälsan och personalens ork samt nyckelpersonsrisker, som är aktuella då man eftersträvar större effektivitet genom att lätta upp organisationsstrukturerna. Tillgången på personal är en risk i synnerhet inom personintensiva verksamheter som social- och hälsovårdsväsendet, bildningsväsendet samt vissa tekniska uppgifter. Risker som beror på problem med tillgången har man försökt kontrollera genom bland annat föregripande rekrytering, olika praktikprogram samt genom att upprätthålla bilden av staden som en intressant arbetsgivare. Personalkompetensen sörjer man för genom introduktioner och utbildningar och genom att utarbeta utbildningsprogram för de anställda. Tillgången på tjänster tryggas genom att vid behov köpa tjänster av utomstående serviceproducenter. Vanda stad har beredskap inför störningar i datasystemen bland annat i form av de åtgärder som fastställts i den förnyade ICT-beredskapsplanen, upprätthållande av alternativa verksamhetssätt samt testning av förmågan hos de viktigaste producenterna av ICT-tjänster att verka i störningstillstånd. Stadens datasä- 20
kerhetsanvisningar ger användarna anvisningar om hur man agerar korrekt och så att datasäkerheten inte riskeras. Dessutom förutsätter man att stadens anställda undertecknar en datasäkerhetsförbindelse. Nyckelpersonsriskerna inverkar man bland annat på genom att dela på kunnandet, så att verksamheterna inte är beroende av en enda person samt genom att dokumentera arbetsanvisningar i gemensamma databaser. Ekonomiska risker De ekonomiska riskerna anknyter till balansen i stadens ekonomi, liksom investeringarna samt finansieringen, placeringarna och likviditeten. Bland de ekonomiska risker som påverkar stadens verksamhet har de negativa förändringarna i de skatteinkomster som staden får in i kombination med en större ökning av utgifterna än budgeterat störst inverkam. Eftersom staden genom sin verksamhet endast i begränsad utsträckning kan påverka den egna inkomstbasen, hanteras risken i första hand genom att en ökning av utgifterna i driftsekonomin stävjas och strikta prioritetsavvägningar görs i investeringarna som sprids ut över tid. Enligt de allmänna anvisningar som godkänts av Vanda stadsstyrelse är målet med hanteringen av stadens finansierings- och ränterisker att skydda Vandas stadskoncern från ogynnsamma förändringar på finansmarknaden. Kostnaderna för låneupptagning och variationerna i dessa påverkas framför allt av euroområdets allmänna räntenivå och förändringar i denna. På kostnaderna går det främst att inverka genom att skuldens ränterisknivå hålls under kontroll och en så kostnadseffektiv upplåning som möjligt förverkligas för stadskoncernens del. Finansieringsrisken hålls under kontroll genom att undvika att lån som ska återfinansieras i allt för stor mån koncentreras tidsmässigt och till enstaka medelanskaffningskällor samt genom att aktivera investerad överloppslikviditet. Stadens låneportfölj växte år 2015 med endast cirka 15,1 miljoner euro och i slutet av 2015 hade den en storlek på cirka 1,08 miljarder euro. Dessutom återfinansierades gamla lån för sammanlagt 152 miljoner euro. Både stadens och koncernens långsiktiga medelanskaffning kunde ordnas till mycket rimliga villkor. Stadens låneportfölj drog fortsättningsvis nytta av att den historiskt sett låga räntenivån fortsatte, vilket framgick av de rekordartat låga ränteutgifterna. I Vanda stads låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. Hanteringen av finansierings- och ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen. Skaderisker Med skaderisk avses en risk som orsakar ekonomiska förluster, personskador eller olägenheter för miljön om den realiseras. Skaderisken drabbar i allmänhet ett visst, bestämt objekt. Exempel på skaderisker är att organisationens egendom skadas, förstörs eller försvinner till följd av t.ex. ett brott eller någon annan skadlig händelse. Centrala skaderisker i Vanda stad bedöms vara hotfulla och våldsamma situationer som anställda usätts för samt övrigt arbetarskydd, risker som anknyter till verksamhetslokalers säkerhet, sundhet och användbarhet (inomhusluftsproblem, fuktskador), olycksfall som drabbar kommuninvånare, där staden är ansvarig samt allvarliga risker för patienter och klienter, t.ex. vårdfel eller eventuella matförgiftningar. 21
Hotfulla och våldsamma situationer som personer usätts för åtgärdas genom bl.a. bedömningar av arbetsförhållandena, utbildning av personalen, lokalitetslösningar beträffande teknik och konstruktioner, anskaffning av larm- och bevakningstjänster samt rapportering och uppföljning av hotfulla och nära ögat situationer. Fastigheternas säkerhet och sundhet strävar man efter att säkerställa genom att förutse reparationsbehov och rikta tillräckliga resurser till fastighetsunderhållet. Staden ser också till att övervakningen är tillräcklig i byggnads- och reparationsskedet och att respektive fastighet och dess teknik används på ett ändamålsenligt sätt. Övriga skaderisker som gäller fastigheter och annan egendom åtgärdas delvis på samma sätt som de risker som gäller personer. Det är viktigt med personalutbildning, konstruktiva och tekniska skyddsåtgärder och att bevakning utförs av fysiska personer. Lagstadgade räddningsplaner har utarbetats för fastigheterna under räddningsverkets överinseende. Utöver detta har skolor och läroanstalter tillgång till en välfärdsmapp som i högre grad än räddningsplanen innehåller anvisningar och verksamhetsmodeller i anslutning till säkerhet och hantering av störningssituationer. År 2015 gav skaderiskhändelser inte upphov till några betydande följder på stadsnivå. Följderna av stadens skade- och ansvarsrisker har begränsats genom försäkringar. Lagstadgade försäkringar för staden är olycksfallsförsäkring och trafikförsäkring, i tillägg till vilka staden har en gällande grupplivförsäkring. Lagstadgade och andra obligatoriska försäkringar tas i åtminstone den omfattning som lagstiftningen och andra bestämmelser kräver. Även stadskoncernens egendoms- och avbrottsförsäkringar samt verksamhetens och förvaltningens ansvarsförsäkringar konkurrensutsätts med jämna mellanrum så, att staden, dess affärsverk och dottersamfund har ett uppdaterat och så omfattande och heltäckande försäkringsskydd som möjligt samt av försäkringsbolag erbjuden riskhanterings- och skadebekämpningsservice. Till de delar som stadens försäkringar inte ersätter skador på egendom, kan de täckas ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde. Riskhändelser år 2015 Betydande risker som förverkligades år 2015 utgjordes bland annat av antalet asylsökanden som ökade betydligt och hur detta inverkade på olika organisationers verksamhet och resurser, de funktionsstörningar i datasystemen på stadsnivå som tidvis förekom, den betydande ökning i servicebehovet som förekom inom vissa tjänster och det låga marknadspriset på el som påverkat elaffärsverksamhetens lönsamhet. De besvär som anknyter till upphandlingen av patientdatasystemet Apotti som lämnades in till marknadsdomstolen och tillsvidare förhindrar uppgörandet av ett upphandlingsavtal kan också ses som en slags strategisk risk som förverkligats. Vid den interna revisionens granskningar har det visat sig finnas betydande utvecklingsbehov i verksamhetssätten och förvaltningen hos en del av de dottersamfund som ingår i stadskoncernen. Staden har under 2015 inlett korrigeringsåtgärder. För en del bolag pågår ännu utredningen av fallen. Beredskap inför störningstillstånd och beredskapsplanering Genom beredskapsplaner och andra beredskapsarrangemang som syftar till kontinuitet i verksamheten säkras stadens invånare och samarbetsparter kontinuitet i viktiga funktioner om stora risker realiseras. Sådana planer och förberedelser är bland annat: - stadskoncernens beredskapsanvisningar som utgör den allmänna delen i den lagstadgade beredskapsplaneringen - verksamhetsområdenas beredskapsplaner - stadens ICT-beredskapsplan och kriskommunikationsanvisningar 22
- pandemiplanen och övriga beredskapsplaner för smittsamma sjukdomar - planer för hotfulla situationer vid verksamhetsenheterna bl.a. i fall av bombhot och våldsamma klienter - de lagstadgade räddningsplanerna för fastigheter som gjorts upp under räddningsverkets ledning och övervakning - återhämtnings- och återuppbyggnadsplaner som gjorts upp inför omfattande skadesituationer För att staden ska kunna ordna service krävs det att de centrala tekniska systemen fungerar och när man använder köpta tjänster att serviceproducenterna är pålitliga. Störningar i eldistributionen är en betydande risk för kontinuiteten i den service som erbjuds invånarna. Staden har avtalat med Vanda Energi Ab som ansvarar för eldistributionen i Vandaområdet om praxis för att så snabbt som möjligt återställa eltillgången till de allra viktigaste objekten när det uppstår störningar. Staden och Vanda Energi har effektiverat sin gemensamma information om de regionala effekterna av och varaktigheten hos störningar i eldistributionen. Vanda Energi Ab har genomfört övningar inför situationer där det uppstår störningar i el- och fjärrvärmedistributionen i hela stadens område. Dessutom har det planerats att öka användningen av reservkraft i stadens viktigaste fastigheter och detta har delvis redan förverkligats. Störningar i datasystemens, datatrafikens och teletjänsternas funktion är en betydande risk för kontinuiteten i stadens serviceproduktion. I december 2014 fastställdes den reviderade ICT-beredskapsplanen. För att förhindra effekterna av störningssituationer måste man försäkra sig om att de företag som producerar ICT-tjänster till staden har reservsystem som snabbt kan tas i bruk. I juni 2015 ordnades en beredskapsövning tillsammans med stadens viktigaste producent av ICT-tjänster, där syftet var att utreda serviceproducentens förmåga att verka i olika störningssituationer. Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) som ansvarar för vattentjänsterna i Vanda har år 2013 utarbetat en beredskapsplan, där åtgärder har planerats för att ordna vattendistributionen vid störningssituationer. Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster håller på att utarbeta ett program för att förbättra driftssäkerheten i vattendistributionen med syftet att trygga en tillräcklig tillgång på rent vatten i fall det förekommer tekniska störningar vid verken. Till pumpverken i Vanda stads område anskaffas reservkraftanläggningar för att trygga vattendistributionen under elabrott. Kommunikationssamarbetet mellan staden och HRM i störningssituationer har också effektiverats. Staden upphandlar både tjänster och för serviceproduktionen viktiga material av företag. Stadens upphandlingsregler förutsätter att man vid utarbetandet av upphandlingsavtal försäkrar sig om företagens förmåga att leverera de tjänster och varor som avtalen omfattar också under störningar och undantagsförhållanden. Staden förbereder sig inför extremt allvarliga störningssituationer och undantagsförhållanden enligt beredskapslagen och statliga myndigheters eventuella anvisningar genom att se till att stadens beredskapsplaner är uppdaterade och genom att sköta alla övriga beredskapsarrangemang i de funktioner som är livsviktiga med tanke på samhällets funktion och vilka staden ansvarar för. Beredskapsplaneringen inom stadens verksamhetsområden och enheterna inom stadskoncernen styrs av de beredskapsanvisningar för Vanda stadskoncern som fastställdes av stadsdirektören i oktober 2013. Under 2015 reviderades beredskapsplanerna för bildningsväsendets verksamhetsområde och verksamhetsområdet för social- och hälsovård. 23
1.1.7 Miljöfaktorer De allmänna anvisningarna om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner som bokföringsnämndens kommunsektion vid handels- och industriministeriet utarbetat fungerar som utgångspunkt för uppgörandet av kommunernas miljöbokföring. De inkomster, kostnader och investeringar som följs upp i Vandas miljöbokföring har fastställts i samband med utvecklingsarbetet för rapporteringen av den hållbara utvecklingen i de sex största städerna. Staden gör upp en separat rapport om hållbar utveckling i miljöfrågor. Med miljöinkomster avses de inkomster från kommunorganisationens verksamhet som hänför sig till miljöskydd. Sådana är exempelvis miljötillståndsavgifter, försäljningsinkomster av eventuell miljöverksamhet och ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare för arbeten som kommunen utfört eller låtit utföra för att återställa och städa miljön. År 2015 uppgick miljöintäkterna för Vandas stadsorganisation till knappa 176 000 euro. Intäkterna täckte 0,06 procent av stadens alla verksamhetsintäkter. År 2015 bestod de största miljöintäkterna av olika miljöavgifter (58 500 euro), bidrag från oljefonden (50 000 euro) och gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (48 900 euro). Miljöintäkterna uppgick till 0,8 euro per invånare. Miljöutgifter förorsakas av åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta eller för att förhindra, reducera eller återställa skador på miljön, förbättra standarden på det framtida miljöskyddet eller för att främja en hållbar användning av naturresurser. Också avfalls-, elektricitets- och bränsleskatt samt oljeavfalls- och oljeskyddsavgifter betraktas som miljöutgifter. Miljökostnaderna för staden uppgick år 2015 till 33,3 miljoner euro och de omfattade 2,4 procent av stadens alla verksamhetskostnader. Den största miljökostnadsposten var utgifterna i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder, till vilken bland annat lönekostnaderna för personal i anslutning till utvecklingen av miljöledningen räknades. Räknat per invånare uppgick miljökostnaderna till 155,4 euro. Med miljöinvesteringar avses utgifter med lång verkningstid som förorsakas av åtgärder för att förhindra, minska eller eliminera skadliga miljökonsekvenser i framtiden. Det kan också handla om att åstadkomma positiva miljökonsekvenser för framtiden. År 2015 investerade Vanda stad 12,0 miljoner euro i miljöskydd. Detta var 7,9 procent av stadens totala investeringar. De största miljöinvesteringarna (8,5 milj. euro) gjordes i avfallshanteringen och renhållningen i områdena. Räknat per invånare användes 56,0 euro till miljöinvesteringar. 1.2 Redogörelse över hur den interna kontrollen ordnas Ordnandet av riskhantering och intern kontroll samt intern revision En fungerande riskhantering förutsätter ett systematiskt och förutseende sätt att identifiera, analysera samt ha kontroll över hot och möjligheter i anknytning till verksamheten. I riskhanteringshelheten ingår som en viktig del även förfaranden för att följa upp de riskhanteringsåtgärder som vidtagits samt rapportering om risker. Med intern kontroll avses förfarings- och verksamhetssätt inom stadskoncernen, med vilka man strävar efter att se till att verksamheten är laglig och ger resultat. Den interna kontrollen är ett verktyg för stadens ledning och förvaltning med vars hjälp utfallet av uppställda mål, verksamhetsprocesser och risker utvärderas. Syftet med kontrollen är att främja ett effektivt ledarskap inom organisationen, riskhanteringen och bedömningen av verksamhetens resultat. Vanda stads beslutsfattande, egendomsförvaltning och avtalsverksamhet regleras utöver lagar och förordningar bl.a. av instruktioner, förvaltnings- och ekonomistadgan, samt i fråga om funktioner vilkas an- 24
svar ligger på de olika verksamhetsområdena och resultatområdena genom de anvisningar som gjorts upp av resultatområdena i fråga. I 37 i kapitel 3 i Vanda stads förvaltningsstadga konstateras att organisationen och utvecklingen av god lednings- och förvaltningssed, riskhantering och intern övervakning är uppgifter som respektive verksamhetsområde ansvarar för. Riskhanteringen förverkligas på alla organisationsnivåer, samt i alla funktioner och processer och i den service som har lagts ut på serviceproducenter. Grunderna för intern kontroll och riskhantering har fastställts i de anvisningar om principerna för ordnande av riskhantering och intern kontroll i Vanda stadskoncern som godkändes av Vanda stadsfullmäktige 2.3.2015. Bedömning av ordnandet av intern revision Den interna revisionen lyder under stadsdirektören och resultatområdets uppgifter har fastställts i instruktionen för Vanda stadsstyrelse och stadsdirektörens verksamhetsområde. Revisionsarbetet grundar sig på en årsplan för kalenderåret som stadsdirektören godkänt och planen jämkas samman med den externa revisionens arbetsprogram. Resultaten från revisionerna rapporterades varje månad till stadsdirektören och en gång om året till stadsstyrelsen. Efter det att revisionsrapporterna blivit färdiga skickades de till stadsstyrelseordförandena och stadsdirektören, och i fall som berörde hela staden eller ett visst verksamhetsområde till biträdande stadsdirektören för verksamhetsområdet och vederbörande chefer, samt i fall som i betydande grad gällde ett verksamhetsområde till nämndens/direktionens ordförande. I revisioner som gällde dottersamfund skickades revisionsrapporterna också till bolaget i fråga och allmänna sektionen. För fyra dotterbolags del behandlades revisionsrapporterna undantagsvis i stadsstyrelsen. År 2015 utförde den interna revisionen 18 revisioner enligt revisionsplanen, 9 efterrevisioner och 65 kassagranskningar. Revisioner utfördes inom alla verksamhetsområden och de var inriktade på bl.a. allmän förvaltning, personalförvaltning, egendomsförvaltning, anskaffning av varor och tjänster, ekonomiförvaltning, IT-administration samt avtal. Av revisionerna inriktades fem på stadens dotterbolag. Dessutom sysselsattes revisionsnämnden i betydande grad av de tilläggsutredningar som anknyter till de fyra bolagsrevisioner som färdigställts enligt årsplanen för 2014. Inom resultatområdet arbetade sex personer. Utgående från de revisioner som utförts i bolagen kan konstateras att det fortfarande finns omfattande utvecklingbehov när det gäller den interna kontrollen av dotterbolagens ekonomi och förvaltning. Till övriga delar framkom vid revisionerna inte några sådana större sakhelheter, där det i betydande grad skulle finnas behov av att effektivera den interna kontrollen eller riskhanteringen. 1.3 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas och verksamheten finansieras 1.3.1 Hur räkenskapsperiodens resultat bildas Resultatet för räkenskapsperioden 2015 visade ett överskott på 1,4 miljoner euro. Efter bokslutsdispositioner blev räkenskapsperiodens överskott 0,7 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat försämrades med 0,7 miljoner euro jämfört med det föregående året. Den sammanräknade ökningen av verksamhetsintäkter, tillverkning för eget bruk, skatteinkomster och statsandelar överskred de ökade driftskostnaderna med 11,7 miljoner euro jämfört med år 2014. De finansiella intäkterna exklusive de finansiella kostnaderna ökade med 6,7 milj. euro. Av- och nedskrivningarna ökade med 20,3 miljoner euro. 25
Resultaträkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 274,4 249,1 229,3 Tillverkning för eget bruk 109,8 137,3 151,8 Verksamhetskostnader - 1 399,8-1 392,9 1 357,7 Verksamhetsbidrag - 1 015,6-1 006,4-976,6 Skatteinkomster 934,0 923,5 915,2 Statsandelar 150,5 140,2 147,1 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 14,6 14,8 14,8 Övriga finansiella intäkter 21,1 17,3 17,6 Räntekostnader - 5,9-8,9-9,5 Övriga finansiella kostnader - 0,4-0,5-0,1 Årsbidrag 98,4 79,9 108,4 Avskrivningar och nedskrivningar - 98,1-77,8-72,9 Extraordinära poster 1,0 0,0 0,0 Räkenskapsperiodens resultat 1,4 2,1 35,6 Bokslutsdispositioner - 0,7-1,0-0,4 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 0,7 1,1 35,2 Kommunens resultaträkning visar om den interna finansiering som ackumulerats som intäkter räcker till för att täcka de kostnader som orsakats av serviceproduktionen. Den resultaträkning som presenteras i detta sammanhang innehåller stadens, affärsverkens och fondernas externa intäkter och kostnader. Intäkter Vanda stads totala intäkter år 2015 utan tillverkning för eget bruk var 1 394,6 miljoner euro. Ökningen jämfört med året innan var 49,8 miljoner euro, dvs. 3,7 procent. Verksamhetsintäkterna ökade från året innan med 25,3 miljoner euro. Skatteinkomsterna uppgick totalt till 934 miljoner euro. Jämfört med 2014 var ökningen 10,5 miljoner euro (1,1 procent). Under 2015 uppgick statsandelarna till sammanlagt 150,5 miljoner euro. De ökade från året innan med 10,3 miljoner euro (7,4 procent). Kostnader Vanda stads totala kostnader under 2015 uppgick till 1 504,2 miljoner euro. Ökningen jämfört med året innan var 24,1 miljoner (1,6 procent). Verksamhetskostnaderna växte med 6,9 miljoner euro jämfört med år 2014. Köpen av tjänster minskade med 7,5 miljoner euro (1,1 procent) jämfört med det föregående året. Värdet av nyttigheter som tillverkats för eget bruk och aktiverats i balansräkningen sjönk med 27,5 miljoner euro jämfört med det föregående året. Tabell. Intäkter åren 2014 2015 Figur. Fördelning av intäkter år 2015 Intäkter 2015 2014 milj. milj. Verksamhetsintäkter 274,4 249,1 Skatteinkomster 934,0 923,5 Statsandelar 10 % Finansiella intäkter 2 % Verksamhetsintäkter 19 % Statsandelar 150,5 140,2 Finansiella intäkter 35,7 32,0 Sammanlagt 1 394,6 1 344,8 Skatteinkomster 67 % 26
Tabell. Kostnader åren 2014 2015 Figur. Fördelning av kostnader år 2015 Kostnader 2015 2014 milj. milj. Personalkostnader 486,2 480,2 Köp av tjänster 698,0 705,5 Material, förnödenheter och varor 49,5 52,3 Understöd och bidrag 119,3 110,7 Övriga verksamhetskostnader 46,9 44,1 Finansiella kostnader 6,2 9,4 Avskrivningar 98,1 77,8 Sammanlagt 1 504,2 1 480,1 Övriga verksamhetskostnader 3 % Understöd och bidrag 8 % Material, förnödenheter och varor 3 % Köp av tjänster 47 % Finansiella kostnader 1 % Avskrivningar 7 % Personalkostnader 32 % Verksamhets- och årsbidrag Stadens verksamhetsbidrag som består av differensen mellan verksamhetskostnader och verksamhetsintäkter utvisar hur mycket av kostnaderna för driftsekonomin som kvarstår att täckas med skatteinkomster och statsandelar. År 2015 låg verksamhetsbidraget på 1 015,6 miljoner euro. Det försvagades med 9,2 miljoner euro jämfört med året innan. Verksamhetsintäkternas andel av verksamhetskostnaderna har under den fem år långa kontrollperioden legat på en jämn nivå. Verksamhetsintäkterna täckte 21,3 procent av verksamhetskostnaderna år 2015. Resultaträkningens nyckeltal 2015 2014 2013 Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 21,3 19,8 19,0 Årsbidrag/avskrivningar, % 100,4 102,7 148,9 Årsbidrag, euro/invånare 458,7 379,0 521,1 Antal invånare 214 605 210 803 208 098 Årsbidraget beskriver tillräckligheten i internt tillförda medel totalt. Stadens årsbidrag ökade med 23,2 procent från året innan och uppgick till 98,4 miljoner euro. Ser man till årsbidraget visar stadens internt tillförda medel ett överskott. Årsbidraget per invånare har ökat med 79,7 euro från 2014 års nivå, och var därmed 458,7 euro/invånare år 2015. Vanda stads målvärde fås genom att man dividerar den genomsnittliga årliga investeringsnivån (138,1 miljoner euro) med invånarantalet, varvid värdet blir 643,7 euro/invånare. Räkenskapsperiodens resultat och över-/underskott När årsbidraget minskas med avskrivningar och nedskrivningar, får man fram differensen mellan de inkomster och utgifter som periodiserats för räkenskapsperioden, dvs. räkenskapsperiodens resultat. Avskrivningarna har beräknats enligt den godkända avskrivningsplanen. Av- och nedskrivningarna var sammanlagt 98,1 miljoner euro år 2015. Räkenskapsperiodens resultat minskade från året innan med 0,7 miljoner euro och uppgick till 1,4 miljoner euro under 2015. Räkenskapsperiodens överskott efter avskrivningsdifferensen och ändringarna i reserver och fondöverföringarna var 0,7 miljoner euro. 27
1.3.2 Finansiering av verksamheten Bokslutets finansieringsanalys består av förändringarna i kassaflödet hos stadens och affärsverkens, dvs. Mun- och tandhälsans, Mellersta Nylands räddningsverks, Företagshälsans i Vanda samt fondernas ordinarie verksamhet och investeringar samt finansieringsverksamheten. Finansieringsanalysen härleds ur bokslutets resultaträkning och balansräkning. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde visade under 2015 ett underskott på 36,6 miljoner euro. Investeringsutgifterna uppgick år 2015 till 152,8 miljoner euro. Den egna anskaffningsutgiften för investeringar, dvs. differensen mellan investeringsutgifterna och investeringarnas finansieringsandelar var 147,1 miljoner euro, dvs. 6,2 miljoner euro (4 procent) mindre än året innan. Kassaflödet för finansieringens del Kassaflödet för finansieringens del visade å sin sida ett överskott på 12,1 miljoner euro. Sammanlagt 152 miljoner euro upptogs av staden i nya långfristiga lån. Långfristiga lån amorterades med 136,9 miljoner euro. Nettoökningen av de långfristiga lånen uppgick sålunda till 15,1 miljoner euro, då den året innan var 100,2 miljoner euro. Ändringarna i kortfristiga lån, 7 miljoner euro, omfattar förändringarna i dottersamfundens koncernkontosaldo. I övriga förändringar i likviditeten ingår förändringarna i dottersamfundens koncernkontosaldo, 1,4 miljoner euro. Förändring i likvida medel Förändringen av likvida medel består av differensen mellan nettosumman av finansieringsverksamhetens förändringar och nettosumman av internt tillförda medel och investeringar. De likvida medlen uppgick i slutet av 2015 till 166,2 miljoner euro inklusive dottersamfundens koncernkontosaldo 52,6 miljoner euro. Dottersamfundens koncernkontosaldo ökade med 5,6 miljoner euro under 2015. I sin helhet minskade de likvida medlen med 24,5 miljoner euro under 2015. 28
Finansieringsanalys 2015 2014 2013 milj. milj. milj. Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 98,4 79,9 108,4 Extraordinära poster 1,0 0,0 0,0 Korrektivposter till internt tillförda medel - 37,3-36,1-37,9 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter - 152,8-159,0-172,8 Finansieringsandelar för investeringar 5,8 5,7 9,3 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva 48,4 41,3 47,3 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 36,6-68,1-45,7 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningsfordringar - 3,0-9,9-1,2 Minskning i utlåningsfordringar 2,4 0,7 1,0 Förändringar i lånestocken Ökning i långfristiga lån 152,0 204,0 170,0 Minskning i långfristiga lån - 136,9-103,8-131,7 Förändring i kortfristiga lån 7,0 20,9 5,5 Förändringar i eget kapital 10,0 2,4 5,1 Övriga förändringar i likviditeten - 19,5-6,3 32,5 Finansieringens kassaflöde 12,1 108,1 81,1 Förändring i likvida medel - 24,5 40,0 35,4 Likvida medel 31.12 166,2 190,7 150,7 Likvida medel 1.1 190,7 150,7 115,3 Finansieringsanalysens nyckeltal 2015 2014 2013 Utfallet av verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, 5 år milj. -314,9-33,2-26,6 Internt tillförda medel för investeringar, % 66,9 52,1 66,3 Låneskötselbidrag 0,7 0,8 0,8 Likviditet, kassadagar 38,2 45,3 36,2 Nyckeltalet för de internt tillförda medlen för investeringar talar om hur stor del av utgiften för investeringarnas egenanskaffning som har finansierats genom inkomstfinansiering. Av Vanda stads investeringar 2015 måste 33,1 procent finansieras genom lånefinansiering, försäljning av egendom eller genom att ta till kassamedel. 29
I nedanstående figur åskådliggörs utvecklingen av årsbidraget och investeringarnas egenanskaffningsutgifter åren 2000 2015. Figur. Årsbidraget och investeringarnas egenanskaffningsutgifter 2000 2015 Låneskötselbidraget visar hur tillräcklig kommunens interna finansiering är när det gäller att täcka kostnaderna för räntor på främmande kapital och amorteringarna. Vanda stads låneskötselbidrag var 0,7 år 2015. Den interna finansieringen räcker inte helt till för att sköta lånen, eftersom nyckeltalets värde ligger under 1. Som god kan låneskötselförmågan anses vara, om nyckeltalets värde överskrider 2. Kommunens likviditet beskrivs som kassans tillräcklighet räknad i dagar. Med Vanda stads kassamedel i slutet av 2015 skulle man ha klarat av att täcka betalningar för 38,2 dagar ur kassan. 1.4 Den finansiella ställningen och ändringar i den Strukturen för kommunens finansiering framställs med hjälp av en balansräkning och nyckeltal som beräknas utgående från balansräkningen. Balansräkningen omfattar både stadens och affärsverkens, dvs. Mellersta Nylands räddningsverks, Företagshälsans i Vanda och Mun- och tandhälsovårdens samt Vanda stads bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfond, Utvecklingsfondens för Marja-Vanda och centrumområdena, Fondens för social kreditgivning och Skadefondens balansenheters sammanställda balansräkningar. Interna poster, såsom interna fordringar och skulder, ingår inte i balansräkningen. Aktiva I bestående aktiva ingår immateriella och materiella tillgångar som inverkar i form av produktionsfaktorer under flera räkenskapsperioder samt verksamhetsområdenas investeringar i aktier, andelar samt andra slag av investeringsobjekt. Bestående aktiva har värderats till anskaffningskostnaderna och avskrivningarna har beräknats enligt den godkända avskrivningsplanen. Avskrivningsplanerna och ändringarna av bestående aktiva ingår i noterna. I slutet av 2015 hade bestående aktiva ett värde i balansräkningen på 1 859,9 miljoner euro. Den största posten inom bestående aktiva är de materiella tillgångarna som uppgick till 1 161,9 miljoner euro i slutet av 2015 (53,7 procent av slutsumman i balansräkningen). Värdet på fasta konstruktioner och anordningar var i slutet av år 2015 147,7 miljoner euro mindre än i slutet av år 2014. Placeringarna, dvs. aktier, andelar och övriga fordringar uppgick i slutet av år 2015 till 604,4 miljoner euro (27,9 procent av den totala summan för aktiva). 30
Tillgångarna i förvaltade medel bestod i huvudsak av statliga bostadslån som förmedlats. Tillgångarna i förvaltade medel som i slutet av 2015 uppgick till 2,1 miljoner hölls på samma nivå som 2014. Till rörliga aktiva räknas omsättningstillgångar, lång- och kortfristiga fordringar, finansiella värdepapper samt pengar och bankfordringar. I slutet av året uppgick de rörliga aktiva till sammanlagt 301,1 miljoner euro (13,9 procent av balansräkningens slutsumma). Omsättningstillgångarna uppgick i slutet av år 2015 till 39,1 miljoner euro. Värdet på omsättningstillgångarna ökade under 2015 med 10,5 miljoner euro i jämförelse med föregående års värde. Ökningen berodde främst på de ökade utgifterna för ombyggnaden av Ring III. I övriga omsättningstillgångar ingick i slutet av 2015 ombyggnadsutgifter på 38,3 miljoner euro för Ring III. Fordringarna uppgick i slutet av året till sammanlagt 95,9 miljoner euro. De kortfristiga kundfordringarna uppgick till 28,6 miljoner euro och lånefordringarna till 12,6 miljoner euro. De övriga fordringarna uppgick till 19,7 miljoner euro och resultatregleringarna till 21,2 miljoner euro. Kassa och bank uppgick i slutet av året till 165,1 miljoner euro, dvs. summan ökade med 24,5 miljoner euro jämfört med läget i slutet av det föregående året. I fordringarna ingår inte skadeståndsfordran på 3,8 milj. euro rörande en asfaltskartell liksom inte heller de tillhörande rättegångskostnaderna på 0,3 miljoner euro. Passiva Det egna kapitalet var i slutet av året 835 miljoner euro (38,6 procent av balansräkningens slutsumma). Det egna kapitalet bestod av ett grundkapital på 349,1 milj. euro, ett kapital i övriga egna fonder på 123 milj. euro samt av tidigare räkenskapsperioders överskott på 362,2 milj. euro och räkenskapsperiodens överskott på 0,7 milj. euro. Övriga egna fonder var Vanda stads bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden. Reserver i form av investeringsreserver gjordes till en summa av 2,3 miljoner euro år 2015. Genom att investeringsreserver användes för att täcka anskaffningsutgifter uppstod år 2015 en ökning av avskrivningsdifferensen med 0,9 miljoner euro. I avsättningarna ingick en avsättning på 0,5 miljoner euro för pensionsförpliktelser som ingåtts utanför KTAPL och andra avsättningar för 8,5 miljoner euro. Det förvaltade kapitalet bestod av förmedlade statliga bostadslån på 2,3 miljoner euro och donationsfondkapital på 0,4 miljoner euro. Det främmande kapitalet uppgick vid årets slut till sammanlagt 1 313 miljoner euro. Stadens lånestock växte under året med 22 miljoner euro och vid årets slut uppgick summan till sammanlagt 1 140 miljoner euro. I övriga lång- och kortfristiga skulder ingick semesterlöne- och ränteperiodiseringar och andra bokslutsperiodiseringar som överföringsskulder på sammanlagt 65,6 miljoner euro, skulder till leverantörer på 63,1 miljoner euro, erhållna förskott på 23,8 miljoner euro samt övriga skulder på 20,5 miljoner euro. 31
Figur. Balansräkningens aktiva Figur. Balansräkningens passiva Rörliga aktiva 14 % Immateriella tillgångar 4 % Materiella tillgångar 54 % Kortfristigt främmande kapital 15 % Eget kapital 39 % Placeringar 28 % Långfristigt främmande kapital 46 % 32
Balansräkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. AKTIVA Bestående aktiva 1 859,9 1 819,8 1 741,7 Immateriella tillgångar 93,6 39,4 29,0 Immateriella rättigheter 3,4 5,7 6,7 Övriga utgifter med lång verkningstid 90,2 33,7 22,3 Materiella tillgångar 1 161,9 1 168,9 1 110,2 Mark- och vattenområden 243,8 223,3 220,1 Byggnader 560,5 461,2 453,7 Fasta konstruktioner och anordningar 304,7 452,4 395,2 Maskiner och inventarier 16,5 16,9 16,2 Övriga materiella tillgångar 0,3 0,3 0,3 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 36,2 14,8 24,6 Placeringar 604,4 611,6 602,5 Aktier och andelar 310,2 318,0 318,1 Övriga lånefordringar 293,8 293,2 284,2 Övriga fordringar 0,4 0,3 0,2 Förvaltade medel 2,1 2,1 2,3 Statliga uppdrag 2,1 2,1 2,3 Donationsfondernas särskilda täckning 0,0 0,0 0,0 Rörliga aktiva 301,1 304,5 249,8 Omsättningstillgångar 39,1 28,6 6,4 Material och förnödenheter 0,8 1,0 1,2 Övriga omsättningstillgångar 38,3 27,5 5,2 Fordringar Långfristiga fordringar 14,1 6,3 6,3 Lånefordringar 0,3 0,6 0,8 Övriga fordringar 13,7 5,7 5,5 Kortfristiga fordringar 81,8 79,0 86,4 Kundfordringar 28,6 30,3 28,2 Lånefordringar 12,3 16,1 22,1 Övriga fordringar 19,7 21,5 25,6 Resultatregleringar 21,2 11,0 10,5 Finansiella värdepapper 1,1 1,1 1,1 Aktier och andelar 1,1 1,1 1,1 Kassa och bank 165,1 189,6 149,6 AKTIVA TOTALT 2 163,1 2 126,5 1 993,8 33
Balansräkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. PASSIVA Eget kapital 835,0 824,5 823,2 Grundkapital 349,1 349,1 349,1 Övriga egna fonder 123,0 121,3 97,3 Över-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 362,2 353,1 341,6 Räkenskapsperiodens över-/underskott 0,7 1,1 35,2 Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver 3,5 2,6 1,5 Avskrivningsdifferens 1,2 0,3 0,4 Reserver 2,3 2,3 1,1 Avsättningar 8,9 7,4 6,5 Pensionsavsättningar 0,4 0,5 0,5 Övriga avsättningar 8,5 7,0 6,0 Förvaltat kapital 2,7 2,8 3,0 Statliga uppdrag 2,3 2,3 2,3 Donationsfondernas kapital 0,4 0,5 0,6 Främmande kapital 1 313,0 1 289,2 1 159,6 Långfristigt främmande kapital 980,2 976,1 908,9 Masskuldebrevslån 211,6 217,3 113,0 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 762,4 752,0 788,4 Lån från offentliga samfund 6,2 6,9 7,4 Kortfristigt främmande kapital 332,8 313,0 250,7 Masskuldebrevslån 5,7 5,7 5,7 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 91,6 80,5 46,5 Lån från offentliga samfund 0,5 0,6 1,6 Lån från övriga kreditgivare 62,0 55,1 34,1 Erhållna förskott 23,8 16,0 18,6 Leverantörsskulder 63,1 70,7 60,5 Övriga skulder 20,5 20,5 19,1 Resultatregleringar 65,6 64,0 64,5 PASSIVA TOTALT 2 163,1 2 126,5 1 993,8 Balansräkningens nyckeltal 2015 2014 2013 Soliditet, % 39,2 39,2 41,8 Relativ skuldsättning, % 94,9 97,0 88,3 Ackumulerat över-/underskott, milj. 362,9 354,2 376,8 Ackumulerat över-/underskott, /inv. 1 690,8 1 680,0 1 810,7 Lånestock 31.12, milj. 1 140,1 1 118,0 996,9 Lånestock 31.12, /invånare 5 312,4 5 303,4 4 790,4 Lånefordringar 31.12, milj. 293,8 293,2 284,2 Antal invånare 214 605 210 803 208 098 Soliditetsgraden mäter kommunens soliditet, förmåga att uthärda underskott och dess kapacitet att klara av sina åtaganden på lång sikt. I slutet av 2015 var soliditetsgraden i Vanda 39,2 procent, vilket betyder att Vanda stad har en betydande skuldbörda att bära. Den relativa skuldsättningen påvisar att man av Vanda stads driftsinkomster under 2015 skulle ha behövt 94,9 procent för återbetalningen av främmande kapital. Lånestocken fördelad per invånare har ökat till 5 312,4 euro per invånare. 34
Figur. Lånestockens utveckling 2000 2015 1.5 Totala inkomster och utgifter Kalkylen för de totala inkomsterna och utgifterna görs upp utifrån stadens och affärsverkens Mellersta Nylands räddningsverks, Företagshälsans i Vanda och Mun- och tandhälsovårdens resultaträkningar och finansieringsanalyser. I den beaktas endast externa inkomster, utgifter och finanstransaktioner. Också Vanda stads bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfond, Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena, Fonden för social kreditgivning och Skadefonden ingår i kalkylen. Stadens totala inkomster under 2015 uppgick till 1 582,3 miljoner euro och de totala utgifterna till 1 587,74 miljoner euro. Differensen mellan inkomsterna och utgifterna utgjorde således -5,1 miljoner euro. Då denna summa minskas med Övriga ändringar i likviditeten (-19,4 miljoner euro) från finansieringsanalysen, fås en ändring på -24,5 miljoner euro i kassamedlen. Den motsvarar ökningen i finansieringsanalysens kassamedel under år 2015. Avdragsposter i inkomsterna utgör försäljningsvinster av anläggningstillgångar och i utgifterna tillverkning för eget bruk och försäljningsförluster för anläggningstillgångar samt förändring av avsättningar, då avsättningarnas belopp har ökat under räkenskapsperioden. 35
Totala inkomster och utgifter 2015 2015 2014 2014 milj. % milj. % Inkomster Verksamhet Verksamhetsintäkter 274,4 17,3 249,1 15,7 Skatteinkomster 934,0 59,0 923,5 58,3 Statsandelar 150,5 9,5 140,2 8,9 Ränteintäkter 14,6 0,9 14,8 0,9 Övriga finansiella intäkter 21,1 1,3 17,3 1,1 Extraordinära intäkter 1,0 0,1 0,0 0,0 Korrektivposter till internt tillförda medel - Överlåtelsevinster på bestående aktiva tillgångar - 38,8-2,5-37,1-2,3 Investeringar Finansieringsandelar för investeringsutgifter 5,8 0,4 5,7 0,4 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva 48,4 3,1 41,3 2,6 Finansieringsverksamhet Minskning i utlåningsfordringar 2,4 0,1 0,7 0,0 Ökning i långfristiga lån 152,0 9,6 204,0 12,9 Ökning av kortfristiga lån 7,0 0,4 20,9 1,3 Ökning av eget kapital 10,0 0,6 2,4 0,2 Totala inkomster sammanlagt 1 582,3 100,0 1 582,9 100,0 Utgifter Verksamhet Verksamhetskostnader 1 399,8 88,2 1 392,9 90,6 - Tillverkning för eget bruk - 109,8-6,9-137,3-8,9 Räntekostnader 5,9 0,4 8,9 0,6 Övriga finansiella kostnader 0,4 0,0 0,5 0,0 Korrektivposter till internt tillförda medel Förändring av avsättningar - Ökning (-), minskning (+) av avsättningar - 1,5-0,1-0,9-0,1 - Överlåtelseförl. på bestående aktiva tillgångar 0,0 0,0 0,0 0,0 Investeringar Investeringsutgifter 152,8 9,6 159,0 10,3 Finansieringsverksamhet Ökning i utlåningsfordringar 3,0 0,2 9,9 0,6 Minskning i långfristiga lån 136,9 8,6 103,8 6,8 Totala utgifter sammanlagt 1 587,4 100,0 1 536,7 100,0 36
1.6 Kommunkoncernens verksamhet och ekonomi 1.6.1 Samfund som ingår i koncernbokslutet En kommunkoncern avser en ekonomisk enhet som består av kommunen samt ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam eller tillsammans med andra samfund som hör till kommunkoncernen har bestämmanderätt i ett eller flera samfund (dottersamfund). Bestämmanderätten kan också grunda sig på att dottersamfundet ensamt eller tillsammans med andra dottersamfund har bestämmanderätt i ett annat samfund. Koncernsamfund Kommunkoncernens modersamfund är skyldigt att upprätta ett koncernbokslut. Dottersamfund kallas de samfund i vilka modersamfundet har bestämmanderätt. Kommunen har bestämmanderätt i ett annat samfund om kommunen: har mer än hälften av det röstetal som alla aktier eller andelar medför eller med stöd av bolagsordningen, bolagsavtalet eller därmed jämförbara bestämmelser har rätt att utse majoriteten av styrelsemedlemmarna i samfundet eller ledamöterna i motsvarande organ eller med stöd av avtal har motsvarande ovannämnda rösträtt. En förening eller stiftelse är kommunens dottersamfund såvida: kommunen har rätt att utse majoriteten av samfundets styrelsemedlemmar eller ledamöter i motsvarande organ eller föreningens eller stiftelsens nettoförmögenhet enligt stadgarna vid upplösning i sin helhet övergår till kommunen eller till ett samfund som ingår i kommunkoncernen. Intresseföretag är ett samfund i vilket moderföretaget antingen ensamt eller tillsammans med andra koncernsamfund samtidigt har ett betydande inflytande och en betydande ägarandel i samfundet. Med betydande inflytande avses innehav av 20 50 procent av samfundets röstetal, och med betydande ägarandel innehav av minst 20 procent av intresseföretagets eget kapital. Intresseföretagen sammanställdes första gången 2008. En samkommun sammanställs med kommunens koncernbalans oberoende av storleken på kommunens andel av samkommunens tillgångar och skyldigheter. Sammanställningen sker enligt ägarandelen. Samfund som ingår i koncernbokslutet Sammanställning för koncernbokslutet Sammanställda (st.)j sammanställda (st.) Dottersamfund Bolag Fastighets- och bostadsbolag 30 1 Bolag som utövar kommunal affärsverksamhet 15 1 Övriga bolag 1 Samkommunerna 8 Intressesamfund 17 4 Totalt 71 6 37
1.6.2 Koncernverksamhetens styrning I Vanda stadskoncern ingår staden och de aktiebolag, stiftelser, föreningar och andra samfund, där staden ensam eller tillsammans med sina dottersamfund har bestämmanderätt samt samkommuner där staden är medlem. I koncernledningen ingår kommunstyrelsen, kommundirektören eller borgmästaren och övriga myndigheter som bestäms i instruktionen. Koncernledningen ansvarar för styrningen av kommunkoncernen och för ordnandet av koncernens interna kontroll. Stadens koncernledning består av de myndigheter och tjänsteinnehavare som föredrar, tar beslut och verkställer ärenden som berör koncernsamfunden samt ansvarar för stadskoncernens intressebevakning i enlighet med den koncernstrategi och den budget och de instruktioner som godkänts av stadsfullmäktige. Stadsstyrelsen beslutar om köp, försäljning, byte och teckning av aktier och andelar och om att instifta eller upplösa sådana privaträttsliga samfund där staden är ägare eller medlem. Allmänna sektionen verkar underställd stadsstyrelsen. Allmänna sektionen bistår stadsstyrelsen med att organisera koncernförvaltningen på det sätt som avses i den av stadsfullmäktige godkända koncernstrategin samt i andra anvisningar och bestämmelser som stadsfullmäktige och stadsstyrelsen gett, och bereder instiftandet och upplösandet av samfund där staden är ägare eller medlem. Enligt 47, 60 och 110 i kommunallagen fattar stadsfullmäktige beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan genom sina uppställda mål styra dottersamfunden i deras egen process för att ställa upp mål. Fullmäktiges styrning binder dock inte dottersamfunden juridiskt. De mål som uppställs av fullmäktige kan röra ett dottersamfunds ställning, verksamhetens omfattning, verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringar), servicens kvalitetsnivå, prissättningsprinciperna eller avkastningskraven på kapitalet. I detta syfte är uppställandet av mål till sin karaktär indirekt, att föra fram huvudägarens vilja. Enligt Vanda stads koncernstrategi styrs den strategiska planeringen i dottersamfund av den budget och ekonomiplan som godkänns av stadsfullmäktige. I samband med stadens budget godkänner stadsfullmäktige de eventuella bindande ekonomiska och operativa mål som ställs upp för dottersamfunden. Målen som ställs upp bereds inom koncernservicen i samarbete med verksamhetsområdet i fråga samt bolaget. Allmänna sektionen har till uppgift att framföra förslag och ge anvisningar om de ekonomiska och operativa mål som ska ställas upp för stadskoncernens samfund. Koncernstrategin som stadsfullmäktige godkände 17.12.2012 7 och som trädde i kraft och uppdaterades 1.1.2013, omfattar de befogenheter och de verksamhetsprinciper genom vilka koncernen leds, styrs och övervakas för att de mål som stadsfullmäktige ställt upp ska nås. Koncernstrategin har behandlats på dottersamfundens bolagsstämmor eller i andra motsvarande förvaltningsorgan som utövar den högsta beslutanderätten samt i samfundens styrelser eller motsvarande förvaltningsorgan, och har godkänts som bindande för dottersamfunden. Koncernstrategin binder inte Vanda Energi Ab. 1.6.3 Betydande händelser som gäller koncernen Dotterbolagen Vanda Energi Ab:s avfallskraftverks första fullständiga verksamhetsår utföll väl, vilket medförde att priset på fjärrvärme sänktes i flera omgångar. Bolaget verkställde flera nya vindkraftsinvesteringsbeslut och i värmecentralerna inleddes de ändringsarbeten som förutsattes i utsläppsdirektivet för industrin (IED). Dessutom igångsattes ett projekt för harmonisering och integrering av balansavräkningssystemet som anknyter till beredskapen inför en gemensam nordisk elmarknad. Förberedelserna inför förverkligandet 38
överfördes av huvudsakligen externa skäl till hösten 2016. Arbetena på att förnya elstationen i Haxböle inleddes. Energikoncernens rörelsevinst på 29,0 miljoner euro överskred klart den budgeterade rörelsevinsten på 21,3 miljoner euro men i jämförelse med år 2014 var rörelsevinsten klart mindre (2014 rörelsevinst: 44,2 milj. euro). De verkställda investeringarna under 2015 uppgick till 38,7 milj. euro och underskred budgeterade 43,4 milj. euro. De största investeringarna var elnätet för 13,2 milj. euro, investeringarna i underhållet av kraftverk och fjärrvärmenätet på 14,3 milj. euro, samt investeringar i aktier i elproduktionsbolag på 8,8 milj. euro. Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy inledde sin ordinarie verksamhet 1.1.2012. Bolaget har som uppgift att stöda verksamhetsområdena inom Vanda stadskoncern och deras kunder genom att producera sådana måltids-, hygien-, väktar- och fastighetstjänster och stödtjänster för dessa, som motsvarar kundernas behov. Bolaget hade 922 anställda i slutet av 2015 (2014: 983 anställda). Bolagets ekonomiska resultat för år 2015 uppgick till -11 000 euro (2014: - 1 000 euro) dvs. i praktiken i enlighet med det budgeterade nollresultat (-1 000 euro). Bolagets avkastning för år 2015 uppgick till 46,16 milj. euro (2014: 48,6 milj. euro) och stannade 0,92 milj. euro under budgeterat. Den största ändringen skedde inom måltidsservicens affärsverksamhetsområde där omsättningen stannade på 1,03 milj. euro under budgeterat. Detta kompenserades av fastighetstjänsternas omsättning som låg på 0,96 milj. euro bättre än budgeterat. Det bindande mål som stadsfullmäktige uppställt för bolaget var en produktivitetsutveckling på minst 3 %. Målet överskreds (2015: utfall 4,5 %, 2014: utfall 4,5 %). Från och med 1.1.2015 sänkte bolaget de enhetspriser som bolaget debiterar av sina kunder med i genomsnitt 4,5 % från bolagets prisnivå år 2014. Räknat i euro uppgick prissänkningarnas inverkan på avkastningen till ca 2,2 milj. euro. VAV Asunnot Oy-koncernen färdigställde 273 bostäder under 2015 (2014: 182 bostäder). Nyproduktionen finansieras med räntestödslån och finansieringens egenandel med internt tillförda medel. Bolagets avkastning för år 2015 uppgick till 93,7 milj. euro (2014: 86,1 milj. euro) och bolagets resultat låg 22,9 milj. euro på plus (2014: 14,8 milj. euro på plus). Det förbättrade resultatet berodde i huvudsak på vinster från försäljning av egendom. Reparationsbyggandet finansierades med intern finansiering. VAV Asunnot grundade 6/2015 ett nytt dotterbolag VAV Hoivakiinteistöt Oy. VAV Palvelukodit Oy överflyttades som dotterbolag till VAV Hoivakiinteistöt Oy. Överföringen av affärsverksamheten inom serviceboende till det nya bolaget verkställdes i juni 2015. VTK Kiinteistöt Oy-koncernens resultat 2015 låg på +0,15 milj. euroa (2014: -0,26 milj. euro). Bolagets omsättning ökade med närapå 8 milj. euro (2015: 20,4 milj. euro, 2014: 12,5 milj. euro) vilket beror på fusioneringarna av idrottsfastigheterna i början av 2015. Andra betydande händelser i bolaget var stadens tvätteriservices projektering av ett "gemensamt bord" (matvarulager) vid Släckruskvägen 2 samt köpet av Yrkeshögskolan Metropolias kampus i Myrbacka i december 2015. Verksamheten i Vanda stads tolkcentral överfördes till Centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen Ab 1.1.2015 (f.d. Vivamus Oy). Bolagets firmanamn ändrades 30.12.2015 till A-tulkkaus Oy. Stadens ägarandel i bolaget är 99,7 % och dess övriga delägare är Helsingfors stad, Samkommunen HNS samt Esbo stad, var och en med ett delägarskap på 0,1 %. Bolagets uppgift är att producera kontakttolkning och översättningstjänster främst till sina ägare. Följande bolagsfusioneringar trädde i kraft 1.1.2015: Kiinteistö Oy Itäkehä fusionerades med Kiinteistö Oy Kehäsuora Kiinteistö Oy Länsi-Vantaan Liikuntalaitokset fusionerades med VTK Kiinteistöt Oy Rajakylän Tenniskeskus Oy fusionerades med VTK Kiinteistöt Oy Kiinteistö Tikkurilan Urheilutalos fastighetsverksamhet fusionerades med VTK Kiinteistöt Oy (operativa verksamhetens överföring i form av apport till Myyrmäen Urheilupuisto Oy skedde 31.12.2014). Idrottsbolagens operativa verksamhet överfördes under 2015 från Myyrmäen Urheilupuisto Oy till stadens idrottsservice medan hotellverksamheten i Dickursby överfördes till VTK Kiinteistöt Oy. 39
Aktiestocken i Vanda Innovationsinstitut Ab såldes 2.1.2015 till VTK Kiinteistöt Oy. Personalen och projekt under arbete överfördes till näringsservicen. Våren 2015 köpte Vanda stad av Kummila Oy:s konkursbo 20 % av aktiestocken i bolaget Kiinteistö Oy Vantaan Ahven. Efter affären äger Vanda stad Kiinteistö Oy Vantaan Ahven helt och hållet. Som en del av processen med att förverkliga Dickursby resecentrum som är en del av Ringbaneprojektet köpte staden aktierna i bolaget Kiinteistö Oy Tikkurilan Linja-autoasema av YIT Rakennus Oy i januari 2015 (Stadsstyrelsen 20.5.2013 27). Staden köpte bussterminalen och en utbruten del av tomten 61308/1 från bolaget 29.12.2015. Oy Apotti Ab grundades 15.7.2015 (Stadsstyrelsen 25.5.2015). Av bolaget äger Vanda stad 13% medan bolagets övriga delägare är HNS 46%, Helsingfors stad 38%, Kyrkslätts kommun 2,5% och Grankulla stad 0,5%. Oy Apotti Ab är ett aktiebolag som för sina ägares räkning till självkostnadspris producerar tjänster i anslutning till social- och hälsovårdens klient- och patientdatasystem. Årssammanfattningen över Vanda stads dottersamfund 2015 har behandlats i allmänna sektionen 14.3.2016 och kan studeras på adressen http://paatokset.vantaa.fi/ genom sökning på: Vantaan kaupungin tytäryhtiöiden vuosikooste 2015. Samkommunerna Stadsfullmäktige beslutade (25.8.2014 6) att upplösa samkommunen EVTEK (stadens ägarandel 43%). Samkommunen EVTEK upplöstes fr.o.m. 1.1.2015. Samkommunen ägde lokaliteter, av vilka Esbo stad som fastighetens ägare arrenderat ut den ena tomten (Gamla landsvägen 6) medan ägaren Vanda stad arrenderat ut den andra (Lägervägen 1 ) till samkommunen. I samband med upplösningen överförs lokalerna på Lägervägen 1 till Vanda stad. Vanda stad sålde fastigheten Lägervägen 1 till VTK Kiinteistöt Oy hösten 2015 (Stadsstyrelsen 23.3.2015 65). 1.6.4 Utvärdering av koncernens sannolika utveckling i framtiden Enligt Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) fortsätter arbetet med att justera och organisera koncernstrukturen. Målet är att minska antalet dotterbolag genom att likartade funktioner centraliseras. Nya bolag grundas endast om verksamheten i det bolag som grundas inte går att centralisera till redan existerande bolag eller det finns något annat motiverat skäl till att bolaget grundas eller delas. Processen för att utreda verkningarna av Sote-reformen har inletts och arbetet fortgår under 2016. Medi-Heli ry skänkte hela aktiekapitalet i Kiinteistö Oy Vantaan Helikopteritukikohta till staden 1.1.2016 (Stadsstyrelsen 30.11.2015 17). Fastigheten och de byggnader som är belägna på den har tidigare använts som depå för den läkarhelikopter som verkat i Nylands område samt som central för läkar- och den övriga akutvården. Senare har byggnaden kommit att stå tom och därmed utan att användas för det ursprungliga användningsändamålet. Stadsfullmäktige beslutade 19.10.2015 3 att Vanda stad löser in hela aktiekapitelet för Kiinteistö Oy Vantaan Jönsaksentie 4. För nuvarande är Myrbacka social- och hälsocentral på hyra i bolagets lokaler. Köpet verkställs under 2017. 40
1.6.5 Redogörelse för hur koncernövervakningen ordnats Att ge anvisningar till kommunens representanter i stadskoncernens bolag Stadsstyrelsen gjorde ca 25 st. beslut och utlåtanden med anknytning till koncernbolagen under 2015. Besluten och utlåtandena omfattade bl.a. bolagens delägaravtal, finansieringsfrågor, bolagens ägarförhållanden och samkommunernas budgetar. Dessutom företog stadsstyrelsen 26.1.2015 5 beslut i rollen som aktieägare på basis av interna revisionens rapporter rörande Kiinteistö Oy Kehäportti och Kiinteistö Oy Kehäsuora (även inkluderande Kiinteistö Oy Itäkehä). På basis av observationerna under revisionen lämnade Vanda stad in en begäran om utredning till polisen. Stadsstyrelsen gav 2.3.2015 39 åtgärdsanvisningar till VTK Kiinteistöt Oy med anledning av slutrapporten från den interna revision som företogs i Myyrmäen Urheilupuisto Oy. Utgående från de observationer som gjordes vid revisionen av Myyrmäen Urheilupuisto Oy lämnade Vanda stad in en begäran om polisutredning. Under 2014 behandlades i stadsstyrelsen den av BDO Audiator Oy genomförda utvärderingen av den praxis som staden och stadens bolag använder vid upphandlingen av elentreprenader samt stadens tillvägagångssätt när bygglovstider förlängs. Dotterbolagen rapporterade i slutet av 2014 till stadsstyrelsen om de åtgärder som vidtagits utgående från de åtgärdsrekommendationer som föreslagits i rapporten, liksom två gånger under våren 2015. Allmänna sektionen gav år 2015 anvisningar om förfarande i de ärenden som det fattas beslut om på stadskoncernens bolags och andra samfunds bolagsstämmor samt i samkommunernas högsta beslutande organ. Dessutom kan enligt instruktionen för verksamhetsområdet för koncern- och invånarservicen 16 punkt 5 biträdande stadsdirektören för koncernservicen eller den som biträdande stadsdirektören förordnar i brådskande fall besluta om utfärdande av anvisningar om förfarande och om förordnande av en företrädare för staden till sådana samfunds sammanträden där stadens intressen ska bevakas och stadens åsikt höras. I början av år 2015 gjorde allmänna sektionen delegeringsbeslut till allmänna sektionen och verksamhetsområdena i anslutning till valen av representanter till koncernbolagens bolagsstämmor (Allm.sekt. 9.3.2015 4 5, Allm.sekt. 13.4.2015 21 ). I och med besluten gav allmänna sektionen anvisningar om förfarande vid alla stadens dotterbolags bolagsstämmor under 2015 med undantag för de ordinarie bolagsstämmorna i Kiinteistö Oy Korson Toimistokeskus, Hakunilan Keskus Oy och Kiinteistö Oy Korsontie 2, för vilkas räkning anvisningarna om förfarande gavs av verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö (övergångsskede). Under räkenskapsperioden 2015 gav allmänna sektionen 79 anvisningar om förfarande vid bolags- och samkommunstämmor samt vid möten för stiftelsernas delegationer. Som tjänsteinnehavarbeslut gavs 20 anvisningar om förfarande för bolags- och samkommunstämmor. Dessutom gav allmänna sektionen två direktiv till dotterbolagen. Under räkenskapsperioden gav allmänna sektionen i egenskap av ägare förhandssamtycke enligt koncernstrategin till 17 åtgärder. Vidare godkände sektionen två åtgärder. Förhandssamtyckena rörde bl.a. villkoren i arbetsavtalen för dotterbolagens verkställande direktörer, avtal och ägararrangemang. Dotterbolagen lämnade utredningar till allmänna sektionen över bl.a. de observationer revisorerna gjort i revisionsprotokollen samt de iakttagelser som de interna revisorerna lagt fram i sina revisionsrapporter. Övervakning av dotterbolagens verksamhet och uppföljning av det ekonomiska läget Enligt koncernstrategin hålls mellan staden och ett dottersamfund två planerings- och förhandlingsmöten (navigeringsmöten) om året, för att garantera att stadens och dottersamfundets strategier är sinsemellan 41
kompatibla samt för att utvärdera hur de operativa och ekonomiska målen har nåtts på årsnivå. Under 2015 företogs navigeringar i Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy, VAV-koncernen och VTK-Kiinteistöt Oykoncernen. Koncernförvaltningen sammanställde promemorior över navigeringarna och dessa rapporterades till allmänna sektionen utöver det övriga navigeringsmaterialet. Den skriftliga navigeringen som ges till allmänna sektionen genomförs årligen i samband med förfrågningen som gäller dottersamfundens riskhantering och interna övervakning. Navigeringen kan även utföras i form av samarbete av annat slag eller skriftligt med hjälp av det formulär som resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen utarbetat för ändamålet. Enligt koncerndirektivet rapporterar dotterbolagen om förverkligandet av uppställda mål för verksamheten och ekonomin till staden i enlighet med koncerndirektiven och på det sätt som allmänna sektionen närmare bestämt, minst två gånger per år. För sådana samfunds del som det fattas beslut om separat sker rapporteringen till stadsfullmäktige. Uppföljningen av dottersamfundens resultat genomfördes 2015 genom att dottersamfunden lämnade in formbundna rapporter för respektive kvartal till koncernförvaltningen. För allmänna sektionen utarbetades ett sammandrag över rapporterna, där resultatet jämfördes med budgeten, föregående års bokslut och resultatet under motsvarande kvartal året innan. Alla verksamma dotterbolag har skickat in sina kvartalsrapporter. Delårsöversikter som omfattar dotterbolagens verksamhet, ekonomi och förverkligandet av de operativa och ekonomiska målen samt verksamhetens nyckeltal utarbetades kvartalsvis. Ett sammandrag över dottersamfundens delårsrapporter samt de bindande målen som stadsfullmäktige fastställt för dottersamfund av betydelse rapporterades också till stadsstyrelsen samt fullmäktige som en del av stadens delårsöversikt. Vanda Energi, VAV Asunnot Oy, VTK Kiinteistöt Oy samt Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy presenterade hösten 2015 inför fullmäktige sina bolags verksamhet, strategi, mål samt sina förslag till bindande mål för åren 2016 2019. Enligt koncernstrategin ska dottersamfundens verksamhets-, ekonomi-, finansierings- och investeringsplaner samt föredragningslistor och protokoll för styrelsernas sammanträden inklusive bilagor överlämnas för uppföljning till biträdande stadsdirektören för koncernservicen eller till den ansvarsperson som biträdande stadsdirektören förordnar samt till den sakkunniga som allmänna sektionen utsett till styrelsen för samfundet i fråga. Koncernförvaltningen samlade under våren och andra halvåret 2015 in protokoll från sådan bolagsstyrelser som hade lämnat dem oinlämnade. Till de viktigaste koncernbolagens styrelser har man i enlighet med allmänna sektionens anvisningar om förfaringssätt utsett sakkunniga, vilka bolagsstyrelserna efter behov kallar till sina sammanträden. Sakkunnigledamöterna kommer från fastighetscentralens, koncernförvaltningens eller idrottsservicens resultatområden. Under räkenskapsperioden har koncernförvaltningen skickat två informationsbrev till dotterbolagen. Informationsbreven gällde bl.a. boksluts- och rapporteringstidtabeller, koncernsamfundens personalärenden, styrelsernas sammanträdesarvoden, ändringar i lagstiftningen, systemet för smärre upphandlingar HankintaSampo, principerna för hur riskhantering och intern övervakning ordnas i Vanda stadskoncern samt ibruktagandet av tjänsten Tilaajavastuu.fi. Användningen av centraliserade koncerntjänster Finansierings- och kapitalhanteringen gällande stadens dottersamfund genomförs av resultatområdet för finansiering eller enligt de anvisningar som ges av resultatområdet. Staden kan bevilja borgensförbindelse för bolagets lånefinansiering, och resultatområdet konkurrensutsätter den finansiering som bolaget behöver och organiserar kapitalhanteringen. Staden kan bevilja långfristiga lån till dotter- och intressesamfunden huvudsakligen i form av eget kapital. Vid beviljande av borgensförbindelser beaktar staden alltid att EU:s bestämmelser om statligt stöd samt anpassade nationella bestämmelser följs. 42
Om beviljande av stadens borgen, borgensprovisionen och kontrasäkerheter beslutar stadsfullmäktige. Om övriga villkor beslutar stadsstyrelsen vid sitt verkställande av stadsfullmäktiges beslut. Ett borgensbeslut får inte verkställas innan det vunnit laga kraft. Staden kan från fall till fall bevilja borgen till andra samfund än de som omfattas av stadens beslutanderätt, om deras verksamhet är nära förknippad med stadens egen verksamhet och genom att staden följer de principer som fastställts i koncernstrategin. Hanteringen av finansierings- och ränterisker inom Vanda stadskoncern har centraliserats till resultatområdet för finansiering. Målet för centraliseringen är en effektiv finansierings- och ränteriskhantering, kostnadsinbesparingar och en optimering av kassaflödena. Inom staden används ett koncernkontosystem, till vilket dottersamfund kan anslutas utgående från allmänna sektionen. Resultatområdet för koncernförvaltningen och finansieringen svarar för koncernkontosystemet och för anvisningarna för hur detta används. Vanda stads koncernkonto- och betalningsrörelsetjänster konkurrensutsattes våren 2013. Beslutet om vald huvudsaklig förmedlarbank och biförmedlare gavs för kännedom till allmänna sektionen 8.4.2013 12. Under år 2015 lades Kiinteistö Oy Tikkurilan linja-autoasema till koncernkontosystemet. Enligt Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin (TVO) samt koncernstrategin centraliseras ekonomiförvaltningstjänsterna för Vandas dottersamfund till ekonomiservicecentralen. Under år 2015 överfördes 14 dotterbolag för att skötas av ekonomiservicecentralen. Under år 2016 överförs även resten av de dotterbolag som inte överförts redan tidigare till att förvaltas av ekonomiservicecentralen med undantag för koncernen Vanda Energi. En eventuell överföring av Kauppiaitten Kauppaoppilaitos Oy som ingår i VAV-asunnot-koncernen utreds senare. Inom koncernservicen har bl.a. upphandlingscentralen, koncernförvaltningen och finansieringen, ITadministrationen och ekonomiservicecentralen konkurrensutsatt ramavtal för hela koncernens bruk samt gett dottersamfunden anvisningar i användningen av konkurrensutsatta avtalsleverantörer. Koncernservicens resultatområden producerar också stödtjänster för Vantaan Tilapalvelut Oy med undantag av löneräkningsservicen. Juristerna för koncernservicens resultatområden gav sakkunnigtjänster vid offentliga upphandlingar, i avtalsfrågor och andra juridiska frågor inom sitt uppgiftsområde. Personalcentralen gav sakkunnighjälp i personal- och arbetsavtalsfrågor. Fastighetscentralen tillhandahöll sakkunnigtjänster för bostads- och fastighetsaktiebolagen. Utveckling av koncernövervakningen Koncernservicen utvidgade och uppdaterade (allmänna sektionen 18.5.2015 20) navigeringsanvisningarna samt de blanketter som ska användas vid navigeringar, för att säkerställa att koncernstrategin i de berörda bolagen efterföljs, även i skriftlig form, när det gäller bl.a. den ekonomiska uppföljningen, verkställandet av de bindande målen, investeringarna, upphandlingarna samt övriga åtgärder av betydelse för bolaget. Utvidgningen av blanketterna ökar den transparens som bolagen omfattas av samt deras interna kontroll samt underlättar den uppföljning av bolagen som sker i allmänna sektionen i och med att de blanketter som berör dessa är formbundna. I navigeringstillställningarna förpliktigas, utöver bolagets verkställande direktör, även bolagets ordförande eller viceordförande att delta. Bolagen ska behandla det navigeringsmaterial som ska återbördas i bolagets styrelse innan det lämnas in till koncernförvaltningen. Bolagets verkställande direktör och ordföranden för bolagets styrelse förutsätts underteckna alla blanketter som lämnas in. I navigeringsmötet deltar från stadens sida, utöver biträdande stadsdirektören för koncernservicen eller den som denne utser dessutom representanter från resultatområdena för ekonomi- och förvaltningsservice, finansiering, ekonomiservicecentralen samt upphandlingen samt vid behov en representant för det aktuella verksamhetsområde som bolagets verksamhet närmast berör samt representation från personalcentralen, ifall bolaget har egen personal i större omfattning. I och med denna utvidgning strävar man till 43
att bolaget vid navigeringsmötet i tillräcklig omfattning har tillgång till stadens stödtjänster och att informationsgången mellan olika parter ska kunna förbättras. Hur riskhanteringssystemen och den interna kontrollen fungerar i dottersamfunden Förvaltningen av koncernens finansierings- och ränterisker har koncentrerats till finansieringens resultatområde. Vanda stads och dottersamfundens riskhantering ordnas genom att man följer en enhetlig riskhanteringspolicy. Verksamhetsområdena, affärsverken och dottersamfunden rapporterar om sina betydande risker och sin riskhantering som en del av den ekonomiska uppföljningen och rapporteringen. Vanda stadsfullmäktige godkände 2.3.2015 13 anvisningar om principerna för hur riskhantering och intern kontroll ordnas i Vanda stadskoncern, dessa trädde i kraft 31.3.2015. Anvisningarnas syfte är att klargöra begrepp, mål, organisering, principer, ansvar och verksamhetssätt inom stadskoncernens interna kontroll och riskhantering samt att säkerställa att de operativa modellerna för riskhanteringen och den interna kontrollen tillämpas på enahanda grunder i hela stadsorganisationen. De krav som den ändrade kommunallagen medfört när det gäller riskhantering har beaktats när ovanstående principer och operativa modeller har fastställts. En försäkringsmäklare som konkurrensutsatts av resultatområdet för finansiering svarar för att koncernens försäkringar är tillräckligt omfattande och för konkurrensutsättningen av försäkringar. Koncernsektionen beslutade 15.9.2008 21 att stadens försäkringar fr.o.m. 1.1.2009 tecknas utgående från försäkringsmäklarens rekommendationer. Resultatområdet för finansiering konkurrensutsatte stadens och dottersamfundens försäkringsskydd för åren 2014 2017 samt en option för åren 2018 2019. Försäkringsbolagen och de erbjudna försäkringskategorierna valdes vid stadsstyrelsens möte 16.9.2013 20. De nya försäkringarna trädde i kraft 1.1.2014. I början av 2014 konkurrensutsätts stadskoncernens försäkringsmäklartjänster. Till leverantör av Vanda stadskoncerns försäkringsmäklartjänster utsågs Marsh Oy (Allmänna sektionen 24.2.2014 7). Den interna övervakningen är en viktig del av principen för gott ledarskap och god förvaltning. Ett samfunds styrelse har som uppgift att ordna samfundets interna övervakning på ett ändamålsenligt och fungerande sätt. Resultatområdet för finansiering har gjort utredningar om tillståndet för bolagens riskhantering och interna kontroll gällande de dotterbolag, vilkas bolagsstämmoärenden behandlas i allmänna sektionen. Enkäternas resultat presenterades för allmänna sektionen 9.3.2015 i 24 och 14.9.2015 i 11. Riskhanteringschefen har bland annat gett anvisningar till Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy:s utvidgade ledningsgrupp och bolagets styrelse samt till VTK Oy:s verkställande direktör om principerna för hur riskhantering och intern kontroll ska ordnas. Inom dotterbolagen är det bolagets styrelse och den verkställande direktören som ansvarar för den interna övervakningen. Stadens interna revision har rätt att på uppdrag av stadsdirektören granska dottersamfundens verksamhet. Den interna revisionen utför granskningar enligt det egna arbetsprogrammet eller enligt separata beslut samt rapporterar sina observationer och slutsatser till koncernledningen. För revisionen ska dotterbolagen uppge nödvändiga uppgifter och hjälpa till med att ta fram uppgifterna. Dotterbolagen kan använda stadens interna revision för att ordna sina egna interna revisioner. Enligt interna revisionens revisionsprogram rapporterades till allmänna sektionen om revisioner som företogs i Tikkuparkki Oy, VAV Asunnot Oy:s IT-administration och datasystem, Myyrmäen Urheilupuisto Oy (två revisioner) och Kiinteistö Oy Tikkurilan Keskustapysäköinti. Dessutom gjorde Interna revisionen efterrevisioner angående upphandlingar som genomförts av Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy:s enhet för fastighetsservice. Till stadsstyrelsen rapporterades i januari 2015 revisionsrapporterna för Kiinteistö Oy Itäkehä, Kiinteistö Oy Kehäsuora och Kiinteistö Oy Kehäportti. 44
1.6.6 Utfallet av de mål som ställts upp för Vanda stads centrala och ekonomiskt betydelsefulla dottersamfund under 2015 Stadsfullmäktige godkände 17.11.2014 i samband med stadens budget de bindande operativa och ekonomiska målen för ekonomiplaneringsperioden 2015 2018 som uppställs för dottersamfundens del. För år 2015 uppställdes för de viktigaste och ekonomiskt betydelsefulla dottersamfunden sammanlagt 25 mål. Av de uppställda målen verkställdes enligt samfundens rapportering 20 stycken fullt ut, ett genomfördes delvis medan fyra mål inte verkställdes alls. Allmänna sektionen har 14.2.2016 18, liksom stadsstyrelsen 18.4.2016 7 behandlat utfallsrapporten 2015 för de bindande målens del i Vanda stads viktigaste och ekonomiskt betydelsefulla dottersamfund. 45
RAPPORTERING ÖVER VANDA STADS BETYDANDE DOTTERSAMFUNDS BINDANDE MÅL 2015 Enligt 47, 60 och 110 i kommunallagen fattar stadsfullmäktige beslut om de centrala målen för kommunens och kommunkoncernens verksamhet och ekonomi samt om principerna för koncernstyrningen. Fullmäktige kan genom sina uppställda mål styra dottersamfunden i deras egen process för att ställa upp mål. Fullmäktiges styrning binder dock inte dottersamfunden juridiskt. De mål som uppställs av fullmäktige kan röra ett dottersamfunds ställning, verksamhetens omfattning, verksamhetsförutsättningarna (bl.a. investeringar), servicens kvalitetsnivå, prissättningsprinciperna eller avkastningskraven på kapitalet. I detta syfte är uppställandet av mål till sin karaktär indirekt, att föra fram huvudägarens vilja. Stadsfullmäktige har för dotterbolagens del godkänt 24 bindande mål för budgetåret 2015. Om hur målen utfallit rapporteras i samband med stadens delårsöversikter enligt läget 30.4, 30.8 och 31.12.2015. Bolaget Bindande mål för år 2015 Mätare för det bindande målet Mätarens utgångsnivå i slutet av år 2014 Mätarens målnivå 2015 De viktigaste riskerna som hotat genomförandet av målen Ansvarsperson /-er Väsentliga åtgärder som vidtagits under 2015 för att genomföra det bindande målet. Om målet inte genomförts, orsaken. Mätarens utfall 2015 Vanda Energikoncernen Vanda Energis kommentar: Målen är riktgivande. Bindande mål kan inte föreslås ensidigt av endast en ägare. Det är bolagets direktion som fattar beslut om mål. Rörelsevinst Meur rörelsevinst Meur 44,2 Meur Bolagets direktion har hösten 2014 sänkt målnivån för mätaren: Nytt mål 24,9 meur SIPO % SIPO % 9,50 % Bolagets direktion har hösten 2014 sänkt målnivån för mätaren: nytt mål: 4% Nya investeringar Meur Nya investeringar Meur 74,1 Meur Bolagets direktion har hösten 2014 sänkt målnivån för mätaren: nytt mål: 43 meur Det finns inga väsentliga risker inom synhåll som skulle hota genomförandet av målen. Det finns inga väsentliga risker inom synhåll som skulle genomförandet av målen. Investeringarna kommer att ligga under budgeterat, eftersom beslutet om att investera i ett biovärmekraftverk har skjutits upp. Bolaget Enligt prognos kommer rörelsevinsten att överskrida målet. 29,0 meur Bolaget Enligt prognos kommer sipo-% att överskrida målet. 5,70 % Bolaget Investeringarna förverkligas som budgeterat med undantag för genomförandet av biovärmekraftverket. 38,7meur VAV Asunnot Oy, VAV-koncernen Resultatmål Eur 14,8 Meur Koncernresultatet noll (0) Ingen risk som innebär hot mot verkställandet Nyproduktionsmål Antalet nya bostäder 182 150 200 nya bostäder Ingen risk som innebär hot mot verkställandet Bolaget VAV Asunnot Oy:s resultat 2015: +168 500,11 eur (2014: -209 960,59 eur) Bolaget Alla nya projekt färdigställdes fram till sommaren 2015 273 +22,9 milj. euro VTK Kiinteistöt Oykoncernen Vinstresultat för VTK Kiinteistötkoncernen resultat eur -260 teur positivt resultat Eventuella oförutsedda korrigeringskostnader (inte påtagliga just nu) Bolagets vd Jukka Anttila + 96 teur VTK Kiinteistöt Oy: Nivån på de kapitalhyror som tas ut av staden kapitalhyrorna i euro hålls på samma nivå som 2013 Finns inte Bolagets vd Jukka Anttila Hyresnivån hållits på samma nivå som 2013 utfall VTK Kiinteistöt Oy: Bolagets fastighetsbestånd hålls i gott skick och med en hög uthyrningsgrad. Uthyrda utrymmen st./ Utrymmen att hyra st. 95 Hyresgraden 98 % Bolagets vd Jukka Anttila Hyresgrad enligt målet 98 % VTK Kiinteistöt Oy gör upp en ny strategi under 2015 för att motsvara bolagets nya struktur och verksamhet - färdig senast 31.12.2015 Bolagets vd Jukka Anttila De beredande arbetena fortsätter. Direktionens riktlinjer för strategin i november 2015. Strategiarbetet fortsätter ej genomfört Myyrmäen Urheilupuisto Oy: Effektivisering av verksamheten Effektiviseringsprocent 1,74 meur minst 2% Bolagets vd Jukka Anttila Effektiviseringsåtgärderna lyckade. Mätaren 1,42 meur 2 % 46
Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy Kauppiaitten Kauppaoppilaitos Oy Verksamhetens effektivisering Prissänkningar + Ändring i kostnadsnivån + Resultatändring = Effektiviserings-% siffrorna i % av omsättn.) 4,6 % bindande mål minst 3 % Prognosen 2015 omfattar osäkra faktorer. En svagare resultatutveckling än väntat skulle leda till att mätaren sänks från läget 31.8. Det förefaller emellertid sannolikt att målet kan uppnås. Direktionen, vd, ledningsgruppen Sänkning av försäljningsprisen 1.1.2015; kostnadsverkan 2,2 m i relation till produktionsvolymerna och prisnivån 2014. Effektivering i användningen av arbetskraft och material. Kundtillfredsställelse Kundenkät 3,25 3,55 Effektiveringstryckets inverkan på den upplevda kvaliteten, kännedom om överenskommen servicenivå och meningsskiljaktigheter när det gäller tolkningsfrågor, avtalsstrukturens verkningar i den produktifierade tilläggsförsäljningen. Direktionen, vd, ledningsgruppen Funktionernas utveckling i enlighet med den föregående enkäten och enligt kundernas förväntningar, kvalitetsuppföljning tagen i bruk, kundserviceutbildning, separat styrgrupp för måltidsservicen 8-12/2015, utvecklingsplan för personalrestaurangerna. Personalens tillfredsställelse Personalenkäten 3,35 3,55 Ändringar som sker i serviceavtalen och omdimensioneringarna av arbetet. Direktionen, vd, ledningsgruppen Utveckling av belöningssystemet, tyhy-verksamhet, programmet för välbefinnande i arbetet Verksamhetens art Kvalitetsuppföljning, mätare Mätare i bruk från början av 2015 3,55 Ändringar som sker i produktionspersonalen, närchefernas arbetsmängd och kompetens Räkenskapsperiodens resultat Nettoresultatet 2015 645.312,- 100.000,- Resultatet kommer att vara bättre än prognostiserat; inga betydande risker. Direktionen, vd, ledningsgruppen Jussi Kurki, Sinikka Sartonen Mätarna tagits i bruk och en process uppbyggd för analys av resultaten, 716 kvalitetsrundor fördelat på verksamhetsställena under 2015, de olägenheter som uppdagats under kvalitetsinspektionerna har korrigerats utgående från resultaten. Beläggningsgrad (antal studerande) 100 % och kontrollerade inbesparingar under olika kostnadsmoment Beläggningsgrad Antalet studerande i relation till studerandekvoten 1,07 1,0 Inga betydande risker Sinikka Sartonen,Tiina Immonen Rekryteringen av studerande och stöd riktat till de studerande för att slutföra sina studier, dvs. bli utexaminerade Sysselsättningen av de studerande UKM:s inkomstindex 83 % 82 % Finlands svaga sysselsättningsläge Sinikka Sartonen,Tiina Immonen Avbrutna studier UKM:s inkomstindex 17 studerande < 20 studerande Antalet vuxenstuderande som avbrutit har ökat Väl genomförda studier samt arbets- och karriärcoachning Tiina Immonen Studiernas individualisering och studerandeservicens funktionsduglighet Upprätthållarens betygsättning av verksamheten på skalan 1 5 Kvalitetsmätare 4,7 > 4,3 (på skalan 1 5) Den offentliga förvaltningens inbesparingar och nedskärningarna i verksamhetens enhetspris Sinikka Sartonen Ekonomin har balanserats och effektiveringen av verksamheten inom studerandeservicen genomförd 1 8/2015 4,5 % 2,83 3,33 4,71 + 405 217 eur 1,06 82 % 29 studerande 4,7 47
Bolaget Bindande mål för år 2015 Mätare för det bindande målet Mätarens utgångsnivå i slutet av år 2014 Mätarens målnivå 2015 De viktigaste riskerna som hotat genomförandet av målen Ansvarsperson /-er Kiint Oy Kehäsuora Verksamheten drivs vidare på ett lönsamt sätt Resultat eur Inga jämförelseuppgifter pga fusionen positivt resultat Hyreshöjningar kan inte genomföras, kostnadsstrukturen lättar inte ännu under 2015 Bolagets vd Anssi Aittasalmi Kiinteistö Oy Kehäportti Resultatnivån bibehålls Resultat eur -128 982 positivt resultat - Bolagets vd Jukka Antila Uthyrningsnivån hålls hög Uthyrda utrymmen st./ Utrymmen att hyra st. 100 % ingen risk Bolagets vd Jukka Antila Vantaan Moottorirata Oy ökning av antalet evenemang per gren (tävlingar och läger) 20 % 120 evenemang sammanlagt 144 evenemang Direktionen och vd Räkenskapsperiodens resultat Resultat eur -16 712 Räkenskapsperiodens resultat minst noll (0) Direktionen och vd Vantaan Markkinointi Oy Räkenskapsperiodens resultat Resultat eur resultat + 17 000 resultat +/- 0 veterligen inga existerande risker Bolagets vd Kai Ketelimäki Väsentliga åtgärder som vidtagits under 2015 för att genomföra det bindande målet. Om målet inte genomförts, orsaken. Mätarens utfall 2015 Uppdateringen av hyresavtalen på gång, noggrann uppföljning av köpta tjänster, förnyelse av avtal om fastighetsskötsel Resultat + 326 684 eur Inkomstnivån bibehållits stabil. Stram kostnadsuppföljning. Nollresultat uppnåddes nollresultat Lokalerna huvudsakligen i Vanda stads egen användning. Långvariga hyresgäster i bolagets lokaler. 100 % 160 evenemang resultatet + 240 110 euro Balansering av inkomster och utgifter resultatet + 14 326 euro 48
1.6.7 Koncernbokslutet och dess nyckeltal Koncernens resultaträkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. Verksamhetsintäkter 1 020,5 990,7 1 032,7 Verksamhetskostnader - 1 862,3-1 833,3-1 868,4 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 4,3 3,0 2,9 Verksamhetsbidrag - 837,5-839,6-832,7 Skatteinkomster 934,0 923,5 915,2 Statsandelar 156,5 146,6 153,5 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 11,2 11,6 11,7 Övriga finansiella intäkter 0,8 3,1 3,2 Räntekostnader - 27,4-31,7-33,7 Övriga finansiella kostnader - 3,3-3,5-2,1 Årsbidrag 234,2 210,0 215,2 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 181,5-156,7-145,3 Differens vid eliminering av innehav - 0,2 0,0 0,0 Nedskrivningar - 0,1 0,0-0,1 Extraordinära poster 1,2 0,0 0,0 Räkenskapsperiodens resultat 53,8 53,3 69,8 Bokslutsdispositioner 0,2 0,0-22,9 Räkenskapsperiodens skatter - 6,9-9,2 0,0 Kalkylerade skatter - 3,8-3,1 0,0 Minoritetsandelar - 8,6-13,3-6,4 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 34,6 27,7 40,4 Koncernens resultaträkning, nyckeltal 2015 2014 2013 Verksamhetsintäkter/verksamhetskostnader, % 54,8 54,0 55,3 Årsbidrag/avskrivningar, % 129,1 134,1 148,0 Årsbidrag, euro/invånare 1 091,5 996,4 1 034,0 Antal invånare 214 605 210 803 208 098 49
Koncernens finansieringsanalys 2015 2014 2013 milj. milj. milj. Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 234,2 210,0 215,2 Extraordinära poster 1,2 0,0 0,0 Räkenskapsperiodens skatter - 6,9-9,2 0,0 Korrektivposter till internt tillförda medel - 35,2-34,8-42,1 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter - 318,9-471,7-376,3 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 6,0 9,1 9,6 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående aktiva 106,0 178,0 95,6 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 13,5-118,5-98,0 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning i lånefordringar 0,0-1,3-1,4 Minskning i lånefordringar 1,1 0,1 0,0 Förändringar i lånestocken Ökning i långfristiga lån 347,5 274,5 186,3 Minskning i långfristiga lån - 229,3-233,7-86,0 Förändring i kortfristiga lån - 21,7 88,2-80,3 Förändringar i eget kapital - 11,6-11,3-14,6 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förv. medel och förvaltat kapital - 0,1 0,0-0,2 Förändring i omsättningstillgångar - 6,3-23,3 44,9 Förändringar i fordringar 13,0 16,2 23,7 Förändring i räntefria skulder -110,5 35,2 34,1 Kassaflödet för finansieringens del - 18,0 144,6 106,5 Förändring i likvida medel - 31,4 26,1 8,5 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 188,6 220,0 194,0 Likvida medel 1.1 220,0 194,0 185,5 Koncernens finansieringsanalys, nyckeltal 2015 2014 2013 Utfallet av verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, 5 år milj - 391,6-346,7-279,7 Internt tillförda medel för investeringar, % 74,9 45,4 58,7 Låneskötselbidrag 1,0 0,9 2,1 Likviditet, kassadagar 28,2 31,2 29,9 50
Koncernbalansräkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. AKTIVA Bestående aktiva 3 179,7 3 110,8 2 946,0 Immateriella tillgångar 118,6 69,2 66,5 Immateriella rättigheter 8,1 10,1 10,5 Övriga utgifter med lång verkningstid 107,8 57,5 31,5 Förskottsbetalningar 2,7 1,6 24,4 Materiella tillgångar 2 726,4 2 708,5 2 564,9 Mark- och vattenområden 346,5 322,8 322,1 Byggnader 1 413,9 1 281,0 1 173,3 Fasta konstruktioner och anordningar 794,4 928,1 844,3 Maskiner och inventarier 77,7 73,6 64,2 Övriga materiella tillgångar 9,7 7,5 3,3 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 84,1 95,6 157,8 Placeringar 334,7 333,1 314,6 Andelar i intressesamfund 53,8 59,8 49,1 Övriga aktier och andelar 82,5 73,8 67,3 Övriga lånefordringar 196,5 197,6 196,2 Övriga fordringar 1,9 1,9 2,0 Förvaltade medel 3,3 3,2 3,3 Rörliga aktiva 491,4 530,5 496,3 Omsättningstillgångar 62,2 55,9 32,6 Fordringar Långfristiga fordringar 75,5 52,4 88,8 Kortfristiga fordringar 165,1 201,1 180,9 Finansiella värdepapper 9,7 13,7 10,7 Kassa och bank 179,0 207,3 183,3 AKTIVA TOTALT 3 674,4 3 644,4 3 445,6 51
Koncernbalansräkning 2015 2014 2013 milj. milj. milj. PASSIVA Eget kapital 981,8 946,8 849,2 Grundkapital 349,1 349,1 349,1 Uppskrivningsfond 0,2 0,2 0,2 Övriga egna fonder 181,31 176,04 150,1 Föregående räk.per. överskott (underskott) 416,5 393,7 309,3 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 34,6 27,7 40,4 Minoritetsandelar 88,8 91,7 59,0 Avsättningar 21,5 19,4 17,5 Pensionsavsättningar 0,6 0,8 0,8 Övriga avsättningar 20,9 18,6 16,7 Förvaltat kapital 3,9 3,8 4,0 Främmande kapital 2 578,4 2 582,7 2 389,5 Långfristigt räntebelagt främmande kapital 1 917,2 1 796,4 1 755,6 Långfristigt räntefritt främmande kapital 164,0 157,0 125,7 Kortfristigt räntebelagt främmande kapital 172,7 197,1 108,9 Kortfristigt räntefritt främmande kapital 324,6 432,2 399,3 PASSIVA TOTALT 3 674,4 3 644,5 3 445,6 Nyckeltal för koncernens balansräkning 2015 2014 2013 Soliditet, % 29,3 28,7 30,2 Relativ skuldsättning, % 121,0 124,2 112,5 Ackumulerat över-/underskott, milj. 451,1 421,4 349,6 Ackumulerat över-/underskott, /inv. 2 102,2 1 999,1 1 680,2 Koncernens lånestock 31.12, milj. 2 089,9 1 993,5 1 864,5 Koncernens lånestock 31.12, /invånare 9 738,2 9 456,8 8 959,6 Koncernens lånefordringar 31.12, milj. 196,5 197,6 196,2 Antal invånare 214 605 210 803 208 098 52
1.7 Viktiga noter i bokslutet Bokslutet kompletteras med noter för att inga faktorer i anknytning till stadens och koncernens ekonomi ska bli obeaktade när resultaträkningen och balansräkningen granskas. År 2015 uppgick stadens externa verksamhetsintäkter till 274 miljoner euro och koncernens till 1 020 miljoner euro. Av koncernens verksamhetsintäkter omfattade 35 procent allmänna förvaltningen, 29 procent social- och hälsovårdsväsendet och 27 procent verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö. Av stadens ackumulerade skatteinkomster på 934 miljoner euro utgörs 84 procent av kommunens inkomstskatt, 8 procent av samfundsskatt och 8 procent av fastighetsskatt. Under räkenskapsperioden 2015 bokförde staden 39 miljoner euro i betydande försäljningsvinster medan koncernen bokförde 37 miljoner euro. Stadens dividendintäkter uppgick till 18,5 miljoner euro år 2015, varav 18 miljoner euro från koncernen Vanda Energi. I noterna till balansräkningens aktiva specificeras stadens innehav i dottersamfund, samkommuner och intressesamfund. Ur noterna framgår även koncernens andel av respektive samfunds eget och främmande kapital samt räkenskapsperiodens över- eller underskott. I slutet av räkenskapsperioden 2015 uppgick koncernens eget kapital till 982 miljoner euro medan koncernens främmande kapital i slutet av 2015 uppgick till 2 578 miljoner euro. Koncernens andel av Vanda Energis överskott var 13,1 milj. euro och av VAV:s 18,4 milj. euro. Stadens långfristiga skuld som förfaller senare än om fem år uppgick till 464 miljoner euro i slutet av 2015. Stadens kortfristiga skulder till koncernsamfunden uppgick i slutet av år 2015 till 82 miljoner euro, varav 62 miljoner utgjordes av lån som gäller dottersamfundens koncernkonto. I slutet av år 2015 hade staden 66 miljoner euro i kortfristiga resultatregleringar, varav 94 procent bestod av periodiseringar av löner och lönebikostnader. Koncernen hade 121 miljoner euro i resultatregleringar, varav 86 procent utgjordes av periodiseringar av löner och lönebikostnader. En genomgång av noterna som gäller borgensförbindelser och ansvarsförbindelser ger vid handen att staden inte har sådana skulder där säkerheterna utgörs av inteckningar eller pantsatta aktier. Inom koncernen uppgick däremot de inteckningar i fastigheter som ställts som säkerhet i slutet av 2015 till 926 miljoner euro, medan bokföringsvärdet av pantsatta aktier uppgick till 20 miljoner euro och de övriga borgensförbindelserna till 5 miljoner euro. Vid utgången av räkenskapsperioden uppgick stadens borgensförbindelser som ställts för samfund hörande till en och samma koncern till 482 miljoner och för övriga samfund till 21 miljoner euro. Stadens övriga ansvarsförbindelser utgörs av en andel på 1 005 miljoner euro i Kommunernas garanticentrals borgensansvar samt avtals- och leasingansvar på 355 miljoner euro. Koncernens leasing- och övriga ansvar uppgick i slutet av år 2015 till 384 miljoner euro. De nominella värdena för öppna derivatavtal inom koncernen uppgick till 606 miljoner euro och marknadsvärdena till -26 miljoner euro. 53
1.8 Behandlingen av räkenskapsperiodens resultat Vanda stads resultat för räkenskapsperioden uppvisar före ändringar i avskrivningsdifferensen, reserver och fonder ett överskott på 1 350 516,52 euro. I resultatet ingår resultaten för stadens affärsverk och fonder, vilka behandlas i affärsverkens och fondernas egna bokföringar enligt bokföringsbestämmelserna. Stadsstyrelsen föreslår följande inför behandlingen av resultatet för räkenskapsperioden 2015: Vid Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk upplöses en investeringsreserv på sammanlagt 1 076 338,05 euro, vilket utgörs av en ökning av avskrivningsdifferensen, för att täcka anskaffningsutgifterna för tillgångar i bestående aktiva som ska avskrivas. De avskrivningar på 192 338,65 euro som gäller de avskrivningar i bestående aktiva som anskaffats genom investeringsreserveringen bokförs som en minskning av avskrivningsdifferensen. Direktionen för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk föreslog att det ur räkenskapsperiodens överskott görs en investeringsreservering på 1 200 000,00 euro som riktas till kommande investeringar i materiel enligt investeringsprogrammet. Vid Affärsverket Företagshälsan i Vanda upplöses en investeringsreserv på 42 696,61 euro, varvid avskrivningsdifferensen ökar medan de avskrivningar på 33 660,39 euro i bestående aktiva som gäller den egendom som anskaffats via investeringsreserven bokförs som en minskning av avskrivningsdifferensen. Överskottet på 1 722 933,93 euro i Vanda stads bostads-, fastighets- och byggnadsfond bokförs som en ökning i fonden och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. Underskottet på 963 802,96 euro i Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena bokförs som en minskning i fonden och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. Underskottet på 41 390,52 euro i Fonden för social kreditgivning bokförs som en minskning i fonden och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. Skadefondens underskott på 1 003 413,00 euro bokförs som en minskning i fonden och sammanförs med stadens bokslut i enlighet med fondens stadgar. Räkenskapsperiodens resultat efter behandlingen: Direktionen för Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk föreslår att räkenskapsperiodens överskott på 165 959,23 euro överförs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder under eget kapital i balansräkningen. Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda föreslår att räkenskapsperiodens överskott på 560 933,99 euro överförs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder under eget kapital i balansräkningen och att 141 000,00 euro av det överskott som uppkommit i balansräkningen under tidigare räkenskapsperioder överförs till Vanda stads egna kapital i balansräkningen, i bokföringen för räkenskapsperioden 2016. Direktionen för Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda föreslår att räkenskapsperiodens överskott på 41 339,33 euro överförs som en post under eget kapital i balansräkningen. Det kumulativa underskottet som bildats under eget kapital kan inte täckas med underskottet från 2015. 54
Underskottet i Affärsverkets för mun- och tandhälsa grundkapital ska i enlighet med gällande normer täckas under de kommande åren. Affärsverket har en plan, genom vilken underskottet kommer att täckas under de följande åren Överskottet från Vanda stads räkenskapsperiod, 662 128,11 euro, överförs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder. 2. Budgetens utfall 2.1 Utfallet för de bindande målen Utfallet av de bindande målen under 2015 För år 2015 ställde fullmäktige upp sammanlagt 28 bindande mål. Av målen fullföljdes 13 helt och hållet, medan sju fullföljdes rätt väl, fyra i någon mån och fyra inte fullföljdes överhuvudtaget. Åtgärderna för att balansera och utveckla ekonomin (TVO-fortsättningsåtgärderna) för åren 2015 2017 behandlades vid fullmäktigeseminariet våren 2015 och godkändes i samband med rambeslutet. Stadens (exkl. affärsverken och fonderna) investeringsdels netto utan investeringsutgifterna för Ringbanan och Ring III under 2015 uppgick till 98,3 milj. euro. Stadens bruttoinvesteringar sammanlagt uppgick till 146,1 milj. euro, bortsett från Ringbanan och Ring III uppgick summan till 113,4 milj. euro. Stadens inkomstbas stärktes genom att markförsäljningen effektiviserades, under 2015 fick staden 37,3 miljoner euro i inkomster från markförsäljning, varav 6,7 milj. euro kom från området i Kivistö. Målnivån för det bindande målet överskreds med 5,3 milj. euro. Samarbetsparternas byggande av bostäder i Kivistö var mycket livligt och bostadsbyggnationen främjades genom planläggning i rask takt. I Kivistö centrum färdigställdes 15 flervåningshus medan 14 flervåningshus var under uppbyggnad. I Käinbybacka är 6 flervåningshus under uppbyggnad vid årsskiftet 2016. Bostadsmässan arrangerades i Kivistö 10.7 9.8.2015. Antalet mässbesökare var 138 748 stycken. Enligt en analys av bostadsmässans publicitet var den i allmänhet positiv under den tid bostadsmässan pågick. Inom markanvändningen prioriterades planläggningen och byggandet av centrumen och kollektivtrafikszonerna, liksom bevarandet av grönzoner: partnerskapstävlingarna för centrumen i Mårtensdal och Korso genomfördes, likaså genomfördes partnerskapstävlingen för Myrbacka. Antalet nya bostäder som planlagts till Dickursby uppgick till 1 255. Trafiken på Ringbanan inleddes 1.7.2015 helt enligt målet. Staden skapade förutsättningar för en högklassig och mångsidig bostadsproduktion: Under 2015 färdigställdes 2 689 nya bostäder i Vanda, vilket överskrider det bindande målet med 689 stycken. Vidare överlät staden 33 stycken egnahemshustomter under 2015, då avsikten var att överlåta minst 80 tomter. Livskraftsprogrammet genomfördes: Bland annat verksamhetskonceptet med en Köpcenterakademi har grundats i samarbete med partners. Av åtgärderna har dessutom verkställts t.ex. grundandet av en företagsaccelerator och produktifieringen av toppturistmålen. Utbildningsgarantin genomfördes; 98,5 procent av dem som gått ut den grundläggande utbildningen fick en plats inom fortsättningsutbildningen. Omkring 0,7 % av dem som gått ut den grundläggande utbildningen hade på hösten någon annan fästpunkt ute i arbetslivet, moderskapsledig eller utomlands för att arbeta eller studera. 55
Planeringen och utförandet av tjänster i interaktion med kunderna etablerades som verksamhetssätt inom stadens olika verksamhetsområden: Inom stadsplaneringen har invånarna gjorts delaktiga bl.a. i arbetet med att göra upp en planstomme för Aviapolis, planeringen av områdena Kivistö och Backas gård, samt arbetet med att utarbeta en utvecklingsplan för Hanaböle träsk. Inom invånarservicen lade man särskild vikt vid att verkställa delaktighetsmodellen. Hälsostationernas verksamhet med erfarenhetssakkunniga inom missbrukararbetet utvidgades till flera hälsostationer. Man har bland annat utvecklat utdelningen av vårdartiklar genom att intervjua patienterna. Inom den grundläggande utbildningen har eleverna och vårdnadshavarna hörts genom webbenkäter som rört lärandet och stödet för lärandet. Målnivån uppnåddes inte när det gäller att minska på sjukledigheterna bland de anställda, sjukfrånvaroprocenten uppgick till 4,52. I jämförelse med läget i slutet av år 2014 (4,58%) var utfallet en smula bättre. 56
Bindande mål för år 2015 Mätare för det bindande målet Mätarens utgångs-nivå i slutet av Mätarens målnivå 2015 Ansvarsperson/-er Centrala åtgärder 1.1 31.12.2015 för att förverkliga det bindande målet 2013 Stadens ekonomi i balans Strategiskt mål 1 Balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin fullföljs 1.1 Maximum för Verksamhetsbidragets tillväxt- Verksamhetsbidragets verksamhetsbidragets % tillväxt-% under 2013 var tillväxtprocent 1,9 Verksamhetsbidragets tillväxt 1,7 % i relation till BDG 2014 Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Patrik Marjamaa Verkställandet av budgeten och de utvecklingsåtgärder som ingår i den. 1.2. Investeringstak för år 2015. Bruttoinvesteringarna 2015 (exklusive Ringbanan och Ring III) 99 milj. euro 100 miljoner euro (exklusive Ringbanan och Ring III) Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Patrik Marjamaa Anpassning av investeringsprogrammet till budgetramarna i alla projektgrupper. 1.3. Kollektivtrafikens kommunandel är ca 50 % (inkomster/utgifter) utan kollektivtrafikens infrastrukturersättningar. Infrastrukturersättningarna (utgifter/inkomster) fastställs i samband med HRT:s budgetförslag. Kollektivtrafikens kommunandel i % exkl. infrastrukturersättningar 49,7 % (utgångsnivån korrigerad) ca 50 % (via kollektivtrafikutbudet och biljettpriserna kan man påverka möjligheterna att uppnå målet). Hannu Penttilä Vandas driftsplan för kollektivtrafiken 2015 ligger på 47 miljoner euro. 1.4. Åtgärderna för att balansera upp och utveckla ekonomin uppdateras och behandlas vid fullmäktigeseminariet våren 2015. Åtgärderna definierade. Vidtagna åtgärder enligt balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin (TVO) före slutet av 2013. Åtgärderna har uppdaterats och behandlats vid fullmäktigeseminariet våren 2015. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Patrik Marjamaa Förslagen till fortsatta åtgärder inom ramen för TVO bereddes under våren 2015 och behandlades vid fullmäktigeseminariet våren 2015. TVO:s fortsättningsåtgärder godkändes i samband med rambesluten för budgeten 2016 som togs 15.6.2015. Mätarens/mätarnas läge 31.12.2015 Hur målet utfallit Målet förverkligades: - helt och hållet - rätt väl - i någon mån - inte alls Verksamhetsbidragets tillväxt-% under 2015 var 0,9. Målet nåddes i sin helhet. Stadens (exkl. affärsverken och fonderna) netto i investeringsdelen utan Ringbanans och Ring III:s investeringsutgifter uppgick till 98,3 milj. euro under år 2015. Stadens sammanlagda bruttoinvesteringar uppgick till 146,1 milj. euro, borträknat Ringbanan och Ring III uppgick de till 113,4 miljoner euro. Investeringsutgifterna för år 2015 i bokföringen ökade i och med att inlösningen av Dixi bussterminal på 6,8 milj. euro överfördes från år 2014 till år 2015 samt de bokföringsmässiga investeringsutgifterna för markområden som emottagits som ersättning för kommunalteknik i markanvändningsavtal. Borträknat dessa specialfall lade sig basnivån för investeringarna 2015 också räknat i brutto enligt det önskade investeringstaket. Målet nåddes rätt väl. Kommunernas andel av HRT:s verksamhetsintäkterunder 2015 var 48,6 %. Målet nåddes i sin helhet. TVO:s fortsättningsåtgärder inom varje verksamhetsområde har behandlats vid fullmäktigeseminariet våren 2015 och godkänts i samband med rambeslutet för budgeten 2016. Målet nåddes i sin helhet. 57
Bindande mål för år 2015 Mätare för det bindande målet Mätarens utgångs-nivå i slutet av Mätarens målnivå 2015 Ansvarsperson/-er Centrala åtgärder 1.1 31.12.2015 för att förverkliga det bindande målet 2013 2.1. En lyckad medelanskaffning och behärskad ränterisk. Den genomsnittliga lånemarginalen. Kommunsektorns genomsnittliga lånemarginal Vanda stads genomsnittliga lånemarginal är lägre än den genomsnittliga lånemarginalen inom kommunsektorn. Martti Lipponen Rapporteringsansvar: Pirjo van Nues Förhandlingar förda med finansiärer. Nya skyddande åtgärder företogs inte under 2015, vilket var ett strategiskt beslut. Därmed har man låtit ränterisken växa. Låneportföljens duration (= låneportföljens genomsnittliga räntebindningstid) Duration 0,6 Durationen större eller lika stor som 0,6 Martti Lipponen Rapporteringsansvar: Pirjo van Nues Låneportföljens ränteutgifter Ränteutgifter 9,7 miljoner euro Ränteutgifter max. 20,2 milj. euro Martti Lipponen Rapporteringsansvar: Pirjo van Nues Strategiskt mål 3. Stadens inkomstbas stärks 3.1. Staden får minst 32 Vinsterna från miljoner euro i inkomster från markförsäljning, dessutom markförsäljning under 2015. rapporteras Kivistös andel av markförsäljningsvinsterna. 30 + 4 milj. euro 32 milj. euro Hannu Penttilä Tomtförsäljningen, särskilt försäljningen av bostadstomter har varit livlig. Strategiskt mål 4. Partnerskap utnyttjas 4.1. Att partnerskapsprojekten Framgångsrika och bostadsmässan i Kivistö når partnerskapsprojekt. framgång Ej klar. Lyckat samarbete med partners. Hannu Penttilä Bostadsbyggandet i Kivistö är tack vare samarbetsparternas aktivitet livligt i gång och det nya bostadsbyggandet har främjats genom rask detaljplanering. Bostadsmässans genomslagskraft Bostadsmässans synlighet i olika medier Hannu Penttilä Bosatsmässan arrangerades i Kivistö 10.7 9.8.2015. Antalet mässbesökare var 138 748 stycken. (jfr år 2014 Jyväskylä 114 941 besökare och år 2013 Hyvinge 131 030 besökare.) En informationsbyrå där representanter för staden och Andelslaget bostadsmässan arbetade, betjänade medierna på mässområdet. Under mässans gång skickades 13 informationsmaterial till media där man lyfte fram intressanta detaljer från mässan och marknadsförde Kivistö som boningsort, Ringbanan inte att förglömma. Innehåll producerades också aktivt för olika kanaler inom sociala media. Mätarens/mätarnas läge 31.12.2015 Hur målet utfallit Målet förverkligades: - helt och hållet - rätt väl - i någon mån - inte alls Nya lån på sammanlagt 102 miljoner euro lyftes, dessutom betalade staden i förtid tillbaka ett lån på 50 miljoner euro och återfinansierade det till förmånligare villkor. Lånet lyftes på ytterst förmånliga villkor och med längre maturitet än år 2014. Målet nåddes i sin helhet. Durationen har sjunkit från år 2014 vilket betyder att ränterisken har ökat. Det är ett medvetet val, vilket framgår av stadens ränteutgifter för år 2015, dessa underskrider helt klart budgeten, Slutlig ränteutgiftsprognos ca 5,9 milj. euro. Vinsten från markförsäljning uppgick 31.12.2015 till 37,3 milj. euro, varav 6,7 milj. euro från Kivistöområdet. Målet nåddes i sin helhet. Samarbetet med samarbetsparterna har framskridit väl. I Kivistö centrum färdigställdes 15 flervåningshus under 2015 medan 14 flervåningshus var under uppbyggnad. I Käinbybacka är 6 flervåningshus under uppbyggnad. Enligt en analys av bostadsmässans publicitet var den i allmänhet positiv under bostadsmässan. Enligt det medieuppföljningsredskap med namnet Cision som Andelslaget Finlands Bostadsmässa använder sig av var antalet medieträffar under mässan i Vanda 648 stycken till antalet (jfr 261 st. för år 2014 i Jyväskylä). Antalet representanter för medierna som besökte bostadsmässan i Vanda uppgick till 826 (jfr 464 i Jyväskylä 2014). Målet nåddes i sin helhet. 58
Stadens struktur förtätas och harmoniseras Strategiskt mål 5. Stadsstrukturen och servicestrukturen stöder sig på spårbunden trafik och kollektivtrafikens kvalitetskorridorer 5.1. Planläggningen och byggandet av centrumen och kollektivtrafikszonerna prioriteras, liksom bevarandet av grönzoner. Partnerskapstävlingarna för centrumen i Mårtensdal och Korso genomförs enligt tidtabellen. Ej klar. Lyckat samarbete med partners. Hannu Penttilä Planläggningsarbetet för Korson torni, Korsohuset och Korso centrum. Överläggningar med vinnarna i tävlingarna om Mårtensdals centrumkvarter (Laajavuoren koulu) och Martinkeskus för verkställandet av områdena. Tävlingen för Korso har hållits. Planen för Korson Torni har hållits framlagd 21.10 19.11.2015 Tävlingarna om Mårtensdals centrumkvarter och köpcentret Martinkeskus har hållits och vinnarna utsetts. Stadsfullmäktige godkände 14.12.2015 detaljplanerna för Centrumkvarteret (nr 002031) och köpcentret (nr 002178). Om planbeslutet för köpcentret har besvär inlämnats till Helsingfors förvaltningsdomstol. Målet nåddes i sin helhet. En partnerskapstävling arrangeras i Myrbacka och centrumet nyplaneras tillsammans med stadens samarbetspartners. Ej klar. Lyckat genomfört samarbete tillsammans med partners. Hannu Penttilä Utvärdering av tävlingsförslag. Tävlingen hållen. Det inkom 9 tävlingsförslag. Stadsstyrelsen utsåg vinnaren 14.12.2015. Antalet nya bostäder och arbetsplatser som planerats i Dickursby. Nuläget 500 bostäder och 50 arbetsplatser Hannu Penttilä Antalet bostäder i de detaljplaner som vunnit laga kraft under 2015 är 1 255 st. Sedan 2013 har planer trätt i kraft omfattande 1 400 st. bostäder samt 80 st. arbetsplatser. 5.2. Trafikeringen av Ringbanan inleds senast 1.7.2015. Den tidpunkt då trafiken inleds på Ringbanan Byggandet av Ringbanan pågår. 1.7.2015 Hannu Penttilä Trafiken på Ringbanan inledd 1.7.2015. Trafiken på Ringbanan inledd 1.7.2015. Målet nåddes i sin helhet. 5.3. Tillsammans med Vanda Energi Ab låter staden genomföra en utredning om minskningen av växthusgasutsläppen med 30 procent fram till år 2020 och med 40 procent före år 2030 i jämförelse med år 1990. Utredningen över utsläppens minskning genomförd. I Vanda stad har ingen sådan utredning genomförts som föreslagits i initiativet från stadsdirektörernas miljönätverk, för att så kostnadseffektivt som möjligt uppnå ett mål som är stramare än tidigare. Utredningen över utsläppsminskning visar på de åtgärder som gör det möjligt att på det mest kostnadseffektiva viset nå målet på 30 procent fram till år 2020 och målet på 40 procent före år 2030. Hannu Penttilä Utredningsarbetet färdigställdes i januari 2016. Resultaten presenteras för miljönämnden och vidare för stadsstyrelsen och - fullmäktige under våren 2016. I utredningsutkastet finns förslag på åtgärder. Målet nåddes delvis. 59
Strategiskt mål 8. Bostadsbyggandet är högklassigt och sker till rimliga kostnader 8.1. Staden skapar Antalet färdigställda bostäder 1 675 2 000 Hannu Penttilä Bostadsbyggandet i Kivistö är livligt och möjligheterna att bygga förutsättningar för en (över antalet färdigställda bostäder har främjats genom rask detaljplanering, särskilt då i högklassig och mångsidig bostäder rapporteras även Kivistö och centrumen. Under år 2015 koncentrerades bostadsproduktion på 2 000 enligt besittningsform enligt bostadsbyggnationen till områdena utmed Ringbanan. Av bostäder. MBT-uppföljningens tidtabell bostäderna som byggdes under 2015 uppfördes något mer än en och i anslutning till bokslutet). tredjedel i Dickursby, en knapp tredjedel i Kivistö och en knapp fjärdedel i Myrbacka storområde. Minst bostäder färdigställdes i Björkby och Håkansböle storområden. I Vanda färdigställdes 2 689 nya bostäder under år 2015. Av bostäderna är 200 st. i egnahemshus, 102 i parhus, 124 i radhus och 2 263 i flervåningshus eller byggnader av annat slag. 8.2. Staden överlåter 80 egnahemshustomter. Antalet överlåtna tomter för egnahemshus. 83 80 Hannu Penttilä I fortlöpande försäljning har 37 tomter varit, 4 tomter omfattades våren 2015 av anbudsförfarande medan 2 tomter kunde ansökas under bostadsmässan, hösten 2015 ordnades allmän ansökan av 19 tomter. Staden bjöd ut 7 småhustomter i bostadsmässområdet, varav samtliga blivit sålda. Sammanlagt 33 tomter har överlåtits. (tomtaffärerna från höstens tomtansökan görs upp under 2016). Målet nåddes i sin helhet. Målet nåddes överhuvudtaget inte. 60
Stadens livskraft stärks Strategiskt mål 9. Närings- och sysselsättningspolitiken genomgår förnyelse och minskar arbetslösheten och ökar antalet arbetsplatser i Vanda. 9.1. Relativt sett utvecklas Vandas sysselsättningsläge bäst av alla städer i huvudstadsregionen. Arbetslöshetsgraden sjunker eller förblir oförändrad i jämförelse med Helsingfors och Esbo (läget 31.12.). Vanda 10,5 %, ändring +1,6 % Helsingfors 10,3 %, ändring 1,9 % Esbo 8,4 %, ändring +1,9 % Vanda -0,4 % i relation till Helsingfors Jaakko Niinistö, José Valanta Rapporteringsansvar: Jaakko Niinistö Sysselsättningsservicen har fortsatt sitt effektiva och resultatgivande arbete i ett sysselsättningsläge fullt av utmaningar. Antalet långtidsarbetslösa minskar eller genomgår ingen relativ ökning i jämförelse med Helsingfors och Esbo (läget 31.12). Vanda 2 922, ändring +10,9 % Helsingfors 8 515, ändring +40,1 % Esbo 2 896, ändring +71,4 % 2 500 Jaakko Niinistö Genom det s.k. Arbetsspåret har man väsentligt minskat ökningen i antalet långtidsarbetslösa i Vanda. I relation till utgångsläget 2013 har ökningen i antalet långtidsarbetslösa varit betydlig mer moderat i Vanda jämfört med Esbo och Helsingfors. Arbetsmarknadsstödets kommunandel. 11,5 milj. euro 14,2 milj. euro Jaakko Niinistö Man utvecklade vidare det sektorövergripande samservicekonceptet för sysselsättning. Den rehabiliterande arbetsverksamhetens volymer utökades. Obs. Lagändringen från och med 1.1.2015 ökade kommunernas andel i finansieringen av arbetsmarknadsstödet. Lagändringen höjde kommunernas arbetsmarknadsstödsutgifter i betydande grad. Antalet unga arbetslösa under 25 år minskar eller genomgår ingen relativ ökning i jämförelse med Helsingfors och Esbo (läget 31.12). Vanda 1 209, ändring +32,3 % Helsingfors 3 014, ändring +33,5 % Esbo 1 100, ändring +57,1 % 850 Jaakko Niinistö, Elina Lehto-Häggroth Rapporteringsansvar: Jaakko Niinistö Genom Petraprojektet har man stoppat upp ökningen i ungdomsarbetslösheten. I jämförelse med utgångsläget 2013 har den relativa ökningen i antalet unga arbetslösa varit långsammare i Vanda jämfört med Helsingfors och Esbo. Antalet utländska arbetslösa (korrigerad term) minskar eller ökar inte relativt i jämförelse med Helsingfors och Esbo (läget 31.12). Vanda 2 596, ändring +21,3 % Helsingfors 6 680, ändring +24,5 % Esbo 2 160, ändring +33,7 % 2 300 Jaakko Niinistö För invandrarnas räkning finns egna arbetstränare och startgrupper inom arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Språkutbildningen riktad till invandrare har utökats. Arbetslöshetsgraden 12/2015: Vanda 12,6 %, årlig ändring +1,0 procentenheter Esbo 10,7 %, årlig ändring +1,0 procentenheter Helsingfors 12,7 %, årlig ändring +0,8 procentenheter Antalet långtidsarbetslösa 12/2015: Vanda 5 002, årlig ändring +35,0 % Esbo 6 025, årlig ändring +45,5 % Helsingfors 16 292, årlig ändring +29,9 % Under 2015 låg arbetsmarknadsstödets kommunandel på 18 682 354 euro. Antalet arbetslösa under 25 år 12/2015: Vanda 1 456, årlig ändring 9,6 % Esbo 1 448, årlig ändring +1,7 % Helsingfors 3 713, årlig ändring -3,3 % Antalet utländska arbetslösa 12/2015: Vanda 3 176, årlig ändring 4,2 % Esbo 3 203, årlig ändring +17,1 % Helsingfors 8 071, årlig ändring +3,4 % Målet nåddes överhuvudtaget inte. 61
9.2. Livskraftsprogrammet förverkligas för att stärka stadens sysselsättningsläge och livskraft. 9.3. Sysselsättningen stöds genom smidiga dagvårdstjänster. Grundandet av en företagskuvös av nytt slag utredning om möjligheterna att starta upp en företagskuvös. En köpcenterakademi förverkligas ett företagsbaserat utbildningsprogram byggs upp tillsammans med köpcentrum och läroanstalter i en köpcentermiljö. Produktifieringen av toppturistmålen Toppturistmålen klargörs och produktifieras under 2015. När någon fått ett arbete ordnas dagvårdsplats inom 2 veckor. Vanda har ingen företagskuvös och någon plan på en sådan har inte uppgjorts. Utredningsarbetet är klart och Vanda har fått ett kuvöskoncept som är genomförbart. Ett koncept av samma slag som köpcenterakademin finns varken i Vanda eller någon annan stans i vårt land. En köpcenterakademi har grundats och de första studerande avlägger sina studieperioder i köpcentermiljö. Turistmålen i Vanda är utspridda och odefinierade. Vandas turismobjekt har definierats, produktifierats och marknadsförs aktivt som en del av huvudstadsregionens turistmål. 2 veckor 2 veckor eller på en vecka från klubb till dagvård José Valanta Processen för att bygga upp en företagskuvös/acceleratorenhet med namnet Turbiini har inletts i samarbete mellan Vanda stad och stadens verksamhetsområden, områdets läroanstalter, näringslivets organisationer samt regionala partners. José Valanta Köpcenterakademins verksamhetskoncept har grundats som ett samarbete mellan Kauppaiaiden kauppaoppilaitos Mercuria, Jumbos och Flamingos köpmannaföreningar samt staden. José Valanta Åtgärder för att organisera processen för att definiera toppturistmålen har påbörjats. Arbetet färdigställdes mot slutet av 2015. Elina Lehto-Häggroth Rapporteringsansvar: Sole Askola-Vehviläinen När ett barns vårdnadshavare ansöker om dagvårdsplats på grund av att man fått arbete, ordnas denna plats inom två veckor och i mån av möjlighet med beaktande av familjens önskemål om vårdplatsens läge. Förstahandsval i fråga om dagvårdsplatser kan inte till alla delar uppfyllas, mitt under ett verksamhetsår, men strävan är att en dagvårdsplats ska gå att ordna så att familjens trafikförbindelser och transportmöjligheter beaktas. Verksamheten har inletts vid Technopolis i Vanda. I företagsacceleratorn Turbiini verkar redan flera startupföretag. Målet nåddes i sin helhet. Verksamheten är i gång. Utredningen utförd. Förverkligades. Målet nåddes i sin helhet. 62
Strategiskt mål 10. Stadens attraktivitet som boningsort förbättras och invånarna upplever sitt eget lokalsamhälle och därigenom Vanda som sin hemstad 10.1. Vanda marknadsförs som Undersökning om viljan till Enkäten från år 2013 I enkäten 2014 har resultatet José Valanta Marknadsföringen av Vanda som boningsort har genomförts i boningsort för dem som bor i flyttning. förbättrats. stadens egna kanaler (Vandakanalen, Asukaslehti) och i andra kommuner och arbetar synnerhet via bostadsmässan och i de publikationer som här. offentliggjorts i detta sammanhang. Marknadsföringen av Kivistö/Lejle/Käinbybacka och stadsdelarnas broschyrer. Staden som boningsort har också marknadsförts i VR:s närtåg. Dessutom genomfördes en bilaga som presenterade boendevillkoren i Vanda, vilken delades ut som ett instick i HS. Resultaten från enkäten om flyttningsbenägenheten har inte funnits tillgängliga. 10.2. Stadsdelarna lyfts fram i stadens egna kanaler på ett mångsidigt vis och så att kommuninvånarna involveras. 10.3. Genomförs ett temaår för att fästa uppmärksamheten vid stadens bäckmiljöer. Användningen av stadens egna informationskanaler. De genomförda åtgärderna rapporteras. Strategiskt mål 13. Vandabornas utbildningsnivå och kompetens stärks 13.1. Utbildnings- och ungdomsgarantin förverkligas Procentandelen som fått plats vid fortsatt utbildning efter den grundläggande utbildningen. Nuläget. Alla stadsdelar har varit synliga på ett nytt sätt och en aktiv dialog har väckts. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: José Valanta Stadsdelarna har synts i Asukaslehti i form av olika teman samt i Vandakanalen. Verkställandet fortsätter under år 2016. Temaårets åtgärder. Hannu Penttilä Om bäckmiljöerna har det informerats på olika sätt: bl.a. en utställning i Dixi, via Asukaslehti och sociala media, genom att delta i olika evenemang och ordna talkon för att få borta invandrararter från bäckslänter och naturutfärder med fiskelek som tema, samarbete med olika organisationer och genom att ordna en Ekogärningstävling med vattentema (bildningsväsendet). 98,4 % 99 % Elina Lehto-Häggroth Rapporteringsansvar: Paula Ylöstalo-Kuronen Uppföljning av antalet startplatser i relation till storleken på den årsklass som avslutar sin grundläggande utbildning. Man har ansökt och fått anordningstillstånd för att arrangera utbildning som förbereder för grundläggande yrkesutbildning. Enligt uppgifterna från publiceringen i juni av resultaten från gemensamma ansökan fick 95 % av dem som gått ut den grundläggande utbildningen plats i fortsatt utbildning. För dem som blev utan plats ordnades situationen under juli augusti så att 98,5 % av dem som gått ut grundskolan under hösten fick plats i gymnasium, yrkesinriktad utbildning eller någon förberedande utbildning. Omkring 15 ungdomar, dvs. 0,7 % av dem som gått ut den grundläggande utbildningen hade på hösten någon annan fästpunkt (i arbetslivet, moderskapsledig eller utomlands för att arbeta/studera). I slutet av augusti var omkring 20 ungdomar utan plats, dvs. 0,9 % av alla elever som gick ut den grundläggande utbildningen våren 2015. 13.2. 13.2 Antalet avbrutna studier inom yrkesinriktad utbildning minskar. Procenttalet studerande som avbryter sina examensinriktade studier och förberedande utbildningar. 10,4 % 9 % Elina Lehto-Häggroth Rapporteringsansvar: Paula Ylöstalo-Kuronen Alternativa studiemetoder har utvecklats och prövats. Planerats verksamhetsmodeller som utökar delaktighet och snabb respons samt utveckling av personalens kompetens i anslutning till handledning och stöd. Påbörjats. Målet nåddes rätt väl. Genomfört. Målet nåddes rätt väl. Åtgärderna genomförda. Målet nåddes rätt väl. 98,50 % Målet nåddes rätt väl. 14,50 % Målet nåddes överhuvudtaget inte. 63
Servicen förnyas Strategiskt mål 15. Tjänsterna i förnyelse stärker invånarnas välfärd 15.1. Åtgärderna i de program som främjar invånarnas hälsa och välfärd genomförs inom respektive verksamhetsområde. Befolkningens hälsa förbättras mätt med Fpa:s prevalensindex. Vandas prevalensindex 89,5 (läget i slutet av år 2012) Befolkningens hälsa förbättras Jukka T. Salminen Målet för social- och hälsovårdsväsendets servicehelhet är att stödja befolkningens hälsa och välfärd. Åtgärder för att bistå befolkningen i arbetet för att ändra på levnadsvanorna, upprätthålla välfärden och självvården utvecklas kontinuerligt. Under 2014 togs en e-portal som stödjer befolkningens självvård i bruk. Den elektroniska och kostnadsfria hälsogranskningen och - coachningen har marknadsförts och hälsogranskningsblanketten har tagit i bruk vid de anställdas besök i företagshälsovården samt på hälsostationerna för årskontrollerna av kroniker. Sammanlagt 1 495 personer under 2015 stod som inregistrerade användare i det elektroniska hälsogransknings- och hälsocoachningsprogrammet och av dessa hade 1020 fullgjort hälsogranskningen fullt ut. Andelen förtidspensionerade personer i åldrarna 25 64 år minskar. 5,5 % (läget i slutet av 2012) Man lyckas få ner antalet personer som anhåller om invalidpension. Jukka T. Salminen Målet för social- och hälsovårdsväsendets servicehelhet är att stödja befolkningens hälsa och välfärd, vilket också bidrar till att stödja upprätthållandet av befolkningens arbetsförmåga och rehabilitering. Andelen personer som fyllt 75 år och bor i sitt eget hem ökar. Rökningen bland studerande i yrkesläroanstalter minskar. 91,9 % 92,5 % Jukka T. Salminen Klientrådgivningen och servicehandledningen i västra Vanda etablerades permanent och verksamheten utvidgades till östra Vanda. Klienterna tilldelades egna ansvariga arbetstagare. Dagsjukhusrehabiliteringen och besöken på geriatriska mottagningen har utökats för att stödja äldre och minnessjuka personers boende kvar i hemmet. Av första och andra årskursens studerande vid yrkesläroanstalterna var det 37 % av pojkarna och 43 % av flickorna som röker dagligen (skolhälsoenkäten 2013) a) rökningen minskar från nivån 2013 b) rapportering verksamhetsområdesvis om de åtgärder som vidtagits för att minska ovannämnda studerandes rökning. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Det i samarbete med bl.a. Varia genomförda projektet "Tupakatta paras amiksessa" (Utan tobak i yrkesskolan) avslutades 2015. I projektet utvecklades åtgärder för att minska på rökning genom att använda social marknadsföring som metod. I maj färdigställdes på åtgärd av Laurea en målgruppsanalys av ungas åsikter om rökande och rökfrihet. För de studerande ordnades ett servicedesignförsök på temat rökning och rökfrihet. Från början av 2015 erbjuder Varia de studerande en valfri kurs med namnet Rökfritt liv. För ett fortsättningsprojekt ansöktes finansiering ur anslagen för hälsofrämjande åtgärder, men finansieringen beviljades inte. Vandabornas sjuklighet minskade något jämfört med åren innan och prevalensindexet för år 2014 var 88,4. Läget avseende sjukligheten är fortsättningsvis bättre än genomsnittet i landet (index=100). Uppgifterna för 2015 på riksnivå är ännu inte tillgängliga. Under 2014 var 5,1 % av Vandas befolkning i åldrarna 25 64 år förtidspensionerade. Uppgifterna för 2015 på riksnivå är ännu inte tillgängliga. Av dem som fyllt 75 år bodde 92,2 % i eget hem 31.12.2015. I den skolhälsoenkät 2015 som genomfördes av THL förekom tekniska problem, vilket medförde att det inte går att få kommunvisa resultat och man därför inte kan följa upp situationen. Målet nåddes rätt väl. 64
15.2. Genom stadens förebyggande åtgärder minskas behovet av barnskydd. Barnskyddets klientantal 9,1 % av Vandabor i åldern 0 17 år, 4 083 olika barn (BS 2013) 8,9 % av Vandabor i åldern 0 17 år Jukka T. Salminen Den nya socialvårdslagen betonar förebyggande arbete och att man ska kunna få service utan klientskap inom barnskyddet. För att minska behovet av barnskydd inom verksamhetsområdet tog man i bruk nya operativa modeller för tidiga stödinsatser. Det nya teamet för tidiga stödinsatser inledde sitt arbete fr.o.m. 1.6.2015. Familjearbetet enligt socialvårdslagen togs i bruk och hemservicen för barnfamiljer utökades. Inom hälsotjänsterna utvecklades och togs en modell för tidig intervention i anslutning till barnskyddet i bruk. Under 2015 var totalt 4 146 olika barn klienter inom barnskyddets systematiska socialarbete, vilket är 396 barn färre än året innan (i siffran ingår inte klientskap som resulterat i barnskyddsanmälan och inte heller klienter i eftervård som fyllt 18 år.). 9,1 % av barnen i Vanda i åldrarna 0 17 år var klienter. Målet nåddes delvis. 65
Strategiskt mål 16. Kommuninvånarnas delaktighet och gemensamma planering i utvecklandet av servicen ökar 16.1. Planeringen och Antalet nya former av service Verksamhetsområdena Processen för att inkludera utförandet av tjänster i och metoder för att ordna använder inkluderande invånarna och interaktion med kunder och servicen som utvecklats i metoder i någon mån. serviceanvändarna sker invånare etableras som samarbete med invånarna och systematiskt och inom alla verksamhetssätt. Växelverkan serviceanvändarna ökar. verksamhetsområden. utvecklas systematiskt genom servicedesignprocessen. Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Bildningsväsendet: I gymnasieutbildningen har man utvecklat nya lärandeutrymmen och arbetslivsinriktning i samarbete med studerande och lärare. t.ex. projekten Digiklass och Työelämälähtöisyys lukiokoulutuksessa (Arbetslivsinriktning i gymnasieutbildningen). I den grundläggande utbildningen har elevernas och vårdnadshavarnas deltagande i skolsamfundets välmående ökat, t.ex. elevernas förslag har hörts i klasserna och i YHR (Yhteisöllinen hyvinvointiryhmä=arbetsgemenskapens välfärdsgrupp). I den grundläggande utbildningen kan vårdnadshavaren ansöka om plats i eftermiddagsklubb på ektronisk väg via Wilma. Inom den grundläggande utbildningen har eleverna och vårdnadshavarna hörts genom webbenkäter som rört lärandet och inlärningsstödet. Vårdnadshavarna har elektroniskt kunnat anhålla om ledigt för eleverna via Wilma. Social- och hälsovården: Hälsostationernas verksamhet med erfarenhetsexperter inom missbrukararbetet utvidgades till flera hälsostationer. Man har bland annat utvecklat utdelningen av vårdartiklar genom att intervjua patienterna. Åtgärder för att minska rökningen utvecklades genom sociala marknadsföringsoch servicedesignmetoder i samband med Varias projekt Tupakatta paras amiksessa. Inom familjeservicen har man utvecklat servicen i samarbete med kommuninvånarna t.ex. i utvecklingsarbetsgruppen inom skilsmässostödtjänster, inom barnskyddet och missbrukarservicen. Inom omsorgen har man utökat det samarbete som utförs tillsammans med anhöriga och de anhöriga och de boende har ytterligare involverats i utvecklings- och planeringsarbetet. Inom öppenvårdstjänsterna för äldre har man bl.a. arrangerat tillställningar för närstående och klienter vid servicehusen, vid dagcentralerna och ute på hemvårdens arbetsfält. Markanvändning, byggande och miljö: Tillsammans med bildningsväsendet har man kommit överens om en samarbetsmodell med namnet Barn och ungdomar bygger upp sin boendemiljö. Inom stadsplaneringen har invånarna gjorts delaktiga bl.a. i arbetet med att göra upp en planstomme för Aviapolis, planeringen av områdena Kivistö och Backas gård, samt arbetet med att utarbeta en utvecklingsplan för Hanaböle träsk. I slutet av sommaren i anslutning till bostadsmässan arrangerades utställningen Kaupunki kaupunkilaisille i Galleri K samt i samarbete med kultur- och ungdomsservicen 8 15.8.2015 evenemanget Mun Mikkola i samband med festivalen OurHouse. Inom stadsplaneringen har invånarna gjorts delaktiga bl.a. i planeringen av Mårtensdalsstigen, Topasplatsen och åstranden i Dickursby. Invånarna har även involverats i planeringen av parker. Likaså har daghemmens och skolornas gårdsplaner utvecklats i samarbete med invånarna. Delaktigheten är också tydligt inskriven i det uppdaterade arkitekturprogrammet Apoli. Koncern- och invånarservicen: Inom kommuninvånarservicen koncentrerade man sig framförallt på att verkställa delaktighetsmodellen, att utveckla verksamheten inom delaktighetsnätverket och utbilda och engagera nätverkets medlemmar. Medlemmarna erbjöds utbildning och kunskaper om delaktighetsskapande växelverkansmetoder för att de ska kunna planera tjänsterna tillsammans med klienterna. I samarbete med verksamhetsområdena arrangerades engagerande evenemang för både kommuninvånare och stadens anställda. Vandainfos servicepalett har utvecklats tillsammans med kommuninvånarna, särskilt när det gäller informationsservicens produktifiering. Jfr åtgärder Målet nåddes i sin helhet. 66
Strategiskt mål 17. Verkningsfulla och kostnadseffektiva tjänster 17.1. Servicestrukturerna och De viktigaste I en jämförelse med de kostnadseffektiviteten serviceformernas kostnader stora städerna är Vanda utvecklas så att de viktigaste per enhet i jämförelse med de konkurrenskraftigt i serviceformernas största städerna. fråga om kostnadseffektivitet är kostnadseffektivitet vad konkurrenskraftig. gäller de flesta formerna av service. Vandas kostnadseffektivitet är på toppnivå bland de sex största städerna Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Strategiskt mål 19. E-tjänster och självservice utökas 19.1. En plattform för e-tjänster Antalet tjänster som fungerar skapas liksom konceptet via den elektroniska mobilvanda, utgående från tjänsteplattformen vilket e-tjänsterna byggs upp. 0 2 Martti Lipponen Rapporteringsansvar: Antti Ylä-Jarkko Vanda tar aktivt del i arbetet för att jämföra de största städernas ekonomi- och verksamhetsdata. Fortsättningsåtgärderna i TVO-programmet har godkänts och de förverkligas. Upprättandet av en plattform för e-tjänster i gång. Uppgiftslistan för de serviceformer som först ska förverkligas (Blacklog) klar. Av de konkurrensutsättningar som företas i syfte att skapa ekosystem har 80 % genomförts. I slutet av 2015 hade man tillgång till bokslutsuppgifterna för år 2014. Den grundläggande utbildningen: undervisningens totalkostnader Vanda 4500 e/elev (Skolfönstrets medeltal 4832 e/elev, i kommuner över 100 000 inv. var medeltalet 4843 e/elev) Gymnasieutbildningen: undervisningens totalkostnader Vanda 3900 e/elev (Skolfönstrets medeltal 4847 e/elev, i kommuner över 100 000 inv. var medeltalet 4 513 e/elev). Barnskyddet: Vandas totalkostnader 908 e/inv. i åldrarna 0 20 år (Medelv. f. de 6 största städerna 868 e). Vandas placering i jämförelsen 4/6. (Jämförelsen av de sex största kommunerna 2014) - Äldreservicen: De åldersstandardiserade totalkostnaderna inom social- och hälsovårdstjänsterna för de klienter som fyllt 75 år i Vanda är 11 004 e/befolkningen i motsvarande ålder (Sexlingarna 12 398 e). Vandas placering i jämförelsen 2/6. (Jämförelsen av de sex största kommunerna 2014) - Tjänsterna i enlighet med handikappservicelagen: Vandas deflaterade totalkostnader per klient ökade från året innan med 2,1 % (Sexlingarnas medeltal 6,3 %). Vandas placering i jämförelsen 2/6. (Jämförelsen mellan de sex största kommunerna 2014) - Hälsovårdens kostnader (inkl. kostn. f. hemservicen och vården dygnet runt): Vandas åldersstandardiserade totalkostnader 2185 e/invånare (medeltalet för de största städerna är 2275 e/invånare). Vandas placering 3/11. (Kommunförbundets jämförelse av hälsovården i de stora städerna 2014). Målet nåddes i sin helhet. Plattformen upprättad. Utvecklingsarbetet har kommit i gång och tillräcklig mognadsgrad och styrfart eftersträvas. De första serviceformerna offentliggörs i början av 2016. Målet nåddes överhuvudtaget inte. 67
Förändringar förverkligas via ledarskapet Strategiskt mål 21. Personalens engagemang och tillgången på kompetent arbetskraft tryggas 21.1. Mängden sjukfrånvaron är Sjukfrånvaron iprocent 4,4 % 4,0 % Stadsdirektören, på nedgående. biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Kirsi-Marja Lievonen 21.2. Verksamhetsmodellen för kompetensutveckling etableras inom alla resultatområden. Studiearbetsdagar 30 430 studiearbetsdagar 30 000 studiearbetsdagar Stadsdirektören, biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Kirsi-Marja Lievonen 21.3. Som en del av det systematiska samarbetet med läroanstalterna är ett etablerat praktikantsamarbete i bruk inom minst fem yrkesgrupper. Antal yrkesområden som omfattas av det systematiska samarbetet med läroanstalter. Tillfälligt 5 Biträdande stadsdirektörerna Rapporteringsansvar: Kirsi-Marja Lievonen Det elektroniska systemet evälke tagits i bruk 3/2015: effektiverar chefernas insatser i fråga om sjukfrånvaro. Verksamhetsområdenas välfärdsexperter har genomfört runt hundratalet konsultbesök hos cheferna. Olycksfallsundersökningar igångsatta och nära-ögat-situationer bokförs. En årsklocka för kompetensutveckling har beskrivits. Cheferna har upprepade gånger påmints om rapporteringsplikten. Beställning av utbildningar från Metropolia verkställdes under årets lopp. Strukturer för det systematiska praktiksamarbetet utvecklades i samarbete mellan resultatområdena och läroanstalterna med avseende på kritiska yrkesområden. Åtgärder vidtogs för att prognostisera antalet praktikplatser och för att utveckla uppföljningen. I personalplanerna prognostiserades antalet praktikplatser. För att stödja uppföljningen tillades en rapporteringsenkät om genomförda praktikperioder i Vanda. Praktikavtal har ingåtts och den uppdaterade avtalsmallen har förenhetligats. Stödmaterialen för samarbetet med läroanstalterna har uppdaterats och utvecklats. 4,52 % Målet nåddes delvis. Antalet inlärningsarbetsdagar bokförda i ehijatsystemet 28 211. Målet nåddes rätt väl. För tre yrkessektorers del del är samarbetet med läroanstalterna i huvudsak systematiskt. Inom övriga branscher är samarbetsformerna långt etablerade tillsammans med ramavtalsparterna, men praxis varierar resultatområdesvis. Målet nåddes delvis. 68
2.2 Utfallet av anslag och beräknade inkomster 2.2.1 Driftsekonomins utfall 10 Den allmänna förvaltningen sammanlagt 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 2 100 0 2 100 2 772-672 Utgifter -28 278 931-27 347-26 118-1 229 Verksamhetsbidrag -26 179 931-25 247-23 346-1 901 Överskridning/underskridning Den allmänna förvaltningens budget består bl.a. av kostnader för det kommunala systemet för beslutsfattande och andra funktioner och poster av allmän natur. Den allmänna förvaltningens verksamhetsintäkter realiserades till 132 procent och verksamhetsutgifterna realiserades till 97 procent. I sin helhet var utfallet för den allmänna förvaltningens verksamhetsbidrag 1,9 milj. euro bättre än det budgeterade. 10 10 Centralvalnämnden Ansvarig: Päivi Kimpimäki Ordförande: Tapani Salmi 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 290 0 290 316-26 Utgifter -393 0-393 -338-55 Verksamhetsbidrag -103 0-103 -22-82 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Centralvalnämndens uppgift är att förrätta kommunalval, riksdagsval, val av republikens president och Europaparlamentsval. Till centralvalnämnden hör fem medlemmar och fem ersättare som stadsfullmäktige har utsett för sin mandattid 2013 2016. År 2015 organiserades riksdagsval och centralvalnämnden sammanträdde sex gånger. Justitieministeriets ersättning för organiseringen av val var 2,10 euro per röstberättigad kommuninvånare. Budgetens utfall Centralvalnämndens budgeterade utgifter utföll till 86 procent. 69
10 20 Stadsfullmäktige Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Antti Lindtman 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -958 0-958 -882-76 Verksamhetsbidrag -958 0-958 -882-76 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Stadsfullmäktige sammanträdde 11 gånger under loppet av 2015. Det ordnades 10 informationsmöten och fyra aftonskolor. Dessutom hade fullmäktige ett fullmäktigeseminarium under två dagar i maj och ett endagsseminarium i september. Budgetens utfall För stadsfullmäktiges del var budgetutfallet 92 procent. 10 30 Revisionsnämnden och extern revision Ansvarig: Helena Hyvönen Ordförande: Juha Malmi 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -512-5 -517-460 -57 Verksamhetsbidrag -512-5 -517-460 -57 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Revisionsnämnden verkar enligt de uppgifter som fastställs i 410/2015 kap. 14 i kommunallagen samt i enlighet med sin verksamhets- och utvärderingsplan. Revisionsnämnden har utvecklat sin verksamhet. Under årets lopp har revisionsnämnden sammanträtt tio gånger och arbetsgrupperna likaledes tio gånger. Utvärderingsberättelsen från 2014 godkändes i nämnden 5.5.2015. Nämnden behandlar revisionsplanen i samarbete med revisorn. I april och december rapporterade den ansvarige revisorn om granskningarna till nämnden. Den externa revisionens personal har i uppgift att utöver beredningen av utvärderingar och utvärderingsberättelsen göra revisioner åt den externa revisorn, föredra och bereda ärenden som den externa revisionen har behandlat för revisionsnämnden, utföra sitt resultatområdes personal- och ekonomiförvaltningsuppgifter samt göra upphandlingar. 70
Under fullmäktigeperioden 2013 2016 har revisionsnämnden sammanlagt 14 medlemmar. År 2015 uppdelades nämnden i fyra arbetsgrupper. Budgetens utfall Under 2015 genomfördes inga extra uppdrag inom revisions- och utvärderingsverksamheten. Utfallet för verksamhetsutgifterna var 89 procent jämfört med den ändrade budgeten. 10 40 Stadsstyrelsen Ansvarig: Kari Nenonen Ordförande: Tapani Mäkinen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 1 810 0 1 810 2 456-646 Utgifter -12 526 937-11 589-10 616-973 Verksamhetsbidrag -10 716 937-9 780-8 160-1 619 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Stadsstyrelsen sammanträdde 21 gånger. Utöver detta höll stadsstyrelsen sju aftonskolor och ett seminarium. Stadsstyrelsens allmänna sektion sammanträdde 10 gånger. Stadsstyrelsens verksamhet vidareutvecklades, nu som en del av Kommunförbundets samordnade nätverk Nya generationens organisationer (USO). Stadsstyrelsen var representerad vid riksomfattande seminarier. Utöver detta ordnades för stadsstyrelsen två egna verkstäder som vardera omspände en hel dag. Av det anslag som reserverats som disponibla medel för stadsstyrelsen har medel reserverade för att anställa studerande och elever i Vanda överförts på verksamhetsområdena till ett belopp av 0,695 milj. euro samt bikostnader. Budgetens utfall Stadsstyrelsens budgetutgifter utföll till 92 procent. 71
10 50 Samarbetsandelar och -bidrag Ansvarig: Kari Nenonen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna 72 Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -13 889 0-13 889-13 822-67 Verksamhetsbidrag -13 889 0-13 889-13 822-67 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Budgetens utfall Budgetutfallet var 100 procent. 11 Stadsdirektörens verksamhetsområde Ansvarig: Kari Nenonen Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 1 970 0 1 970 2 741-771 Utgifter -19 906-71 -19 977-17 847-2 130 Verksamhetsbidrag -17 935-71 -18 007-15 106-2 901 Verksamheten och väsentliga förändringar under 2015 Ur anslaget har man betalat stadens avtalsenliga bidrag till Stiftelsen för vetenskapscentret, forskningsprogrammet KatuMetro samt det årliga driftsbidraget till Finlands Nationalopera. Dessutom har man ur anslaget betalat kostnader för HRI-projektet (regional information), Vanda stads betalandel av det regionala räddningsverkets kostnader och stadens andel av organiseringen av verksamheten vid naturcentrumet Haltia. Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Stadsdirektörens verksamhetsområde innefattar följande resultatområden: stadens allmänna ledning, stadskansliet, den interna revisionen, ekonomiplaneringen, personalcentralen och näringsservicen. Stadskansliets resultatområde svarar för beredningen av stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens föredragningslistor och uppgörandet av protokollen, verkställandet av beslut, stadens gemensamma och stadsdirektörens verksamhetsområdes juridiska ärenden, och sörjer för den förvaltningsservice stadsfullmäktige och stadsstyrelsen behöver, ordnandet av allmänna val, beredningen av samarbetet inom huvudstadsregionen och övrigt regionalt samarbete samt för säkerhets- och beredskapsfrågor på stadsnivå. Inom stadskansliet satsade man under år 2015 på att utveckla den stöttande roll stadsdirektörens verksamhetsområde har för stadsdirektörens ledarskap. Sekretariatet fortsatte nätverkssamarbetet med
nämndernas och direktionernas sekreterare. Stadskansliet anordnade utbildning för de personer som har hand om beredningen vid verksamhetsområdena. Stadens juristnätverk effektiverade sin verksamhet. Personalens kompetens förbättrades genom satsningar på att ta i bruk nya elektroniska verktyg. Resultatområdets budgetutfall var 95,0 procent. Underskridningen av verksamhetsutgifter berodde på att personalutgifterna uppvisade ett mindre utfall. Den interna revisionen bistår stadsstyrelsen och stadsdirektören vid utvärderingen och utvecklingen av ett gott ledarskap och god förvaltningssed, riskhanteringen och en fungerande intern övervakning genom revision av stadsorganisationens förvaltning, ekonomi och funktioner samt genom att tillhandahålla konsultationsservice. Revisionsarbetets årsprogram förverkligades nästan helt enligt plan. Den interna revisionen underskred budgeten. Ekonomiplaneringens resultatområde bestod år 2015 av tre enheter: ekonomiplaneringsenheten, enheten för informationstjänster och strategienheten. Resultatområdets verksamhetsutgifter under 2015 underskred utfallsprocenten i budgeten och uppgick till 85,4 procent. Underskridningen av anslagen berodde på ett lägre antal anställda på grund av personalens avgångsomsättning samt att anslag som reserverats för inköp av tjänster blev över. Under år 2015 förbereddes de fortsatta åtgärderna inom balanseringsprogrammet för ekonomin samt mellanutvärderingen av fullmäktigeperiodens strategi, den ekonomiska kommunikationen utvecklades genom att man internt förverkligade ett nytt slags visualisering av budgeten för år 2016. Dessutom förberedde man under år 2015 i samarbete med IT-administrationen inköp av ett datalager och ett rapportsystem, stadens anställda fick utbildning i resultatområdets ansvarsområden, med avseende på förändringar i befolkningen med ett främmande modersmål förbereddes en utredning genom en databasapplikation som tagits fram för ändamålet, och näringsrapporteringen inleddes med ett nytt datamaterial som anskaffats i samarbete med näringsservicen. Inom informationstjänsterna samarbetade man regionalt bland annat inom projektet Helsinki Region Infoshare (HRI), inom programmet för urbana studier KatuMetro samt med att göra upp en befolkningsprognos för invånare med ett främmande modersmål i Helsingforsregionen. Personalcentralen består av två resultatenheter: arbetsgivartjänsterna och personalservicen. Personalcentralen kommer år 2016 att konkurrensutsätta tjänsterna för utveckling av arbetsgemenskaperna, chefsarbetet och ledarskapet. Utvecklingstjänsterna kan till sin utformning bestå av serviceprodukter såsom handledning i arbetet, coachning, medlingsprocesser på arbetsplatsen, eller de kan vara olika slags utvecklingsprocesser. Konkurrensutsättningen utgår från att de tjänster som konkurrensutsätts ska stödja Vanda stads strategiska mål. Riktlinjerna för konkurrensutsättningen drogs upp under år 2015 och då inleddes även produktifieringen av utvecklingstjänsterna. Handledningen av nyanställda har utvecklats till handledningsträning för nyanställda där en del av studierna sker elektroniskt. Inom chefsutbildningen används Sharepoint som inlärningsplattform. Inom bildningsväsendet använder man på försök elektroniska inlärningsplattformer inom handledningen. Under året konstaterades att kursadministrationssystemet ehijat har vissa begränsningar som rör administreringen av utbildningar och man bestämde sig för att leta efter en mer flexibel lösning genom att konkurrensutsätta ett datasystem för administration av utbildningar som molntjänst. Med lösningen administreras stadens interna fortbildningar och utvecklingsdagar samt processen i anslutning till dessa. För externa utbildningar administreras processen som rör anmälning, såsom ansökan, chefens godkännande samt upprätthållande och rapportering av utbildningshistoriken. Arbetet med att definiera handlingarna som anknyter till konkurrensutsättningen samt servicelösningen genomfördes till största delen hösten 2015 medan själva konkurrensutsättningen förverkligas våren 2016. År 2015 togs en ny version av HR-skrivbordet i bruk liksom även evälke, en funktion för att aktivt hysa omtanke om de anställda. Genom evälke får både chefen och den anställda en påminnelse då sjukfrånvaron 73
överskridit en viss gräns och chefen rapporterar de insatser som gjorts i systemet. Förnyelsen av HRsystemet igångsattes som ett samprojekt tillsammans med Helsingfors och Esbo. En tjänst för innehållshantering inom ehijat togs i bruk och som ett samarbetsprojekt inom huvudstadsregionen förbereddes ibruktagningen av en funktion för elektronisk kontroll av lönefakturering. Genom utvecklingsåtgärderna eftersträvade man effektivare processer och högre produktivitet. Budgetutfallet för inkomsternas del överskred budgeten i och med att utgifterna för företagshälsovården ökade vilket därmed resulterade i en högre FPA-andel. Utgifterna underskred planen med 4,5 %. Underskridningen berodde framför allt på lägre lönekostnader jämfört med prognoserna, på planerade systemutvecklingar som försenats på grund av leverantören, samt projektet Kunnossa Kaiken Ikää som framskjutits till år 2016. Näringsservicens resultatområde svarar för utvecklingen av stadens livskraft, den strategiska planeringen och förverkligandet av stadens närings- och internationaliseringspolitik samt för utvecklingen av det näringspolitiska samarbetet i regionen. Till resultatområdet hörde år 2015 koordineringen av internationella projekt, EU-finansieringen, utvecklingen av företagens verksamhetsmiljö samt förverkligande av strategin för metropolområdets konkurrenskraft. I resultatområdets uppgifter ingick år 2015 ytterligare planeringen, styrningen och övervakningen av stadens information och marknadsföring, företagens informationsservice, utvecklandet av turismen samt ordnandet av vänortsverksamheten. Stadens livskraftsprogram som resultatområdet ansvarat för fortsatte år 2015. När det kommer till stadens information och marknadsföring genomfördes en viktig varumärkesförnyelse, med vilken man eftersträvar en harmonisk och effektfull sinnebild av Vanda. Företagsrådgivningen och projektverksamheten utvecklades bland annat genom organisationsreformer. Under verksamhetsåret införlivades Vanda innovationsinstitut Ab:s funktioner som uppgick i näringsservicen. År 2015 deltog Vanda i genomförandet av de sex största städernas gemensamma projekt 6Aika, utvecklingen av Aviapolis-området samt av marknadsföringen av bostadsmässan och ringbanan, profileringen av arbetsplatsområdena, förbättrandet av turistmålens image, främjande av företagens etableringsbeslut, grundandet av en företagsaccelerator, förverkligande av olika evenemang samt bland annat utarbetandet av en nationell flygtrafikstrategi. Resultatområdets verksamhetsutgifter underskred budgeten vilket främst berodde på det lägre personalkostnadsutfallet samt att verkställandet av olika projekt försenades. Hur fullmäktigeperiodens strategiska mål förverkligats år 2015 Mellanutvärderingen av fullmäktigeperiodens strategi förbereddes under våren 2015 och behandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde 15.6.2015. I samband med detta beslutade stadsfullmäktige att utsträcka strategin till att gälla fram till slutet av år 2017 eftersom tidpunkten för kommunalvalet flyttats till våren 2017. De fortsatta åtgärderna inom balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin drogs upp våren 2015 och godkändes av stadsfullmäktige vid sammanträdet 15.6.2015. Stadens årliga budgetberedning har utgått från de riktlinjer som dragits upp för en balansering av ekonomin bland annat avseende en stävjad tillväxt av verksamhetskostnaderna och efterföljande av ett investeringstak. De fortsatta åtgärderna inom balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin har även fogats till budgeten och ekonomiplanen 2016 2019. Dessutom främjades verkställandet av strategin bland annat genom utbildningar för cheferna och på arbetsplatserna i syfte att stödja ledarskapet i ett besvärligt ekonomiskt läge som kännetecknas av flera svåra omvandlingar. Budgetens utfall 2015 Bindande poster beträffande fullmäktige är inkomster och utgifter inom stadsdirektörens verksamhetsområde. I förhållande till budgeten överskreds inkomsterna med 0,8 milj. euro och utgifterna underskreds 74
med 2,1 milj. euro. Inkomstöverskridningen berodde på att Vanda innovationsinstitut Ab:s verksamhet sammanslogs med näringsservicen. Underskridningen av utgifterna berodde bland annat på att satsningar på projektverksamhet och köp av konsulttjänster användes i ringa utsträckning samt på inbesparingar i personalkostnaderna. 17 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice Ansvarig: Martti Lipponen och Jaakko Niinistö Verksamhetsorgan: Stadsstyrelsen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 14 131-4 096 10 035 8 965 1 070 Tillverkning för eget bruk 850 0 850 756 94 Utgifter -72 145-2 554-74 699-70 832-3 867 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -71 295-2 554-73 849-70 076-3 772 Verksamhetsbidrag -57 164-6 650-63 813-61 111-2 702 Verksamheten och väsentliga förändringar under 2015 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen trädde i kraft 1.1.2015 och i och med det blev verksamheten vid servicecentren för arbetskraft lagstadgad. Inom invånarservicen fortsatte diskussionerna för att klargöra arbetsfördelningen mellan kommunen och staten i fråga om sysselsättningsfrågor, vilket även bland annat påverkar verksamheten vid servicecentret för arbetskraft, praxis vid lönesubvention, klientmålgrupperna samt kommande projekt. Underhandlingar har förts med arbets- och näringsministeriet samt övriga statliga instanser som till exempel arbets- och näringsbyrån och NTMcentralen. Man har fört aktiva diskussioner för att fortsätta intentionsavtalet för integration av invandrare samt främjande av sysselsättningen bland invandrare. Ohjaamo, ett serviceställe med låg tröskel som riktar sig till unga under 30 år inledde i juni verksamheten i samservicens forna lokaliteter i Dickursby. Vandas arbetscoachningsenhet Reeli inledde å sin sida i augusti tvätteriverksamheten. Småbarnspedagogiken inom Vanda stad flyttar stegvis över tvätten av lakan och täcken till att skötas centraliserat i tvätteriet. Enheten ordnar arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte samt arbetsprövning för långtidsarbetslösa. I slutet av år 2015 avslutades projektet Petra som riktade sig till arbetslösa ungdomar under 25 år samt kommunförsöket Työraide (Arbetsspåret) som verkade inom sysselsättningen av långtidsarbetslösa. I bägge projekten överfördes uppgifter från den statliga arbetskraftsförvaltningen till kommunen. Ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten har i Vanda ökat i mindre grad än i huvudstadsregionen i övrigt. De goda verksamhetsmodeller som projekten Petra och Arbetsspåret gett upphov till etableras i sysselsättningsservicens verksamhet. Kommunernas andel av arbetsmarknadsstödets finansiering höjdes i början av år 2015. Vanda stads finansieringsandel för arbetsmarknadsstödet uppgick år 2015 till 18,7 milj. euro. Höjningen av kommunens finansieringsandel tillsammans med den ökade långtidsarbetslösheten höjde kommunens kostnader för arbetsmarknadsstödet med 71 procent jämfört med år 2014. 75
För att förbättra kommuninvånarnas service öppnades i januari det nya servicestället Vandainfo i Dixi i Dickursby som erbjuder kommuninvånarna stöd med att använda stadens tjänster. På hösten renoverades Vandainfo i Myrbacka och förnyades för att motsvara Vandainfos nya framtoning. Logistiklagret för mathjälpen Vårt gemensamma bord öppnades i september i Björkby. I projektet deltar ett stort nätverk av leverantörer och distributörer av mat som blivit över. Invånarservicen har hand om koordineringen av frivilligverksamheten vid mottagningscentralerna för invandrare och arrangerade också invånaraftnar i områdena. Inom koncernservicen fortsatte styrgruppen för riskhantering den verksamhet som inletts året innan och inom staden etablerades arbetet med att uppdatera riskhanteringsplanerna och rapportera riskhanteringen på ett nytt sätt. Överföringen av den grundläggande informationstekniken från Fujitsu till CGI genomfördes under år 2015 så att servicenivån 10/2015 låg på den nivå som man kommit överens om i avtalet. Verksamheten med agil ekosystemutveckling inom de elektroniska tjänsterna inleddes i full skala 08/2015. Avtalsförhandlingarna som gällde SAP-helheten kunde slutföras efter marknadsdomstolens beslut 12/2015. På grund av besvärsprocessen kunde projektet köras igång först omkring 9 månader efter den ursprungliga tidtabellen. I början av året tog man dessutom i bruk dokumenthantering oberoende av plats och dator via s.k. molnbaserade tjänster. Verksamhetsområdena började med stor entusiasm gradvis föra över dokumenthanteringen av områdenas olika funktioner till OneDrive och SharePoint. Beaktande av sociala kriterier inom upphandlingen, definitionsarbetet vid elektronisk avtalshantering och grundandet av en ny inköpsenhet har varit centrala frågor i upphandlingscentralens verksamhet. Arbetet med att koncentrera serviceproduktionen vid dotterbolagens ekonomiförvaltning till ekonomiservicecentralen fortlöper enligt planerna: år 2015 hade ekonomiservicecentralen hand om ekonomiförvaltningen hos 21 dotterbolag och målet för år 2016 är att skötseln av ekonomiförvaltningen hos 37 bolag koncentreras till servicecentralen. Hur fullmäktigeperiodens strategiska mål förverkligats år 2015 Inom koncern- och invånarservicen ligger tonvikten för fullmäktigeperiodens strategiska mål på skötseln av sysselsättningen, fullföljande av delaktigheten och utvecklingen av de elektroniska tjänsterna samt användningen av servicedesign. Arbetslöshetsgraden steg till 12,6 procent men samtidigt har Vanda klarat sig bäst bland de största städerna då det gällt att stävja arbetslöshetens tillväxt. Inom sysselsättningsservicen ökade antalet klienter och åtgärder märkbart inom olika funktioner och projekt. Vid utvecklingen av elektroniska system utgick man tidigare från att det ekosystem som behövdes planerades och de behövliga konkurrensutsättningshandlingarna utarbetades för upphandlingen. Under år 2015 etablerades den agila utvecklingsverksamheten för de elektroniska tjänsterna. Budgetens utfall 2015 Koncern- och invånarservicens ursprungliga budget för verksamhetsintäkter var 14,1 milj. euro. På grund av bolagiseringen av centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen sänktes inkomsterna med 4,6 milj. euro och i och med de ändrade anslagen för sysselsättningsservicen höjdes budgeten för verksamhetsintäkter med 0,6 milj. euro så att rörelseintäkterna i den ändrade budgeten uppgick till 10 milj. euro. I årsslutet var verksamhetsintäkternas utfall 8,9 milj. euro, d.v.s. 89 procent av budgeten. Intäkternas underskridning på- 76
verkades märkbart av att Vantti avslutade sitt klientskap som beställare av material vid upphandlingscentralen samt att det statliga sysselsättningsstödet var mindre än budgeterat. Koncern- och invånarservicens ursprungliga budget för verksamhetskostnader var 71,3 milj. euro (utan tillverkning för eget bruk). På grund av bolagiseringen av centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen sänktes anslagen med 4 milj. euro och i och med kommunandelens ökning av arbetsmarknadsstödet höjdes anslaget för verksamhetskostnader för sysselsättningsservicens nettobudgeterade enhet med 6,6 milj. euro. Verksamhetskostnaderna i den ändrade budgeten uppgick efter ändringarna till 73,8 miljoner euro. De budgeterade verksamhetsutgifterna utföll till 95 procent. 17 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice bruttoenheterna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 4 899 0 4 899 4 694 205 Tillverkning för eget bruk 850 0 850 756 94 Utgifter -41 824-16 -41 840-38 286-3 554 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -40 974-16 -40 990-37 530-3 460 Verksamhetsbidrag -36 075-16 -36 091-32 836-3 255 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Inom resultatområdet för ekonomi- och förvaltningsservice inleddes tillsammans med fastighetscentralen ett projekt för ibruktagning av fastighetsadministrationssystemet. Systemet tas etappvis i bruk under tre års tid. Under år 2015 tog man i bruk funktioner med anknytning till fastighetsskötsel som till exempel fastigheternas felanmälningar. År 2016 kommer funktioner för intern och extern uthyrning, val av hyresgäster samt processer som styr byggandet att tas i bruk. Under år 2016 kommer en stödfunktion för användarservicens processer att definieras och utvecklas för att sedan tas i bruk från början av 2017. Med systemet sköts också klienthanteringen som anknyter till lokaltjänsterna. Integreringar utförs i Facta-, Asta-, SAP- och Cloudia-systemen. Verksamhetskostnaderna hade budgeterats till 1,6 milj. euro och utföll 1,4 milj. euro. Verksamhetskostnaderna underskreds med 197 000 euro. Finansieringens resultatområde svarar för stadskoncernens likviditet under alla förhållanden. Resultatområdet säkerställer finansieringen av stadskoncernens investeringar och svarar för kontrollen av ränterisken för stadskoncernens låneportfölj samt betalningsrörelsen. Resultatområdet konkurrensutsätter leasingkontraktens ramavtal och betalningsrörelsen för stadskoncernen samt koncernkontosystemet som möjliggör en kostnadseffektiv hantering av kassaflödet inom koncernen. Resultatområdet förvaltar både skadefonden och bostadslåne-, fastighets- och byggfonden. Finansieringens resultatområde koordinerar riskhanteringsarbetet inom staden genom att ansvara för riskhanteringsstyrgruppens verksamhet och uppdateringen av riskhanterings- och försäkringspolicyn samt riskhanteringsplanerna. Med hjälp av ett täckande försäkringsskydd och skadefonden tryggas produktionen av stadens och stadskoncernens tjänster utan några avbrott. Även om stadens nettobelåning uppgick till endast 15,1 milj. euro år 2015 var bruttobelåningen 152 milj. euro. Fokus för finansieringen låg således vid att trygga den långsiktiga upplåningen till rimliga villkor och 77
att hålla låneportföljens ränterisk under kontroll. Även det långsiktiga finansieringsprojektet om ca 300 milj. euro för Vanda Energis nya avfallsförbränningsanläggning kunde slutföras under slutet av våren 2015. Stadens ränteutgifter underskred budgeten märkbart och uppgick till cirka 5,7 milj. euro, vilket är en historiskt låg nivå med beaktande av låneportföljens storlek. Stadsdirektören inrättade 6/2014 en styrgrupp för riskhantering för att planera, samordna och utveckla riskhanteringen på stadskoncernnivå. Till styrgruppen för riskhantering hör representanter från samtliga verksamhetsområden samt separat utnämnda sakkunniga. Riskhanteringen har utvecklats och förankrats både inom staden och inom de viktigaste stadsbolagen under år 2015. Verksamhetsområdena och affärsverken gör upp egna riskhanteringsplaner och på basis av dessa sammanställs en plan på stadsnivå till bokslutet för år 2015. Styrgruppen sammanträdde fyra gånger under år 2015. Verksamhetskostnaderna för finansieringens resultatområde underskred budgeten för år 2015. Den främsta orsaken till budgetunderskridningen var att rekryteringen som anknöt till riskhanteringen flyttades till maj 2015 varvid rekryteringens effekt på personalkostanderna kommer att märkas fullt ut först år 2016. Ekonomiservicecentralen har fortsatt med sina lyckade åtgärder för att förbättra effektiviteten hos och kvaliteten på den externa redovisningens processer inom servicecentralen. Hanteringen av inköps- och resefakturor kostade år 2015 i snitt 2,40 / st., med andra ord sjönk priset jämfört med året innan med 8,4 procent och hanteringen av försäljningsfakturor som abonnemangsfakturering 1,26 / st., d.v.s. med 7,7 procent. För att utveckla stadens momsredovisningsprocess och minimera de ekonomiska förlusterna pågår analysering av momsbokföringen i inköpsfakturamaterialet, vilket resulterat i en ekonomisk nettovinst på ca 270 000 euro för år 2010 2013 för inköpsfakturornas del. Arbetet med att koncentrera serviceproduktionen vid dotterbolagens ekonomiförvaltning till ekonomiservicecentralen fortlöper enligt planerna: år 2015 hade ekonomiservicecentralen hand om ekonomiförvaltningen hos 21 dotterbolag och målet för år 2016 är att skötseln av ekonomiförvaltningen hos 37 bolag koncentreras till servicecentralen. Ekonomiservicecentralens verksamhetsintäkter överskreds med 46 procent och verksamhetskostnaderna med 1 procent i förhållande till budgeten. Med verksamhetsbidraget mätt höll sig ekonomiservicecentralen inom budgeten då utfallet var 90 procent jämfört med budgeten. IT-administrationens servicecentral fortsatte genomförandet av IT-administrationsprogrammet 2014 2017. Under 2015 genomfördes följande viktiga förändringar: överföringen av de grundläggande IT-tjänsterna (kundnöjdheten vid slutet av året 4,4 på skalan 1 5) Vanda stad övergick till molnbaserade tjänster inom de elektroniska tjänsterna etablerades en agil utvecklingsverksamhet Funktionella ändringar som togs i bruk var ett investeringsprogram samt en agil kvartalsbaserad prioritering för de elektroniska tjänsternas produktkö. IT-administrationen satsade speciellt på att investeringsprogrammet skulle genomföras med en så hög utfallsgrad som möjligt varvid verksamhetsområdenas effektiveringsåtgärder kunde stödjas optimalt inom ramen för de tillbudsstående anslagen. I IT-administrationens budget hade 1,0 milj. euro budgeterats i verksamhetsintäkter. I årsslutet var intäktsutfallet 1,4 milj. euro, d.v.s. 144 procent av budgeten. Verksamhetskostnader hade budgeterats till en summa av 23,3 milj. euro. I årsslutet uppgick kostnaderna till 21,9 milj. euro, d.v.s. 94 procent. I budgeten hade 850 000 euro budgeterats för tillverkning för eget bruk, av vilket 755 640 euro utföll, d.v.s. 89 procent. Efter anslagsändringar hade 6,8 milj. euro (+ 1,5 milj. euro Apotti) budgeterats i budgeten för investeringar i immateriell egendom, av vilket 6,5 milj. euro utföll, d.v.s. 96 procent (utfallet för Apotti 617 000 78
euro). Apottis låga utfall berodde främst på att projektet försenats på grund av marknadsdomstolens behandling. Överföringen av upphandlingen och lagringen av vårdartiklar till HNS-logistik som upphandlingscentralen tidigare kommit överens om att skulle ske från början av år 2016 försenades på grund av HNS egna systemreform. Den nya överföringstiden är 1.4.2016. Vårdartiklarna anskaffades år 2015 från HNS-logistiks avtalsleverantörer till HNS-logistiks avtalspriser. Då Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy slutat använda sig av logistikcentralens tjänster och efter att anskaffningen och lagringen av vårdartiklar överförts till HNS-logistik minskade mängden varor i lager avsevärt. Av den anledningen har man under år 2015 planerat och förverkligat alternativa verksamhetsmodeller för de produktgrupper som lagras i centrallagret. De övriga förändringarna kommer att genomföras i början av år 2016. Centraliseringen av konkurrensutsättningen till upphandlingscentralen har fortgått både avseende upphandling av tjänster för koncernbolagen liksom även de övriga verksamhetsområdena. Projektet Hankinnoista duunia som samordnas av Institutet för hälsa och välfärd THL fortlöper. Projektet syftar till att främja beaktande av sociala kriterier vid upphandlingar. I Vanda har en projektarbetare som deltar i projektet anställts vid sysselsättningsservicen. Vissa konkurrensutsättningar har redan genomförts, vissa pågår för tillfället medan andra konkurrensutsättningar eventuellt ännu påbörjas. Inom projektet kommer man härnäst att fokusera på en utveckling av den interna serviceprocessen samt uppföljning och utvärdering av effekterna. Arbetet med att definiera den elektroniska avtalshanteringen har utförts under år 2015 och i början av 2016 övergår upphandlingscentralen och social- och hälsovårdens upphandlingsteam till att använda sig av Cloudias avtalshantering som ett pilotprojekt. Ett mer omfattande ibruktagande förutsätter AD-integration inom hela staden. I början av augusti grundades en ny inköpsenhet vid upphandlingscentralen. Inköpsenheten har som uppgift att koordinera och administrera beställningarna inom staden som helhet. Användartjänsterna överfördes från ekonomi- och förvaltningsservicen till inköpsenheten. Till användartjänsternas ansvar hör avtalen som slutits med Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy om måltids-, sanitets-, receptions- och bevakningstjänster. Den första avtalsperioden gällde åren 2012 2015. Inköpsenheten och Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy kom överens om att fortsätta avtalet enligt tidigare villkor till slutet av år 2016. Samtidigt kom man överens om att det nya avtalet som träder i kraft fr.o.m. år 2017 undertecknas senast 30.6.2016. För upphandlingscentralen hade verksamhetsintäkter budgeterats till en summa av 2,7 milj. euro. I årsslutet hade verksamhetsintäkter influtit till en summa av 1,5 milj. euro. Till upphandlingscentralen hade 6 milj. euro budgeterats i verksamhetskostnader. I årsslutet var kostnadsutfallet 4,9 milj. euro. Skillnaden mellan utfallet i förhållande till budgeten beror främst på att Vanttis klientskap upphörde samt å andra sidan att sättet att bokföra måltider i samband med övervakning ändrats och inkomsterna från dessa bokförts som utgiftsrättelse. Kommuninvånarservicens Vandainfo i Dixi befäste sin ställning som en plats där man kan uträtta ärenden som gäller staden. Antalet klienter vid alla Vandainfos verksamhetsställen ökade med 42 procent under år 2015. I Dixi var ökningen hela 149 procent. För att stödja den elektroniska ärendehanteringen utvecklades nya stödmodeller speciellt med tanke på invandrare och seniorer. Vandainfo i Myrbacka öppnade i december efter renoveringen i förnyade lokaliteter. Som en ny verksamhetsform har samtliga Vandainfo-byråer produktifierat informationsmötena för asylsökande som hölls vid alla mottagningscentraler i Vanda. Inom verksamhetsområdena fick telefonkontaktpersonerna för första gången utbildning med avseende på uppgiften. Dessutom stöddes stadens aktörer med att ta fram olika lösningar i anslutning till telefonsyste- 79
men. Definitionsarbetet för Elisas tjänst Orange Contact inleddes med målsättningen att överföra Elisas OCleverantörsstyrning till telefontjänsterna. Telefontjänsternas och Vandainfos samarbete inom kommuninvånarservicen intensifierades ytterligare med siktet inställt på att utarbeta en kontinuerlig informationstjänst i Vanda som fungerar via många olika kanaler och medier. Ekonomi- och skuldrådgivningen hade 404 nya klienter medan antalet klienter totalt uppgick till 815. Kötiden från det att klienten första gången tagit kontakt var omkring en månad. I DigiTave-projektet förnyades serviceprocessen till att bli mer effektiv och i högre grad göra klienten delaktig i processen. Utvecklingen av ärende- och dokumenthanteringssystemet ASTA fortgick i samarbete med övriga användare inom staden samt kommuner som använder programmet och programleverantören. Dessutom vidareutvecklades ASTA-utbildningarna innehållsmässigt. Vandas informationsstyrningsplan godkändes och i anslutning till planen inleddes arbetet med översyn av lagring av data. Inom verksamhetsområdena framskred arkivets sållningsarbete. Dokumentadministrationens och informationshanteringens utvecklingsprojekt avslutades med målet om en ny verksamhetsmodell för dokumentadministrationen på stadsnivå. I spetsprojektet 6Aika - Avoin osallisuus ja asiakkuus (Öppen delaktighet och kundförhållanden) kartlades kundtjänsternas nuläge och man sökte efter goda referensobjekt. Syftet med projektet är att skapa en servicemodell för att uträtta ärenden som utgår från användaren, fungerar via flera kanaler och medier, och har flera producenter. I anslutning till utvecklingsarbetet skapas samtidigt ett nytt sätt att planera, förverkliga och utveckla kundservicen och stadens tjänster. Områdeskommittéerna fortsätter fram till den nuvarande fullmäktigeperiodens slut och kommittéerna beslutade öppna sina sammanträden för allmänheten för att öka Vandabornas intresse och möjligheter att delta. Grunderna för beviljande av områdespeng uppdaterades. I delaktighetsarbetet och kommuninvånarnas påverkansarbete fokuserade man på att utveckla delaktighetsnätverkets verksamhet och på att arrangera invånarmöten i samarbete med verksamhetsområdena. Områdesverksamheten deltog i att anordna över tjugo olika tillställningar för att engagera invånarna. Stadsledningens invånarforum ordnades på våren i Kivistö och på hösten i Nissbacka. Under Demokrativeckan hölls ett Demokratitorg. Invånarlokalernas tjänster och verksamhet utvecklades både i samarbete med klienterna och inom mångprofessionella nätverk. Experimentet med matutdelning befästes inom invånarlokalen Tuulikonttis verksamhet och på hösten inleddes utdelning av mat och gemensamma måltider även vid invånarlokalen Kafnetti. I och med det ökade antalet besökare. I invånarlokalprogrammet drog man upp en utvecklingsplan för de lokaler som används av organisationerna och invånarna. I programmet presenteras en vision som sträcker sig fram till år 2025 som rör invånarlokalernas verksamhet och utveckling samt riktlinjer för antalet lokaler och användningskriterierna. På hösten öppnade den nya invånarlokalen Rubiini i Kivistö. Lokalen upprätthålls av föreningen Marjaverkko ry. Under hösten förberedde man ibruktagandet av centret för medborgaraktivitet Leinikki. Kommuninvånarservicen koordinerar stödet för asylsökande vid mottagningscentralerna. I samarbete med FRK och den kyrkliga samfälligheten utbildades omkring 250 frivilliga för olika uppgifter vid mottagningscentralerna. Vid slutet av året arrangerades dessutom diskussionsmöten på olika håll i Vanda som behandlade de asylsökandes situation. Social- och patientombudsmannens klientantal var oförändrat. Antalet personer som tog kontakt uppgick i snitt till omkring tio per dag. Verksamheten Vårt gemensamma bord fortsatte i samarbete med Vanda stad, församlingarna i Vanda och yrkeshögskolan Diakonia. I september öppnades matlagret för Vårt gemensamma bord i Korso och då kunde också en andra bil tas i bruk. Vårt gemensamma bord transporterade bland annat överlopps mat 80
från HOK-Elanto, Suomen lähikauppa och Arla Foods till cirka 35 mottagare. Vid årets slut transporterades varje vecka redan omkring 10 000 kg mat som blivit över. I kommuninvånarservicens budget hade 548 240 euro budgeterats i verksamhetsintäkter. I årsslutet var intäktsutfallet 655 159 euro. I budgeten hade 6,2 milj. euro budgeterats i verksamhetskostnader. I årsslutet var kostnadsutfallet 6 milj. euro, d.v.s. 97 procent av budgeten. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Ekonomi- och förvaltningsservicens fastighetsadministrationssystem definierades och konkurrensutsattes så att administrationen av användarservicen integrerats och digitaliserats i anslutning till administrationen av lokaliteter. Det har tills vidare varit rätt ovanligt att på detta sätt samordna lokalitetsservicen och användarservicen på informationssystemnivå. Syftet med digitaliseringen är att spara en arbetsinsats som motsvarar ungefär fyra årsverken genom att ta bort onödiga arbetsmoment. Ekonomiservicecentralens fortsatta åtgärder inom ramen för balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin har bestått av att fortsätta centraliseringen av ekonomiservicen till ekonomiservicecentralen. Centraliseringen av dotterbolagens ekonomiförvaltning framskrider planenligt. Den fortsatta centraliseringen inom ekonomiservicen när det gäller kontering av inköpsfakturorna framskred inom det egna verksamhetsområdet. Centraliseringsarbetet fortsätter åren 2016 2017. Inom IT-administrationens servicecentral är de fortsatta åtgärderna inom balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin för IT-administrationens del nya och någon utgångsnivå för mätningen år 2015 har inte estimerats. Målen har en central koppling till verksamhetsområdenas förmåga att förändra sin verksamhet utgående från de kostnads- och nyttokalkyler som ligger till grund för investeringarna i ICT. Upphandlingscentralen har som mål att ta fram en material- och kostnadseffektiv inventariemodell och att ta i bruk de nya modellerna år 2017. Under år 2015 har marknadsdialoger förts med leverantörerna och förberedelser har gjorts för att utarbeta en ny verksamhetsmodell. Den egentliga konkurrensutsättningen av möbelupphandlingen kommer att ske under år 2016. Den andra åtgärden inom upphandlingscentralen som utgår från balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin består av ibruktagandet av ett elektroniskt administrationssystem för upphandlingskontrakt och utveckling av beställningssystemen. Definitionsarbetet för det elektroniska administrationssystemet för upphandlingskontrakt genomfördes år 2015. Upphandlingscentralen och upphandlingsteamet inom socialoch hälsovården tar systemet i bruk i början av år 2016. Flera nya produktgruppshelheter har införts i det elektroniska systemet för externa beställningar och än fler kommer att läggas till under år 2016. Stadens gemensamma kundservice koncentrerades till kommuninvånarservicens Vandainfo och serviceurvalet utvecklades framför allt genom att informationstjänsterna produktifierades. Utvecklingen av den digitala ekonomi- och skuldrådgivningen inleddes. För organisationer som tidigare verkat i skilda lokaliteter hittade man gemensamma verksamhetslokaler. 81
Nyckeltal Effekt BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Antal organisationer och verksamhetsgrupper som fått understöd inom resultatområdet 170 170 195 Användningstider som beviljats i organisations- och invånarlokaler (beläggningsgrad) Antal evenemang / enkäter i anslutning till deltagande design 53 55 45 Produktivitet och effektivitet Antal kundbesök på Vandainfo 82 558 100 000 142 435 Antal kundbesök på Vandainfo/anställd 4 587 5 263 7 497 Ekonomi- och skuldrådgivning, telefonrådgivning 1 093 1 200 1 129 Ekonomi- och skuldrådgivning, klientbesök 767 800 635 Ändring i önskad riktning Ekonomi- och skuldrådgivningen, nyttan av elektronisk service i förhållande till antalet klienter BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Tillvarataget matsvinn 17 70 Sysselsättningsservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 4 549 588 5 136 4 271 865 Utgifter -26 285-6 574-32 858-32 546-313 Verksamhetsbidrag -21 736-5 986-27 722-28 275 552 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 6 500 kg/vecka Ökning av Vandainfos centraliserade service (procentuell tillväxt) Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Sysselsättningsläget var fortsättningsvis svårt. I slutet av december 2015 hade Vanda en arbetslöshetsgrad på 12,6 procent. Antalet arbetslösa arbetssökande uppgick till 14 086, vilket är 9,5 procent mer än året innan. I slutet av år 2015 hade 5 002 personer varit arbetslösa oavbrutet i över ett år. Långtidsarbetslösheten ökade under året med 35 procent. Antalet arbetslösa under 25 år var 1 456, vilket är 9,6 procent fler än året innan. Arbets- och näringsministeriet tillsatte hösten 2015 en ledningsgrupp och en arbetsgrupp med uppgift att förbereda överföringen av skötseln av arbetslösheten från staten till kommunerna för de arbetslösas del som det är svårast att sysselsätta. Vanda samarbetade intensivt med de sex största kommunerna och kommunförbundet med intressebevakningen för att förverkliga modellen med en aktör. Besluten om kommunförsök fattas våren 2016. 82
Verksamheten vid servicecentren för arbetskraft blev lagstadgad fr.o.m 1.1.2015 i och med att lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen trädde i kraft. Servicecentret för arbetskraften är en tjänst som kommunen, arbets- och näringsbyrån samt Folkpensionsanstalten anordnar gemensamt. I slutet av december 2015 hade servicecentret 1 758 klienter. Under året fick centret 741 nya klienter. Kommunen har en lagstadgad skyldighet att ordna med arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte för långtidsarbetslösa. Under 2015 deltog 1 222 personer i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Antalet klienter ökade med 10,1 procent jämfört med läget ett år tidigare. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas som kommunens egen verksamhet, t.ex. i form av arbetsträningsverksamhet, i startgrupper samt i form av individuell integrering på olika arbetsplatser vid stadens olika verksamhetsområden samt som köpta tjänster. Fr.o.m. 1.7.2015 förkortades den maximala längden på arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte från fem dagar per vecka till fyra dagar. Målet för Vandas livskraftsprogram 2014 2016 är att öka antalet klienter vid den rehabiliterande arbetsverksamhetens integrerade platser till minst fem procent i förhållande till antalet ordinarie anställda vid Vanda stad. Vid slutet av år 2015 var motsvarande siffra 2,7 procent. Antalet klienter vid den rehabiliterande arbetsverksamhetens integrerade platser inom Vanda stad ökade från 162 personer året innan till 228 personer. I augusti 2015 öppnades den nya arbetscoachningsenheten Reeli i Björkby. Vid Reeli verkar arbetsverkstäder inom tvätt och transport och Vanda stads småbarnspedagogik koncentrerar sin tvättservice till Reeli. Arbetsverkstäder inom köksbranschen samt inom områdena för textil- och träarbeten, reparationsarbeten, lokalvård, tvätteriverksamhet och transportbranschen har verksamhet vid Vantaan Koutsi i Stubbacka och Vantaan Valo i Korso. Målet för verksamheten är framför allt att öka verkstädernas utbildningsstatus. Arbetscoachningsenheterna hade 760 klienter år 2015. I juni 2015 öppnade Ohjaamo, ett serviceställe med låg tröskel som riktar sig till unga under 30 år. Vid Ohjaamo får ungdomarna hjälp, stöd och information bland annat i frågor som gäller jobbsökande, studier, boende och förmåner. Under den första hösten besökte 639 klienter Ohjaamo. Det ESF-finansierade projektet Ohjaamo Vantaa ingår i förverkligandet av ungdomsgarantin och hör till ett riksomfattande nätverk av olika Ohjaamo-projekt. Andra nya projekt som körde igång år 2015 var Sosku (nationellt utvecklingsprojekt för social rehabilitering) inom vilket klientöverföringen inom den rehabiliterande arbetsverksamheten utvecklas, samt projektet Hankinnoista duunia som syftar till att befästa sociala kriterier som en del av Vanda stads upphandling. Båda projekten har finansierats av ESF och huvudkoordinator är Institutet för hälsa och välfärd THL. År 2013 inleddes ett projekt som delvis finansierades av Tekes för att inom Vanda stads sysselsättningsservice utarbeta ett klientorienterat och innovativt affärskoncept. Under projektets gång har man inom sysselsättningsservicen tagit fram en innovativ affärsmodell som är klientorienterad och beaktar hållbar utveckling och ledarskap. Finansieringen av projektet fortgår under 2016. Det riksomfattande kommunförsöket Työraide (Arbetsspåret) inom sysselsättningsområdet som inledde verksamheten i september 2012 avslutades i slutet av 2015. Sammanlagt 2 800 arbetslösa Vandabor deltog i servicen. Som ett resultat av verksamheten ökade långtidsarbetslösheten och arbetsmarknadsstödets kommunandel under åren 2013 2015 i långsammare takt i Vanda än på andra håll i huvudstadsregionen. Under servicehandledningen strävade man för alla klienters räkning efter att inom sex månader hitta ett aktivt alternativ till arbetslöshet eller så hänvisades klienten till andra former av service som behövs. Projektet Petra som riktade sig till ungdomar under 25 år fortsatte år 2015 sin verksamhet med stadens egen finansiering. Under år 2015 hade projektet Petra 1 181 klienter, av vilka 39 procent flyttade över till den öppna arbetsmarknaden, 2 procent till lönesubventionerat arbete, 14 procent till arbetsprövning och 83
13 procent till studier som leder till examen. Projektet avslutades i slutet av år 2015. Verksamhetsmodellerna från Petra och Arbetsspåret etableras i sysselsättningsservicens verksamhet. Vid slutet av år 2015 avslutades också projektet Tuupakasta työhön som riktade sig till långtidsarbetslösa, projektet Töihin Suomessa som var avsett för invandrare samt projektet Palkkatuetuille työhönvalmennusta som främjade den fortsatta sysselsättningen av personer i lönesubventionerat arbete vid Vanda stad. Sysselsättningsservicen stöder företag och organisationer med att anställa arbetslösa i lönesubventionerat arbete. Företag beviljdes s.k. Valtti-stöd avsett för företag för sysselsättning av 100 personer. Valtti-stödet uppgår till 500 euro per månad. Extra sysselsättningsstöd för organisationer beviljades för att anställa 161 personer i lönesubventionerat arbete. Sysselsättningsstödet för organisationer uppgår till 300 euro per månad. Dessutom beviljade sysselsättningsservicen organisationerna understöd för olika sysselsättningsfrämjande projekt. Sysselsättningsservicen svarar för den lönesubventionerade sysselsättningen inom staden. Under år 2015 arbetade sammanlagt 394 personer i lönesubventionerat arbete vid Vanda stads olika verksamhetsställen, medan 122 personer var i läroavtalsutbildning. Kommunen finansierade kommunala sommarjobb för 97 studerande som inte lyckats få sommarjobb och som annars hade varit tvungna att ansöka om utkomststöd för sommarmånaderna. Med sommarjobbssedlarna understödde staden sysselsättning av Vandaungdomar i åldern 15 18 år i företag och föreningar. År 2015 beviljades 352 sommarjobbssedlar till 214 företag och 34 föreningar. Sommarjobbssedelns värde var 300 euro. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Vanda samarbetade med de sex största kommunerna och kommunförbundet för att aktivt bevaka sina intressen genom att inleda ett kommunalt pilotprojekt enligt modellen med en aktör. I modellen med en aktör överförs både bestämmanderätten, ansvaret och resurserna för skötseln av sysselsättningen från staten till kommunen. Beslut om inledande av de kommunala pilotprojekten fattas våren 2016. I september 2015 godkände stadsstyrelsen att nya lokaliteter hyrs för sysselsättningsservicen vid adressen Fernissagatan 1 fr.o.m. 1.6.2016. Nylands arbets- och näringsbyrås verksamhetsställe i Vanda flyttar våren 2016 till samma byggnad. Förberedelserna inför grundandet av ett öppet lärocentrum för inlärning i arbetet framskred planenligt. Målsättningen är att kombinera nya utbildningselement med sysselsättningsservicens verksamhet. Kommunförsöket Arbetsspåret och projektet Petra som riktade sig till ungdomar avslutades i slutet av år 2015. De framgångsrika verksamhetsmodeller för samarbetet med företagen som projekten gett upphov till etableras i sysselsättningsservicens verksamhet. Budgetens utfall Sysselsättningservicens ursprungliga budget för verksamhetskostnader för år 2015 uppgick till 26,2 milj. euro. I ett tidigt skede lade man märke till att arbetsmarknadsstödets kommunandel ökade kraftigt och man ansökte om ett tillägg på 6,6 milj. euro för verksamhetskostnaderna (ändring i BDG 32,9 milj. euro). Verksamhetskostnadernas slutliga utfall uppgick till 32,6 milj. euro. Kommunernas andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet ökade fr.o.m. 1.1.2015. Kommunens andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet är 50 procent för de arbetslösa som fått arbetsmarknadsstöd i över 300 dagar och 70 procent om arbetsmarknadsstöd utbetalats i över 1 000 dagar. Tidigare finansierade 84
kommunen 50 procent av arbetsmarknadsstödet för de arbetslösa som fått arbetsmarknadsstöd i över 500 dagar. Lagändringen om kommunens finansieringsandel samt den fortsatt ökande arbetslösheten höjde kostnaderna för arbetsmarknadsstödet märkbart. År 2015 uppgick Vanda andel av finansieringen av arbetsmarknadsstödet till 18,7 milj. euro. Användningen av lönesubvention var mindre än man förutspått eftersom statens anslag för lönesubvention redan tog slut i maj. På motsvarande vis var lönesubventionsintäkterna lägre än vad prognoserna angett. Statens ersättning för arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ökade även om det i bokföringen verkar som om ersättningen minskat. Skillnaden beror på poster som bokförts kring årsskiftet. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Arbetslöshetsgraden 11,6 % 11,3 % 12,6 % Antalet projekt 10 8 9 Projektkostnader 1 000 2 378 3 063 1 968 Verksamhetslokalerna i m² (exkl. organisationer) 5 782 6 470 4 545 Kostnader för verksamhetslokaler (exkl. org.) 1 000 705 896 588 Lokaler som anvisats för organisationer i m² 822 822 972 Hyresbidrag till organisationer 1 000 106 109 114 12 Verksamhetsområdet för social- och hälsovård Ansvarig: Jukka T Salminen Verksamhetsorgan: Social- och hälsovårdsnämnden Ordförande: Mari Niemi-Saari 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Inkomster 68 900 500 69 400 70 455-1 055 Utgifter -635 677-13 204-648 882-647 342-1 540 Verksamhetsbidrag -566 777-12 704-579 482-576 887-2 595 12 Social- och hälsovårdens verksamhetsområde exklusive specialiserad sjukvård 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Inkomster 68 900-400 68 500 69 251-751 Utgifter -423 357-204 -423 562-416 059-7 502 Verksamhetsbidrag -354 457-604 -355 062-346 808-8 254 Verksamheten och väsentliga förändringar under 2015 85
Inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård fortsatte processen för att balansera upp ekonomin samt verkställandet av verksamhetsområdets produktivitetsprogram. Målet med åtgärderna var att öka det direkta klientarbetet och effektivera tidsanvändningen i klientarbetet genom att utveckla processerna, utöka e-tjänsterna och minska utgifterna per klient. Man följde upp hur målen nåddes och produktivitetens utveckling följdes upp med flera mätare, och för dessas del uppnådde man inom verksamhetsområdet en produktivitetsökning på omkring 2,3 procent. Resultatet av det kontinuerliga utvecklingsarbetet medförde att budgeten underskreds för den egna verksamhetens del. Elektroniska lösningar främjades. Ett elektroniskt servicesedelsystem köptes in till Vanda vilket möjliggör en utvidgning av servicesedlarnas användning inom verksamhetsområdet. Stadsfullmäktige fattade beslut om att upphandla ett nytt klient- och patientdatasystem, medan Vantaan Apotti-projektkontors verksamhet utvidgades. Verksamhetsområdet för social- och hälsovård deltar i ett projekt som omfattar hela staden för att organisera kommuninvånarnas e-tjänster. För social- och hälsovårdens del utvecklas inom projektet i första hand möjligheterna att uträtta ärenden elektroniskt vid rådgivningsbyråerna. Ibruktagningen av hemvårdens operativa styrsystem bereddes och det inleds som en pilot från början av 2016 inom hemvården i Korso och Dickursby. HNS serviceproduktion ökade för NordDRG- och besöksprodukternas del med 3,9 procent jämfört med året innan. Efter en minskande trend under flera års tid ökade vårddagsprodukterna med 8,4 procent från år 2014. Vårddagsprodukterna (vård på bäddavdelning) består nästan helt och hållet av psykiatriska klinikens serviceproduktion. Arbetet med att utveckla samarbetsformer tillsammans med den specialiserade sjukvården fortsattes. Den operativa integreringen av mentalvårds- och missbrukarservicen samt HNS psykiatri bereddes i samarbete med HNS och en för HNS psykiatri och primärhälsovården gemensam partnerskapstjänst grundades. Verksamheten vid mentalvårdstjänsterna som egen resultatenhet upphörde sommaren 2015 och den ordinarie personalen övergick i hälsostationernas tjänst. Likaså reformerades serviceprocesserna för de klienter som är gemensamma för familjerådgivningen, barnskyddet och HNS barnpsykiatri. Läkar- och sjukskötarbesöken vid hälsostationernas mottagningar minskade något från året innan. Förklaringen till denna förändring ligger i att de operativa modellerna förändrats så att mottagningstiderna för patienter med komplex sjukdomsbild blivit förlängda. Dessutom fördes skötarresurser över till telefonservicen. Sommaren 2015 togs modellen med hälsorådgivning över ett enda telefonnummer i bruk för att förbättra telefonservicen. Håkansböle hälsostation överfördes från årsskiftet till att utgöra en egen funktion. Erfarenheterna av de nya verksamhetssätt som utvecklats vid hälsostationen, såsom det mångprofessionella teamarbetet mellan servicehandledningen, fysioterapin och socialarbetet visade sig vara goda och arbetet med att utvidga modellen till de övriga hälsostationerna fortsätts. Under 2015 producerades hälsocentraljouren av Attendo Oy. Under året fick 91 procent av patienterna komma till läkarens mottagning inom tre timmar medan närmare 84 procent av barnen fick läkartid på mindre än två timmar. Hälsocentraljourens överföring till HNS regi från början av 2016 bereddes. Inom familjeservicen bereddes en organisationsreform för att svara på förpliktelserna i socialvårdslagen. Reformerna prövas genom tre piloter som startar från början av 2016. Som nya former för tidigt stöd inleddes i början av 2015 verksamheten vid Ungdomscentralen Nuppi som inom de psykosociala tjänsterna är en kombination av verksamheten vid ungdomsstationen och ungdomsrådgivningen. Dessutom inleddes i juni den s.k. Perhekoutsi-verksamheten (Familjecoachning) som erbjuder tidiga stödinsatser till barnfamiljer i Vanda. Under 2015 tog man emot barnskyddsanmälningar om 4 394 olika barn vilket är nästan 10 procent mer än året innan. Ökningen återspeglades också på antalet klienter inom barnskyddets öppenvård. Under 2015 86
uppgick antalet klienter vid det systematiska sociala arbetet som barnskyddets öppenvård utför till 9,1 procent av 0 17-åringarna i Vanda. Målsättningen för de reformer som görs på basis av den nya socialvårdslagen är att i fortsättningen lyckas stödja alltfler barn och familjer utan att klientskap inom barnskyddet behövs. I slutet av december 2015 hade Vanda en arbetslöshetsgrad på 12,6 procent. Antalet långtidsarbetslösa ökade med 36 procent jämfört med året innan. Under 2015 mottog 14 700 hushåll i Vanda utkomststöd. Inom vuxensocialarbetet fortsattes samarbetet inom utkomststödet med FPA i form av Kommunförsöket, på samma gång beredde man sig inför att det grundläggande utkomststödet överförs till FPA under 2017. I september 2015 ändrades verksamhetsenheten för invandrararbete som tidigare hört till vuxensocialarbetets resultatenhet till att bli en resultatenhet för invandrarservice. Det hör till social- och hälsovårdsväsendets uppgifter att svara för invandrarnas integreringstjänster. Som en följd av det snabbt ökande antalet asylsökande från början av hösten 2015 förutses att antalet invandrare som ska integreras kommer att öka i Vanda under de närmaste åren. Av de Vandabor som fyllt 75 år bodde 92,2 procent i eget hem i slutet av 2015. 8,8 procent av Vandaåldringarna omfattades av regelbunden hemvård och de fick närmare 720 000 hemvårdsbesök. Hemvårdens klient- och besöksantal har kontinuerligt ökat. För en ändamålsenlig allokering av resurserna bereddes ibruktagningen av ett operativt styrsystem för hemvården. Verksamheten vid klientstyrningsenheten som svarar för servicehandledningen för äldre Vandabor och utredningen av servicebehovet samt för servicebesluten etablerades permanent och utvidgades till östra Vanda. Inom omsorgsboendet fortsatte arbetet på att förnya servicestrukturen genom att omvandla den upplösta anstaltsvården till effektiverad boendeservice etappvis i takt med de platser som frigörs. Förändringen verkställdes i såväl de egna åldringshemmen, som tillsammans med de privata serviceproducenterna. I slutet av 2015 omfattades 1,4 procent av de personer i Vanda som fyllt 75 år av långvarig institutionsvård. Inom handikappservicen slutfördes upplösningen av anstaltsboendet för de vuxna klienternas del. Prioriteringsområdet inom handikappservicen under 2015 var att främja sysselsättningen av handikappade personer och till stöd för målsättningen grundades en enhet för att stödja sysselsättningen. Under loppet av 2015 sysselsattes 76 klienter. I Malmängen piloterades en verksamhetsmodell där det nya centrets stödtjänster producerades i handikappade personers och sysselsattas egen regi. Verkställandet av modellen får en fortsättning och utvecklas vidare. Den totala omfattningen av färdtjänster bibehölls närapå som förut. Antalet resor med stöd av Lagen om service och stöd på grund av handikapp ökade med ca 1,3 procent och antalet resor med stöd av socialvårdslagen minskade med nästan 11 procent. Sjukhusverksamheten inom äldre- och handikappservicen belastades kraftigt. Den totala beläggningsgraden under året låg på i genomsnitt 108 procent. Av sjukhusplatserna användes en femtedel för boende som väntade på plats inom omsorgsboendet. Hur fullmäktigeperiodens strategiska mål förverkligats år 2015 Inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård fortgick förverkligandet av fullmäktigeperiodens strategiska mål. Bland de viktigaste var en kontinuerlig förbättring av produktiviteten och en kostnadseffektiv reform av tjänsterna. De invånarspecifika kostnaderna i Vanda låg i fråga om de flesta serviceformer som jämförts i toppen bland de stora städerna. För att öka möjligheterna till e-tjänster och självbetjäning ordnades med lösningar som omfattar hela staden. Inom social- och hälsovårdsväsendet fortsatte man med kundorienterad utveckling av servicen i samarbete med kommuninvånarna. Samarbetet på stadsnivå för att främja befolkningens hälsa och välfärd fortsattes. Vandabornas sjukdomsprevalens minskade fortsättningsvis mätt med FPA:s prevalensindex. I välfärdsöversikten 2015 (Stadsfullmäktige 25.1.2016) konstaterades att till Vandas styrkor hör en ung och i huvudsak välmående befolkning, 87
en försörjningskvot som hör till de bästa bland landets största städer samt små inkomstskillnader. Utmaningar som lyftes fram var bl.a. arbetslösheten, det stora utkomststödsbehovet samt integreringen av personer som talar något annat språk än de inhemska språken. Budgetens utfall 2015 Utgifterna för social- och hälsovårdens verksamhetsområde år 2015 uppgick till 647,3 miljoner euro medan inkomsterna uppgick till 70,4 miljoner euro. Verksamhetsområdet för social- och hälsovård medräknat den specialiserade sjukvården underskred det förhöjda utgiftsanslaget med 1,5 miljoner euro. Den specialiserade sjukvården överskred det förhöjda utgiftsanslaget med 6,0 miljoner euro. Utgifterna för utkomststöd underskreds med 4,0 miljoner euro. Verksamhetsområdet exklusive den specialiserade sjukvården och utkomststöden underskred det förhöjda utgiftsanslaget med 3,5 miljoner euro. Serviceproduktionen inom Affärsverket för mun- och tandhälsa verkställdes en procent större än servicebeställningen, vilket i enlighet med serviceavtalet mellan social- och hälsovårdsväsendet och affärsverket för mun- och tandhälsa ersätts till affärsverket för mun- och tandhälsa. Verksamheten inom Affärsverket för mun- och tandhälsa visade ett överskott (0,04 milj. euro). Serviceproduktionen inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård Utgifterna för social- och hälsovårdens egen serviceproduktion exklusive bidrag för utkomststödet uppgick år 2015 till 359,8 miljoner euro medan inkomsterna uppgick till 40,6 miljoner euro. Utgifterna för egen serviceproduktion exklusive bidragen för utkomststöd underskred det ursprungliga budgetanslaget med 3,3 milj. euro (-0,9 %) medan inkomsterna ökade med 1,8 milj. euro (4,6 %). Resultatet (nettodriftskostnader) var 5,1 milj. euro bättre än det ursprungliga anslaget. I budgetanslagen för social- och hälsovårdsväsendets egen verksamhet exklusive utkomststödet föreslogs inga ändringar för stadsfullmäktige 2015. Anslag på 0,2 miljoner euro reserverade för anställningen av studerande och skolelever överfördes genom stadsdirektörens beslut till resultatområdets anslag. Det slutliga anslaget exklusive utkomststödet underskreds för utgifternas del med 3,5 milj. euro (-1,0 %). Utkomststöd År 2015 var utgifterna för utkomststöd 56,3 milj. euro och inkomsterna 28,6 milj. euro. Utgifterna underskred det ursprungliga budgetanslaget med 4,0 milj. euro och inkomsterna med 1,5 milj. euro. Resultatet (nettodriftskostnader) var 2,5 milj. euro bättre än det ursprungliga anslaget. Stadsfullmäktige minskade 14.12.2015 utkomststödets inkomstanslag med 0,4 milj. euro. Inkomsterna för utkomststödets del består av de statsandelar som staten ger på basis av utgifterna för grundläggande utkomststöd. Det slutliga anslaget underskreds för inkomsternas del med 1,1 milj. euro. Den specialiserade sjukvården De totala kostnaderna för den specialiserade sjukvården uppgick år 2015 till ca 231,3 milj. euro. Utöver HNS serviceproduktion utgörs utgifterna i specialsjukvården av HNS pensionsförpliktelser (5,3 milj. euro), anordnande av brådskande sjuktransporter och prehospital akutsjukvård (4,0 milj. euro), fakturerade förseningsdagar (0,3 milj. euro), bruksavgifterna för E-arkiv- och E-receptsystemen (0,3 milj. euro) samt kostnaderna för giftinformationscentralen och specialistläkares konsultationer på sammanlagt 0,1 milj. euro. Vandas utgifter för HNS serviceavtal låg på runt 221,2 miljoner euro. Bokslutsutfallet för år 2015 inkluderar inte HNS överskottsgottgörelse till kommunerna. HNS-fullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 16.12.2015, att beslut om HNS resultat för år 2015 tas först i samband med behandlingen av HNS bokslut vid stadsfullmäktiges sammanträde i juni 2016. Utgifterna för den specialiserade sjukvården överskred det ursprungliga budgetanslaget i driftsplanen med 19,0 miljoner euro. Stadsfullmäktige höjde 14.12.2015 utgiftsanslagen för den specialiserade sjukvården med 13 miljoner euro utifrån den utfallsprognos som HNS ledning fastställt. Inkomstanslaget höjdes av fullmäktige med 0,9 milj. euro, vilket baserade sig på de prognostiserade statliga ersättningar som inflyter 88
enligt integrationslagen. Det slutliga anslaget överskreds för utgifternas del med 6,0 milj. euro och för inkomsternas del med 0,3 milj. euro. 12 10 Ekonomi- och förvaltningsservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten 89 Utfall Inkomster 73 0 73 93-21 Utgifter -9 601-12 -9 613-4 238-5 375 Verksamhetsbidrag -9 529-12 -9 541-4 145-5 396 I tabellen ingår både ekonomi- och förvaltningsservicen och social- och hälsovårdsnämnden Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Budgeten efter ändringar Överskridning/underskridning Ekonomi- och förvaltningsservicen koordinerade flera projekt som anknyter till de elektroniska systemen. En utvidgning av verksamheten inom Vandas Apotti-projektkontor bereddes och projektchefer rekryterades till socialvårdens och hälsovårdens/äldreomsorgens olika delsektorer. Inom resultatområdet deltogs i utvecklingen av elektronisk kundtjänst och bereddes för att ta i bruk servicesedelsystemet PSOP. Verksamhetsområdets produktivitetsåtgärder samt de fortsatta åtgärderna inom ekonomi-och skuldprogrammet bereddes tillsammans med verksamhetsområdets ledning inför följande ekonomiplan. Ansökan om de ersättningar som fås på basis av integrationslagen centraliserades till verksamhetsområdet genom att från vuxensocialarbetet överföra en vakans inklusive uppgifter till ekonomi- och förvaltningsservicen. Dessutom centraliserades serviceproduktionens fakturor för kontakttolktjänster till ekonomienheten. Över behandlingsprocessen i samband med verksamhetsområdets klientavgifter genomfördes en utredning medan grundandet av ett klientavgiftsteam inom ekonomi- och förvaltningsservicen bereddes. Verksamhetsområdets beredskapsplan reviderades och godkändes i stadsstyrelsen. De utbildningar som förutsätts i beredskapsplanen genomfördes. Inom serviceupphandlingarna fortsatte man att utveckla servicens effektivitet. Det arrangerades ett seminarium gemensamt med barnskyddets serviceproducenter och målsättningen för seminariet var att engagera producenterna till att förbättra verksamhetens effekt i enlighet med upphandlingskriterierna. Planen på ett centraliserat patientarkiv som förläggs till Katrinesjukhuset och genomförs i samarbete med fastighetscentralen och hälsovårdsservicen blev klar och projektet verkställs under 2017. Servicenätet utvecklades planenligt genom deltagande i flera behovsutredningar och projektplaner inom verksamhetsområdet. Tjänsterna och utbildningen inom yrkeskompetensutvecklingen överfördes från och med 1.1.2015 till personalcentralen och yrkeshögskolan Metropolia verkställde servicen för att ge kompletterande utbildning i enlighet med utbildningsprogrammet. Processen och arbetsfördelningen inom planeringen av kompletterande utbildningar utvecklades i samarbete mellan yrkeshögskolan Metropolia och personalcentralen. Samordningen av verksamhetsområdets samarbete med yrkeshögskolorna inom forsknings- och utvecklingsverksamheten fortsattes. Under 2015 utfärdades sammanlagt 83 stycken forskningstillstånd. Kommun 10-utvärderingen och bedömningarna av arbetsförhållandena verkställdes tidtabellsenligt. Den personliga säkerheten utvecklas i enlighet med resultaten från utredningen över kameraövervakning och enligt överenskomna åtgärder. Man började bearbeta sjukfrånvaron med hjälp av alarmeringssystemet evälke. Kriterierna och besöksmålen för verksamhetsområdets hälso- och säkerhetsbesök fastställdes och
sammanlagt 97 planenliga besök utfördes under 2015. Inom verksamhetsområdet togs också i bruk en utredningsprocess vid arbetsrelaterade olyckor. Antalet frånvaro av hälsoskäl inom verksamhetsområdet under 2015 uppgick till 5,34 % (5,21 % år 2014). I anknytning till den fortsatta utvecklingen av kvalitetskontrollen genomfördes bl.a. interna auditeringar på hälsostationerna och inom hemvården. I anslutning till verksamhetsområdets patient- och klientsäkerhet togs under hösten också i bruk möjligheten för klienter/patienter eller deras anhöriga att fylla i en HaiPro-anmälan. Dessutom bereddes samarbetet med HNS så att de anställda i Vanda från och med början av 2016 kan lämna HaiPro-anmälningar över HNS funktioner, medan HNS anställda kan lämna motsvarande över Vandas funktioner. Genom anmälningarna strävar man efter att förbättra samarbetsprocesserna med tanke på de gemensamma klienternas bästa. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Målen för verksamhetsområdets elektroniska lösningar främjades genom aktivt samarbete med ITadministrationen. I Vanda fattades ett beslut om att ta i bruk det elektroniska servicesedelsystemet som möjliggör en utvidgning av användningen av servicesedlar. Stadsfullmäktige beslutade om att ett nytt klient- och patientdatasystem ska upphandlas. Bl.a. genom att rekrytera behövliga projektchefer främjades ibruktagandet av det nya klient- och patientdatasystemet. Genomförandet av s.k. lean-utbildningar som syftar till att effektivera verksamhetsområdets operativa processer bereddes. Budgetens utfall I budgetanslaget för ekonomi- och förvaltningsservicens resultatområde hade man berett sig på eventuella avvikande utgifter inom verksamhetsområdet, bl.a. årsväxlingarna resultatområdena emellan i fråga om upphandlingen av kundtjänster (1,9 milj. euro), verksamhetsområdets avgifter för förtidspensioneringar (1,2 milj. euro) samt för belöningar riktade till och utbildning av verksamhetsområdets anställda (0,4 milj. euro). I utgiftsanslaget ingick ytterligare en reservering för kostnader för projekt som genomförs med extern finansiering (0,6 milj. euro). Resultatområdets budgetanslag täckte de ovan angivna utgifterna samt verksamhetsområdets produktion av stödtjänster som planerat. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 (1 Verksamhetsområdets personalantal 2 926 2 956 3 009 Antalet chefer inom verksamhetsområdet 215 215 207 Verksamhetens volym Ekonomi- och förvaltningsservicens personalantal 44 47 46 Den verkställda arbetstiden för administrativa uppgifter i personarbetsår 39,2 37,6 39,9 Produktivitet och effektivitet BS 2014 BDG 2015 BS 2015 (1 Personal inom ekonomi- och förvaltningsservice/verksamhetsområdets personal 1,5 % 1,6 % 1,5 % Ekonomi- och förvaltningsservicens personal/antalet chefer inom verksamhetsområdet 20,5 % 21,9 % 22,2 % 90
1) Metoden för att beräkna personalens storlek förnyades i budgeten för år 2016. I rapporteringen för BS 2015 används ännu den tidigare kalkyleringsmodellen. 12 20 Den specialiserade sjukvården 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 900 900 1 204-304 Utgifter -212 320-13 000-225 320-231 282 5 962 Verksamhetsbidrag -212 320-12 100-224 420-230 079 5 659 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Budgeten efter ändringar Överskridning/underskridning Specialsjukvårdstjänsterna i Vanda producerades nästan helt av samkommunen HNS. Om specialsjukvårdens serviceproduktion och anslag avtalades i kommunala förhandlingar som fördes 2014. HNS serviceproduktion ökade för NordDRG- och besöksprodukternas del med närapå 3,9 procent jämfört med bokslutet för år 2014. Vårddagsprodukterna ökade med 8,4 procent jämfört med föregående år. Vårddagsprodukterna består nästan helt och hållet av psykiatriska klinikens serviceproduktion. Antalet elektiva remisser som skrevs ut vid Vanda hälsocentral ökade med nästan 5,2 procent jämfört med antalet remisser år 2014. Om även de remisser som uppgjorts inom den privata sektorn och inom företagshälsovården räknas med, var ökningen omkring 4,5 procent. Under år 2015 utfärdades 55 901 elektiva remisser till sjukvårdsområdet HNS och runt 65,0 procent av dessa gjordes vid en hälsocentral. Utöver dessa utfärdas interna remisser inom HNS som behövs när en patient överförs till vård inom ett annat specialområde. Antalet specialistkonsultationer på remiss av hälsocentralen uppgick till 3 579 vilket var 35,8 procent fler än år 2014. Antalet patienter som i avdelningsköerna väntat i över 6 månaders tid uppgick till 35 stycken (tvärsnitt 31.12.2015), av dessa var 13 i kö till något specialiseringsområde inom kirurgi. För sådana patienter som Vanda ansvarade för debiterades sammanlagt 473 förseningsdagar, vilket för Vanda medförde en utgift på 0,3 miljoner euro. Budgetens utfall 2015 De totala utgifterna för den specialiserade sjukvården uppgick år 2015 till ca 231,3 milj. euro. Utöver HNS serviceavtal utgörs utgifterna i specialsjukvården av HNS pensionsförpliktelser (5,3 milj. euro), ordnandet av brådskande sjuktransporter och prehospital akutsjukvård (4,0 milj. euro), fakturering av HNS förseningsdagar (0,3 milj. euro), bruksavgifterna för E-arkiv- och E-receptsystemen (0,3 milj. euro) samt kostnader för giftinformationscentralen och specialistläkares konsultationer på sammanlagt 0,1 milj. euro. Vandas utgifter för HNS serviceavtal låg på runt 221,2 miljoner euro. Bokslutsutfallet för år 2015 inkluderar inte HNS överskottsgottgörelse till kommunerna. HNS-fullmäktige beslutade vid sitt sammanträde 16.12.2015, att beslut om HNS resultat för år 2015 tas först i samband med behandlingen av HNS bokslut vid stadsfullmäktiges sammanträde i juni 2016. Vandas andel av överskottsåterbäringen uppgick till 7,8 milj. euro. Utgifterna för den specialiserade sjukvården överskred driftsplanens ursprungliga anslag med 19,0 milj. euro. Stadsfullmäktige höjde 14.12.2015 utgiftsanslagen för den specialiserade sjukvården med 13 miljoner 91
euro utifrån den utfallsprognos som HNS ledning fastställt. Inkomstanslaget höjde fullmäktige med 0,9 milj. euro, vilket baserade sig på de prognostiserade statliga ersättningar som inflyter på basis av integrationslagen. Det slutliga anslaget överskreds för utgifternas del med 6,0 milj. euro och för inkomsternas del med 0,3 milj. euro. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 (1 BS 2015 Befolkningen 31.12 210 803 213 205 214 605 Antalet barn födda inom kalenderåret 31.12 2645 2721 2 585 Personer som fyllt 75 år 31.12 11 100 11 596 11 576 Verksamhetens volym Vårdperioder (NordDRG), totalt vid årets slut 82 257 80 913 85 710 Besök vid årets slut 242 800 239 239 252 057 Vårddagar vid årets slut 28 207 25 830 30 584 Kvalitet och effekt Personer i kö totalt per 31.12 2 149 2 123 2 303 Personer som köat över 6 mån. 31.12 19 42 35 I kö till barnpsykiatrin i över 3 mån. 31.12 0 0 0 I kö till ungdomspsykiatrin i över 3 mån. 31.12 0 0 0 Överbeläggningsdagar 31.12 3 823 2 394 - Fakturerade överbeläggningsdagar 31.12 1 12 473 Serviceplan för Vanda stads specialiserade sjukvård HNS-serviceavtalets värde/ milj. eur 1) 204,9 202,4 221,2 Produktivitet och effektivitet Euro/invånare (Hns-serviceavtal) 972 949 1 031 Euro/NordDRG-produkt 1 559 1 611 1 549 1) Uppskattning, eftersom förhandlingarna inte var slutförda under beredningen av budgeten. Serviceavtalen mellan HNS och Vanda inklusive bilagor undertecknades 29.3.2012, 21.2.2013 och 25.2.2014. Vanda stads balanserings- och skuldprogram för ekonomin förutsätter en utgiftsökning på högst 1,5 procent. 12 30 Hälsovårdens tjänster 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten 92 Utfall Inkomster 4 286 0 4 286 4 532-245 Utgifter -80 364-31 -80 395-80 994 599 Verksamhetsbidrag -76 078-31 -76 109-76 462 353 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Budgeten efter ändringar Överskridning/underskridning
Inom hälsovårdstjänsternas alla resultatenheter utvecklades elektronisk tidsbokning, gruppmottagningsverksamhet och utnyttjades verksamhetsmodellen Lean för att effektivera processerna. Alla resultatenheter deltog också i planeringsarbetsgrupperna för det gemensamma klient- och patientdatasystemet (Apotti). Hälsostationstjänsterna genomgick intern auditering under höstens lopp. Inom mottagningsverksamheten genomfördes ca 181 800 läkarbesök och 170 900 självständiga besök hos skötare. Besökens antal minskade något jämfört med året innan. Mottagningarnas verksamhetsmodell ändrades så, att patienter med komplex sjukdomsbild fick längre mottagningstider. Skötarresurser måste överföras till telefonservicen. Husläkarpatienterna fick tillgång till icke-brådskande vård inom i genomsnitt 24 dagar medan övriga fick tid inom 48 dagar. Till dagpoliklinikerna var väntetiden mindre än en timme för 68,6 procent av patienterna. På basis av den möjlighet till fritt val av vårdställe över kommungränserna som trädde i kraft under 2014 företogs 467 stycken byten av hälsostationer inom Vanda under 2015. Från övriga kommuner bytte 194 personer sin hälsostation till Vanda medan 280 Vandabor bytte till hälsostationstjänster i någon annan kommun. För att förbättra telefonservicen vid hälsostationerna tog man sommaren 2015 i bruk en hälsorådgivningsverksamhet över ett enda telefonnummer. Via systemet med ett gemensamt telefonnummer har kommuninvånaren möjlighet att få allmän hälsorådgivning, på så vis att första lediga skötare från vilken hälsostation som helst svarar i telefonen. Via det system för återuppringning som används vid hälsostationerna besvarades begäran om återuppringning närapå till 100 %. Håkansböle hälsostation överfördes från årsskiftet 2015 till att bli Vandas egen funktion. Hälsostationens verksamhet utvecklades genom att man tog i bruk en operativ modell med klientansvarspersoner och servicestyrning, direkt mottagning av fysioterapeut vid hälsostationen samt socialhandledarmottagning. Läkararbetet inom hemvården upphandlades genom en ny verksamhetsmodell av läkare specialiserade på geriatri. Håkansböles verksamhetsmodell visade sig vara patientorienterad och processen med att överföra denna modell till de övriga hälsostationerna fortsätter. Från och med 1.1.2016 övergick hälsocentraljouren till att skötas i HNS regi. Under hösten bereddes samjourens nya verksamhetsmodell tillsammans med personalen vid HUCS Akut. Verksamheten vid resultatenheten för mentalvårdstjänster som en egen resultatenhet lades ner under sommaren 2015 och depressionsvårdarna och de psykiatriska sjukskötarna överfördes till hälsostationerna underställda respektive avdelningsskötare. Den funktionella integrationen av mentalvård- och missbrukarservicen samt HNS psykiatri bereddes tillsammans med HNS genom att nya operativa modeller skapades. I anslutning till integrationen grundades en partnerskapstjänst gemensam för HNS psykiatri och Vandas primärhälsovård. Verksamheten med erfarenhetsexperter (alkohol) utvidgades till tre hälsostationer. Inom resultatenheten för förebyggande hälsovård allokerades tilläggsresurserna bland hälsovårdarna som förutsätts enligt lagar och förordningar särskilt till yrkesutläroanstalter. Enhetens alla läkartjänster är besatta. Det medicinska verksamhetsområdet inom den förebyggande hälsovården utvidgades och nivån på verksamheten lyftes jämfört med tidigare. Vid mödra- och barnrådgivningarna bereddes en utökning av e- tjänsterna vid rådgivningen i ett projekt som omfattade hela staden. Mödrarådgivningarna fick tillgång till de första ultraljudsanläggningarna som möjliggör verkställandet av de kontroller som behövs i inledningsskedet och i slutskedet vid rådgivningarna. En utvidgning av dessa anläggningar till alla rådgivningar under åren 2015 2016 minskar avsevärt besöken till den specialiserade sjukvården under graviditetstiden. I samarbete med den specialiserade sjukvården och kommunerna i huvudstadsregionen utvecklades och togs i bruk en verksamhetsmodell för förlossningar med kortvarig eftervård. Tillsammans med familjeplaneringsrådgivningarna utvecklades verksamhetsmetoder för att främja sexualhälsa med målsättningen att minska antalet avbrutna graviditeter. Överföringen av 93
faderskapserkännande i förväg till att utföras vid rådgivningen från och med 1.1.2016 bereddes tillsammans med barnatillsyningsmännen, likaså deltog man i det riksomfattande beredningsarbetet. Inom resultatenheten för rehabilitering bereddes en start på verksamheten med multiprofessionella bedömningsteam från början av 2016 i samråd med enheten för psykologtjänster och familjerådgivningen. Målet med den nya verksamhetsmodellen är att få barn/familjer med komplex problembild vid så rätt tidpunkt som möjligt inslussade i nödvändig terapi/vård. Genom att rehabiliteringens gruppverksamhet utvecklades klarade man av att svara på det ökande antalet klienter. Fysioterapeutens och ergoterapeutens deltagande i verksamheten vid enheten för klientstyrning inom öppenvårdstjänster för äldre etablerades permanent i västra Vanda och inleddes i östra Vanda. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Skyddat utbyte av meddelanden och elektroniska blanketter bereddes inom resultatenheten för förebyggande hälsovård. Det egentliga ibruktagandet kommer att förläggas till mars 2016 och därefter kan verksamheten utvidgas till övriga resultatenheter. Rehabiliteringsenhetens elektroniska blankett för förhandsuppgifter finns redan i användning på Vandas webbsidor. Den elektroniska bokningen av tider utvidgades och används inom alla resultatenheter, bl.a. läkarnas telefontider och mottagningar för listpatienter, hälsovårdar- och familjeplaneringsmottagningarna, barnens dagpoliklinik i sin helhet samt de psykiatriska sjukskötarnas mottagningar. Påminnelser via textmeddelande används i samband med elektronisk tidsbokning. Verksamhetsmodellerna utvecklades inom alla resultatenheter med användning av verksamhetsmodellen Lean. De anställda utbildades i användningen av Lean-modellen och workshoppar ordnades i enheterna. Mätarna som används för rapporteringen av effekten av verksamheten bearbetas. Genomförandet av elektroniska lösningar sinkas av att utvecklingen av det nuvarande patientdatasystemet har stannat upp och delvis också på grund av den begränsade tillgången på datatekniskt stöd. Budgetens utfall Resultatområdets inkomster år 2015 uppgick till 4,5 milj. euro och utgifterna till 81,0 milj. euro. I förhållande till driftsplanen överskreds inkomsterna med 0,2 milj. euro medan utgifterna överskreds med 0,6 milj. euro. Anslagen reserverade för anställningen av studerande och skolelever överfördes genom stadsdirektörens beslut till resultatområdets anslag. Resultatet (verksamhetskostnaderna netto) visade ett minus på 0,4 milj. euro jämfört med driftsplanen. Överskridningen i utgifterna uppkom i huvudsak på grund av köpt personalservice på 1,4 milj. euro, köpt klientservice för den kommunexterna faktureringen på 0,4 milj. euro samt i tolkkostnaderna på 0,2 milj. euro. Inbesparingar gjordes i lönekostnaderna. Serviceproduktionen inom Affärsverket för mun- och tandhälsa verkställdes en procent större än servicebeställningen, vilket i enlighet med serviceavtalet mellan social- och hälsovårdsväsendet och affärsverket för mun- och tandhälsa ersätts till affärsverket för mun- och tandhälsa. Serviceavtalet möjliggör en avvikelse på högst 2 procent från vad som överenskommits. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Befolkningen 31.12 210 803 213 205 214 605 Antalet barn födda inom kalenderåret 31.12 2 645 2 721 2 585 Personer som fyllt 75 år 31.12 11 100 11 596 11 576 94
Verksamhetens volym Hälsostationsverksamhet läkarbesök 190 990 194 000 181 791 självständiga besök hos vårdpersonal 178 966 157 000 170 863 Förebyggande hälsovård besök hos läkare (direkta kontakter) 29 343 32 285 30 548 hälsovårdsbesök (direkta kontakter) 154 838 160 000 151 570 Jourverksamhet läkarbesök 33 604 34 000 33 705 Rehabiliteringsverksamhetens terapibesök 1), 5) 61 606 62 000 64 685 Mentalvårdstjänster besök hos mentalvårdarbetet 5 225 4 000 4 925 Kvalitet och effekt Andelen besökare på hälsostationerna av hela befolkningen (total täckning) 51 55 47 Listad andel av befolkningen % 2) 14,8 22 12,4 Väntetid till läkare på dagpoliklinik under 60 min % 71 70 68 3. ledig tid till läkare - median av väntetiden för listad och olistad patient i dygn 3) 34 30 Produktivitet och effektivitet Euro/invånare 4) hälsostationsverksamhet och jour 190,72 191,71 195,16 rehabilitering (rehabilitering för veteraner ingår inte) 34,99 35,19 34,95 Euro/besök 4) läkarbesök inom hälsostationsverksamheten 113,80 114,71 122,31 besök inom hälsostationsverksamhetens vårdarbete 51,50 64,26 58,38 95
Personalen BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Årsverken 6) läkare (hälsostationsverksamhet och förebyggande hälsovård) 90 93 92 sjukskötare, hälsovårdare (hälsostationsverksamhet) 84 92 95 hälsovårdare (förebyggande hälsovård) 116 116 114 terapeuter (rehabilitering) 5) 62 62 63 1 ) Nyckeltalet inbegriper terapibesök som utförts som Vandas egen verksamhet samt arbetsinsatser inom köpt terapi. 2) Husläkare har utsetts för listade patienter. Husläkare har inte utsetts för olistade patienter. 3) Medianen är mittenvärdet i en ordnad talserie. 4) Fördelningsgrunderna har preciserats fr.o.m. BDG 2015. 5) Personal överförts från hälsovårdsservicen till äldre- och handikappservicen. Jfr BS 2013 6) Inkluderar ingen uppskattning av andelen hyrd arbetskraft i årsverken under 2015. 12 40 Familjeservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 36 955-400 36 555 36 334 221 Utgifter -158 498-82 -158 580-155 072-3 508 Verksamhetsbidrag -121 543-482 -122 025-118 738-3 287 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Budgeten efter ändringar Överskridning/underskridning Resultatområdets produktivitet förbättrades genom att andelen klientarbete liksom effekten utökades. Vidare övergick tyngpunkten i arbetet från korrektiv och rehabiliterande verksamhet till stöd i tidigt skede och förebyggande arbete. I och med att socialvårdslagen trädde i kraft i april svarade man på förpliktelserna genom att inleda en omfattande process för att omorganisera familjeservicen. Under hösten 2015 överenskoms och organiserades inledandet av tre organisationspiloter från början av 2016. Socialrådgivningen för familjer och vuxna började från januari för alla nya klienter sammanställa bedömningar av servicebehovet i enlighet med socialvårdslagen. I den andra piloten prövar man på centraliserad klientstyrning inom familjearbetet och i det tredje försöket inleds en jour inom kanslitid vid barnskyddet i samband med socialoch krisjouren. Inom de psykosociala tjänsterna inleds Familjecoacharna (Perhekoutsit) och de Psykosociala tjänsterna för unga (Nuppi) som nya verksamhetsformer för stöd i ett tidigt skede. Klienthandledningen utvecklades inom alla serviceformer både som en del av hänvisningen till de egna tjänsterna och i samarbete över servicegränserna. Processerna inom kundarbetet utvecklades inom den för familjerådgivningsverksamheten, barnskyddet och HNS-barnpsykiatri gemensamma Lean-processen. I enlighet med lagen om elev- och studerandevård utvidgades verksamheten till förskoleundervisningen och de privata läroanstalterna, liksom till det andra stadiet i utvidgad form. 96
Social- och krisjourens roll i utvecklingen av den nationella beredskapen accentuerades under 2015 då den internationella Barentsövningen i fall av storolycka arrangerades i Finland. Verksamheten inom barnskyddet ändrades i enlighet med den uppdaterade social- och hälsovårdslagstiftningen. Antalet klienter inom barnskyddet ökade med runt 10 procent från året innan medan antalet enskilda barn som placerades under året minskade. Processen för att ordna med stödåtgärder inom den brådskande öppenvården fick en beskrivning och fördes till utförande. Verksamheten vid Grans familjerehabiliteringscenter samt Ekbrinkens mottagningshem ändrades sålunda, att krisfamiljearbetet liksom att i brådskande ordning placera hela familjer möjliggjordes. I anslutning till konkurrensutsättningen av anstaltsvård inleddes processen för att utvärdera verkan av svårskötta barns vård vid anstaltvårdsenheterna. Likaså följde man upp effekten inom det effektiverade familjearbetet och familjerehabiliteringen. Servicesamarbetsmodellen för vuxensocialarbetet och FPA ändrades från början av januari 2015 till ett Kommunförsök. I Kommunförsöket kan en klient ansöka om utkomststöd från FPA:s serviceställen och därifrån också få servicehandledning i utkomststödsärenden. Vid FPA låg antalet kundbesök vid utkomststödet varje månad runt 700 st. År 2015 fick i genomsnitt 7 762 hushåll utkomststöd månatligen, vilket är 6 procent mer än föregående år. Utkomststödsutgifterna kvarhölls dock vid det tidigare. På kontrollen över utgifterna inverkade de förhöjningar i utkomststödet som trädde i kraft under året. Den förenhetligade ledningen och de förnyade anvisningarna för utkomststöd bidrog till att stödja kontrollen över kostnaderna. Genom det arbete som utfördes i Klientstyrningsarbetsgruppen klarade man av att minska sådana krisinkvarteringskostnader som drabbar utkomststödsutgifterna. I den tillfälliga inkvarteringen av bostadslösa har köpta tjänster ersatts med stadens egna tillfälliga bostäder, vilket har visat sig vara en ekonomiskt fördelaktig lösning. I enlighet med programmet för att avlägsna långtidsbostadslösheten öppnades två boendeenheter (Järp- och Mårdgränden). Missbrukarservicen deltog aktivt i arbetet med att utveckla missbrukar- och mentalvårdstjänsternas operativa integration. Under höstens lopp bereddes en modell för jourtjänsterna vars piloteringar inleds från början av 2016. Gruppverksamheten för att förebygga skadligt bruk av alkohol utvecklades genom att man satte igång en grupp med namnet Voimaneidot avsedd för äldre kvinnor i samarbete med A-kliniken och enheten för förebyggande rusmedelsarbete. Vid kliniken för narkotikavård utvecklades fortsättningsvis den arbetsprocess ute på fältet som syftar till att stödja klienternas funktionsförmåga och utöka deras livshanteringsförmåga med målet att minska behovet av anstaltsvård. Antalet klientträffar för teamet som utför arbetet ute på fältet uppgick till i genomsnitt 250 i månaden. Enheten för rusmedelsavvänjning flyttade till Helsingfors och antalet substitutionsvårdplatser ökade på samma gång från 15 till 17 stycken, vilket medför att man lyckas minska på antalet köpta platser som behövs. Resultatenheten för invandrarservice grundades i september. Målet är att uppfylla villkoren i integrationsoch socialvårdslagarna. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 I utvecklingen av klientprocesserna utnyttjades Lean-metoden för att överbeläggningsdagar inte skulle uppstå och klienternas förflyttning mellan tjänsterna skulle ske i rätt tid. 97
I hemservice för barnfamiljer bereds ibruktagandet av servicesedlar under 2016. Elektronisk tidsbokning verkställdes i tre enheter. Man har inte framskridit i processen med att ta i bruk de övriga elektroniska tjänsterna eftersom man inte fått budgetanslag från IT-administrationen. Inom ramen för Apottiprojektet testades pilotering inom barnskyddet. Budgetens utfall Resultatområdets utgifter år 2015 uppgick till 155,1 milj. euro och inkomsterna till 36,4 milj. euro. I relation till den ursprungliga driftsplanen för resultatområdet underskreds utgifterna med 3,4 milj. euro och inkomsterna med 0,6 milj. euro. Stadsfullmäktige sänkte 14.12.2015 på basis av utfallsprognosen inkomstanslaget med 0,4 milj. euro. Anslag på 0,1 milj. euro reserverade för anställningen av studerande och skolelever överfördes genom stadsdirektörens beslut till resultatområdets anslag. I relation till resultatområdets slutliga anslag underskreds utgifterna med 3,5 miljoner euro och inkomsterna med 0,2 miljoner euro. Resultatet (verksamhetskostnaderna netto) överskred det slutliga anslaget med 3,4 milj. euro. Överskridningarna i driftsplanen uppkom på grund av förvaltningsdomstolens utslag där Vanda stad förpliktigades att betala andra kommuner sammanlagt 1,6 milj. euro i ersättningar för barnskyddet samt 0,7 milj. euro för kostnader för familjevård. Inbesparingar på 4,0 milj. euro uppstod i utkomststödet, 0,8 milj. euro i personalkostnaderna och 1,2 milj. euro i köpta tjänster för mentalvårdskonvalescenter. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 barn som det gjorts barnskyddsanmälan om 4 005 4 250 4 394 barn placerade utom hemmet 31.12 490 470 483 arbetslösa i över ett år 3 706 3 600 5 002 antalet bostadslösa klienter 8) 544 500 447 Verksamhetens volym Klienter barnskyddets öppenvård 3 750 4 000 4 146 hushåll som får utkomststöd 1) 14 225 15 000 14 687 hushåll med klienter inom det sociala arbetet för vuxna 1) 15 397 15 000 19 340 missbrukarservicen 2) 2 200 2 400 2 357 nya bostäder för långtidsbostadslösa 8) 0 75 52 Besök inom klientarbetet klientbesök inom psykologservicen 6 877 7 100 11 414 klientbesök inom skolans socialarbete 3) 12 482 15 500 11 655 klientprodukter inom familje- och ungdomsrådgivningen 4) 5 843 9 650 9 629 98
BS 2014 BDG 2015 BS 2015 ungdomsenheten 4) 4 710 5 000 4 213 tjänster för invandrare 5) 6 239.. 5 411 hemservice för barnfamiljer 2 577 2 200 4 557 antalet gånger social- och krisjouren och polisens socialarbete har kontaktats 7) 15 477 15 000 12 762 Köpta vårddygn köpta anstaltdygn inom barnskyddet 71 075 76 000 71 343 antalet boendeservicedygn inom vuxensocialarbetet 67 494 65 000 60 122 antalet dygn i assisterat boende inom vuxensocialarbetet 6) 44 175 39 000 31 632 antalet dygn i serviceboende inom missbrukarservicen 19 683 23 800 17 605 antalet dygn i anstaltsvård inom missbrukarservicen 11 290 11 000 11 560 Bedömning av servicebehovet utredningar om behovet av barnskydd 1 840 1 900 1 698 lägesbedömningar och planer inom vuxensocialarbetet 4 057 8 000 7 717 Kvalitet och effekt antalet klientbesök vid missbrukarvårdens öppna tjänster 9) 33 967 30 000 35 538 brådskande placeringar som gjorts under året 215 240 187 brådskande placeringar som avslutats under året 97 85 79 familjevårdens vårddygn 97 050 88 500 99 877 antalet klienter som från boendeservice inom den psykiatriska rehabiliteringen flyttat till egen bostad 29 23 24 Produktivitet och effektivitet andelen av brådskande placeringar i egna anstalter 93 % 90 % 85 % klientfamiljer inom barnskyddets familjearbete 380 400 549 antalet utkomststödsbeslut 1) 106 846 105 000 118 157 andelen anstaltsutgifter för missbrukarvård av helheten 28,9 % 29,0 % 29,2 % 1) Överföringen av utkomststödet till FPA 2017. 2) Inbegriper inte hälsorådgivningens klienter. 3) Lagändringen kommer att ändra statistikföringen fr.o.+m. 2015. 4) Ungdomsrådgivningens produkter överförda till Nuppi 2014. 5) Inbegriper både social- och hälsovårdens klientmöten 6) Stödboendet omfattar egna och köpta tjänster 7) Polisens socialarbete saknade en anställd en del av år 2015. 8) Genomsnittsinformation från november till ARA: soster och VAV sammanlagt. 9) Sammanlagda antalet polikliniska besök i ATJ-systemet, inbegriper inte hälsorådgivningen, spelkliniken och från och med 2015 inte heller ungdomsstationen. 12 60 Äldre- och handikappservicen 99
1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 27 586 0 27 586 28 292-706 Utgifter -174 894-79 -174 973-175 755 782 Verksamhetsbidrag -147 308-79 -147 387-147 463 76 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Budgeten efter ändringar Överskridning/underskridning Resultatområdet för äldre och handikappservice fortsatte under 2015 sitt målmedvetna arbete för att utveckla verksamheten och produktiviteten och man klarade av att svara på det ökade behovet av service. Inom den öppna servicen för äldre utvidgades klientstyrningsverksamheten till östra Vanda och bereddes en permanent etablering i hela Vanda fr.o.m. 1.1.2016. Ledningen och organisationen av hemvården och servicehusen förbättrades genom att det skapades ansvarsområden inom östra och västra Vandas hemvård. Piloteringsprogrammet för verksamhetsstyrningssystemet blev klart. De köpta tjänsterna inom hemvården utökades för att svara på efterfrågan på hemvård och uppstarten av det elektroniska servicesedelsystemet planerades för att balansera upp utbudet. I slutet av 2015 bodde 92,2 procent av de som fyllt 75 år i hemmet, hemvården omfattade 8,8 procent. Totala antalet hembesök inom hemvården ökade med 6 procent. I sin helhet ökade antalet klienter inom hemvården, inklusive arbetet inom hemvården ute på fältet och i servicehusen, med 8 procent. Hemvårdens produktivitet ökade med 6 procent. Antalet klienter inom stödet för närståendevårdare ökade mer än prognostiserat. I slutet av året omfattades 890 klienter av stödet för närståendevårdare, vilket är 13 procent mer än året innan. Inom den effektiverade hemvården utökades den palliativa vården och vården i livets slutskede. Inom sjukhustjänsterna ökade antalet remisser till den specialiserade sjukvården med 11 procent jämfört med läget ett år tidigare. Samtidigt saktade överföringen av patienter till fortsatt vård vid omsorgsboendets enheter av. Av sjukhusplatserna användes i genomsnitt 20 procent oändamålsenligt nog för personer som väntade på plats inom omsorgsboendet. Vid Katrinesjukhuset tog man i bruk tilläggsplatser och sjukhusets belastning låg under hela året på i genomsnitt 108 procent. Från Kauniala köptes fler postakuta rehabiliteringsplatser än planerat, medan dagsjukhusverksamheten utökades ytterligare och effektiverades som stöd för utskrivningen från vården på avdelning och för att snabba på denna. Trots detta låg antalet kostnadsbelagda överbeläggningsplatser på 473 under 2015. Mängden sjukhusvårdperioder blev 4,5 procent mindre än året innan. Verksamheten vid geriatriska mottagningen utökades för att stödja hemmaboendet bland personer med minnessjukdom. Det har planerats åtgärder för att förbättra servicekedjorna och förhindra uppkomsten av överbeläggningsdagar under 2016. Resultatenheten för omsorgsboende hade vid utgången av 2015 1 197 kalkylerade platser inom omsorgsboendet. Av tjänsterna organiserades 30 procent i egen regi och 70 procent som köpta tjänster. Resultatenhetens verksamhet verkställdes 2015 helt planenligt och enligt de uppställda målen. Verksamheten vid servicen inom omsorgsboendet utvecklades enligt de riksomfattande målen som uppställts för den långsiktiga vården av äldre (Äldreservicelagen 07/2013), samt målen i Vandas äldrepolitiska program och programmet för att utveckla servicestrukturen. Med hjälp av projektet Kulttuurinmuutos (Kulturförändring) som förverkligats inom omsorgsboendet har man förnyat handlingsmönstren på ett klientorienterat vis bl.a. genom att framhäva klienternas valfrihet och självbestämmanderätt. Minskningen av anstaltsvård fortsattes i enlighet med programmet för att utveckla servicestrukturen Anstaltsvården vid Simons och Myrans ändrades etappvis till att bli enheter som producerar effektiverad boendeservice efterhand som platser frilagts. Tillsammans med serviceproducenter inom privat anstaltsvård (Hoivakoti Hopea och Leenankoti) genomfördes den överenskomna förändringsstrategin: 14 köpta an- 100
staltsvårdplatser ändrades till platser inom effektiverad boendeservice under 2015. Ändringen inom anstaltsvården genomförs utan att det totala antalet platser inom omsorgsboendet minskar. Omfattningen av äldrebefolkningens (befolkningen 75+) långvariga anstaltsvård kunde minskas i enlighet med utvecklingsprogrammet för servicestrukturen i Vanda. Vid utgången av år 2014 omfattades 1,7 procent av långvarig anstaltsvård medan motsvarande siffra vid utgången av år 2015 var 1,4 procent. Utan anstaltsplatserna vid Kauniala (88) skulle täckningen ha varit 0,9 procent. (EM 2013, kvalitetsrekommendation 2 3 %). Inom handikappservicen var antalet personer som omfattas av specialomsorgen 886 st. vilket innebär en ökning med 3 procent från året innan. I slutet av året erhöll 538 klienter personlig assistans, vilket var en ökning med 0,2 procent från föregående år. Ett centralt prioriteringsområde inom handikappserviceverksamheten under 2015 var att främja sysselsättningsstödjande åtgärder riktade till handikappade personer. För funktionerna inriktade på att stödja sysselsättningen grundades en egen verksamhetsenhet inom handikappservicen och under året sysselsattes totalt 76 klienter både inom det egna verksamhetsområdet och i privata företag. Som projektpilot fungerade den s.k. Malmängens aktivitetsmodell, där stödtjänster för det nya aktivitetscentret för äldre- och handikappserviceboende produceras på handikappades och sysselsattas egen försorg. I och med denna aktivitetsmodell kunde man primärt producera sysselsättning av handikappade i form av egen verksamhet. Inom boendeservicen ökades den egna verksamheten med tio platser inom boendet med stöd och handledning vid boendeenheterna vid Tavastbyvägen och i Lövberga under 2015. Andelen boende med stöd och handledning av de som bor vid handikappserviceboende ökade fortsättningsvis för att vid utgången av 2015 utgöra 37 procent. Upplösningen av anstaltsboendet för de vuxna klienternas del slutfördes. Inom anstaltsboendet fanns i slutet av 2015 ännu 13 klienter, av vilka största delen utgjordes av barn med stort omsorgsbehov. Malmängens dagcentral inledde sin verksamhet och dagverksamheten effektiverades genom att nya grupper grundades och genom att antalet klienter ökades vid de existerande aktivitetscentralerna. FM:s kommunförsök inom tillfällig familjevård får en fortsättning fram till utgången av 2016. I och med projektet producerades under 2015 familjevård både i de utrymmen som disponeras av personen med vårdbehov och stadens egna utrymmen. Barn och unga i behov av tillfällig vård styrdes huvudsakligen till familjevården. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Resultatområdet främjade planenligt de fortsatta åtgärdena enligt balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Inom de öppna tjänsterna för äldre bereddes piloteringen för att ta i bruk verksamhetsstyrningssystemet inom hemvården i hela Vanda under 2016. Antalet besök per årsverken ökade från året innan med 6 procent. Inom sjukhustjänsterna bereddes utvidgningen av AKOS2 och utökningen av antalet platser för att effektivera vårdkedjorna. I servicen inom omsorgsboendet förverkligades ett produktivitetsprogram som omfattar bl.a. kontroll över vårdartikel- och läkemedelslogistiken, en smidig användning av personalresurserna samt produktionen av stödtjänster. Budgetens utfall Resultatområdets utgifter år 2015 uppgick till 175,8 milj. euro och inkomsterna till 28,3 milj. euro. Utgifterna i resultatområdets ursprungliga driftsplan överskreds med 0,9 miljoner euro. Anslag på 0,1 miljoner 101
euro reserverade för anställningen av studerande och skolelever överfördes genom stadsdirektörens beslut till resultatområdets anslag. I relation till det slutliga anslaget överskreds resultatområdets utgifter med 0,8 milj. euro medan inkomsterna överskreds med 0,7 milj. euro. Resultatet (verksamhetskostnaderna netto) visade ett minus på 0,1 milj. euro jämfört med den ändrade driftsplanen. Utgifterna överskreds framförallt i och med den köpta boendeservicen för utvecklingsstörda samt de köpta personaltjänsterna inom sjukhustjänsterna. Inbesparingar på 0,4 milj. euro uppkom i servicen inom omsorgsboendet. Nyckeltal ÄLDRESERVICEN Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Befolkningen 31.12 210 803 213 205 214 605 Personer som fyllt 75 år 31.12 11 075 11 596 11 576 Verksamhetens volym Klienter i hemvård totalt (hemvård + servicehus) 4 078 1) 4 080 4 403 Hemvårdsbesök 652 760 684 930 718 384 Vårdplatser omsorgstjänster 1 175 1 175 3) 1 197 Avslutade vårdperioder (sjukhustjänster) 2 690 2 680 2 514 Klienter inom stödet för närståendevård 789 939 890 Kvalitet och effekt Andel 75+-åringar som bor hemma 92,3 % 2) 92,5 % 92,2 % Inom regelbunden hemvård 75 år fyllda/75+ befolkning, 31.12 8,5 % 9,5 % 8,8 % Andelen institutionsvård för befolkningen 75+ 1,8 % 1,5 % 1,4 % Produktivitet och effektivitet Hemvården Antal besök inom hemvården/årsverke 2 068 2 092 2 192 Euro/befolkningen 75+ 1 070 883 1 083 Service inom omsorgsboendet Euro/vårddygn, ålderdomshem egen+ effektiverad boendeservice egen 163 160 161 Euro/befolkningen 75+ 5 575 5 087 5 405 Hälsocentralsjukhus Vårdperiod/sjukhusplats 13,2 13,6 12,6 Euro/75+-befolkningen 1 979 1 978 2 013 BS 2014 BDG 2015 BS 2015 HANDIKAPPSERVICEN Behovsindikatorer Befolkningen 31.12 210 803 212 190 214 605 Personer som omfattas av specialomsorgen, totalt 861 850 886 Verksamhetens volym Klienter totalt 102
Färdtjänst (HsL) 3 490 3 200 3 532 Personlig assistans 537 500 538 Boendeservice enligt HsL 132 100 141 Boendeservice för utvecklingsstörda, långvarig 376 380 400 Prestationer Färdtjänstresor (HsL) 319 132 305 500 323 358 Färdtjänstresor (SvL) 35 675 50 700 31 775 Kvalitet och effekt Andelen personer inom styrt och assisterat boende inom boendeservicen 32,5 % 34,4 % 37,0 % Produktivitet och effektivitet Euro/vårddygn inom boendeservicen för utvecklingsstörda 132 143 124 Euro/boendeservicedygn enligt HsL 142 135 130 Euro/personer som omfattas av specialomsorgen 32 428 33 000 31 775 Euro/invånare 260 253 261 1) Hemsjukhuset flyttar 2013 till den öppna servicen, där en enhet för effektiverad hemvård inleder sin verksamhet. Beräknad inverkan på klientantalet är 500 personer per år och på antalet besök 10 000 besök per år. 2) Budgetens bindande mål för år 2014. 3) Platserna inom omsorgen inkluderar inte de 15 platserna vid Kauniala. 4) Vårdperioderna vid Terhohemmet ingår i BS 2014 men inte i siffran för BS 2015 efter april månad eftersom Terhohemmets avdelningsvård övergick till HNS. 103
12 13 Affärsverket för mun- och tandhälsa 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringar Utfall Omsättning 21 648 0 21 648 21 956-308 Övriga rörelseintäkter 1 000 0 1 000 639 361 Material och tjänster -5 069 0-5 069-5 086 18 Personalkostnader -15 565 0-15 565-15 638 72 Avskrivningar och nedskrivningar -61 0-61 -69 8 Övriga rörelsekostnader -1 698 0-1 698-1 546-151 Rörelseöverskott (-underskott) 255 0 255 255 0 Övriga finansiella intäkter 0 0 0 14-14 Räntekostnader som betalats -159 till kommunen 0-159 -159 0 Ersättning för grundkapitalet -68 0-68 -68 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 0 0 0 Finansiella intäkter och kostnader -227 0-227 -214-14 Överskott (underskott) före reserver 27 0 27 41-14 Ökning(-) eller minskning (+) av reserver 0 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens överskott 27 (underskott) 0 27 41-14 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Överskridning/underskridning Affärsverket för mun- och tandhälsa i Vanda har som verksamhetsmål att producera munhälsovårdstjänster för befolkningen i Vanda stad. Affärsverket har till uppgift att i enlighet med serviceavtalet om munhälsovårdstjänster producera de mun- och tandvårdstjänster där staden enligt folkhälsolagen och övrig lagstiftning ansvarar för att tjänsterna anordnas. Efterfrågan på de tjänster som mun- och tandhälsan har att erbjuda ökade fortsättningsvis jämfört med tidigare år. Under 2015 ordnades service för 70 000 kunder (under 2014 var antalet 70 114 kunder). Antalet vägda åtgärder under 2015 uppgick till 415 263 stycken (405 912 st. under 2014, serviceavtalets basnivå 411 110 st.). Den kvantitativa ökningen i antalet åtgärder utgick från effektiverad intern verksamhet. Man klarade av vårdgarantin och väntetiden för att komma i vård var i slutet av året 3 mån. 2 dygn. Antalet klienter som väntade på icke-brådskande undersökningar var i slutet av året 4 221 (4 221 under 2014) och väntetiden 31.12.2015 var 3 mån. 2 dygn (under 2014 3 mån. 2 dygn). Tjänsterna producerades som egen verksamhet, användningen av hyrd arbetskraft har minimerats till nödsituationer. Budgetens utfall Omsättningen uppgick år 2015 till 22,0 milj. euro (21,5 milj. euro år 2014, budgeten 21,6 milj. euro). Tillväxten jämfört med året innan var 2,3 procent och jämfört med budgeten 1,4 procent, vilket beror på en ökning av de interna och externa patientavgiftsintäkterna. Försäljningen av anestesivård till övriga kommuner 104
inleddes under 2013. Under 2015 uppgick försäljningen av anestesivård till 91 000 euro, en ökning med 22,9 procent jämfört med år 2014. Försäljningen av kompletterande artiklar inom tandvården uppgick till 13 000 euro, med en tillväxt på 88,9 procent jämfört med året innan. Den interna faktureringen för instrumentvård verkställdes planenligt. De övriga rörelseintäkterna (inkl. PKS-SEHYK) uppgick till 639 000 euro (681 000 euro år 2014). Patientinkomsterna i enlighet med förordningen om klientavgifter uppgick till 5,5 milj. euro (5,4 milj. euro år 2014 och 5,5 milj. euro i budgeten 2015). Serviceintäkterna utgående från serviceavtal var 16,0 milj. euro (15,4 milj. euro år 2014 och 15,8 milj. euro i budgeten). Ändringen jämfört med föregående år +3,9 procent (+1,0 % jämfört med budgeten) beror på ökningen i genomförda åtgärder jämfört med föregående år. Antalet viktade åtgärder på 415 263 överskred serviceavtalets (budgeten) antal på 411 110 st. med +1,0 procent. Jämfört med år 2014 var mängdökningen +2,3 procent. Ökningen förklaras å andra sidan av att användningen av den egna arbetskraften effektiverats och genom att den egna kapaciteten kanaliserats till krävande vårdåtgärder. Ökningen i faktureringsvolymen utgick från det svängrum på +./. 2 procent som ingår i serviceavtalet. De operativa kostnaderna 2015 var 22,3 milj. euro (22,3 milj. euro verkställda 2014 medan budgeten kalkylerat med 22,4 milj. euro). Det var en total ökning på 0,3 procent jämfört med år 2014 medan förändringen jämfört med budgeterat låg på-0,2 procent. Totalkostnaderna för PKS-SEHYK minskade med 249 000 euro jämfört med år 2014, material- och redskapsförbrukningen etablerades på nivån för år 2013 oberoende av ökningen i antalet åtgärder. Ökningen i användningen av externa tjänster kommer att förorsaka ett tryck på den framtida utvecklingen (t.ex. tolktjänster, maskin- och apparatreparationer). Personalkostnaderna ökade 2015 jämfört med 2014 (ändring + 1,9 %). De separata arvodena hade inte bedömts tillräckligt i förhållande till budgeten (skillnaden + 0,5 %). Ändringen i personalkostnader förklaras av den expanderande volymökningen i antalet åtgärder. Affärsverksamhetens övriga utgifter uppgick till 1,5 milj. euro år 2015 (1,6 milj. euro år 2014). Budgetavvikelsen (+152 000 euro) förklaras av hyreskostnader som blev lägre än budgeterat samt genom de prestationer som lagts till kreditförlusterna. Avskrivningarna enligt plan för Affärsverket för mun- och tandhälsa var 65 000 euro (142 000 euro år 2014). Budgeten överskreds med 4 000 euro. Finansieringsposterna stämde överens med de uppställda ramarna, räntekostnader till kommunen 159 000 euro (ränta 7,0 %) och ersättning för grundkapitalet 68 000 euro. Affärsverkets resultat uppvisade ett överskott på 41 000 euro (år 2014 var underskottet -265 000 euro) tack vare de företagna anpassningsåtgärderna. Det bindande resultatet för affärsverkets budget på 27 000 euro överskreds. Affärsverkets resultat överförs för att återställa det underskott som ackumulerats i affärsverkets grundkapital. Underskottet i affärsverkets grundkapital ska i enlighet med gällande normer täckas under kommande år. Affärsverkets direktion behandlade i början av 2015 planen för hur underskottet kommer att täckas under de följande åren. Planen kommer att kompletteras enligt följande: SEHYK-verksamheten 75 000 euro, externa tjänster 75 000 euro samt utvecklingen av verksamhetens olika processer 75 000 euro. Budgeten för år 2016 skapar en grund för de fortsatta åtgärderna. 105
Sammandrag av finansieringsanalysen 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 13 45-32 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i eget kapital 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten 0 895-895 Förändring i likvida medel 13 940-927 Investeringar 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Lös egendom -75-66 -9 Affärsverket för mun- och tandhälsas investeringar under 2015 uppgick till 66 000 euro (år 2014; 129 000 euro medan budgeten 2015 var 75 000 euro). Investeringarna hänför sig till renoveringen av vårdenheterna. Behovet av att ersätta vårdenheter och apparatur kommer att fortgå under kommande år. 13 Bildningsväsendets verksamhetsområde Ansvarig: Elina Lehto-Häggroth Verksamhetsorgan: Undervisningsnämnden Ordförande: Janne Leppänen Verksamhetsorgan: Fritidsnämnden Ordförande: Päivi Laakso 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 42 733-629 42 104 44 124-2 020 Utgifter -439 263 53-439 210-434 978-4 232 Verksamhetsbidrag -396 530-577 -397 107-390 855-6 252 13 Bildningsväsendets verksamhetsområde, bruttoenheterna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 36 552 0 36 552 38 264-1 712 Utgifter -395 017-351 -395 368-391 997-3 371 Verksamhetsbidrag -358 465-351 -358 816-353 733-5 083 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning 106
Verksamheten och väsentliga förändringar under 2015 Arbetet med den nya läroplanen fortsatte både på förskole-, skol-, läroanstalts- och stadsnivå. Inom verksamhetsområdet togs ett betydande "digisprång" genom att det anskaffades omkring 20 000 pekplattor. Digitaliseringen stöddes genom att samtliga skolor och läroanstalter försågs med trådlöst nät. För undervisningspersonalen ordnades utbildning i hur pekplattor tas i bruk och används. Förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna fortskred enligt planen. I augusti 2015 trädde examensstrukturreformen för grundläggande yrkesexamina i kraft. I den övergår man från läroämnesinriktat till kompetensbaserat tänkande och från studieveckor till kompetenspoäng. Samtidigt inledde den handledande utbildningen inför den grundläggande yrkesutbildningen (Valma) sin verksamhet. Andelen privat dagvård har under ett år ökat med 1,3 procent och var 11,1 procent i slutet av 2015. Sammanlagt 1 395 barn använde privat dagvård i slutet av året, vilket var 309 fler än ett år tidigare. Under år 2015 överfördes följande verksamhet på idrottsservicens ansvar: driften av stadskoncernbolaget VTK Kiinteistöt Oy:s idrottslokaler i idrottsparkerna i Myrbacka och Dickursby och Rajakylän tenniskeskus samt administrationen av reserveringen av daghem, skolor och läroanstalter för fritidsbruk och koordineringen och arbetsledningen av övervakningen av kvällsanvändningen av skolor och gymnasier. Kulturservisens organisation ändrades genom att resultatenheterna barnkultur och kulturproduktion slogs samman. Vidare tog kulturservisen på sig ansvaret för hela stadens evenemangsproduktion. Inom ungdomsservicen fortsatte man att utveckla verksamheten via olika projekt, bl.a. I köpcentret Dixi utvecklades verksamhet tillsammans med köpcentrets personal, polisen, Walkers, FRK:s skyddshus och Ankpatrullen. Inom området Björkby utvecklades samarbetet kraftigt med invandrarorganisationer, unga och familjer. Dickursby ungdomslokal öppnades i verkstadshuset medan ungdomslokalen i Hålatallen flyttade till mindre utrymmen. Hur fullmäktigeperiodens strategiska mål förverkligats år 2015 Verksamhetsområdets mål har varit att balansera stadens ekonomi genom att öka inkomsterna på alla tänkbara sätt. Inkomsterna har ökat med 4,8 procent. Partnerskap har utnyttjats allt mer effektivt och servicen har producerats kostnadseffektivt. Verksamhetsområdet genomför en ungdoms- och utbildningsgaranti för att stärka stadens livskraft. Sysselsättningen stöds genom smidig dagvårdsservice och möjligheter till fritidssysselsättning under semestertider. Sammanjämkningen av yrkesutbildningens utbud med arbetslivets behov har utvecklats genom att en reform av examensstrukturen förverkligats. Andelen enheter som deltagit i arbetet med att främja miljöansvaret var 24,3 procent av alla enheter år 2015. Alltmer mångsidiga stödformer togs i bruk. Planeringen och utförandet av tjänster i interaktion med kunder och invånare har etablerats som verksamhetssätt. Lärandemiljön gjordes mer mångsidig genom e-lärande, medan läroplansreformen och nya lärandemetoder aktivt har varit under beredning. Det själsliga välmåendet har stärkts genom utveckling av arbetsförhållandena. Verksamhetsmodellen med aktivt engagemang har etablarats. En ny verksamhetsmodell togs i bruk för att utveckla kompetensen. Budgetens utfall 2015 Inkomsterna i verksamhetsområdets budget överskreds med 2,0 milj. euro medan utgifterna underskreds med 4,2 milj. euro. De största överskridningarna av inkomster vid bruttoenheterna skedde inom den grundläggande utbildningen (2,0 milj. euro, statsunderstöd), idrottsservicen (0,6 milj. euro, projekt) och ungdomsservicen (0,4 milj. euro, projekt). Inkomsterna inom småbarnsfostran underskreds däremot med 1,1 milj. euro, till följd av vårddagsavgiftsintäkternas utfall. Av nettoenheterna överskred även Varia, musikinstitutet och konstskolan sitt resultat (sammanlagt 0,3 milj. euro). 107
De största underskridningarna av verksamhetsområdets utgifter skedde vid bruttoenheterna gemensamma tjänster (0,4 milj. euro, förtidsavgiften), småbarnsfostran (1,8 milj. euro, oavlönade ledigheter, måltids- och städservice samt lönenedsättningar för avsaknad av behörighet), övrig utbildning (0,4 milj. euro, understöd till yrkeshögskolan Metropolia) och idrottsservicen (0,7 milj. euro, nya kriterier för understöd). Av nettoenheterna underskreds Varias utgifter med 0,7 milj. euro (kostnader för personal och material). Verksamhetsbidragen för samtliga nettoenheter underskred den ändrade budgeten. Vuxenutbildningsinstitutets verksamhetsbidrag ändrades genom den anslagsändring som godkändes av stadsfullmäktige och till alla nettoenheter överfördes från slutet av året ett anslag på sammanlagt omkring 33 000 euro för de utgifter som förtidsavgifter och/eller utgifter för löner för sommarjobb till skolelever, studerande gett upphov till, vilket innebar en viss ändring i alla nettoenheters verksamhetsbidrag i relation till det verksamhetsbidrag som fullmäktoge godkänt. 13 10 Undervisningsnämnden och fritidsnämnden 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -117 0-117 -95-22 Verksamhetsbidrag -117 0-117 -95-22 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Under år 2015 sammanträdde undervisningsnämnden 11 gånger och fritidsnämnden 10 gånger. Svenskspråkiga sektionen sammanträdde sex gånger. Sektionen för individärenden sammanträdde inte under 2015. Nämndernas gemensamma ekonomi- och strategiseminarium hölls i augusti. Budgetens utfall Nämndernas verksamhetsutgifter uppgick till sammanlagt 0,095 milj. euro och utfallsprocenten var 81. 13 20 Gemensamma tjänster 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 1 0 1 0 1 Utgifter -5 105 1 021-4 084-3 706-378 Verksamhetsbidrag -5 104 1 021-4 083-3 706-377 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Resultatområdets verksamhet har utvecklats tillsammans med personalen under resultatområdets utvecklingsdagar och genom olika utvärderingar. Uppgifter som gäller inventariereparationer har kartlagts och i samarbete med sysselsättningsservicen har en utredning om omorganiseringen av arbetena utarbetats. Omorganiseringen genomförs under 2016. Även arbetsfördelningen när det gäller AV-servicens uppgifter har utretts tillsammans med IT-administrationen. 108
Digitaliseringen inom småbarnsfostran och utbildningen stöddes karftigt bl.a. genom att det organiserades utbildningar i användning och kartlades vilka behov som är aktuella under de kommande verksamhetsåren visavi datorbeståndet och olika program. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Ökningen av e-tjänster inom bildningsväsendet har stötts bl.a. genom att det ordnats en utvecklingsdag för digitaliseringen inom verksamhetsområdet och deltagits i utvecklingen av det nya systemet inom småbarnsfostran. För att effektivera processerna har på styrkortet för 2016 i samarbete med kunderna fastställts vilka processer som ska utvecklas för respektive enhet. Tjänsten evälke används i strävandena efter att minska sjukfrånvaron och de anställda uppmuntras till att ta sparledigt. Budgetens utfall Utgifterna för gemensamma tjänster underskreds med 0,4 milj. euro, till följd av att det anslag som reserverats för hela verksamhetsområdets förtidsavgifter underskreds och att det anslag som reserverats för köp av tjänster och anskaffning av material underskreds. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 verksamhetsområdets utgifter (1000 ) 427 227 439 210 434 978 antal anställda inom verksamhetsområdet 5 775 5 775 5 759 antal chefer inom verksamhetsområdet 236 248 248 Produktivitet och effektivitet anställda inom bildningsväsendets gemensamma tjänster/anställda inom verksamhetsområdet i % 0,90 % 0,90 % 1,00 % anställda inom bildningsväsendets gemensamma tjänster/antalet chefer inom verksamhetsområdet 22,50 % 13,80 % 13,80 % antalet anställda*) 53 54 56 Personalkostnader för administrativa uppgifter/verksamhetsområdets utgifter totalt **) 0,90 % 0,60 % 0,60 % *) Inventariereparatörerna (11 pers.) ingår inte i siffran för antalet anställda. **) I siffrorna för 2014 ingår hela verksamhetsområdets förtidsavgifter. 13 30 Finskspråkig grundläggande utbildning 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 9 550 0 9 550 11 545-1 995 Utgifter -167 201 2-167 200-167 075-125 Verksamhetsbidrag -157 651 2-157 650-155 530-2 120 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 109
Arbetet med den nya läroplanen fortsatte både på skol- och stadsnivå. Skolornas arbete med läroplanen baserade sig på modularbete. Vid modukarbetet har skolornas läroplaner byggs upp enligt respektive helhet och läroplanskapitel. I augusti inledde läroämnesgrupperna på stadsnivå sitt arbete med läroplanerna för enskilda läroämnen. I november fick skolorna kommentera alla läroämnen under en för hela staden gemensam utbildningsdag. Läroplanen på stadsnivå gjordes upp i samarbete med bl.a. följande intressegrupper och aktörer: Vanda stads bibliotek, Vanda stads kulturservice, Vanda stads idrottsservice, Vanda stads ungdomsservice, Vanda naturskola, Församlingarna i Vanda, Vanvary (den lokala föräldraföreningen i Vanda), Föräldraföreningarna och föräldraforumen, Vantti, Yrityskylä (företagsbyn) och idrottsakademin Pääkaupunkiseudun Urheiluakatemia (Urhea). Läroplanen på stadsnivå bearbetades också tillsammans med småbarnsfostran. År 2015 fattade undervisningsnämnden beslut i följande frågor vad gäller läroplanen på stadsnivå: timfördelningen, språkurvalet i det frivilliga A2-språket, valfriheten, kapitlen 2 5, 7 och 9 12 i läroplanen. Vidare genomförde undervisningsnämnden ändringar i storleken för nybörjargruppen i det frivilliga A2-språket, servicenätet för undervisning på två språk och servicenätet för musikklasser. År 2015 togs ett digisprång. Över 11 000 pekplattor av märket Samsung skaffades till skolorna, vilket betyder att det fanns en pekplatta per två elever i användning i hela den grundläggande utbildningen i Vanda. Dessutom installerades trådlöst nät i alla skolor. För undervisningspersonalen ordnades utbildning i hur pekplattor tas i bruk och används. Inom den grundläggande utbildningen verkade 16 webbpedagoger i områdena. Webbpedagogernas uppgift är att erbjuda lärarna utbildning, kamratstöd och praktisk handledning i att i undervisningen dra nytta av bl.a. verktyg som stöder en lärandemiljö på webben, framställningsteknik, mobiltelefoner, sociala medier, rörliga bilder, elektroniskt läromaterial och internationellt samarbete. I praktiken utgjordes arbetet av stöd av undervisningspersonalen i skolorna samt ordnande av olika utbildningar i informations- och kommunikationsteknik. I skolorna i Vanda inleddes verksamheten Guru som en del av ett projekt för att utveckla verksamhetskulturen i förskolorna och den grundläggande utbildningen. Omkring 20 procent (285) av lärarna inom den grundläggande utbildningen blev utbildade till gurulärare för att stödja vidareförmedlingen av kunnande i informations- och kommunikationsteknik i skolgemenskaperna. För eleverna i den grundläggande utbildningen i Vanda skapades en guruakademi, som är en öppen lärandemiljö i elektronisk informations- och kommunikationsteknik, där de kan utbilda sig till guruelever. För guruverksamheten skapades nya funktionella lärandemiljöer (Guru Café), där både lärare och elever gav handledning i informations- och kommunikationsteknikfärdigheter i enlighet med idén om en lärande gemenskap. Utgående från projektet för att utveckla verksamhetskulturen ordnades för undervisningspersonalen öppna utbildningar som stöder informations- och kommunikationsteknologiskt kunnande. Som en del av projektet för att utveckla verksamhetskulturen avlönades tre speciallärare från och med augusti, för att arbeta med elever som har hög skolfrånvaro. Genom verksamheten har modeller för att påverka frånvaron utvecklats och elever fåtts att återgå till skolarbetet. Enligt den officiella statistikföringsdagen 20.9.2015 deltar 2 269 barn i morgon- och eftermiddagsverksamhet under läsåret 2015 2016. Av dessa är 1 674 (73,8 %) elever i första årskursen, 577 (25,4 %) elever i årskurs 2 och 18 elever (0,8 %) äldre än detta. Alla som sökte till verksamheten fick plats i en eftermiddagsklubb. I skolorna i Vanda verkade vid utgången av 2015 omkring 350 skolklubbar. Verksamheten fick 200 000 euro i fortsatt finansiering av Utbildningsstyrelsen. 110
Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Den grundläggande utbildningen fortsatte att förverkliga det program för att effektivera användningen av lokaler som det beslutats om 2013. Ett nytt lokalitetsprogram som stöder lärandet har utvecklats i en sakkunniggrupp och simuleringar genomförts i sex skolor och processen för att utarbeta lokalitetsprogrammet har inletts och färdigställs 2016. Budgetens utfall Utfallet för utgifterna i budgeten var 100 procent, underskridningen uppgick till 0,1 milj. euro. I inkomster inkom omkring 2 milj. euro mer än planerat, till största delen tack vare de bidrag som erhållits från staten. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 finskspråkiga barn i grundläggande utbildning (7 15-åringar) 20 826 21 712 21 829 Verksamhetens volym antalet elever i grundskolorna i Vanda 20 117 20 432 20 769 elever med beslut om särskilt stöd, % av elevantalet 8,30 % 7,80 % 8,30 % S2-elever, % av elevantalet *) 16,50 % 17,00 % 18,20 % antalet barn som deltar i eftermiddagsverksamheten 1 942 2 100 2 269 det totala timantalet för specialundervisningen på deltid 3 513 3 583 3 467 det totala timantalet för undervisning i specialklass 4 255 4 497 4 189 elever i förberedande undervisning 251 200 215 stödundervisningstimmar/elev 0,9 1 0,7 elever/studiehandledare 290 260 290 elever/psykolog 986 915 933 Kvalitet och effekt elever utan avgångsbetyg vid läropliktens slut högst 4 5 4 gruppstorleken i snitt, klasserna 1 6 16,4 17,9 17 gruppstorleken i snitt, klasserna 7-9 18 17,9 17,5 elever som fått plats för fortsatta studier i gymnasium, yrkesutbildning, yrkesstart eller påbyggnadsundervisning av dem som fått avgångsbetyg från grundskolan, % 99 % 98 % 99 % Produktivitet och effektivitet BS 2014 BDG 2015 BS 2015 driftsutgifter euro/elev 8 200 8 183 8 044 antalet anställda 2 027 2 060 1 994 111
verksamhetslokaler rumsm²/elev 12 11,9 11,7 verksamhetslokalernas yta (boniterad) 242 084 242 244 242 274 lokalitetskostnader /m² (boniterade) 161,5 160 141 *) definition fram till BS 2012: elever med annan språklig och kulturell bakgrund av det totala elevantalet 13 40 Ungdoms- och vuxenutbildningen bruttoenheterna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 400 0 400 427-27 Utgifter -22 608 9-22 599-22 698 99 Verksamhetsbidrag -22 208 9-22 199-22 271 72 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Av dem som gått ut den grundläggande utbildningen fick 98,5 procent plats i gymnasiet, den yrkesinriktade utbilningen eller någon förberedande utbildning. Omkring 15 ungdomar, dvs. 0,7 procent av dem som gått ut den gruntläggande utbildningen hade på hösten någon annan fästpunkt (i arbetslivet, moderskapsledig eller utomlands för att arbeta/studera). I slutet av augusti var omkring 20 ungdomar utan plats, dvs. 0,9 % av alla elever som gick ut den grundläggande utbildningen våren 2015. Förberedelserna inför de elektroniska studentskrivningarna samt beredningsprojektet för läroplansreformen fortskred enligt planen. Under hösten delades projektet upp i egna delar, när arbetet med läroplanen för gymnasieutbildningen inleddes. Gymnasierna har utrustats tekniskt inför de elektroniska studentskrivningsproven, bl.a. anskaffades i slutet av året utrustning som pilotprojekt, med vars hjälp elektroniska studentskrivningsprov kan övas, till exempel i gymnastiksalarna. Alla gymnasier har förberett sig inför de elektroniska studentskrivningsproven genom att det ordnats elektroniska kursprov med systemet Abitti. Den gemensamma läroplanen för gymnasierna i Vanda görs upp före slutet av våren 2016 och ett stort antal gymnasielärare och -rektorer deltar i arbetet. Under våren 2015 gjordes en utredning om vuxengymnasiets (Vantaan aikuislukio) ställning som en del av gymnasienätet i Vanda. I utredningen granskades nuläget för verksamheten vid vuxengymnasiet samt olika alternativ för att utveckla verksamheten. Utgående från utredningen fattades beslut om att sammanföra verksamheten vid vuxengymnasiet till att utgöra en del av Dickursby gymnasium. Beredningen av de administrativa ändringar som krävs för att omorganisera verksamheten genomförs, så att man från och med 1.1.2016 övergår till en verksamhet enligt åtgärdsförslaget. Hösten 2014 beviljade utbildningsstyrelsen statsunderstöd om 100 000 euro för Vandagymnasiernas gemensamma projekt Digiluokka uudistuva oppimistila. Målet med projektet som pågår i två och ett halvt år är att utveckla innovativa lärmiljöer där man beaktat läromedlens digitalisering och dess inverkan på ergonomin såväl fysiskt, kognitivt som organisatoriskt. Utbildningsstyrelsen beviljade Vandagymnasiernas gemensamma projekt Robolukio (robogymnasiet) ett understöd på 110 000 euro för projektets totalkostnader på 138 000 euro för tiden 1.8.2015 31.12.2017. Projektets målsättning är att utveckla programmeringsfärdigheterna, kreativiteten samt problemlösningsoch samarbetsfärdigheterna i gymnasiemiljön som ett arbete där gränserna mellan olika läroämnen överskrids. 112
I läroanstalterna på andra stadiet utökades resurserna inom studerandevården genom att det från början av mars rekryterades tre nya psykologer för studerandevården. Psykologresursen omfattar nu även de privata läroanstalter på andra stadiet som finns i Vnanda. Samarbete inom yrkesutbildningen i huvudstadsregionen Från år 2013 har de som anordnar yrkesutbildning och yrkeshögskolorna i samarbete förverkligat en modell för att prognostisera utbildningsbehovet i huvudstadsregionen (PKS Ennakointi). I augusti blev en omfattande kvantifierad prognosutredning över arbetskrafts- kompetensbehovet i området färdig. Utredningsresultaten spreds under hösten i samband med olika evenemang. I prognoskammaren Ennakointikamari ordnades i början av året två verksamhetsområdesrelaterade evenemang och på hösten ytterligare två evenemang. I slutet av året fattades beslut om fortssättningen på prognostoseringsarbetet och det beslutades att man ska ha ett uppehåll i PKS Ennakointi-verksamheten. Prognoskammarverksamheten fortsätter i samarbete med yrkesutbildningsanordnarna i Helsingforsregionen, yrkeshögskolorna, Helsingforsregionens handelskammare och Nylands förbund. Finansieringen har man kommits överens om fram till slutet av 2017. Prognoskammarens projektchef arbetar vid Helsingforsregionens handelskammare. Vanda deltar också i projektet Gemensam utbildningsgaranti som koordineras av Nylands förbund, inom vilket olika verksamhetsmodeller för att genomföra utbildningsgarantin i Nyland kartläggs och en modell som passar för aktörernas behov skapas, med vars hjälp genomförandet av utbildningsgarantin utvecklas. Projektet är tvåårigt (2015 2016) och i det deltar ett stort antal yrkesutbildningsanordnare i Nyland. Budgetens utfall Budgetutfallet var större än prognostiserat både för inkomsterna och utgifterna. Inkomsterna överskreds med 0,027 milj. euro som en följd av större undervisningsintäkter än beräknat. Utgifterna överskreds med omkring 0,1 milj. euro, av vilket 0,054 milj. euro utgjordes av andelen för interna hyror, 0,027 milj. euro av köp av vaktmästartjänster och något över 0,02milj. euro av sakkunnig- och konsulttjänster. Nyckeltal DAGGYMNASIERNA Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 studerande som går ut grundskolan 2 083 2 130 2 104 studerande med annan språk- och kulturbakgrund av dem som går ut grundskolan 358 360 320 Verksamhetens volym *antalet studerande i finskspråkiga gymnasier *) 3 579 3 550 3 580 gymnasieplatser reserveras för elever som går ut grundskolan 1 160 1 160 1 160 nybörjarplatser för dem som går ut grundskolan, % av årsklassen % 55,70 % 54,40 % 55,10 % studerande med en annan språk- och kulturbakgrund i % av antalet studerande 8,30 % 8,70 % 9,00 % BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Kvalitet och effekt undervisningstimmar/åvt/studerande 1,08 1,1 1,08 alla timmar/åvt/studerande 1,31 1,3 1,29 antalet studerande som avbrutit i % 1,30 % 3,00 % 2,10 % Produktivitet och effektivitet 113
studerande som fått avgångsbetyg på tre år av alla utexaminerade, % 87 % 90 % 87 % % studerande som fått fortbildningsplats två år efter studentexamen 72 % 74 % 72 % driftsutgifter euro/studerande 6 163 6 300 6 015 VUXEN- OCH DISTANSGYMNASIUM Verksamhetens volym studerande som siktar på examen 359 380 349 ämnesstuderande 838 480 1136 Kvalitet och effekt antal som avlagt studentexamen 88 107 92 GYMNASIEFÖRBEREDANDE UTBILDNING **) Verksamhetens volym antalet studerande 13 12 11 GYMNASIEUTBILDNINGEN SAMMANLAGT antalet anställda***) 260 250 264 personalutgifter/utgifter totalt 69,90 % 70,00 % 70,90 % undervisningspersonalens utbildningsdagar/lärare 2,5 2,5 3,7 verksamhetslokaler rumsm²/elev (daggymnasierna) 7,9 8 8 verksamhetslokalernas yta (boniterad) ****) 28 308 28 479 28 458 antalet verksamhetslokaler 5 5 5 lokalitetskostnader /m² (boniterade) 170 169 150 *) Antalet studerande i finskspråkiga gymnasier (daggymnasier) innehåller ej antalet studerande i vuxenoch distansgymnasier. **) Utbildning som inletts hösten 2014. ***) Inkl. anställda vid enheten för ungdoms- och vuxenutbildning (5). ****) från och med BS 2014 räknas köken med i arealerna. 13 50 Småbarnsfostran 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 19 661 0 19 661 18 519 1 142 Utgifter -149 193-738 -149 931-148 150-1 781 Verksamhetsbidrag -129 532-738 -130 270-129 631-639 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning 114
Andelen privat dagvård har under ett år ökat med 1,3 procent och var 11,1 procent i slutet av 2015. I den privata dagvården har servicesedlar varit i bruk i två år från 1.1.2014. År 2015 använde i genomsnitt 404 barn servicesedel varje månad, vilket är 231 barn fler än året innan. I slutet av året använde sammanlagt 1 395 barn privat dagvård, vilket var 309 fler än året innan. Av de nya klubbar som år 2014 grundades som en följd av servicedesignprocessen är 17 fortfarande verksamma och tre nya klubbar har grundats under 2015. I augusti grundades en ny naturklubb i Kivistö och i Håkansböle inledde två tummetottsklubbar sin verksamhet. I Håkansböle började dessutom det öppna daghemmet Länsimäen avoin päiväkoti. Antalet barn som går i klubbarna var i genomsnitt 758 i månaden år 2015. De tio konstpedagoger som anställts till dagvården från början av september 2014 sitt fortsätetr sitt arbete fram till slutet av 2016. Efter en utvärdering som görs i mars 2016 fattas beslut om omvandlingen av konstpedagogernas befattningar till ordinarie. Hösten 2015 har ytterligare fem barnskötare anställts för stöd i växande och lärande och i slutet av året var de 17 till antalet. Med dessa ändringar i personalstrukturen vill man på ett kostnadsneutralt sätt åstadkomma en höjning av kompetensnivån bland anställda inom dagvården och därigenom även en kvalitetshöjning. En kostnadsökning kunde hindras, då man samtidigt minskade anställningen av assistenter via Seure. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 De fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin har förverkligats planenligt. Antalet privata daghem har ökat och de inbesparingar som uppkommit genom sparledigheter var större än beräknat. Budgetens utfall Småbarnsfostrans verksamhetskostnader underskreds med 1,8 milj. euro i förhållande till driftsplanen. Inbesparingarna 4,4 milj. euro i personalkostnader uppkom bl.a. genom frivilliga sparledigheter utan lön och på grund av svårigheter med att rekrytera personal som uppfyller behörighetsvillkoren. Överskridningen i köp av tjänster med 2,4 milj. euro, trots inbesparingar på 1 milj. euro i måltids- och hygientjänster, orsakades genom köp av personalservice från Seure samt köpt kundservice. Användningen av dagvårdsgarantin ökade från året innan. Under juni juli användes vårdplatsgarantin av cirka 2 100 barn. Utöver detta omfattades i genomsnitt 22 barn fler i månaden av småbarnsfostransystemet än beräknat, vilket ökade verksamhetskostnaderna. Antalet barn med hemvårdsstöd var 223 (1,6 %) färre än beräknat. Detta minskade totalkostnaderna för understöd. Kostnaderna för dagvård med servicesedel överskreds däremot med 729 000 euro, då understöden överskreds med sammanlagt 229 000 euro. Verksamhetsintäkterna inom småbarnsfostran uppgick till 18,5 milj. euro, vilket var 1,1 milj. euro mindre än inkomstmålet. Underskridningen uppkom bl.a. på grund av lägre dagvårdsavgiftsintäkter än beräknat på 1,2 milj. euro. Inbesparingarna i verksamhetskostnaderna och verksamhetsintäkterna som utföll på en lägre nivå innebär att verksamhetsbidraget underskrids med 0,6 milj. euro i förhållande till budgeten. Årskostnaderna för småbarnsfostran per barn som använder servicen uppgick till 9 068 euro. De kommunala daghemmens användningsgrad stannade på 0,5 procent från målet. Användningsgraden som beskriver antalet vård- och fostringsanställda i förhållande till antalet barn låg i genomsnitt på 89,0 procent. Nyckeltal Behovsindikatorer (finsk- och svenskspråkiga sammanlagt) BS 2014 BDG 2015 BS 2015 barn i dagvårdsåldern i Vanda (10 mån. 6 år) 31.12 16 426 16 381 16 565 115
av vilka under 3 år 34,20 % 34,60 % 35,20 % Verksamhetens volym, tjänster som ordnats av småbarnsfostran antalet barn i olika vårdformer i medeltal per månad: kommunalt daghem + förskola 9 667 9 855 9 780 kommunal familjedagvård + gruppfamiljedagvård 521 544 482 köpt dagvård 247 218 263 stöd för privat vård 634 488 616 servicesedel *) 178 426 404 klubbverksamhet 665 750 758 Småbarnsfostran totalt 11 912 12 281 12 303 serviceanvändare i genomsnitt, mån./bef. i dagvårdsåldern 31.12 75,00 % 74,30 % hemvårdsstöd 4 137 4 258 4 035 barn med hemvårdsstöd i genomsnitt, mån./bef. i dagvårdsåldern 31.12 26,00 % 24,40 % Barn som använder tjänsterna sammanlagt 16 049 16 539 16 338 andelen barn i privat dagvård av alla barn i dagvård 7,40 % 9,80 % 11,10 % Barn som behöver särskilt stöd och omfattas av strukturella stödåtgärder (%-andel av alla barn i kommunal dagvård) 7,00 % 6,70 % 7,80 % Kvalitet och effekt höjning av utbildningsnivån bland anställda inom vård och fostran / andelen barnträdgårdslärare av anställda inom vård och fostran 41 % 41 % 41 % Produktivitet och effektivitet driftsutgifter /barn som använder tjänsten ***) 8 955 9 021 9 068 daghemmens användningsgrad 89,90 % 89,50 % 89,00 % Antalet anställda i genomsnitt under året **) 2 217 2 208 2 314 *) Servicesedel, tagits i bruk 1.1.2014. **) Sättet att kalkylera antalet anställda har ändrats fr.o.m. 2014. ***) Statistikföringen ändrats 2014 så att klubbarnen inkluderats. 13 55 Bibliotekstjänster 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 500 0 500 422 78 Utgifter -8 926-82 -9 008-9 009 1 Verksamhetsbidrag -8 426-82 -8 508-8 587 79 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning 116
Antalet lån vid biblioteket har ökat något, liksom även antalet besökare, om stängningen av Hasselbackens bibliotek på grund av inomhusluftsproblem och Mårtensdals bibliotek på grund av förnyandet av inredningen tas i beaktande. Den nya och mera effektiva organisation som tagits i bruk har för sin del möjliggjort en utökning av e- materialet med 35 procent jämfört med året innan, s.k. flytande bestånd som minskar transporten av material med 50 procent på årsnivå och centraliserat materialval. Under hösten inleddes arbete med att utveckla mobiltjänster som främjar e-tjänsterna. Hasselbackens bibliotek har varit stängt i sju månader på grund av problem i anslutning till inomhusluften. Under denna tid har omkring 40 000 kundbesök och 60 000 lån uteblivit. Störande beteende och brottslighet som anknyter till droger har ökat vid biblioteket under året. Bevakningen har ökats vid biblioteken i Björkby och Dickursby. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Biblioteket har genomfört åtgärder i anslutning till ekonomin, så att budgeten och organisationen gör det möjligt att på ett mångsidigt sätt utveckla biblioteket även inom ramen för balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Budgetens utfall Bibliotekets utgifter underskrider det budgeterade, även om hyrorna överksridit den nivå som bokförts i driftsplanen. Minskningen i bibliotekets personalkostnader beror på att personalen vid de bibliotek som renoveras används vid andra bibliotek och att den inhyrda arbetskraften används på ett smidigt sätt. Inkomsterna når inte målen (0,08 milj. euro), eftersom den projektfinansiering som stått till buds varit knappare än tidigare. Genom nättjänster kan kunderna lättare sköta sina lån utan förseningsavgifter. Nyckeltal Behovsindikatorer BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Antal invånare 210 803 209 643 214 605 Personer under 15 år 40 028 40 478 40 685 Personer över 65 år 29 115 28 181 30 566 Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 öppettimmar/vecka 657 592 592 besökare 1 866 439 1 716 534 1 775 029 antalet lån 2 857 135 3 050 417 3 080 281 lån/invånare 15 15 15 användning av biblioteksdatabasen (www) 1 562 451 1 206 000 1 628 000 Kvalitet och effekt 117
biblioteksanskaffn.(band)/1 000 inv. 44 44 173 undervisning i informationssökning och biblioteksanvändning; kurser för skolelever och studerande 287 270 282 kurser för vuxna i IC-teknikens grunder och i uträttande av ärenden via webben 544 475 674 Produktivitet och effektivitet materialanslag euro/invånare 4 4 4 pris per lån, euro 3 3 3 verksamhetsutgifter/invånare 44 44 42 personalutgifter euro/invånare 24,9 24,9 23,7 personalutgifter/alla utgifter 0,57 0,57 0,56 Antalet ordinarie anställda 128 129 139 verksamhetslokaler lokalkostnader/boniterade m² 133,42 133,42 135,49 13 60 Övrig utbildning 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -911 0-911 -465-446 Verksamhetsbidrag -911 0-911 -465-446 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning 118
Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Verksamhetsunderstödet till Metropolia enligt delägaravtalet var mindre än beräknat jämfört med det anslag som reserverats i budgeten. Bidraget uppgick till 0,45 milj. euro då bidragssumman var 0,6 milj. euro året innan. Vidare betalades 0,015 milj. euro till Helsingin seudun kesäyliopisto enligt avtal. Budgetens utfall 13 90 Det svenskspråkiga resultatområdet 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 890 0 890 829 61 Utgifter -11 765 28-11 737-11 535-203 Verksamhetsbidrag -10 875 28-10 847-10 705-142 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten underskreds med 0,4 milj. euro, vilket har anknytning till understödet till yrkeshögskolan Metropolia. Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Under 2015 deltog 336 barn i småbarnsfostran som ordnas av det svenskspråkiga resultatområdet. Daghemmens användningsgrad var i snitt 77 procent. Antalet elever i den svenskspråkiga grundläggande utbildningen var 706 år 2015. Inom småbarnsfostran har köpet av tjänster minskats från och med 1.8.2014, vilket inverkade på resultatet för 2015. Målsättningen vid utvecklingen av servicen var att svara på de idéer och åsikter som togs upp i samband de servicedesignevenemang som ordnades för svenskspråkiga barnfamiljer våren 2014. Under år 2015 fortsatte den avgiftsfria klubbverksamhet och öppna dagvårdsverksamhet som inletts 2014. Under år 2015 planerades i samarbete med resultatområdet för småbarnsfostran och serviceanvändarna bildandet av två svenskspråkiga barngrupper i daghemmet i Herrgårdsforsen i området Aviapolis och i det nya daghemmet Aurinkokiven päiväkoti i Kivistö. Verksamheten i grupperna inleds 1.8.2016. Upphörandet av föreskoleundervisningsverksamheten i Kyrkoby skola och flyttningen av den till Dickursby skola hösten 2014 medförde inbesparingar på omkring 100 000 euro i resultatområdets personalkostnader under år 2015. I den grundläggande utbildningen och förskoleundervisningen utarbetades under året en ny läroplan, som redan under år 2015 medförde en ändring av lärandebegreppet, digitalisering och utveckling av lärandemiljöerna. I grundskolorna upphörde man delvis med att köpa traditionella läroböcker och häften och övergick till att använda de personliga pekplattor som delats ut till eleverna samt molntjänster. Under 2015 utökade Helsinge gymnasium antalet nätundervisningskurser via samarbetsnätet gnetgymnasienätet, vilket utvidgade utbudet av gymnasiekurser på ett kostnadseffektivt sätt från trettio gemensamma kurser till fyrtio kurser tillsammans med nio andra gymnasier. I verksamheten och undervisningen förberedde man sig också inför de elektroniska studentskrivningarna. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Inom det svenskspråkiga resultatområdet har fortsatta åtgärder i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin utgjorts av bl.a. en minskning av köpet av tjänster inom småbarnsfostran under 2015. Utöver 119
detta bereddes under året bildandet av nya svenskspråkiga barngrupper vid finskspråkiga daghem i områdena Aviapolis och Kivistö för att förbättra servicenätet för den svenskspråkiga småbarnsfostran utan investeringskostnader. Helsinge gymnasium utvidgade under året sitt distansundervisningssamarbete med andra gymnsier. Sparad ledighet utan lön var också en fortsatt åtgärd i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. Budgetens utfall Det svenskspråkiga resultatområdet höll sig till budgeten 2015. De förverkligade verksamhetsinräkterna inom resultatområdet blev 0,06 milj. euro (7 %) mindre än det budgeterade, men då även verksamhetskostnaderna blev 0,2 milj. euro (1,7 %) under det budgeterade, underskreds verksamhetsbidraget med 0,1 milj. euro (1,3 %). Minskningen i verksamhetsintäkter berodde både på att antalet barn i småbarnsfostran var mindre och att försäljningsintäkterna från andelen elever som kommer från andra kommuner minskat. Minskningen i de försäljningsinräkter som inkommer från andra kommuner berodde på de statsandelsreform som trädde i kraft 1.1.2015. Inbesparingar uppkom närmast i resultatområdets personalkostnader för småbarnsfostran och köpet av tjänster. I personalkostnaderna berodde inbesparingen på att man inte behövde rekytera full bemanning till följd av att antalet barn inom småbarnsfostran var mindre. Den minskning i antalet köptjänstplatser i den svenskspråkiga småbarnsfostran som förverkligades i slutet av året medförde inbesparingar i köpet av tjänster. Nyckeltal Svenskspråkig småbarnsfostran BS 2014 BDG 2015 BS 2015 kommunalt daghem + familjedagvård 299 291 köpta tjänster 75 57 57 servicesedel *) 6 5 0 barn som använder dagvårdstjänsterna sammanlagt 377 361 348 Kvalitet och effekt höjning av utbildningsnivån bland anställda inom vård och fostran / andelen barnträdgårdslärare av anställda inom vård och fostran 36 % 37 % 38 % Produktivitet och effektivitet daghemmens användningsgrad 78 % 82 % 77 % Svenskspråkig grundläggande utbildning Behovsindikatorer barn i förskoleundervisningsåldern 78 72 74 barn i grundläggande utbildning (7 15 -åringar) 684 708 706 eftermiddagsverksamhet: andel av 1 2-klassisterna 120 121 129 Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 elever i svenskspråkig grundskola 762 780 780 elever från andra kommuner i svenskspråkiga grundskolor 67 75 76 elever med beslut om särskilt stöd, % av elevantalet 2,50 % 3,50 % 3,50 % 120
undervisningstimmar i allmänna undervisningen/åvt/elev 1,65 1,65 1,65 stödundervisningstimmar/elev 0,9 0,9 0,9 specialundervisning på deltid, elever/speciallärare 171 201 201 elever/psykolog 762 780 780 Kvalitet och effekt elever utan avgångsbetyg vid läropliktens slut högst 0 0 0 gruppstorlek: klasser 1 2 med över 25 elever 0 % 0 % 0 % gruppstorlek: klasser 3 6 med över 27 elever 5 % 5 % 5 % antal elever som antagits till vidareutbildning i gymnasium eller yrkesskola efter avslutad grundläggande utbildning % 98 % 98 % 99 % Produktivitet och effektivitet driftsutgifter euro/elev 8 228 8 034 8 147 verksamhetslokaler rumsm²/elev 12,6 12,7 14 verksamhetslokalernas yta (boniterad) **) 9 622 9 896 10 922 antalet verksamhetslokaler 5 5 5 lokalitetskostnader /m² (boniterade) 165 165 124 Svenskspråkig gymnasieutbildning Behovsindikatorer studerande som går ut grundskolan 67 86 88 Verksamhetens volym antalet studerande 138 141 143 elever från andra kommuner i det svenskspråkiga gymnasiet 77 78 79 gymnasieplatser reserveras för elever som går ut grundskolan 54 54 54 nybörjarplatser för dem som går ut grundskolan, % av årsklassen % 81 % 63 % 61 % Kvalitet och effekt undervisningstimmar/åvt/studerande 1,7 1,7 1,7 alla timmar/åvt/studerande 1,9 1,9 1,9 antalet studerande som avbrutit i % 12,00 % 6,00 % 5,00 % Produktivitet och effektivitet BS 2014 BDG 2015 BS 2015 driftsutgifter euro/studerande 7 236 7 097 6 867 % studerande som fått fortbildningsplats två år efter studentexamen 88 % 70 % 70 % verksamhetslokaler rumsm²/studerande 8,8 8,9 8,9 verksamhetslokalernas yta (boniterad) ***) 1 219 1 257 1 268 antalet verksamhetslokaler 1 1 1 lokalitetskostnader /m² (boniterade) 150 152 135 121
Resultatområdet för svenskspråkig service sammanlagt antalet anställda 156 167 157 personalutgifter/utgifter totalt 56,90 % 57,40 % 58,30 % *) Servicesedel, tagits i bruk 1.1.2014. **) från och med DP 2014 räknas köken med i arealerna. ****) från och med BS 2014 räknas köken med i arealerna. 13 91 Kulturservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 300 0 300 300 0 Utgifter -5 184-8 -5 192-5 091-101 Verksamhetsbidrag -4 884-8 -4 892-4 791-101 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Genom organisationsändringen 1.1.2015 sammanfördes esultatenheten för barnkultur och resultatenheten för kulturproduktion till en enhet - Barnkultur och kulturproduktion. Utöver detta tog kulturservisen på sig ansvaret för hela stadens evenemangsproduktion. Vid enheten västra Vandas kulturhus (Myrbackahuset, Konserthuset Martinus) utfördes partiella ombyggnader. Konserthuset Martinus har varit stängt från 1.4.2015. Konstmuseet fattade beslut om att specialisera sig på graffiti, gatukonst och performanskonst. Stadsmuseets tjänst i arkeologi besattes. I och med att tjänsten besattes lades promemorian (30.5.2008) om samarbete och arbetsfördelning i arkeologisk verksamhet inom Vanda stads område från och med 1.11.2015 till i avtalet: Om samarbetet och arbetsfördelningen mellan musieverket och Mellersta Nylands landskapsmuseum i värnandet av kulturmiljön : Vanda stadsmuseum sköter myndighetsuppgifter i ärenden som gäller fornminnen inom Vanda stads område. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Produktiviteten och resurshushållninngen har effektiverats genom följande åtgärder: Resultatenheten för barnkultur och resultatenheten för kulturproduktion slogs ihop till en enhet, produktiviteten har förbättrats i och med nya verksamhetssätt. Enheten för stadskultur lades ner och enhetens två anställda erbjöds arbete vid Kulturservicens enhet för barnkultur och kulturproduktion. Budgetens utfall Kulturservicen har hållit budgeten för inkomsternas del medan utgifterna underskrids med 0,1 milj. euro. Nyckeltal 122
BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet anställda 154 156 144 Verksamhetens volym publik, antal personer/barnkulturenheten 44 561 60 000 82 076 antal evenemang/barnkultur 1 070 1 150 2 196 publik (antal personer) vid kulturevenemang 85 474 83 637 108 636 antal kulturevenemang 560 155 439 deltagare i grundläggande konstundervisning 9 595 9 437 6 077 antal organisationer och verksamhetsgrupper som fått understöd 132 135 94 antal utställningar vid stadsmuseet 2 3 3 antal utställningar vid stadsmuseet (Galleri K.) 4 4 12 antal besökare i museerna: 33 295 21 000 27 384 stadsmuseet **) 14 845 8 200 67 685 konstmuseet (Galleri K.) 18 450 12 800 15 739 Produktivitet och effektivitet driftsutgifter euro/invånare 46,33 24,7 24,2 understöd euro/invånare 4,4 4,4 4,3 konstmuseet, driftsutgifter/invånare 4 4,3 5,1 stadsmuseet, driftsutgifter/invånare 5 4,6 4 verksamhetslokaler antal lokaliteter totalt *) 47 43 25 antal konstnärsateljéer 3/0 0 0 lokaliteter i m² *) 12 312 13 593 14 938 *) Musikinstitutet och konstskolan har räknats med fr.o.m. BS 2013. **) utställningen "Kasarikoti " på bostadsmässområdet (besökare 56 040). 13 92 Idrottsservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 4 770 0 4 770 5 376-606 Utgifter -16 891-447 -17 338-16 628-710 Verksamhetsbidrag -12 121-447 -12 568-11 252-1 316 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Idrottsservicen har som uppgift att främja och stöda utövandet av idrott och motion och skapar gynnsamma förhållanden för att röra på sig i Vanda. Huvudprocesserna är tre: 1) underhåll av idrotts- och motionsplatser, 2) idrottsverksamhet ordnas speciellt för dem som står utanför idrottsföreningsverksamheten 123
och 3) motions- och idrottsföreningarnas verksamhetsförutsättningar stöds. Idrottsservicens organisation består av tre operativa enheter: enheten för underhåll av idrottsplatser, enheten för idrottstjänsternas verksamhet samt planerings- och administrationsenheten. Under år 2015 överfördes följande verksamhet på idrottsservicens ansvar: driften av stadskoncernbolaget VTK Kiinteistöt Oy:s idrottslokaler i idrottsparkerna i Myrbacka och Dickursby och Rajakylän tenniskeskus samt administrationen av reserveringen av daghem, skolor och läroanstalter för fritidsbruk och koordineringen och arbetsledningen av övervakningen av kvällsanvändningen. Arbetet med att omorganisera de verksamheter som överförts till idrottsservicen, förenhetliga verksamhetssätten och ansluta verksamheterna till idrottsservicens basverksamhet inleddes. Idrottsplatsbyggnationen genomfördes planenligt. Utvecklingsprojekten för idrottsparkerna i Korso och Herrgårdsforsen fortsätter. Friidrottsplanen i Sandkulla fick ny ytbeläggning och ytbeläggningen på hoppoch kastplatserna på friidrottsplanen i Myrbacka förnyades. Näridrottsplatsprojektet i Jokivarsi, skateboardparken i Matar och Malmängens frisbeegolfbana färdigställdes. Friluftslederna i Simonsböle och Håkansböle försågs med LED belysning. Konstgräsplans- och en övertryckshallsprojektet i Håkansböle inleddes. På idrottsplatserna utfördes dessutom de sedvanliga iståndsättningsarbeten som utförs årligen. Nya modeller för att finansiera och förverkliga idrottsplatser har sökts. Den interna arbetsgrupp som bildats för att utveckla skolornas och daghemmens gårdsplaner och inkludera dem i näridrottsplatsnätverket fortsatte sitt arbete. Det gjordes en kartläggning av skolgårdarna och utvecklingsprojekten för Hämeenkylän koulu och Friherrs plan (Rajatorpan koulu) inleddes. Partnerskapsprojekt inom idrottsbyggnationen främjades genom att omständigheterna utvecklades. Anläggningsarbetena inom golfbaneprojektet i Petikko forsatte. Vantaan Jalkapalloseuras övertryckshallsprojekt samt Kilpas näridrottsplatsprojekt i Östra Haxböle inleddes. Tyngdpunkten när det gäller den ledda motionskursverksamheten låg fortsättningsvis på den åldrande befolkningens behov samt specialmotion. Aktiveringen av personer i vuxen ålder till idrott och motion samt hälsomotion främjades bl.a. med hjälp av projektet Harrastetavaratalo och kampanjen Koko kaupunki askeltaa. Innehållen i simundervisningen för skolelever utvecklades och föreningar i olika grenar involverades i genomförandet av elevidrottstävlingar. Samarbete inleddes med småbarnsfostran för att genomföra projektet Leikkien liikkumaan Vantaan liikkuvat päiväkodit. Idrottsföreningarnas verksamhet stöddes med understöd och genom fördelning av användningstider till de idrottsplatser som upprätthålls av staden. Vid idrottsservicen bildades en lokalreserveringsenhet som, vid sidan av att den administrerar de lokaler som förvaltas av idrottsservicen (inkl. lokalerna i idrottsparkerna i Myrbacka och Dickursby och Rajakylän tenniskeskus), också administrerar reserveringen av lokaler i daghem, skolor och läroanstalter. Administreringen av lokalreserveringar koncenterades till bildningsväsendets Timmi-system och e-tjänster togs ibruk. Grunderna för fördelningen av de understöd som beviljas för idrottsverksamhet reviderades och togs stegvis i bruk. De viktigaste målsättningarna med revideringen var att förenkla ansöknings- och utvärderingsprocessen för verksamhetsunderstöd och att ännu starkare rikta stadens understöd till hobbyverksamhet för barn och unga och till den verksamhet som är öppen för alla. De första projektunderstöden för kostnader för instruktörer på hobbybasis beviljades. Verksamheten inom projektet Skolan i rörelse utvidgades till att täcka alla skolor i den grundläggande utbildningen och de idrottsinstruktörer (2 pers.) som svarar för verksamheten anställdes från början av 2016 som ordinarie inom idrottsservicens resultatområde med ordnande av idrott och motion under raster, utbildande skolpersonal samt olika idrotts- och motionsevenemang som huvuduppgift. Projektet Sporttia kaikille liikuntaa kotouttavasti Vantaalla som syftar till integration av invandrare med hjälp av idrott utvidgades och verksamhet ordnades i över 80 olika grupper. Idrottsföreningarna är viktiga samarbetspartner i projektet. Idrottsservicen skapar förutsättningar för ett stort antal olika idrottsevenemang varje år. Syftet med att främja förutsättningarna för olika evenemang är att öka motionsaktiviteten samt intresset för och den po- 124
sitiva inställningen till idrott och motion. Bland annat deltävlingen i Finlands cup, Finnish Open i badminton, Dickursbyfestivalen och internationella och nationella match- och tävlingsevenemang i olika grenar som ordnas i Vanda förde med sig internationell och riksomfattande mediesynlighet år 2015. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Genomförandet av balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin fortsatte, då driften av stadskoncernbolaget VTK Kiinteistöt Oy:s idrottslokaler i idrottsparkerna i Myrbacka och Dickursby och Rajakylän tenniskeskus under år 2015 överfördes på idrottsservicens ansvar. För de överförda lokalernas och tjänsternas del har verksamhetssätten förenhetligats och de har anslutits till idrottsservicens basverksamhet. Budgetens utfall Inkomsterna utföll 0,6 miljoner euro över det budgeterade till följd av projekt och av att det inkom mer simhalls-, gym- och kursavgifter än man räknat med. Utgifterna underskreds med 0,7 milj. euro Underskridningen berodde närmast på att de nya kriterierna för understöd för motion och idrott trädde i kraft mitt under året 2015 och att VTK Kiinteistöt Oy betalade kompensation för de av idrottsservicens lokaler som bolaget behövt använda för egna evenemang. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet anställda 91 94 116 personalkostnader 4 067 000 3 910 000 4 377 466 Behovsindikatorer fysiskt aktiva i procent av befolkningen, minst 3 ggr/vecka 44 50 44 fysiskt passiva i procent av befolkningen, högst 1 gång/vecka 12 10 12 Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet besökare i simhallar och gym 854 782 820 000 877 427 handledning av personer i vuxen ålder, antal besök 138 285 106 500 143 794 handledning av barn och ungdomar, antal besök 67 910 50 000 115 635 Kvalitet och effekt kundtillfredsställelse 1 5 simhallar 3,92 3,95 3,96 gym 4,03 4,05 4,06 Produktivitet och effektivitet totalkostnader /invånare 69,18 69,5 77,47 verksamhetens intäkter /invånare 15,17 14,3 25,05 understöd /invånare 4,92 5 2,76 antal medlemmar i behov av assistans i % av invånarna 21 23 19,31 125
kostnad för simhallsbesök (även gymbesök ingår), e/besök 4,1 5,3 4,49 simhallarnas skattefinansieringsandel % 63 72 70,75 verksamhetslokaler antal objekt som upprätthålls 196 235 255 lokaliteter i m² **) 27 513 27 600 80 490 lokalerna för inomhusidrott, bokningsgrad % 61 63 63,37 *) Statistiken genomförs en gång per fullmäktigeperiod, senaste gången var hösten 2011. **) I början av 2015 överfördes lokaler i idrottsparkerna i Myrbacka och Dickursby och Rajakylän tenniskeskus på idrottsservicens ansvar. 13 93 Ungdomsservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 480 0 480 847-367 Utgifter -7 116-134 -7 250-7 545 296 Verksamhetsbidrag -6 636-134 -6 770-6 699-71 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Användningen av lokaler effektiverades och blev mångsidigare. Antalet besökare vid ungdomslokalerna uppgick till 363 864, vilket är en minskning med en procent. Av dem som använde ungdomslokalerna var 35 procent över 29 år. Användningstimmarna ökade med 10 procent. Antalet inkvarteringsdygn vid lägerområdena ökade med 23 procent. Av användningen utgjordes hälften av olika föreningar användning. Alla utvecklingsprojekt inom ungdomsarbetet som fick extern finansiering (ESF, RFV, UKM) förverkligades enligt planerna. Två ungdomslokaler beviljades verktyget Grön Flagg. Till ungdomsservicens servicenät hänförde sig betydande lösningar för hållbar utveckling: en alltmer omfattande samanvändning av lokaler, en hög användningsgrad och ökningen av de ungas delaktighet i genomförandet av verksamheten. Hålatallens ungdomsgård flyttade till hälften mindre lokaler. Dickursby ungdomslokal öppnades i verkstadshuset. I köpcentret Dixi utvecklades verksamhet tillsammans med köpcentrets personal, polisen, Walkers, FRK:s skyddshus och Ankpatrullen. Verksamheten har fått mycket uppmärksamhet även i medierna, särskilt för det fördomsfria och snabba sättet att utveckla service tillsammans. Även de unga har varit nöjda med verksamheten. Inom området Björkby utvecklades samarbetet kraftigt med invandrarorganisationer, unga och familjer. Genom verksamheten har man kunnat lugna ner de oroligheter som förekommit i området. Verksamhetsmodellen konstaterades vara så lyckad att fritidsnämnden belönade den med ett stipendium för ungdomsarbete. Inom specialungdomsarbetet har man systematiskt stött unga individuellt och i smågrupper med ungdomsarbetets mångsidiga metoder och man har prioriterat ungdomar som har det största behovet av stöd och hjälp genom att utnyttja det mångprofessionella samarbetsnätverket. Specialungdomsarbetarna har fått varsin ansvarsskola. Specialobjekt i samarbetet har varit mångsidiga samarbetsprojekt. Den s.k. ankpatrulleringen har ordnats regelbundet och samarbetet med polisen och församlingens Saapas-patrullering 126
har fungerat väl. Inom specialungdomsarbetet tillkom en ny arbetsform då de anställda även deltog i projektet Nuorisotyö raiteilla. Projektet Nuorisotyö raiteilla fick en god start genast efter att UKM hade fattas beslut om finansieringen. Ungdomsarbetet i tågen, på stationerna och flygplatsen har lyckats riktigt väl och verksamheten har endast fått positiv respons. Satsningar gjordes på att utveckla ungdomslokalernas somearbete. Alla ungdomslokaler har nya Ipaddar till sitt förfogande, vilket har gjort det möjligt att marknadsföra en aktivare verksamhet av nytt slag. Från början av 2015 har inletts arbete med att utveckla Kulturcentret Fernissa. Utvecklingsarbetet genomförs med metoderna samskapande och servicedesign. Målsättningen är att enligt behoven i en omvärld i förändring utveckla verksamhetskonceptet för Fernissan som ett mångsidigt kulturhus som utgör en del av Dickursby och Vanda i utveckling. Mångproducentmodellen för service har förverkligats redan länge och den vidareutvecklades. Ungdomsarbetet har bildat mångsidiga och omfattande nätverk, såväl multisektoriellt som multiprofessionellt och riksomfattande. Ungdomslokalsverksamheten i sin helhet samt lägerverksamheten och verkstadstadsverksamhetens många tjänster för ungdomar förverkligas enligt mångproducentmodellen. De ungas egen roll i verksamheten stärktes. Användningen av servicedesign vid utvecklingen av verksamheten ökade. Ungdomsgarantin förverkligades som ett multisektoriellt nätverkssamarbete. Serviceprocesserna utvecklades med målsättningen att förhindra att ungdomar lämnas utanför servicen eller att få de unga som befinner sig utanför tjänsterna att inkluderas i verksamheten. Unga har många svårigheter som hänför sig till hälsa, utkomst, bostadslöshet och lärande. På dessa utmaningar svarade man genom att utveckla verkstadsverksamheten. Antalet kunder i hela verkstadsverksamheten för unga minskade med 12 procent. Den största orsaken till minskningen var att antalet kunder som kommit med via sociala medier minskade. Sjuttiofyra procent av de unga hittade en plats efter att verkstadsperioden slutförts. Av de unga kom 26 procent in på någon utbildning medan 12 procent fick arbete och de övriga har omfattas av andra åtgärder. Det uppsökande ungdomsarbetet nådde inte ännu ut till alla ungdomar utanför servicen, eftersom det fortsättningsvis inte är möjligt att få information om ungdomarnas situation från olika register. Verkstädernas sjukskötare utvecklade sitt eget arbetet. De multiprofessionella kundnätverkens arbete har utvecklats och effektiverats. Det treåriga och multiprofessionella projektet Palvelu olen minä! finansierat av ESF inleddes från början av året. I projektet utvecklas en verksamhetsmodell för arbete med utsatta personer. Lärandefärdigheter, utvecklingen av studiefärdigheterna och studieorientering har varit viktiga objekt för utveckling i verksadsverksamheten för unga. Satsningen möjliggörs delvis genom understöd av RFV och vårt samarbete med Varia. Verkstadsverksamheten har tre speciallärare. Undervisning i finska ordnas med låg tröskel i verksamhetens vardag. Ungdomsfullmäktiges samarbete koncentrerade sig på samarbete mellan ungdomsfullmäktige och elevkårernas styrelser. Ungdomsfullmäktige deltog aktivt i planeringen och genomförandet av Påverkardagen. Ungdomsfullmäktige har kommenterat stadens plan för jämställdhet och likabehandling. I november valdes ett nytt ungdomsfullmäktige för perioden 2016 2017, röstningsprocenten steg något till 32,9 procentt (31,6 %). Ungdomsfullmäktige firade 15 års jubileum. 127
Utvecklingsarbetet tillsammans med barn- och ungdomsorganisationerna fortsatte. Arbetet resulterade i ett verksamhetsprogram för ungdomsorganisationerna i Vanda, som redan har börjat förverkligas. Det viktigaste i programmet är att utveckla ungdomsarbetet i Vanda som en helhet och inte separat som ungdomsservicens och organisationernas arbete. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Målen i ekonomi- och skuldprogrammet överskreds. Ungdomsservicens lokaliteter i m² har minskat. Budgetens utfall Inkomsterna överskreds med 0,4 milj. euro (176 %) och utgifterna med 0,3 milj. euro (104 %). Överskridningen orsakades av de projekt som hade extern finansiering. Summan som erhölls genom projektfinanieringsbeslut var sammanlagt närmare 900 000 euro. En del överfördes till år 2016. Utan projekten underskreds ungdomsservicens budget med 2 procent. Största orsaken till underskridningen var personalkostnaderna. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet anställda 110 116 113 Behovsindikatorer antal arbetslösa unga under 25 år, 30.9 (ANM) 1 328 900 1 355 Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antal besökare vid ungdomsgårdarna 382 065 300 000 363 864 antal klienter vid verkstadsverksamheten *)**) 1 759 2 300 1 589 antal organisationer och verksamhetsgrupper som fått understöd 67 70 63 antal lägerområdesbesökare 2 149 2 500 2 166 Produktivitet och effektivitet driftskostnader/under 29 år 103,6 94,2 99,9 understöd/under 29 år 4,8 5,3 5,2 verksamhetslokaler antal lokaler totalt 21 23 23 lokaler i m² 14 736 14 711 14 220 *) Omfattar ungdomsverkstäderna, Projektet Framåt på studievägen gå ut grundskolan, handlednings- och stödcentret Kipinä, Kesäohjaamo och antalet kunder i de sociala medierna **) Fel i statistikföringen av kontakten med ungdomar på verkstädernas webbplats ärendet utreds 128
13 70 Yrkesutbildning 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 2 200 0 2 200 2 416-216 Utgifter -34 470-20 -34 490-33 753-736 Verksamhetsbidrag -32 270-20 -32 290-31 337-953 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning I den grundläggande yrkesutbildningen har antalet nybörjarplatser utökats och marknadsföringen effektiverats under 2015. Vid sidan av den gemensamma elevantagningen inleddes en separat antagning som gör det möjligt att inleda studier mitt i terminen. Vid årets slut hade den separata antagningen hade över 800 sökanden. I augusti 2015 trädde examensstrukturreformen för grundläggande yrkesexamina i kraft. I den övergår man från läroämnesinriktat till kompetensbaserat tänkande och från studieveckor till kompetenspoäng. Samtidigt inledde den handledande utbildningen inför den grundläggande yrkesutbildningen (Valma) sin verksamhet. Det första övningsföretaget vid Varia inleddes från början av året för att öka företagarutbildningen och företagandet. Utöver detta har en företagarbana och nätstudier i anslutning till företagsverksamhet planerats för de studerande som är intresserade av företagsverksamhet. Varias tjänster utvecklades huvudsakligen genom projektfinansiering. År 2015 pågick 32 projekt. Genom dessa utvecklades bl.a. den internationella verksamheten, det kompetensbaserade lärandet och studiehandledningen samt lärandemiljöer med anknytning till dessa och individuella lärandelösningar. Vidare fortsatte de projekt som anknyter sig till ungdomsgarantin och till att stärka kompetensbasen hos vuxna. 129
Budgetens utfall Av yrkesinstitutet Varias verksamhetsbidrag kvarstod en inbesparing på 1,0 milj. euro: för ungdomsutbildningens del var inbesparingen 0,5 milj. euro medan den för vuxenutbildningens del var 0,3 milj. euro. Dessutom överskreds inkomsterna med 0,2 milj. euro. Ibruktagandet av de nya läroplanerna 1.8.2015 syns som en inbesparing i personalkostnaderna. Antalet studerande ökade med 100 st. från föregående år men personalkostnaderna kvarstod på samma nivå som året innan. De studerandes förlängda perioder med lärande i arbetet bidrog till att minska material- och servicekostnaderna. Nyckeltal LINJEN FÖR UNGDOMSUTBILDNING Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet studerande 2 746 2 860 2 850 nybörjarplatser sammanlagt 1 344 1 531 1 583 nybörjarplatser i gemensam antagning 1 052 1 214 1 260 nybörjarplatser i den gemensamma ansökan för årsklassen som går ut grundskolan, % 50,50 % 54,80 % 59,90 % nybörjarplatser, utbildning som förbereder för fristående examen 150 175 175 nybörjarplatser, utbildning som förbereder inför yrkesutb. 164 148 148 antalet specialstuderande 397 370 411 studerande med en annan språk- och kulturbakgrund i % av antalet studerande 14,50 % 13,50 % 13,90 % Kvalitet och effekt antagits till fortsatta studier, utbildning som förbereder inför yrkesutb. antalet studerande som avbrutit i % 13 % 10 % 14,50 % Produktivitet och effektivitet avlagt examen 653 710 779 LINJEN FÖR VUXENUTBILDNING Verksamhetens volym antalet studerande i läroavtalsutbildning 861 750 832 antalet studerande i övrig utbildning 314 300 234 Kvalitet och effekt antal som avbrutit inom läroavtalsutbildningen 91 80 81 Produktivitet och effektivitet avslutad läroavtalsutbildning, antal 285 300 264 LINJEN FÖR TILLÄGGSUTBILDNING OCH STÖDFUNKTIONER BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Verksamhetens volym antalet studerande, påbyggnadsundervisning (grundläggande utbildn.) 58 72 43 Kvalitet och effekt 130
antagits till fortsatta studier efter påbyggnadsundervisn. 85 % 90 % 84 % YRKESUTBILDNING SAMMANLAGT Produktivitet och effektivitet studerande sammanlagt 3 979 3 982 3 959 driftsutgifter euro/studerande 7 892 8 136 7 915 antalet anställda 319 335 314 personalutgifter/utgifter totalt 52 % 53 % 53 % verksamhetslokaler rumsm²/studerande *) 16,7 17,4 16,3 verksamhetslokalernas yta 52 558 50 950 51 104 antalet verksamhetslokaler 7 6 6 lokalitetskostnader /m² (boniterade) 134,43 135 141 13 80 Vuxenutbildningsinstitutet 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 2 775-629 2 146 2 119 27 Utgifter -4 906 432-4 474-4 328-146 Verksamhetsbidrag -2 131-197 -2 328-2 209-119 *) I antalet studerande ingår inte elever inom läroavtalsutbildningen, eftersom de inte studerar i Varias lokaliteter. Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Till Vanda vuxenutbildningsinstitut hör medborgarinstitutet samt utbildningsenheten för invandrare. Institutet meddelar medborgarinstitutsutbildning enligt lagen om fritt bildningsarbete, undervisning som förbereder för grundläggande utbildning, grundläggande utbildning och arbetslivsutbildning. Medborgarinstitutet har också en enhet för svenskspråkig utbildning. Vid utbildningsenheten för invandrare ordnas förberedande och grundläggande utbildning för unga invandrare, arbetslivsutbildning för vuxna och integreringsutbildning. Antalet kurser vid institutet (-156) minskade, liksom antalet timmar (-2 311). Däremot ökade antalet studerade (+871). Kursernas beläggningsgrad ökade således betydeligt. Detta är högst antagligen en följd av att noggran uppföljning och ökad marknadsföring. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 För Vanda vuxenutbildningsinstitut har inte fastställts några exakta fortsättningsåtgärder i balanseringsoch skuldprogrammet för ekonomin vid bildningsväsendet. Institutet förverkligade ändå en mycket noggrann uppföljning av ekonomin samt åtgärder för att effektivera verksamheten. Ett exempel på detta är den ökade beläggningsgraden för kurser som nämns ovan. Budgetens utfall 131
Vuxenutbildningsinstitutets ändrade verksamhetsbidrag är 2,3 milj. euro. Verksamhetsbidraget underskreds med - 0,1 milj. euro Verksamhetsbidraget blev bättre än beräknat till följd av svårigheten att ge prognoser om vuxenutbildningsinstitutets verksamhet. Både invandrarenheten och medborgarinstitutet hade mindre verksamhet än beräknat. Vuxenutbildningsinstitutet är en nettobudgetenhet men vid ramberedningen av ekonomin har den delvis behandlats som en bruttoenhet, som en del av verksamhetsområdets utgifter och inkomstmål. Upphörandet av arbetskraftsutbildningen vid Vanda vuxenutbildningsinstitut är den mest betydande faktor som inverkat på ekonimin. Nyckeltal Verksamhetens volym BS 2014 BDG 2015 BS 2015 antalet studerande vid institutet, kursdeltagare 31 273 32 500 33 659 totalantalet undervisningstimmar vid institutet 50 851 50 000 48 961 antalet kurser vid institutet 1 893 2 100 1 772 antalet studerande inom integrationsutbildningen, Startkurser 1 099 1 000 1 015 antalet studerande i arbetskraftsutbildning som baserar sig på ELY-centralens finansiering 369 400 196 antalet invandrarungdomar som avlägger grundläggande utbildning 44 70 53 antalet studerande vid undervisning som förbereder för grundläggande utbildning 19 25 20 Produktivitet och effektivitet institutets egna inkomsters andel av budgeten % 55 % 55 % 49 % antalet anställda 297 269 214 13 85 Musikinstitutet 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 936 0 936 977-41 Utgifter -3 993-2 -3 995-3 946-49 Verksamhetsbidrag -3 057-2 -3 059-2 969-90 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Undervisningsstället vid Dammvägen fick tre nya undervisningsutrymmen för Pop/Jazzundervisningen. Den svenskaspråkiga enhetens kursbricka utvidgades. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 I antalet undervisningstimmar beaktades ett inbesparingsmål på två procent som föreverkligades. 132
Budgetens utfall Musikinstitutets verksamhetsbidrag underskreds med 0,09 milj. euro (97 %). 13 86 Konstskolan 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 270 0 270 347-77 Utgifter -877-7 -884-954 70 Verksamhetsbidrag -607-7 -614-606 -8 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Konstskolans kontor flyttades till huvudundervisningsstället Kulturcentret Orvokki. Budgetens utfall Verksamhetsbidraget utföll (99 %) enligt plan. 14 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 197 449 0 197 449 232 106-34 657 Tillverkning för eget bruk 102 752 0 102 752 107 774-5 022 Utgifter -288 171-246 -288 417-290 476 2 060 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -185 419-246 -185 665-182 702-2 963 Verksamhetsbidrag 12 029-246 11 784 49 403-37 620 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Överskridning/underskridning Tabellen inbegriper ett anslag på 9,0 milj. euro som reserverats för inkomster och utgifter i anslutning till byggplanering och verkställande av Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattentjänster, samt realiserade inkomster och utgifter på 6,4 milj. euro. 133
Verksamheten och väsentliga förändringar under 2015 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö var starkt bidragande under Vanda stads toppenår. Ringbanan invigdes i enlighet med målen 1.7.2015. På invigningsdagen hade ringbanans tåg uppskattningsvis 80 000 passagerare. Tack vare Ringbanan gör allt fler resor med tåg i HRT-området. I november 2015 gjordes ca 171 000 tågresor under ett vardagsdygn. Antalet ökade från november 2014 med hela 20 000, dvs. ca 13,5 procent. På sommaren ordnades en lyckad Bostadsmässa i Kivistö i Vanda. Mässan fick mycket till största delen positiv uppmärksamhet i medierna. Bostadsmässans besökarantal överskred de tidigare årens nivå. Under 2015 färdigställdes allt som allt 37 procent mer våningsyta än år 2014. Av den uppkomna våningsytan färdigställdes tre femtedelar i bostadsbyggnader och resten i kontorsbyggnader och övriga byggnader. Det byggdes 41 procent mer bostadsvåningsyta jämfört med år 2014. Under 2015 färdigställdes 2 629 nya bostäder, vilket är 600 fler bostäder än år 2014. Dessutom färdigställdes 60 platser åt äldre i ett servicehem. Av de nya bostäderna byggdes över fyra femtedelar i flervåningshus. Av bostäderna var en tredjedel hyresbostäder och en dryg tiondel bostadsrättsbostäder. Bostadsbyggandet koncentrerades till området längs Ringbanan: flest bostäder byggdes i storområdena Dickursby, Kivistö och Myrbacka. I november gick Vanda över till e-service i alla tillstånd som beviljas av byggnadstillsynen. Enligt principen om att få alla tjänster över en disk sköts bl.a. tillståndsansökan, bilagor, enkäter helt elektroniskt genom systemet Lupapiste.fi. Samtidigt gick man i Vanda i enlighet med principen om en lucka också över till en övergripande elektronisk handläggning av tillstånd. Sökanden kan nu i realtid följa hur utlåtanden om och behandlingen av tillståndet framskrider. Utöver stadens organisationer sker inom den närmaste tiden en utökning av verksamheten till att också omfatta bruksvatten- och elanslutningar. Verksamhetsområdets viktigaste utvecklingsprojekt inom informationsförvaltningen på många år, det s.k. Sukare-projektet, startade hösten 2014 och projektet har under 2015 fortskridit till konkurrensutsättningsfasen. Projektet handlar om att utveckla verksamhetsområdets helhetssystem för planering, kartläggning och register. Fastighetscentralens fastighetsförvaltningssystem har under årets lopp avancerat till en genomförandefas och projektet för bokföring av jordegendom har avslutats och systemet har tagits i bruk. Hur fullmäktigeperiodens strategiska mål förverkligats år 2015 Fullmäktiges strategiska mål förverkligades till största delen bra: Trafiken på ringbanan inleddes 1.7.2015. Bostadsmässan genomfördes på ett lyckat sätt. Inkomsterna från markförsäljning överskred målen. Den arkitekturpolitiska strategin godkändes (FGE 11.5.2015). Inom byggnadstillsynen gick man över till e-service för samtliga tillståndens del. Budgetens utfall 2015 Verksamhetsområdets driftsekonomiinkomster överskreds med 36 milj. euro. Verksamhetsområdets inkomster överskred budgeten särskilt i fråga om inkomsterna från kommunalteknikcentralens avtal och jordtippning samt markförsäljning. Utgifterna hölls på den budgeterade nivån med undantag av fastighetscentralens hyresutgifter samt de anslagsöverskridningar som orsakades av de ökade underhållsutgifterna från fusionen av idrottsbolagen och VTK. 134
14 0 Stadsplaneringsnämnden sammanlagt Ansvarig: Hannu Penttilä Verksamhetsorgan: Stadsplaneringsnämnden Ordförande: Sirkka-Liisa Kähärä 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 37 884 0 37 884 43 653-5 769 Utgifter -9 644-24 -9 668-7 883-1 786 Verksamhetsbidrag 28 240-24 28 216 35 770-7 555 Verksamhetsbeskrivning Överskridning/underskridning Till den verksamhet som är underställd stadsplaneringsnämnden hör som bindande bruttobudgeterade enheter stadsplaneringsnämnden, verksamhetsområdets förvaltning, företagsservicen och stadsplaneringen. 14 10 Stadsplaneringsnämnden 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -116 0-116 -46-70 Verksamhetsbidrag -116 0-116 -46-70 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Nämnden sammanträdde 11 gånger. Nämnden bekantade sig med bostadsmässan i Vanda under året. 14 20 Verksamhetsområdets förvaltning 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 1 856 0 1 856 2 186-330 Utgifter -3 220-4 -3 225-2 614-611 Verksamhetsbidrag -1 364-4 -1 369-428 -940 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Verksamheten inom ekonomi- och förvaltningsservicen genomfördes enligt planerna och merparten av målen nåddes. Antalet felparkeringsavgifter hamnade något under målet. Verksamhetsområdesförvaltningen 135
deltog aktivt i Bostadsmässan, invigningen av Ringbanan samt skapandet av Vandas nya webbplats. Tilaajavastuu-projektet i anslutning till byggnadssektorns utökade anmälningsskyldighet avslutades i juni. Budgetens utfall Verksamhetsområdesförvaltningens budget utföll så att utgifterna underskred (köp av tjänster) det budgeterade och inkomsterna överskred det budgeterade tack vare parkeringsövervakningens resultat. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Personal*/verksamhetsområdets personal 2,4 2,4 2,9 Felparkeringsavgifter/st. 38 762 37 000 36 228 * = inkluderar inte parkeringsövervakningen 14 30 Företagsservicen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 35 835 0 35 835 41 040-5 205 Utgifter -1 940 0-1 940-1 552-388 Verksamhetsbidrag 33 895 0 33 895 39 488-5 593 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Staden har år 2015 fått in 7,3 milj. euro i markförsäljningsinkomster för Kivistöområdet, varav 6,7 milj. euro är markförsäljningsvinst. Enligt de markpolitiska riktlinjerna kan man till fonden föra över markförsäljningsvinster som överskrider stadens budgeterade markförsäljningsvinst (30 milj. euro). Vinsterna från markförsäljning uppgick år 2015 till 37 milj. euro. Det byggdes 2 622 stycken bostäder, varav 273 var statligt finansierade hyresbostäder. Staden har under loppet av 2015 överlåtit 33 tomter för egnahemshus. I fortlöpande försäljning har 37 tomter varit, våren 2015 anordnades anbudsförfarande om 4 tomter, 2 tomter kunde ansökas under bostadsmässan, hösten 2015 sattes 19 tomter ut för allmän ansökan. Staden bjöd ut 7 småhustomter i bostadsmässområdet, varav samtliga blivit sålda. Under 2015 infördes ett nytt markförvaltningssystem. Budgetens utfall Markförsäljningsinkomsterna utföll med 4,4 milj. euro över det budgeterade. Utgifterna underskred det budgeterade. 136
Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Pågående större förhandlingar om markförvärv 20 10 20 Pågående överlåtelsetävlingar 9 5 4 Läget i fråga om grundberedningen i Veckal grundberedning grundberedning grundberedningen på gång inleds fortsätter och marknadsföringen inleds BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Tomter för småindustri i Nissbacka överlåtna 0 5 0 Ansökta detaljplaner och detaljplaneändringar 12 10 14 De överlåtna tomternas byggrätt (m²-vy) 98 978 100 000 92 982 Överlåtna småhustomter 49 65 33 Färdigställda bostäder 2 022 2 000 2 689 Färdigställda ARA-hyresbostäder 292 400 312 Inkomster från markförsäljning och arrende 39 086 35 672 41 025 14 40 Stadsplaneringen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Överskridning/underskridning Inkomster 193 0 193 427-234 Utgifter -4 368-20 -4 388-3 671-717 Verksamhetsbidrag -4 175-20 -4 195-3 244-951 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Före årets slut godkändes 46 detaljplaner eller detaljplaneändringar. I dessa uppgår den nya byggrätten för bostäder till omkring 336 093 m²-vy och den övriga byggrätten till omkring 203 996 m²-vy. Under årets lopp har det gjorts upp program för deltagande och bedömning för 33 av de nya planer som anhängiggjordes. Antalet detaljplaneändringsinitiativ under beredning 31.12.2015 uppgick totalt till 163 st. Ett centralt projekt i processen med att effektivera verksamheten var en utveckling av planerings-, kartläggnings- och registersystemet (SuKaRe) där man också beaktar stadsplaneringens processer och utvecklar en datamodell över staden i realtid. Verksamheten kräver resurser och ändrade verksamhetssätt. Budgetens utfall Resultatområdet gjorde inbesparningar i personalutgifter eftersom det blev fördröjningar i fråga om nya rekryteringar. Resultatområdets budgeterade verksamhetsinkomster överskreds, i övrigt framskred verksamheten enligt planerna och övriga avvikelser i budgeten och i arbetet med att nå målen uppkom inte. Man höll sig inom ramen för balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin. 137
Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Godkända detaljplaner st. 31 42 46 Ny bostadsvåningsyta m²-vy 209 209 200 000 336 093 Ny våningsyta verksamhetslokaler m²-vy 97 420 200 000 203 996 Detaljplaneändringsinitiativ, totalt 163 135 163 Ansökningar om planläggning under året 36 45 33 Undantagsbeslut 61 80 84 14 5 Tekniska nämnden sammanlagt Ansvarig: Hannu Penttilä Verksamhetsorgan: Tekniska nämnden Ordförande: Jari Porthén 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 156 043 0 156 043 183 208-27 165 Tillverkning för eget bruk 102 752 0 102 752 107 774-5 022 Utgifter -272 015-187 -272 202-275 968 3 767 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -169 263-187 -169 450-168 194-1 255 Verksamhetsbidrag -13 220-187 -13 407 15 014-28 421 Överskridning/underskridning Tabellen inbegriper ett anslag på 9,0 milj. euro som reserverats för inkomster och utgifter i anslutning till byggplanering och verkställande av Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattentjänster, samt realiserade inkomster och utgifter på 6,4 milj. euro. 14 5 Tekniska nämnden bruttoenheter 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 132 958 0 132 958 134 234-1 276 Tillverkning för eget bruk 38 782 0 38 782 37 719 1 063 Utgifter -161 564-13 -161 577-158 504-3 073 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -122 782-13 -122 795-120 785-2 010 Verksamhetsbidrag 10 176-13 10 163 13 449-3 286 Verksamhetsbeskrivning Överskridning/underskridning Till verksamhet som sorterar under tekniska nämnden hör som bindande bruttobudgeterade enheter tekniska nämnden, fastighetscentralens resultatområde och kollektivtrafiken. Kommunalteknikcentralen och depån är nettobudgeterade enheter. 138
15 01 Tekniska nämnden 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -76 0-76 -46-30 Verksamhetsbidrag -76 0-76 -46-30 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Nämnden bekantade sig med bostadsmässan i Vanda under året. Nämnden sammanträdde 12 gånger. 15 20 Fastighetscentralens resultatområde 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 126 058 0 126 058 127 580-1 523 Tillverkning för eget bruk 38 782 0 38 782 37 719 1 063 Utgifter -114 479-13 -114 492-114 899 407 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -75 697-13 -75 710-77 180 1 470 Verksamhetsbidrag 50 361-13 50 348 50 401-53 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Beredningen av avtal och upphandlingar i anslutning till färdigställandet och ibruktagandet av Ringbanans nya stationer och inledandet av objektens underhåll var viktiga förändringar som inverkade på verksamhetens omfattning och samtidigt också på resursbehoven, vilket också lett till extra press på att hålla budgetramen. Bolagen Kiinteistö Oy Länsi-Vantaan liikuntalaitos, kiinteistö Oy Tikkurilan urheilutalon ja Rajakylän Tenniskeskus Oy fusionerades med VTK Kiinteistöt Oy. I anslutning till detta slöts kapitalhyresavtal om lokaliteterna hos ovanstående bolag, enligt vars villkor Vanda stad ansvarar för användningen och underhållet av bolagens lokaliteter. Uppgifter i anslutning till uthyrningen av tillfälliga bostäder gavs till fastighetsförvaltningen i enlighet med arbetsgruppen för utveckling av det tillfälliga boendet. Dessutom fördes också uppgifter i anslutning till uthyrningen av servicebostäder och dessas disponenttjänster till fastighetsförvaltningen i och med ändringen av VAV:s organisationsstruktur. Som helhet har organisationens personalantal hamnat under personalplanen, vilket närmast beror på att rekryteringen till tjänster och befattningar som blivit lediga inom projektberedningen dragit ut på tiden. Två platser som projektutvecklingsarkitekter och en plats som kostnadsingenjör utannonserades på nytt och platserna kunde besättas först efter semesterperioden. Uppgiften som övervakare av byggnadsarbeten som blivit ledig inom byggnadsverksamheten kunde besättas under sommaren. Stadsarkitekten valdes i slutet av december till andra uppgifter inom verksamhetsområdet. Under loppet av 2015 konkurrensutsattes samtliga ramaavtal i anslutning till underhållsarbeten och nya avtal ingicks i nära samarbete med upphandlingscentralen. När det gäller upphandlingar var ytterligare en 139
stor kraftansträngning att bereda ett nytt fastighetsunderhållsavtal tillsammans med Vantaan tilapalvelut Vantti Oy. Lokalitetsförvaltningen har efter upplösningen av samkommunen EVTEK också svarat för beredningen av försäljningen av de till VTK Kiinteistöt Oy sålda byggnaderna på Lägervägen. Fastighetscentralen har bidragit till utvecklingen av Kivistö centrum genom att hyra utrymmen för en hälsostation, ett bibliotek och ungdomslokaler ur det köpcentrum som ska uppföras. Aktielokalen i Mårtensdals gamla köpcenter såldes, så att fastighetsutvecklingsprojekten i området kan avancera. Vanda stad sålde också tomten för skolan Tarhapuiston koulu som ursprungligen på fastighetscentralens initiativ hade planerats för bostadsproduktion. Finansieringen av investeringar som är ännu stramare än tidigare tvingar till att ytterligare överväga nya verksamhetsmodeller när investeringarna planeras och projekt bereds. Verksamhetsmodellen för investeringsplanering som beställts som konsultarbete blev färdig i slutet av sommaren och man har fått konkreta resultat av modellens användbarhet i form av förslag på investeringar i skolor och daghem på ett regionalt plan. Med hjälp av modellen är det möjligt att skapa en exaktare bild av verksamhetslokalernas skick, användbarhet och investeringsbehoven. Modellen ger bättre möjligheter att identifiera och jämföra olika alternativ som större helheter samt utvärdera effekterna av lösningarna i ett längre perspektiv. Tillämpningen av modellen har inletts i följande förutredningar. Det gjordes en snävare utredning av lokaliteterna i Dickursby centrum, där man närmast fokuserade på en kartläggning av utgångsläget och en preliminär granskning av alternativen. Ett för fastighetscentralens framtid viktigt beslut togs i maj, då upphandlingen av ett nytt heltäckande fastighetsförvaltningssystem slutfördes. Införandet av systemet testades i årsslutet och de första funktionerna togs i bruk i årsskiftet. Utbildningen av administratörer genomfördes i slutet av året och arbetet med att föra över fastighetsuppgifter till det nya systemet påbörjades. Huvudsakligen kommer det nya systemet att ersätta de gamla systemen stegvis under loppet av år 2016. Budgetens utfall I sin helhet utföll fastighetscentralens verksamhetskostnader till största delen i enlighet med driftsplanen. I fråga om utgifterna orsakades överskridningen av anslagen av fastighetscentralens hyresutgifter samt de ökade underhållsutgifterna från fusioneringen av idrottsbolagen och VTK. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Intern hyrning: Mängden hyreslokaler (m²) 172 735 172 764 219 491 Lokaler totalt (m²) 773 006 767 828 768 966 Antal byggnader 795 787 782 Kvalitet och effekt BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Kundtillfredsställelse 3,3 3,3 140 har inte uppmätts Husbyggnadsinvesteringar ( ) 32 299 38 782 37 735 Nybyggnation 8 788 17 500 14 768
Ombyggnad 22 655 20 062 21 298 Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler 856 1 220 1 669 Husbyggnadsinvesteringar ( ) 32 299 38 782 37 735 Planering 3 012 2 327 2 560 Byggnation 26 779 33 422 32 715 Övriga kostnader 2 508 3 033 2 460 Årsreparationer totalt ( ) 1 636 1 403 1 408 Oförutsedda reparationer 3 511 3 123 3 453 Fastighetsskötsel 8 043 8 826 8 317 14 51 Kollektivtrafiken 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 6 900 0 6 900 6 653 247 Utgifter -47 009 0-47 009-43 560-3 449 Verksamhetsbidrag -40 109 0-40 109-36 906-3 203 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Kollektivtrafiken i Vanda genomgick betydande förändringar år 2015. Trafiken på Ringbanan startade 1.7.2015 och man gick över till matartrafikinriktade busslinjer i samband med att hösttrafiken inleddes i augusti. I samband med detta infördes också regionala servicelinjer vilka man fortsätter att vidareutveckla år 2016. Budgetens utfall Vandas HRT-kommunandel och infrafaktureringen överensstämde med budgeten. Vandas ackumulerade överskott ökade ytterligare 2015 tack vare de operativa kostnaderna, närmast bränsle- och smörjmedlens låga världsmarknadspris samt den låga räntenivån. Det uppskattade överskottet för år 2015 (4 milj. euro) bokfördes som utgiftsavdrag. Under de närmaste åren kommer det att ligga stark press på en höjning av kommunandelen. 141
14 50 Kommunalteknikcentralen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 17 534 0 17 534 42 783-25 249 Tillverkning för eget bruk 63 970 0 63 970 70 055-6 085 Utgifter -105 618-165 -105 783-112 609 6 826 Utgifter utan tillverkning för eget bruk -41 648-165 -41 813-42 555 741 Verksamhetsbidrag -24 114-165 -24 279 228-24 507 Överskridning/underskridning Tabellen inbegriper ett anslag på 9,0 milj. euro som reserverats för inkomster och utgifter i anslutning till byggplanering och verkställande av Helsingforsregionens miljötjänsters (HRM) vattentjänster, samt realiserade inkomster och utgifter på 6,4 milj. euro. Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Verksamheten vid kommunalteknikcentralen genomgick inte några större förändringar, verksamheten pågick oförändrad hela året. Budgetens utfall Kommunalteknikcentralens nettoresultatmål överskreds. Inkomsterna överskred budgeten med ca 26,7 milj. euro främst tack vare avtalsinkomsterna (24,5 milj. euro) och avgifterna för mottagning av schaktmassor. I avtalsinkomsterna ingår Koy Vantaan Erikas oförutsedda ersättningar för samhällsbyggande (5,3 milj. euro) från år 2014. Resultatområdets helhetskostnader överskred budgeten med ca 2,2 milj. euro. Vintern var måttlig år 2015 med tanke på mängden snö. Omkring 12 000 lass med snö transporterades till snöupplag, då det långsiktiga genomsnittet från år 1988 är ca 14 000 lass om året. Den milda vintern orsakade hålbildning och nötning i den våta och mjuka asfalten. De uppkomna skadorna ledde till ett ökat behov av lagning och nybeläggning av ytmaterial samt merkostnader. De exceptionella arrangemangen i anslutning till bostadsmässan ökade behovet av renhållning och underhåll av gator på sommaren. I kupongpriserna för deponering av schaktmassor har det ingått en andel för färdigställande och iståndsättning av landskapet vid utfyllnadsbackar. Ur resultatet för år 2015 överfördes 1,0 milj. euro till färdigställandet av utfyllnadsbackarna i Långmossen och Brännberga. Tillverkning för eget bruk beskriver offentliga investeringar i anläggningstillgångar, vars förverkligande slutligen i någon mån underskred budgeten efter anslagsändringarna (utfall 97 %). 142
Nyckeltal Resurshushållning BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Underhåll av trafikleder /m² 1,62 1,57 1,42 Underhåll av anlagda gatugrönområden /ha 2 544 2 297 2 300 Underhåll av anlagda parker (A) /ha 5 550 5 754 5 650 Anlagda grönområden sammanlagt /ha 3 977 4 043 3 950 Verksamhetens omfattning Trafiknätets omfattning ha 795 807 810 Anlagda gatugrönområden ha 428 439 447 Anlagda parker (A) ha 390 449 450 Anlagda grönområden sammanlagt ha 818 888 897 Jordmassor som transporterats till jordupplagringsområden milj. m³/ar 0,5 0,7 0,5 Mätningsavdelningen Tidsmål (dagar) utarbetande av tomtindelning 56 55 36 styckning av tomt 66 65 56 Prestationsmål (st.) styckade tomter 292 350 289 nya plantomter genom tomtindelning 279 350 292 avstyckade allmänna områden 60 100 48 utmärkta byggnadsplatser 432 450 482 utredda ledningsplaceringar 2 498 2 300 2 607 användning av webbkarta (st./mån.) 15 000 15 000 37 346 Resurser och produktivitet verksamhetsintäkter (M ) 1,97 1,94 2,05 verksamhetsbidrag (M ) -1,77-1,99-168 årsverken 73 77 73 prestationer (st.)/årsverke 18,4 21 19,2 143
14 52 Depån 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 5 551 0 5 551 6 192-641 Utgifter -4 833-9 -4 842-4 855 13 Verksamhetsbidrag 718-9 709 1 337-628 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Den ordinarie verksamheten vid depån fortlöpte mestadels i oförändrad form, den egna reparationsverkstaden fokuserade huvudsakligen på akuta reparationer av arbetsmaskiner och tunga fordon samt säsongsunderhåll och reparationer av tilläggsutrustning och säsongsmaskiner. Köptjänsternas andel av kostnaderna för underhåll och reparationer av materiel utgjorde ca 46 procent. Av fordonen bestod leasingfordonens andel av ca 57 procent. Budgetens utfall Rörelseintäkternas utfall var ca 11 procent större än driftsplanen, rörelseintäkterna utökades av fordonens goda beläggningsgrad samt de större intäkterna av försäljning av avfört materiel än beräknat. Verksamhetskostnaderna överensstämde med driftsplanen, leasinghyrorna och försäkringsavgifterna var större än driftsplanen. Bränslekostnaderna var mindre än beräknat tack vare en snöfattig vinter och sänkta bränslepriser. Också personalkostnaderna var mindre än i driftsplanen på grund av personalbrist. Det bindande nettomålet för depån uppnåddes. Programmet för anskaffning av lös egendom genomfördes enligt planen. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Antal fordon st. 430 405 433 Bränsleförbrukning l/år 656 000 720 000 685 000 Reparationsverkstadens arbetsuppgifter st./år 2 298 2 400 2 378 14 7 Miljönämnden sammanlagt Ansvarig: Hannu Penttilä Verksamhetsorgan: Miljönämnden Ordförande: Markku Weckman 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 3 522 0 3 522 5 245-1 723 Utgifter -6 512-35 -6 547-6 625 79 Verksamhetsbidrag -2 990-35 -3 025-1 381-1 644 14 7 Överskridning/underskridning 144
Miljönämnden bruttoenheterna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 481 0 481 499-18 Utgifter -3 647-14 -3 661-3 290-371 Verksamhetsbidrag -3 166-14 -3 180-2 791-389 Verksamhetsbeskrivning Överskridning/underskridning I den verksamhet som lyder under miljönämnden ingår som bindande bruttobudgeterade enheter miljönämnden och miljöcentralen. Byggnadstillsynen verkar som en nettobudgeterad enhet. 14 74 Miljönämnden 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -60 0-60 -43-17 Verksamhetsbidrag -60 0-60 -43-17 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Nämnden bekantade sig med bostadsmässan i Vanda under året. Nämnden sammanträdde 11 gånger under året. Bygglovssektionen sammanträdde 12 gånger under året. 14 76 Miljöcentralen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Inkomster 481 0 481 499-18 Utgifter -3 587-14 -3 601-3 247-354 Verksamhetsbidrag -3 106-14 -3 120-2 748-371 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning Till miljöcentralens resultatområde hör myndighetsuppgifter inom miljövård och miljö- och hälsoskydd. Miljöcentralens verksamhet genomfördes i huvudsak enligt planerna. Temaåret för naturen längs bäckar genomfördes tillsammans med stadens övriga enheter och organisationer. Bäcknaturen fick större synlighet. Temat fick synlighet i alla invånartidningar, ofta i sociala medier och också lokaltidningar tog upp ämnet. I samband med temaåret följde man vid miljöcentralen upp kvaliteten i bäckvattnen och utarbetade en forskningsrapport om mindre vattendrag. Områden längs bäckar rensades på jättebalsamin, vars växtyta utanför tillväxtperioden belastar bäckvattnet på grund av erosion. 145
För att förstärka ekostödverksamheten och miljöledarskapet startades ekostödpersonsutbildningar för chefer. Också arbetet med att etablera miljösystem för evenemang fortskred och Dickursbyfestivalen uppfyllde som första evenemang i Vanda Ekokompasskraven för evenemang. En riskanalys gjordes av objekt för vilka man enligt miljöskyddslagen ska ha miljötillstånd, och på basis av den bereddes miljöövervakningens tillsynsplan. Planen omspänner utöver lagstadgade, avgiftbelagda kontroller också övriga objekt för regelbunden tillsyn. Antalet tillstånd och anmälningar som behandlades av miljö- och hälsoskyddet överskred det uppskattade antalet med en femtedel, men handläggningstiderna kunde hållas inom de utsatta målen. Bostadsinspektionskön blev exceptionellt lång, i årsslutet låg kötiden på omkring ett halvt år. Bostadsinspektionskön förlängdes bland annat av daghemmens och skolornas inspektioner. Stadsveterinärens patienter minskade med ca sju procent, förmodligen på grund av det utökade privata serviceutbudet. Antalet inspekterade tillsynsobjekt och djurskyddsåtgärder hölls på fjolårets nivå. Vanda och Borgå ingick ett samarbetsavtal i anslutning till veterinärjouren. Från och med början av 2016 har Vanda hand om akut veterinärhjälp för smådjur i Borgå jourområde utanför tjänstetid, och Borgå har på motsvarande sätt hand om vården av stora djur i Vandaområdet. Servicen genomförs på ett mer kostnadseffektivt sätt än tidigare. Budgetens utfall Miljöcentralen uppnådde inkomstmålet. Inkomsterna från tillsyn enligt miljö- och hälsoskyddets tillsynsplan överskred de föregående årens nivå. Utgifterna underskred den angivna ramen. Inbesparningar skapades bland annat i fråga om köp av tjänster, särskilt laboratoriekostnader. Under året drabbades inte Vanda av några allvarliga exceptionella situationer förknippade med hushållsvatten, livsmedel eller förorening av miljön, så laboratoriekostnaderna var låga. Nyckeltal MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Ansökningar om tobakstillstånd handläggs inom 3 veckor % 76 90 87 Anmälningar (hälsoskyddslagen) handläggs inom 14 veckor % 72 90 90 Bostadsinspektionskö i månader/mål 3 mån. 4 3 6 Tillstånd och anmälningar 389 280 339 Antal inspekterade tillsynsobjekt 1 074 1 000 1 100 Veterinärpatienter 4 807 5 000 4 445 Djurskyddsåtgärder 209 200 205 Miljö- och hälsoskydd euro/invånare 5,8 7 6 Veterinärvård euro/invånare 1,9 1,6 1,7 146
MILJÖVÅRD BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Handlagda anmälningar inom 2 veckor % 76 90 74 inte tillgängliga Miljötillstånd, -anmälningar samt registrering av verksamhet 120 102 Sakkunnigtjänster 5 804 4 500 4 839 Fridlysta naturskyddsområden/ha 1 241 1 350 1 241 Miljövård euro/invånare 6,7 7,35 7,4 MILJÖCENTRALEN Personal, ordinarie 43 42 43 Verksamhetslokaler 1 857 1 875 1 875 14 75 Byggnadstillsynen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna 147 Utfall Inkomster 3 041 0 3 041 4 746-1 705 Utgifter -2 865-21 -2 886-3 336 450 Verksamhetsbidrag 176-21 155 1 410-1 255 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling 2015 Överskridning/underskridning I areal mätt steg volymen på den våningsyta för byggande i tillstånden som beviljats av byggnadstillsynen jämfört med det föregående året, och låg cirka 20 procent över det långsiktiga genomsnittet. Det ansökta och inledda bostadsbyggandets volym i fråga om våningsyta resulterade i en överskridning på omkring 1 200 bostäder eller ca 40 procent och genomsnittet var därmed 3 100 bostäder. Antalet överskrider MBTmålet med 1 000 bostäder. Den utnyttjade bostadsbyggnadsrätten uppgick till 240 000 m²-vy. Antalet färdigställda bostäder överskred under verksamhetsåret genomsnittet för en tioårsperiod med sjuhundra och uppgick således till 2 600 bostäder, med andra ord uppnåddes MBT-målet för 2015 års del. Affärs- och kontorsbyggandet sjönk betydligt jämfört med året innan och låg således 80 procent under siffrorna för ett normalår. Det verkar som att Vanda är ett allt attraktivare bostadsområde tack vare Ringbanans inverkan och att bostäderna säljer bra. Industribyggandets volym var endast ca 40 procent av volymen för ett normalår. Lagerbyggandet fick ett uppsving och hamnade på en i det närmaste normal byggnadsnivå. Utvecklingen av de elektroniska tjänsterna och införandet av den s.k. principen om service över en disk för samtliga tillstånd i enlighet med målet i EVO-programmet har varit centrala i utvecklingsverksamheten. I de tillståndsansökningar som lämnades in efter 1.11.2015 togs principen med service över en och samma disk och helt elektronisk ansökan och hantering av tillstånd i bruk. Utöver den elektroniska ansökan sköts hela tillståndsprocessen utlåtanden medräknade elektroniskt. Under loppet av år 2016 införs det elektroniska förfarandet också i den byggtida verksamheten inklusive syner. Genom hela året lyckades man få den genomsnittliga handläggningstiden att hålla sig inom en rimlig tidsgräns. Genomsnittet för de tillstånd för nybyggnad och reparationsbyggnad som beviljas av bygglovssektionen och tjänsteinnehavare hölls på en tämligen rimlig nivå, trots att det var ett rekordår för bostadstillstånd. Den genomsnittliga tiden för handläggning av tillstånd är 39 dygn. Handläggningstiderna för bygglov har förkortats något. Budgetens utfall
Byggnadstillsynens inkomster var 4,7 milj. euro och verksamhetsbidraget 1,4 milj. euro, vilket överskred budgetmålet. Affärsverken Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Omsättning 36 468 0 36 468 36 683-215 Övriga rörelseintäkter 53 0 53 146-93 Material och tjänster -4 383-211 -4 594-4 542-53 Personalkostnader -25 432 0-25 432-24 766-666 Avskrivningar och nedskrivningar -1 846 211-1 635-1 748 113 Övriga rörelsekostnader -4 859 0-4 859-4 599-259 Rörelseöverskott (- underskott) 0 0 0 1 173-1 173 Övriga finansiella intäkter 0 0 0 1-1 Övriga finansiella kostnader 0 0 0-1 1 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 0 0 0 Överskott (underskott) före reserver 0 0 0 1 174-1 174 Ökning (-) eller minskning (+) i 0 avskrivningsdifferensen -459-459 -884 425 Ökning(-) eller minskning (+) av reserver 753 0 753-124 877 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 294 0 294 166 128 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Överskridning/ underskridning Räddningsverket ansvarar för säkerheten inom räddningsväsendets verksamhetsområde i mellersta Nyland med de medel som står till räddningsväsendets förfogande samt sörjer för akutvården i enlighet med gällande avtal. Räddningsverkets verksamhetsområde omfattar städerna Hyvinge, Träskända, Kervo och Vanda samt kommunerna Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusby. Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverks förvaltning organiseras enligt bestämmelserna i affärsverkets instruktion samt enligt Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadga. I stadens organisation hör Mellersta Nylands räddningsverk till verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice. Affärsverket har en direktion med 15 medlemmar. De flyktingar som anlänt till Finland och deras antal var en överraskning också i Mellersta Nylands räddningsverks område. De på kort varsel inrättade förläggningarna sysselsatte räddningsverket, eftersom bl.a. kontorsbyggnader fick fungera som mottagnings- och inkvarteringslokaler. Under hösten gjordes otaliga övervaknings- och rådgivningsbesök till objekten. År 2015 riktades brandsyner i större utsträckning än tidigare på riskobjekt för att nå större effekt. Övervakningsplanen i anslutning till detta uppdaterades vid räddningsverket i början av 2015. En faktureringspraxis 148
har etablerats för falska brandalarm men faktureringen har inte minskat antalet falska alarm i önskad utsträckning. Emellertid har det ökade antalet brandalarmsobjekt också en inverkan på detta. Räddningsverkets direktion beslutade att från 1.1.2015 släppa sotningen fri för konkurrens. För beslutet talar kommunernas utlåtanden om sotning samt Hyvinges och Borgnäs tidigare beslut om att släppa sotningen fri för konkurrens. Man följer situationen aktivt för att säkerställa att den fritt konkurrerande sotningen fungerar. Den bostadsmässa som i somras ordnades i området Kivistö i Vanda stad lyckades enligt förväntningarna utifrån räddningsverkets perspektiv. Räddningsverket medverkade med ett eget informationstält under hela mässan, och utöver detta ordnade avtalsbrandkårerna uppvisningar under veckosluten. Räddningsverket har samarbetsavtal med Hyvinge sjukvårdsområde och HUCS Pejas område om att ordna akutvård. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer antagligen också inverka på ordnandet av akutvård i framtiden. Räddningsväsendet lär i början av 2019 föras över till de självstyrande områden som bildas. Inrikesministeriet har startat ett projekt för att förbereda övergången. Enligt dagens uppgifter från beredningen överförs Mellersta Nylands räddningsverk till att vara en del av Nylands räddningsområde, med ansvar för säkerheten hos ca 1,6 milj. människor. Räddningsverket har utvecklat sin verksamhet bl.a. med en spetsenhet i Klövskog, programmet TUTOR för brandsyner samt egenkontroll av bostadsfastigheter. TUTOR-brandsynerna baseras på brandsynsobjektets egen bedömning av säkerheten samt på myndighetens bedömning. Under egenkontrollen utför fastighetsägaren en egen brandsyn på sin fastighet och returnerar blanketten till räddningsverket. Dessutom har räddningsverket gett aktiv upplysning via t.ex. social media. År 2015 uppgick antalet räddningsuppdrag i området för Mellersta Nylands räddningsverk till 6 652 (6 411) uppdrag. Antalet uppdrag ökade med drygt 3 procent jämfört med året innan. Däremot hade akutvårdens akutvårdsenheter totalt 30 224 uppdrag år 2015 (31 103 år 2014). Detta innebar en minskning med 2,8 procent jämfört med året innan. Budgetens utfall Den budget som godkändes av räddningsverkets direktion har gjorts upp för två olika funktioner, för räddningsväsendet och akutvården. Det bindande mål Vanda stadsfullmäktige uppställt i budgeten var ett rörelseöverskott på 0 euro. Målet nåddes med ett rörelseöverskott på 1 173 621 euro. Uppnåendet av det bindande målet främjades framförallt av inbesparningarna i personalkostnader. Räkenskapsperiodens överskott efter att avskrivningsdifferensen redovisats och reserver verkställts uppgick till 165 959 euro. Räddningsväsendets resultat förbättrades av de större influtna inkomsterna än beräknat från hemkommunsersättningar, samarbetsersättningar och övriga intäkter. I fråga om köp av material och tjänster underskreds budgeten. Personalkostnaderna var cirka 477 000 euro mindre än det budgeterade. De största orsakerna till detta var att tjänster lämnades obesatta inom förvaltningen, befälet och stödtjänsterna samt de synergifördelar som uppnåddes inom akutvården och räddningen genom en flexibel användning av personalresurserna. 149
För medlemskommunernas del justerades fastighetskostnaderna till att motsvara kostnadsutfallet. För akutvårdens del uppnåddes ett resultat som uppvisade ett överskott då den ursprungliga budgeten var 80 000 euro mindre än utfallet. Köpen av material och tjänster överskred budgeten med 157 000 euro, medan personalkostnaderna däremot släpade efter med 190 000 euro jämfört med budgeten. Inkomsterna från akutvårdens transporter uppgick till 3 044 462 euro under räkenskapsperioden. Inkomster på 1 737 882 euro återbetalades till Hyvinge sjukvårdsområde. För Pejas sjukvårdsområdes del uppgick inkomsterna till 1 306 580 euro. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Tillsynsobjekt och egenkontrollblanketter 9 300 9 500 12 752 Upplysning och rådgivning (pers.) 93 220 87 000 104 345 Räddningsväsendets uppgifter 6 406 6 600 6 652 Akutvårdsuppgifter 31 103 30 000 30 224 Nettoutgifter (inkl. bruttofaktureringen av akutvård) 79,95 /invånare) 80,21 Sammandrag av finansieringsanalysen 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -434 762-1 196 Finansieringens kassaflöde Förändringar i eget kapital 0 0 0 Övriga förändringar av likviditeten 0-1 399 1 399 Förändring i likvida medel -434-637 203 Kassaflödet av ordinarie verksamhet och investeringar var 761 661,47 euro. Ändringen i likvida medel under räkenskapsperioden -637 142 euro minskar de likvida medlen till 128 103 euro. 150
Investeringar 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Räddnings- och släckningsenheter, övrigt fordonsmateriel 1 856 2 191-335 Övrigt räddnings- och servicemateriel 310 310 Stationsinventarier 100 107-7 Ledningscentraler 0 0 Skyddsrumssystem 40 27 13 Datasystem 50 50 Investeringar totalt 2 356 2 325 31 Statsandelar och överlåtelseinkomster 0 165-165 Investeringar netto 2 356 2 160 196 Det andra bindande målet som Vanda fullmäktige ställt upp för investeringarna var 2,4 milj. euro. Nettoinvesteringarnas målnivå underskreds med 196 000 euro. Till investeringar användes 2,3 milj. euro. Efter finansieringsandelarna samt överlåtelseinkomsterna från bestående aktiva tillgångar uppgick nettoinvesteringarna till 2,2 milj. euro. Under räkenskapsperioden användes 2,2 milj. euro till räddnings- och släckningsenheterna och annat fordonsmateriel. Till stationsinventarier användes 107 000 och till skyddsrumssystem 27 000 euro. 151
Affärsverket Företagshälsan i Vanda 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Omsättning 6 460-250 6 210 7 129-919 Övriga rörelseintäkter 0 24 24 53-29 Material och tjänster -2 433 111-2 322-2 724 402 Personalkostnader -3 448 1-3 447-3 397-50 Avskrivningar och nedskrivningar -36 0-36 -34-2 Övriga rörelsekostnader -452 0-452 -475 23 Rörelseöverskott (- underskott) 91-114 -23 552-575 Övriga finansiella intäkter 1 0 1 3-1 Räntekostnader som betalats till kommunen -11 0-11 -11 0 Ersättning för grundkapitalet -3 0-3 -3 0 Övriga finansiella kostnader 0 0 0 0 0 Finansiella intäkter och kostnader -12 0-12 -11-1 Överskott (underskott) före -114 reserver 79-35 541-576 Ökning (-) eller minskning (+) i 0 avskrivningsdifferensen 0 0-9 9 Ökning(-) eller minskning (+) av reserver 36 0 36 43-7 Inkomstskatt 0 0 0-14 14 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 115-114 1 561-560 Verksamheten, viktiga förändringar och servicens utveckling Överskridning / underskridning Affärsverket Företagshälsan i Vanda är ett kommunalt affärsverk inom Vanda stads organisation med uppgift att sörja för de tjänster inom företagshälsovården som staden har ansvar för i enlighet med lagen om företagshälsovård, folkhälsolagen och den övriga lagstiftningen åt Vanda stad och företag i städerna Vanda, Esbo, Helsingfors och Grankulla samt för sjömanshälsovårdsservicen åt Helsingfors stad. Städerna Esbo, Helsingfors och Grankulla har avskilt företagshälsovården från det övriga folkhälsoarbete som det ankommer på kommunen att ordna, på det sätt som 5 i folkhälsolagen möjliggör. Affärsverket har fyra olika verksamhetsställen i huvudstadsregionen. År 2015 var ett bra år för Affärsverket Företagshälsan i Vanda med tanke på ekonomin och verksamheten. Inom affärsverket genomfördes bl.a. över 35 000 mottagningsbesök och antalet klienter ökade med ca 10 procent. Man tog i bruk elektroniska system för bättre kundtillfredsställelse och effektivitet, bl.a. företagshälsovårdarens virtualmottagning, bland de första i Finland, och man öppnade webbplatsen www.vantaantyoterveys.fi för företagshälsans klienter. Införandet av earkisto och olika fjärrmätningsinstrument har förberetts så att de kan tas i bruk under loppet av 2016. 152
För affärsverket utvecklades ett eget varumärke, "AITO Företagshälsan i Vanda" vid sidan om Vandas eget varumärke. Affärsverket organiserade Arbete och Hälsa rf:s riksomfattande affärsverksdagar för företagshälsans kommunala organisationer. Över 30 kommunala aktörer inom företagshälsa deltog i dagarna. Bildandet av nätverk och påverkningskanaler har öppnats upp med tanke på potentiella ändringar i lagstiftningen och strukturerna gällande företagshälsan, som bl.a. kommunallagens inverkningar, social- och hälsovårdslösningen och företagshälsovårdens ersättningar. Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Den ekonomiska balansen och produktiviteten och effektiviteten i fråga om personalens arbetsinsatser fortsätter att vara högprioriterade områden. Målen nåddes väl, eftersom hela affärsverkets verksamhetsresultat enligt budgeten (täckning 3) överskreds med 531 449 euro och förbättrades med 154 454 euro jämfört med år 2014. Affärsverkets bindande ekonomiska mål är krav på kapitalavkastning. Affärsverket uppfyllde det krav som ställts på det och intäktsförde till staden en ersättning för grundkapitalet på 2 664 euro (2 625 euro 2014) och 10 658 euro i ränta för stadens lån (10 500 euro år 2014). Budgetens utfall Finansieringsposterna stämde överens med de uppställda ramarna, räntekostnader till kommunen 10 658 euro (ränta 7 %) och ersättning för grundkapitalet 2 664 euro (ränta 7 %). Fordringarna från kommunen uppgick i slutet av 2015 till 1,9 milj. euro (1,9 milj. euro år 2014). För arbete utom den egna kommunen erläggs inkomstskatt på 0,014 milj. euro på grund av att resultatet för räkenskapsperioden 2015 är på plus. De tillgängliga medlen på bankkontot uppgick till 0,45 miljoner euro (0,9 milj. euro år 2014). Omsättningen var 7,1 miljoner euro (6,6 miljoner euro 2014) och övriga understöd och bidrag uppgick till 0,05 miljoner euro (0,05 miljoner euro 2014). Försäljningen överskred budgeten med 15 procent. Verksamhetskostnaderna uppgick till 6,4 milj. euro, av vilket 0,08 milj. euro utgjordes av köp av material och 2,44 milj. euro av köp av tjänster, 3,4 milj. euro av personalkostnader och 0,5 milj. euro av affärsverksamhetens övriga kostnader. I Vanda, Esbo, Helsingfors och Grankulla låg affärsverkets resultat på plus. I enlighet med förlustutjämningsarrangemanget i avtalet om fusionering av företagshälsovården debiteras Helsingfors stad på sammanlagt 40 284 euro för förlustutjämning under räkenskapsperioden 2015. Summan som debiteras bildas av förlusten från verksamhetsenheten för sjömanshälsovård under räkenskapsperioden 2015. Under räkenskapsperioden har det inte konstaterats några förluster eller värdeminskningar vid anskaffning av egendom, vid överlåtelse eller i bruksvärdena. Affärsverket Företagshälsan i Vanda har inga överlåtelser av egendom. 153
Sammandrag av finansieringsanalysen 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 65 561-496 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i eget kapital 0 0 0 Överskott som återbetalats till 0 kommunen 0 0 Övriga förändringar av likviditeten -208 208 Förändring i likvida medel 65 353-289 Investeringar 1 000 Budget 2015 Utfall Överskridning/underskridning Lös egendom -50 0-50 Investeringsreserven upplöstes med 42 696,61 euro under räkenskapsperioden 1.1 31.12.2015 efter slutförandet av investeringarna i gränssnittet för försäljningsreskontra Softmedic-SAP och e-resept. Nyckeltal BS 2014 BDG 2015 BS 2015 Ersättning för grundkapitalet EUR 2 625 2 625 2 664 Räntekostnader som betalats till staden, EUR 10 500 10 500 10 658 Rörelseöverskott % 6,80 % 0,00 % 7,70 % Klienter, st. 3 400 3 400 4 100 Fonderna Bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfonden Lån och bidrag har kunnat ansökas från bostadslåne-, fastighets- och byggnadsfonden till projekt enligt stadgarna som är bostads- och näringspolitiskt ändamålsenliga. Enligt driftsplanen beräknas nya lån beviljas till ett belopp av 6,0 milj. euro och understöd och bidrag till ett belopp av 0,5 milj. euro. Fondlån och hissunderstöd har kunnat ansökas året om. Under årets lopp beviljades VAV Palvelukodit Oy lån till ett belopp av 2 602 700 euro. På grund interna ägararrangemang hos en låntagare reglerades befintliga lån så att två nya lån bildades och säkerheterna godkändes för dem. Inga ansökningar lämnades in om hissunderstöd. Under 2015 bokfördes inga kreditförluster. Fondkapitalet uppgick 31.12.2015 till 89 508 938,78 euro. 154
Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena Ur fonden finansierades driftsutgifterna för bostadsmässprojektet, områdesmarknadsföringens utgifter samt utgifterna för projekten för att utveckla Kivistö centrum och Dickursby. Bostadsmässan i Kivistö i Vanda ordnades 10.7 9.8.2015. Under mässan presenterades olika boendealternativ och förutsättningar för en smidig vardag i 41 utställningsobjekt. Ringbanan öppnades strax före mässan och 30 procent av mässbesökarna anlände till mässan med just tåg. Mässan lockade närmare 140 000 mässbesökare till platsen. Staden bjöd ut 7 småhustomter i bostadsmässområdet, varav samtliga blivit sålda. Staden fick år 2015 in 7,4 milj. euro i markförsäljningsinkomster från området Kivistö, varav 6,7 milj. euro är markförsäljningsvinster. Ett rörsystem för insamling av avfall som beställts av Kivistön Putkijäte Oy togs i bruk 12.8.2015 i Kivistö nya detaljplaneområde i Vanda. För närvarande omfattar rörsystemet för avfallsinsamling de nya flervåningshusen och mindre fastigheterna samt specialobjektet Solstenens allaktivitetshus som byggts i området under den s.k. första investeringsfasen. Utifrån de uppgifter man fått in hittills har ibruktagandet av rörsystemet för avfallsinsamling löpt bra utan några väsentliga tekniska problem. I Kivistö centrum trädde detaljplanen för skolan Kivistön koulu i kraft, med byggrätt för bostäder på 48 100 m²-vy. I slutet av 2015 fanns i de gällande detaljplanerna för Kivistö centrum byggrätt för bostäder på 184 290 m²-vy, vilket möjliggör byggande av 2 200 bostäder. På motsvarande sätt finns byggrätt för bostäder på 129 000 m²-vy i Käinbybacka, vilket möjliggör byggande av närmare 2 000 bostäder. Staden sålde sju tomter för flervåningshus i Kivistö centrum. År 2015 var ett betydelsefullt år för Kivistö. År 2015 ordnades bostadsmässan i Kivistö och de första flervåningshusen färdigställdes i Kivistö centrum. I slutet av 2015 hade 11 flervåningshus med 398 bostäder uppförts i Kivistö centrum, och 13 flervåningshus med 556 bostäder var under byggnad. I bostadsmässområdet hade 4 flervåningshus med 331 bostäder uppförts i slutet av 2015. År 2015 inleddes bostadsbyggandet i Käinbybacka, i slutet av 2015 pågick byggandet av sju flervåningshus med 483 bostäder. I Dickursby centrum färdigställdes den första fasen av affärs- och kontorscentrumet Dixi, bussterminalen och stationsbryggan i årsskiftet 2014/2015. Dixis andra fas är under byggnad. Under 2015 uppfördes 6 flervåningshus med 308 st. bostäder i Dickursby. Byggandet av 3 flervåningshus med 273 st. bostäder pågår. I Korso centrum har detaljplaneändringen Korson Torni varit framlagd. Om Dickursby centrumkvarter (det s.k. kyrkkvarteret) ordnades en tävling för att välja en samarbetspartner för att utveckla området. Vinnaren har ännu inte utsetts. Rakennusosakeyhtiö Hartela, VVO-koncernen Abp och Helsingforsregionens studentbostadsstiftelse utsågs till vinnare i Myrbacka centrums planerings- och tomtöverlåtelsetävling. Investeringar 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Budgeten efter ändringarna Offentliga anläggningstillgångar -2 800 0-2 800-1 312-1 488 Köp av aktier -1 500 0-1 500-3 001 1 501 Överskridning/underskridning Investeringsutgifterna riktades på bostadsmässområdets grundarbeten och köpet av aktiestocken för Ratakujan parkki i Dickursby. 155
Social kreditgivning Under årets lopp beviljades 48 st. sociala krediter för 297 551,05 euro. Allt som allt har 874 st. krediter beviljats åren 2004 2015 till ett sammanlagt belopp av 4 648 655,28 euro. Hittills har 558 st. krediter återbetalats till sina fulla belopp. Av krediterna har 19 procent, 168 st. sagts upp. Av de uppsagda krediterna har 53 procent, 89 st., indrivits till sina fulla belopp genom utmätning. För en del av de uppsagda krediterna ackumuleras prestationer genom utmätning. Sociala kreditgivningen fick in 108 nya ansökningar. Sammanlagt fattades 139 kreditbeslut, varav 48 var positiva. Av de negativa besluten fattades 67 skriftligen och 24 muntligen, sammanlagt 91 st. I fråga om de muntliga besluten avstod klienter från att lämna in en ansökan efter att ha fått veta att det inte fanns förutsättningar för beviljande av kredit efter en helhetskartläggning. För de kunder som redan fått lån beviljades 88 amorteringsfria månader och 101 betalningsplaner gjordes upp för obetalda delbetalningar. Antalet krediter som sades upp var 15 st. och i 3 fall återtogs uppsägningen. Under året gavs ett utlåtande till tingsrätten som gällde ansökan om skuldsanering för privatpersoner. Fem sociala krediter omfattas av skuldsanering för privatpersoner. 31.12.2015 uppgick fonden för social kreditgivning till 1 828 753,40 euro och medel disponibla för beviljande av sociala krediter 2016 är 616 339,34 euro. Intäkterna uppgick år 2015 till 41 390,52 euro. Kreditförlusterna uppgick till 61 957,38 euro. Fr.o.m. bokslutet 31.12.2014 bokfördes alla fordringar som är över två år gamla som kreditförluster i enlighet med stadens allmänna praxis. Fordringarna hålls under indrivning tills de är slutbetalade eller skulden preskriberas, så hela summan kvarstår inte som slutlig kreditförlust. Sammanlagt har 212 289,84 euro bokförts i kreditförluster för hela den tid som kreditverksamheten pågått, vilket är 4,57 procent av alla de beviljade krediterna på 4 648 655,28 euro. Av de fakturerade lånefordringarna på 168 000,28 euro hade totalt 152 518,04 euro förfallit 31.12.2015. Målet som ställts upp för den sociala kreditgivningens kreditverksamhet nåddes. Skadefonden Skade- och ansvarsriskerna har begränsats genom försäkringar. Vanda stads och dess affärsverks lagstadgade olycksfallsförsäkringar, egendoms- och avbrottsförsäkringar, ansvarsförsäkringar för verksamheten och administrationen, bil- och trafikförsäkringar, olycksfallsförsäkringar samt reseförsäkringar har konkurrensutsatts senast år 2013. Till de delar som stadens försäkringar inte ersätter skador på egendom, täcks dessa ur skadefonden som förvaltas av finansieringens resultatområde med efterföljande av skadefondens stadga. 156
2.2.2 Tablå över budgetutfallet i resultaträkningsdelen 2015 Staden och fonderna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Överskridning/ underskridning Försäljningsikomter 50 536-4 244 46 291 48 830-2 539 Avgiftsinkomster 67 992-95 67 897 94 699-26 802 Understöd och birag 41 311 281 41 592 40 810 782 Övriga inkomster 168 533-166 168 367 178 034-9 667 Inkomster sammalagt 328 373-4 225 324 148 362 373-38 226 Tillverkning för eget bruk 103 602 0 103 602 109 842-6 240 Personalkostnader -463 319 2 825-460 495-442 376-18 118 Köp av tjänster -700 912-11 539-712 451-721 032 8 581 Material, förnöden heter och varor -45 822-189 -46 011-46 761 750 Understöd -116 672-6 263-122 934-119 905-3 030 Övriga utgifter -159 513 76-159 437-161 557 2 120 Utgifter sammanlagt -1 486 237-15 091-1 501 328-1 491 631-9 697 Verksamhetsbidrag -1 054 262-19 316-1 073 578-1 019 416-54 162 Skatteinkomster 948 000 0 948 000 934 027 13 973 Statsandelar 146 000 0 146 000 150 502-4 502 Ränteinkomster från övriga Ränteinkomster från affärsverk Övriga finansiella inkomster från övriga 14 600 0 14 600 14 647-47 170 0 170 170 0 14 223 0 14 223 21 052-6 829 Ersättning för grundkapitalet från affärsverk 71 0 71 71 0 Ränteutgifter -17 900 0-17 900-5 861-12 039 Övriga finansiella utgifter -645 0-645 -350-296 Finansiella inkomster och utgifter 10 518 0 10 518 29 729-19 210 Årsbidrag 50 256-19 316 30 940 94 842-63 901 Avskrivningar och nedskrivningar Extraordinära inkomster och utgifter Räkenskapsperiodens resultat Ändringar i reserver och fonder Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -86 751 0-86 751-96 233 9 483 0 0 0 1 000-1 000-36 495-19 316-55 811-392 -55 419 489 0 489 286 204-36 006-19 316-55 321-106 -55 215 157
Resultaträkningsdelens utfall, inklusive affärsverken 1 000 Staden + fonderna BS 2015 Affärsverken BS 2015 Totalt BS 2015 Försäljningsinkomster 48 830 58 353 107 183 Avgiftsinkomster 94 699 6 283 100 982 Understöd och bidrag 40 810 1 782 42 592 Övriga inkomster 178 034 187 178 221 Inkomster sammanlagt 362 373 66 605 428 978 Tillverkning för eget bruk 109 842 0 109 842 Personalkostnader -442 376-43 801-486 177 Köp av tjänster -721 032-9 626-730 657 Material, förnödenheter och varor -46 761-2 726-49 487 Understöd -119 905-6 -119 911 Övriga utgifter -161 557-6 629-168 186 Utgifter sammanlagt -1 491 631-62 787-1 554 418 Verksamhetsbidrag -1 019 416 3 818-1 015 599 Skatteinkomster 934 027 0 934 027 Statsandelar 150 502 0 150 502 Ränteinkomster från övriga 14 647 0 14 647 Ränteinkomster från affärsverk 170 0 170 Övriga finansiella inkomster från övriga 21 052 18 21 070 Ersättning för grundkapitalet från affärsverk 71 0 71 Ränteutgifter -5 861-170 -6 031 Övriga finansiella utgifter -350-72 -422 Finansiella inkomster och utgifter 29 729-224 29 504 Årsbidrag 94 842 3 593 98 435 Avskrivningar och nedskrivningar -96 233-1 851-98 084 Extraordinära inkomster och utgifter 1 000 0 1 000 Räkenskapsperiodens resultat -392 1 742 1 351 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen 0-893 -893 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver 0-81 -81 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 286 0 286 Ändringar i reserver och fonder 286-974 -688 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) -106 768 662 158
Resultaträkning Verksamhetsintäkter De sammanräknade verksamhetsintäkterna för staden, affärsverken och fonderna var 429 milj. euro, vilket är 39,4 milj. euro mer än i den ändrade budgeten 2015. Verksamhetsintäkterna inkluderar i budgeten 9,0 milj. euro och i utfallet 6,4 milj. euroa i s.k. genomfakturerade försäljningar av byggnadstjänster till HRM. Verksamhetsintäkternas utfall jämfört med den ändrade budgeten var 110 procent. Med anledning av att planläggningen och byggandet var livligt överskreds verksamhetsintäkterna i fråga om bl.a. markförsäljningsvinster med 4,5 milj. euro, ersättningar för markanvändning och avtal med 24,5 milj. euro och bildningsväsendets särskilda statsandelar och projekt med extern finansiering. Verksamhetskostnader De sammanräknade verksamhetskostnaderna för staden, affärsverken och fonderna utan tillverkning för eget bruk var 1 444 milj. euro, vilket är 16,6 milj. euro mindre än i den ändrade budgeten. Verksamhetskostnaderna inkluderar 6,4 milj. euro i s.k. genomfakturerade kostnader från byggtjänster som sålts till Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Underskridningen av verksamhetskostnader föranleddes bl.a. av en mindre tillväxt i behovet av utkomststöd än beräknat, ändringen i idrottsservicens understödsprincip, småbarnspedagogikens inbesparingar i personalkostnader under sommaren samt den prissänkning som gjordes av Vantti som har hand om stadens fastighetsunderhåll och matförsörjning. Utfallsprocenten för verksamhetskostnaderna, utan tillverkning för eget bruk, i förhållande till den ändrade budgeten var 99 procent. Verksamhetsbidrag I bokslutet 2015 var utfallet av stadens, affärsverkens och fondernas sammanlagda verksamhetsbidrag -1 015,6 milj. euro. Verksamhetsbidraget ökade med endast 9,1 milj. euro och 0,9 procent jämfört med det föregående året. Skatteinkomster och statsandelar Staden fick sammanlagt 934 milj. euro i skatteinkomster år 2015. Skatteinkomsterna ökade med 10,6 milj. euro, dvs. 1,1 procent, från året innan. Skatteinkomsterna underskred budgeten med 14 milj. euro. Utfallet av skatteinkomsterna i budgeten blev 99 procent. Av skatteinkomsterna för 2015 utgjordes 786,2 milj. euro av kommunalskatt, 75,6 milj. euro av samfundsskatt och 72,1 milj. euro av fastighetsskatt. Staden fick år 2015 sammanlagt 150,5 milj. euro i statsandelar till sin driftsekonomi, vilket var 7,3 procent mer än året innan. De beräknade statsandelarna i budgeten 2015, 146 milj. euro, överskreds med 4,5 milj. euro och utfallet var 103 procent. Finansiella intäkter och kostnader De sammanräknade finansiella intäkterna och kostnaderna för staden, affärsverken och fonderna uppgick till 29,5 milj. euro, utfallet överskred budgeten 2015 med 19,3 milj. euro. Skillnaden mellan budgeten och utfallet beror på Vanda Energi Ab:s utdelningsintäkter som överskred budgeten med 5,5 milj. euro samt den fortsatt låga räntenivån. Ränteutgifterna utföll med 5,9 milj. euro och underskred den i enlighet med försiktighetsprincipen utarbetade budgeten med 12 milj. euro. Årsbidrag Årsbidraget fås genom att skatteinkomsten, statsandelarna samt finansieringsintäkterna och -utgifterna läggs till verksamhetsbidraget. I bokslutet 2015 var årsbidraget för staden, affärsverken och fonderna 98,4 159
milj. euro, vilket är 65,7 milj. euro bättre än i den ändrade budgeten 2015. Årsbidraget ökade med 23 procent jämfört med årsbidraget 2014. Avskrivningar Stadens avskrivningar uppgick till 93,4 milj. euro år 2015, vilket var 106 procent av det budgeterade och 4,9 milj. euro mer jämfört med budgeten. Avskrivningarna ökade främst på grund av att Ringbanan blev färdig och togs ibruk. Ringbanans avskrivningar överskred budgetberäkningarna, eftersom banan också inkluderade anläggningstillgångskategorier med väldigt korta avskrivningstider. Avskrivningarna av övriga utgifter med lång verkningstid ökade med 8 milj. euro, fasta konstruktioner med 4 milj. euro och byggnader med 4 milj. euro jämfört med år 2014. Avskrivningarna ökades också av realiserade rivningar av byggnader. Räkenskapsperiodens resultat Räkenskapsperiodens resultat för staden, affärsverken och fonderna år 2015 var 6,1 milj. euro. Resultatet var 2,1 milj. euro för år 2014. Att resultatet var bättre än budgeten och prognosen för 2015 beror huvudsakligen på att ersättningarna för markförsäljning och markanvändning och avtal i anslutning till planläggning och byggande ökade mer än beräknat samt att utgiftsökningen var något mindre än beräknat. 2.2.3 Investeringsdelens utfall 91 1 Nybyggen 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 4 431-4 431 Utgifter -17 500 2 000-15 500-14 768-732 Netto -17 500 2 000-15 500-10 337-5 163 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning I enlighet med sitt uppdrag skaffade fastighetscentralen i samarbete med sina kunder och samarbetsparter lokaliteter för serviceproduktionens behov genom att förverkliga det arbetsprogram för nybyggnation som fastighetscentralsnämnden godkänt. År 2015 genomförde man med anslag följande temporära nybyggen i form av hyreslokalsprojekt: pausrum för förare vid Kivistö station samt en paviljongskola på skolan Pähkinärinteen koulus skolgård i form av evakueringslokaler under skolans ombyggnadsarbeten och en temporär daghemspaviljong i Kivistö för att underlätta situationen på grund av avsaknaden av dagvårdsplatser i området. Av koncernbolagens projekt slutfördes på uppdrag av VAV i området Myrbacka Lehtikallio-projektet för boendeserviceenheten för handikappade (VAV) och ett annat av handikappservicens bostadsprojekt på adressen Tavastbyvägen 27 samt de totalrenoverade bostadsobjekten för långtidsbostadslösa på adresserna Mårdgränden 4 och Järpgränden 1 i området Korso. VTK hyrde lokaler och finansierade de ändringsarbeten i bolagets fastigheter i Björkby som gjordes för att omvandla lokalerna till tvätteriservicelokaler och förrådsutrymmen för mathjälpsverksamheten. Dessutom hyrde man invånarlokaler i Rubiiniparkki som färdigställdes i Kivistö. Följande hyreslokalsarrangemang genomfördes utanför koncernbolagen. I fråga om de bilioteks- och ungdomslokaler som hyrs i det köpcenter i Kivistö som färdigställs år 2018 samt social- och hälsostationens lokaler blev projektplanerna samt de preliminära hyresavtalen färdiga. I närheten av Aviapolis station hyr- 160
des ett pausrum för busschaufförer. För A-kliniken som varit verksam på Smyckevägen 3 i Myrbacka stannade man för att hyra ersättande lokaler i Myrbacka och för Vandas enhet för missbrukarvård hittade man hyreslokaler i Helsingfors. I fråga om ersättande verksamhetslokaler för frivillighuset Viola i Dickursby ingicks ett nytt hyreskontrakt på adressen Ranunkelvägen 22. För verksamhetscentralen för handikappade hyrdes verksamhetslokaler på Väinö Tanners väg 3 i Aviapolis samt fr.o.m. februari 2016 på adressen Krickvägen 1 i Korso. Av de projekt som genomförs med anslag och utförs år 2016 var följande under arbete i slutet av året: första fasen av projektet Solstenen Nya daghemslokaler i Östra Haxböle Daghemmet i Simonsberg Servicebyggnad vid depån i Petikko Dessutom pågick byggnadsarbetena i fråga om ett av VTK och Kuntek finansierat fotbollsträningshallsprojekt i Håkansböle Av nybyggnadsprojekten befann sig daghemmet Vaaralanpuiston päiväkoti i en planeringsfas år 2015 I samband med följande nybyggnadsprojekt pågår behovsutredning och projektplanering: Grans familjerehabiliteringscenter Mårtensdals daghem Servicebyggnader i idrottsparkerna i Myrbacka och Herrgårdsforsen Maskinhall och takkonstruktion vid Katrinebergs bondgård Träbearbetningsutrymme och takkonstruktion vid Kraftverksvägens depå Dessutom beredde fastighetscentralen en projektplan för Myrbacka servicecentral i fråga om koncernbolaget VAV:s projekt. Fastighetscentralen gör tillsammans med stadsplaneringen och verksamhetsområdena förhandsutredningar i anslutning till verksamhetsområdenas behov av service och lokaliteter. År 2015 färdigställdes i form av konsultuppdrag Västra Vandas skolnätsutredning, Korsoområdets skolnätsutredning samt en utredning gällande daghemsfastigheterna i områdena Korso och Björkby. Förhandsutredningen i anslutning till ombyggnaden och den eventuella utbyggnaden av Dickursby hälso- och socialstation samt förhandsutredningen gällande kontorslokalerna i Dickursbyområdet färdigställdes i fastighetscentralens regi. Av anslaget för projektgruppen nybyggnation blev ca 4,7 procent oanvänt. Underskridningen på 0,7 milj. euro beror huvudsakligen på fördröjningarna i faktureringen i anslutning till entreprenadernas betalningsposter för daghemsprojektet i Simonsberg och betalningsposterna för planeringen av daghemsprojektet i Fagerstaparken. 91 2 Ombyggnader 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 746-746 Utgifter -20 062-1 438-21 500-21 282-218 Netto -20 062-1 438-21 500-20 536-964 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Fastighetscentralen ansvarade i enlighet med sin uppgift för ombyggnaden av de byggnader och gårdsplaner som ägs av fastighetscentralen, inom ramen för ett ombyggnadsprogram som godkändes av fastighetscentralsnämnden 9.12.2014. 161
De viktigaste renoverings- och ändringsarbetena som färdigställdes 2015 var: fas 1 av reparationerna av salen i skolan Hakunilanrinteen koulu Partiell ombyggnad av daghem: I daghemmen Autioniityn, Hämeenkylän, Lehdokin, Näätäpuiston, Ristipuron och Vantaanlaakson päiväkoti. Under sommaren utfördes också massiva reparationsarbeten i daghemmet Kurjenpolven päiväkoti. Ombyggnads- och renoveringsarbeten i Myrbackahuset Renoveringsarbeten i Myrbacka idrottshus Renoveringsarbeten på stationerna i Mårtensdal och Myrbacka Ombyggnads- och reparationsarbeten i Martinussalen. Av yttertaks- och fasadrenoveringarna färdigställdes: första fasen av reparationen av yttertaket i skolan Jokiniemen koulu reparationsarbeten i anslutning till takkonstruktionerna i Koivukylän koulu och Koivukylän päiväkoti fönsterrenovering i skolan Sotungin koulu fönsterrenovering i Varia på Tennisvägen Reparation av yttertaket på daghemmet Simonmetsän päiväkoti Reparation av yttertaket på daghemmet Riihipellon päiväkoti Håkansböle gårds fasadmålningsarbeten Servicearbeten i servicebyggnaden i Korso idrottspark Reparation av takkonstruktionerna i 4T-stallet i Håkansböle. Köksrenoveringar gjordes i följande objekt: Daghemmet Simonmetsän päiväkoti Katrinesjukhuset Skolorna Jokivarren, Peltolan och Simonkylän koulu I fråga om ombyggnaden av gårdsplaner färdigställdes reparationerna av gårdsplanerna vid daghemmen Lehdokin päiväkoti och Pähkinäsärkijän päiväkoti. Inomhusluftsreparationsarbeten som ingick i ombyggnadsanslagen utfördes för cirka 4,2 milj. euro. Inomhusluftsreparationsarbeten utfördes i projektgruppen ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler Fastighetscentralens energiinbesparningsprojekt och lampförnyelseprojekten för att ersätta kvicksilverlampor fortsatte år 2015. Större projekt under byggnad i slutet av år 2015 var: Ombyggnads- och ändringsarbeten i Korso äldrecenter Gårdsreparationer vid skolan Hämeenkylän koulu Reparationsarbeten i daghemmet Kaivokselan päiväkoti Reparations- och ändringsarbeten i Sandkullas Navethalia De viktigaste ombyggnadsprojekten som befann sig i en planeringsfas år 2015 var ombyggnadsarbetena och ändringsarbetena i patientarkivet i Katrinesjukhusets B-del samt ombyggnaden av skolan Pähkinärinteen koulu. När det gäller ombyggnation gjordes år 2015 behovsutredningar och projektplanering i fråga om bl.a. följande projekt: Simons ombyggnad, renoveringsarbeten i den gamla skolan och skolans huvudbyggnad i Rå- 162
torp, ändring av Husarvägens rådgivning till daghem, stegvis ombyggnad av åtta daghem och ombyggnad av Vandaforsens brandstation. Följande renoveringsprojekt inleddes inte 2015: Ändringsarbeten i mediacentret vid bibliotekshuset i Dickursby, renovering av daghemmet Yrttitien päiväkoti, renovering av daghemmet Metsälinnun päiväkoti, ändringsarbeten vid depån i Dickursby, renoveringsarbeten i Spanskis bostadshus. Under årets lopp förverkligades i stället för dessa t.ex. följande nya brådskande projekt som inte ingick i det ursprungliga arbetsprogrammet: Ändringsarbeten på Myrbackahusets samserviceställe, byggande av en evakueringsstege på rådgivningen i Dickursby, förnyande av ventilationsmaskinen i skolan Kivimäen koulus sal, spånsuganordningarna i skolan Viertolan koulu och reparationer av staket vid tre daghem. Anslaget för projektgruppen för ombyggnad underskreds med en procent, dvs. ca 0,2 milj. euro. 91 3 Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -1 220-480 -1 700-1 669-31 Netto -1 220-480 -1 700-1 669-31 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Fastighetscentralen ansvarade i enlighet med sin uppgift för ändringar och reparationer i de hyres- och aktielokaler som fastighetscentralen förvaltar, inom ramen för det arbetsprogram som godkändes av fastighetscentralsnämnden 9.12.2014. De viktigaste projekten som genomfördes med anslag år 2015 var: Renoveringsarbeten på Håkansböle hälsostation Ändringsarbeten i Myrbacka A-kliniks nya hyreslokaler Renoveringsarbeten på Myrbacka hälsostation Hustekniska reparationsarbeten på gymnasiet Lumon lukio Renoveringsarbeten på Håkansböle daghem och Variston päiväkoti Reparation av gårdsplanerna vid daghemmen Eppilän och Karhunpesän päiväkoti. Med VTK:s finansiering utfördes ändrings- och reparationsarbeten på Lumo och i Varias fastigheter på Frälsevägen. Reparationsarbeten för att åtgärda inomhusluften utfördes för cirka 0,6 milj. euro. Biblioteket i Västerkulla och ändrings- och reparationsarbeten i ungdomslokaler var i en behovsutredningsfas under 2015. I fråga om ändringar och reparationer i hyres- och aktielokaler användes anslaget till sitt fulla belopp. 92 Immateriell egendom 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 270-270 Utgifter -8 500 200-8 300-7 277-1 023 Netto -8 500 200-8 300-7 007-1 293 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning 163
År 2015 riktades utgifterna för immateriell egendom vid IT-administrationens servicecentral till genomförandet av hela stadens gemensamma datasystemprojekt inom förvaltningen och verksamhetsområdena samt projekthelheten för e-tjänster. De viktigaste projekten var följande: Skapande av ett ekosystem för smidig utveckling av elektroniska tjänster samt införandet av ett serviceunderlag för elektroniska tjänster Projektet om transformering av grundläggande informationsteknik från Fujitsu till CGI. Projektet om grundläggande datasäkerhetsnivåer Projektet om kunskapsledning, start år 2016 Utveckling av datanätet för Wlan-nätets del Digitaliseringen av fastighetsförvaltningen fortsätter ännu 2016 2018 Ibruktagande av servicesedelsystemet Mobilapplikation för hemvård Mobil nyckel och ellås till hemvården Vidareutveckling av systemet för utkomststöd Mobilapplikation för familjedagvården Planeringssystem för verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Efter ändringarna i anslag uppgick IT-administrationens budget för immateriell egendom till 6,8 milj. euro. Av detta användes 6,6 milj. euro (utfall 96 %). Utöver detta var budgeten för Apotti-projektet som ingick i anslagen 1,5 milj. euro, varav utfallet uppgick till 617 000 euro. 93 Offentliga anläggningstillgångar 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Överskridning/underskridning Inkomster 1 558 0 1 558 4 108-2 550 Utgifter -60 570-6 730-67 300-65 488-1 812 Kommunaltekniska arbeten -42 700-4 600-47 300-43 194-4 106 Trafikområden -25 250 0-25 250-24 051-1 199 Idrottsområden -2 620 0-2 620-2 571-49 Rekreationsområden -380 0-380 -282-98 Miljöbyggnation -5 500 0-5 500-5 880 380 Samprojekt -8 950-4 600-13 550-10 408-3 142 Ringbanan -17 870-2 130-20 000-22 294 2 294 Netto -96 250-4 400-100 650-95 981-4 669 Budgeten efter ändringarna För investeringar i trafikområden, idrottsområden, rekreationsområden, miljöbyggande och gemensamma projekt hade 42,7 milj. euro reserverats i budgeten för 2015 och för Ringbanan 17,9 milj. euro, dvs. sammanlagt 60,6 milj. euro. I början av året överfördes 6,8 milj. euro från Ringbanans kostnadsställe till aktierna för Dickursby bussterminal, varvid Ringbanans budget minskade till 11,1 milj. euro och de offentliga anläggningstillgångarna i sin helhet till 53,8 milj. euro. De offentliga anläggningstillgångarnas utfall överskred i sin helhet den ursprungliga budgeten med sammanlagt cirka 4,9 milj. euro. Då investeringsanslagen såg ut att överskridas ansökte kommunalteknikcentralen i årsslutet 2015 om en anslagsändring på totalt 13,5 milj. euro i kostnadsställena för gemensamma projekt och Ringbanan. Efter anslagsändringarna och Dickursby bussterminals aktieöverföring uppgick 164
budgeten för de offentliga anläggningstillgångarna till totalt 67,3 milj. euro, vilken de slutliga kostnaderna för offentliga anläggningstillgångar underskred med totalt 1,8 milj. euro. I budgeten för 2015 beräknades stadens andel av kostnaderna för Ringbanan uppgå till 17,9 milj. euro. Under projektet utarbetades i slutet av året en kostnadsprognos för 2015, enligt vilken stadens andel av realiseringskostnaderna beräknades växa till ca 20,0 milj. euro. Man skaffade beredskap inför ovanstående kostnadsökning genom att av stadsfullmäktige ansöka om tilläggsfinansiering på 8,9 milj. euro för projektet. Ringbanans slutliga utfall för 2015 var 22,3 milj. euro, dvs. ett tillägg på ytterligare 2,3 milj. euro jämfört med det som uppskattats i årsslutet. Det slutliga kostnadsutfallet påverkades kraftigt av de effekter fördröjningen av Flygstationens entreprenad hade på kostnaderna för entreprenaderna i fråga om VVS och el för de övriga tunnelpartierna, samt den dåliga bergskvaliteten vid Flygstationens och Rödsands stationer som ledde till ett ökat antal förstärkningsarbeten och förhindrande av vattenläckage. Trafiken på Ringbanan startade enligt planerna 1.7.2015 före invigningen av Bostadsmässan och Flygstationens station togs i bruk 10.7.2015. Flygstationens station blir helt färdig i början av 2016. För byggande av trafikområden och samprojekt (931+935) hade anslag på 34,2 milj. euro ursprungligen reserverats i budgeten och varav ca 34,5 milj. euro användes. Kostnaderna för samprojekt uppskattades öka i slutet av året till ca 13,6 milj. euro bl.a. på grund av att Ring III beräknades bli färdig tidigare. Man förberedde sig på kostnadsökningen i fråga genom att skaffa tilläggsfinansiering av stadsfullmäktige till ett sammanlagt belopp av 4,5 milj. euro. Efter ovanstående anslagshöjning uppgick budgeten för trafikområden och samprojekt till totalt 38,8 milj. euro och därmed underskred de realiserade kostnaderna budgeten med totalt 4,3 milj. euro. Arbetena med att bygga Gjuterivägens och Staffansbyvägens anslutning som genomförs i form av ett samprojekt med Helsingfors stad inleds först våren 2016, så det hann inte uppstå investeringskostnader för projektet år 2015. För Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) utfördes dessutom olika vattentjänstinvesteringsarbeten som fakturerades för sammanlagt omkring 6,1 milj. euro. För byggande av idrotts- och rekreationsområden (932+933) hade sammanlagt 3,0 milj. euro reserverats och utfallet var 2,9 milj. euro. Idrottsområden byggdes i enlighet med godkända arbetsprogram och rekreationsområden byggdes i mindre utsträckning än i arbetsprogrammet. Projektet med att bygga kylcontainrar (värde 0,4 milj. euro) fördröjdes till år 2016. Anslaget användes till andra objekt i arbetsprogrammet. För miljöbyggande (934) hade 5,5 milj. euro reserverats i budgeten och i enlighet med de godkända arbetsprogrammen användes anslag på cirka 5,9 milj. euro. Understöd och bidrag För ARA-projekt som baserar sig på beslut om statsbidrag fakturerades sammanlagt omkring 0,9 milj. euro. För idrottsområden och miljöbyggande erhölls omkring 0,4 milj. euro i statsbidrag och för Ringbanan ett EU-stöd på cirka 2,8 milj. euro. 165
94 Lös egendom 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten 166 Utfall Inkomster 0 0 0 0 0 Utgifter -5 565-200 -5 765-4 963-802 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice -360-200 -560-487 -73 Verksamhetsområdet för social- och hälsovård -1 453 0-1 453-1 029-424 Bildningsväsendets verksamhetsområde -2 292 0-2 292-2 173-119 Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö -1 460 0-1 460-1 274-186 Netto -5 565-200 -5 765-4 963-802 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning Koncern- och invånarservicens ursprungliga budget för lös egendom var 360 000 euro och höjdes genom stadsfullmäktiges beslut 14.12.2015 till 560 000 euro för utveckling av det trådlösa nätverket för socialoch hälsovårdsväsendets förvaltning. Anslagshöjningen täcktes genom att motsvarande summa (200 000 euro) minskades i anslaget för immateriella investeringar. Efter anslagsändringen var IT-administrationens budget för lös egendom 250 000 euro, vilken utföll till sitt fulla belopp. För detta belopp skaffades bl.a. basstationer för det trådlösa nätet, datorer till studentskrivningarna samt kvittoskrivare. För inköpsenhetens lösöresanskaffningar hade 80 000 euro budgeterats. Av detta användes ca 9 400 euro. För denna summa skaffades köksinredning till måltidsservicen. De 230 000 euro som reserverats för anskaffning av lös egendom åt måltidsservicen användes nästintill fullt ut. Av summan användes 43 000 euro för inredning av Vandainfos utrymmen i Myrbacka. Till tvätteriet Reeli skaffades utrustning för 97 000 euro. Till Gemensamt bord-projektet skaffades inventarier för 20 000 euro. Anskaffningarna omfattade dessutom inredning till förvaltningens lokaler och registraturen. Verksamhetsområdet för social- och hälsovård Social- och hälsovårdsväsendets investeringsutgifter för lös egendom uppgick till 1,0 milj. euro. Användningen underskred anslaget med 0,4 milj. euro. Anslaget för lös egendom användes i enlighet med investeringsprogrammet till anskaffningar av anläggningstillgångar för nybyggnadsprojekt, inredning av verksamhetslokaler i samband med nybyggnad, ombyggnad eller startande av ny verksamhet samt för anskaffning av apparatur och utrustning nödvändig i hälsovården. De viktigaste projekten år 2015 var lokalerna för omsorgsboendet för äldre samt hälsovårdens maskiner och utrustning, till vilka anslag på sammanlagt cirka 0,7 milj. euro användes. Bildningsväsendets verksamhetsområde År 2015 pågick byggandet av Solstenens servicecentral och daghemmet Itä-Hakkilan päiväkoti. Ombyggnaden av gymnastiksalen på skolan Lehtikuusen koulu blev färdig.
Anslaget för lös egendom användes inom den grundläggande utbildningen till möbleringen av Askis, Helsinge skola, ombyggnaden av skolan Ilolan koulu och möbleringen av tillbyggnaden och de nya klassrummen. Inom småbarnspedagogiken användes anslaget för lös egendom till möbleringen av de grundligt renoverade daghemmen Autioniityn, Hämeenkylän, Näätäpuiston, Rekolanmäen, Ristipuron, Vantaanlaakson, Variston och Latupuiston päiväkoti samt möbleringen av paviljongen i Kannisto och det nya öppna daghemmet i Västerkulla. Inredningsanskaffningar gjordes också på biblioteket, inom yrkesutbildningen, på vuxenutbildningsinstitutet, inom kulturservicen, idrottsservicen och ungdomsservicen. Av anslaget för lös egendom (2,3 milj. euro) utföll 95 procent, dvs. 2,2 milj. euro. Verksamhetsområdet för markanvändning, byggnad och miljö Anslaget för lös egendom underskreds med cirka 0,2 milj. euro. Programmet för anskaffning av lös egendom förverkligades till största delen enligt planen. 95 Fast egendom 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten 167 Utfall Inkomster 3 500 0 3 500 2 316 1 184 Utgifter -11 900-8 500-20 400-22 522 2 122 Köp av fast egendom -8 500-7 000-15 500-17 955 2 455 Iståndsättning av markområden -3 400-1 500-4 900-4 567-333 Iståndsättning av tomtmark för försäljning och uthyrning -2 900-1 500-4 400-4 137-263 Iståndsättning av markområden som kvarstår i stadens ägo -500 0-500 -430-70 Netto -8 400-8 500-16 900-20 206 3 306 Köp av fast egendom Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning De markpolitiska riktlinjerna godkändes i fullmäktige 17.12.2012 och de anknytande verkställighetsanvisningarna för tomtöverlåtelser och markanskaffningar i styrelsen 17.6.2013. I budgeten 2015 hade 8,5 milj. euro reserverats för köp av fast egendom och summan höjdes med ett extra anslag på 7 milj. euro. Trots anslagshöjningen överskreds budgeten med 2,5 milj. euro på grund av den oförutsedda överlåtelsen av Koy Erikas tomt. Det kom in 2,3 milj. euro i inkomster (BDG 3,5 milj. euro). Iståndsättning av markområden I investeringsdelens kapitel 95 2 för markanvändningens verksamhetsområde hade i budgeten för år 2015 totalt 3,4 milj. euro reserverats för iståndsättning av markområden. Då investeringsanslagen så ut att överskridas ansökte kommunalteknikcentralen av stadsfullmäktige om en anslagsändring på 1,5 milj. euro i slutet av 2015, varvid anslaget uppgick till 4,9 milj. euro. De förverkligade utgifterna för iståndsättning av förorenade markområden uppgick år 2015 till sammanlagt ca 4,6 milj. euro, varvid investeringsanslaget underskreds med ca 0,3 milj. euro jämfört med det höjda anslaget. År 2015 låg de största grundberedningsobjekten i fråga om arbetsplatstomter i östra delen av Veckal och i detaljplaneområdet Stubbacka 9. Kostnaderna för Veckals grundberedningsentreprenad var ca 2,8 milj.
euro och kostnaderna för grundberedningsentreprenaden i Stubbacka var ca 1,2 milj. euro. Vid utarbetandet av budgeten förmodades ovanstående entreprenader bli färdiga först år 2016, men tack vare de gynnsamma värderleksförhållandena för infrastrukturbyggande blev båda entreprenaderna färdiga snabbare än beräknat, redan under år 2015, varvid också kostnaderna i sin helhet fördes över på 2015. Dessutom hade de totala kostnaderna för entreprenaderna vuxit sig större än vad som uppskattats bl.a. på grund av ökade täktvolymer. Kostnaderna för sanering av förorenade markområden hölls inom budgeten, ca 0,4 milj. euro. 97 Aktier och andelar 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Utfall Inkomster 0 0 0 3 298-3 298 Utgifter -1 000-7 200-8 200-8 163-37 Aktier -1 000-7 200-8 200-8 163-37 Projekt för att främja näringslivet -1 000 0-1 000-1 000 0 Apotti Oy 0-100 -100-78 -22 Kiint. Oy Tikkurilan Linjaautoasema 0-6 800-6 800-6 800 0 Kiint. Oy Vantaan Ahven 0-300 -300-285 -15 Netto -1 000-7 200-8 200-4 865-3 335 Budgeten efter ändringarna Överskridning/underskridning År 2015 fanns inga anslagsreserveringar för försäljning av aktier och andelar, men försäljningsintäkterna uppgick ändå till 3,3 milj. euro. Under loppet av 2015 upplöstes samkommunen EVTEK, vilket orsakade en redovisning av 3,2 milj. euro, utöver detta såldes Vanda Innovationsinstitut till VTK Kiinteistöt Oy och aktier i Centralen för kontakttolkar i Helsingforsregionen till Helsingfors och Esbo stad samt samkommunen HNS. Dessutom sålde fastighetscentralen ett antal bostadsaktier. För köp av aktier och andelar hade i budgeten 2015 efter anslagsändringarna och -överföringarna reserverats 8,2 milj. euro, som utföll i sin helhet. Med anslaget köpte man aktierna för Dixis bussterminals fastighetsaktiebolag för 6,8 milj. euro, tecknade 1 000 nya aktier för Vivamus Centret för välbefinnande genom att betala de aktier som emitterats vid emissionen med ett värde på 1 milj. euro för affärsverksamheten vid Vandas Central för kontakttolkar samt teckade aktier för Oy Apotti Ab för 13 000 euro och placerade 65 000 euro i Apottibolagets fond för placerat fritt kapital. Dessutom köptes resten av aktiestocken hos bolaget Kiinteistö Oy Vantaan Ahven av Kummila Oy:s konkursbo för 279 840 euro. 168
2.2.4 Finansieringsdelens utfall (exklusive affärsverken) Staden och fonderna 1 000 Budget 2015 Ändringar i budgeten Budgeten efter ändringarna Utfall Överskridning/underskridning Verksamhetens kassaflöde 14 814-19 316-4 502 58 639-63 141 Årsbidrag 50 256-19 316 30 940 94 842-63 901 Extraordinära poster 0 0 0 1 000-1 000 Korrektivposter till internt tillförda medel -35 442 0-35 442-37 202 1 760 Investeringarnas kassaflöde -90 116-22 548-112 664-96 600-16 064 Investeringsutgifter -130 617-22 548-153 165-150 445-2 720 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 1 558 0 1 558 5 617-4 059 Försäljningsinkomster av anläggningstillgångar 38 942 0 38 942 48 228-9 286 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -75 303-41 864-117 166-37 961-79 206 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen -2 560 0-2 560-621 -1 939 Ökning i utlåningsfordringar -3 100 0-3 100-2 977-123 Minskning i utlåningsfordringar 540 0 540 2 356-1 816 Förändringar i lånestocken 89 000 0 89 000 22 089 66 911 Ökning i långfristiga lån 175 000 0 175 000 152 000 23 000 Minskning i långfristiga lån -86 000 0-86 000-136 864 50 864 Förändring i kortfristiga lån 0 0 0 6 953-6 953 Förändringar i eget kapital 0 0 0 10 045-10 045 Förändringar i eget kapital 0 0 0 9 759-9 759 Förändring i fonder (av resultatet) 0 0 0 286-286 Överskott som återbetalats till kommunen 0 0 0 0 0 Övriga förändringar i likviditeten -11 103 0-11 103-20 706 9 603 Finansieringens kassaflöde 75 337 0 75 337 10 807 64 530 Förändring i likvida medel 34-41 864-41 829-27 154-14 676 Nettoupplåning 89 000 0 89 000 22 089 66 911 169
2.2.5 Sammandrag över utfallet av anslag och beräknade inkomster milj. euro Anslag Beräknade inkomster Bindningsgrad Budget Utfall DRIFTSEKONOMIDELEN 10 Allmän förvaltning B 28,3 26,1 2,2-0,9 1,2 2,1 2,8-0,7 0,0-0,7 11 Stadsdirektörens verksamhetsområde B 19,9 17,8 2,1 0,1 2,1 2,0 2,7-0,8 0,0-0,8 17 Verksamhetsomr. för koncern- och invånarservice B 45,0 37,5 7,5-4,0 3,5 9,6 4,7 4,9-4,7 0,2 17 10 Sysselsättningsservicen N 26,3 32,5-6,3 6,9 0,6 4,5 4,3 0,3 0,6 0,9 12 Verksamhetsomr. för social- och hälsovård B 423,4 416,1 7,3 0,2 7,5 68,9 69,3-0,4-0,4-0,8 12 20 Den specialiserade sjukvården B 212,3 231,3-19,0 13,0-6,0 0,0 1,2-1,2 0,9-0,3 13 Bildningsväsendets verksamhetsområde B 395,0 392,0 3,0 0,4 3,4 36,6 38,3-1,7 0,0-1,7 13 70 Yrkesutbildningen N 34,5 33,8 0,7 0,0 0,7 2,2 2,4-0,2 0,0-0,2 13 80 Vuxenutbildningsinstitutet N 4,9 4,3 0,6-0,4 0,1 2,8 2,1 0,7-0,6 0,0 13 85 Musikinstitutet N 4,0 3,9 0,0 0,0 0,0 0,9 1,0 0,0 0,0 0,0 13 86 Konstskolan N 0,9 1,0-0,1 0,0-0,1 0,3 0,3-0,1 0,0-0,1 14 0 Stadsplaneringsnämnden B 9,6 7,9 1,8 0,0 1,8 37,9 43,7-5,8 0,0-5,8 14 5 Tekniska nämnden B 75,8 77,2-1,5 0,0-1,5 126,1 127,6-1,5 0,0-1,5 14 51 Kollektivtrafiken B 47,0 43,6 3,4 0,0 3,4 6,9 6,7 0,2 0,0 0,2 14 50 Kommunalteknikcentralen N 41,6 42,6-0,9 0,2-0,7 17,5 42,8-25,2 0,0-25,2 14 52 Depån N 4,8 4,9 0,0 0,0 0,0 5,6 6,2-0,6 0,0-0,6 14 7 Miljönämnden B 3,6 3,3 0,4 0,0 0,4 0,5 0,5 0,0 0,0 0,0 14 75 Byggnadstillsynen N 2,9 3,3-0,5 0,0-0,4 3,0 4,7-1,7 0,0-1,7 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 948,0 934,0 14,0 0,0 14,0 Statsandelar B 146,0 150,5-4,5 0,0-4,5 Ränteintäkter av affärsverk B 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Ränteinkomster B 14,6 14,6 0,0 0,0 0,0 Övriga finansiella inkomster B 14,2 21,0-6,8 0,0-6,8 Avkastning på affärsverkets grundkapital B 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Ränteutgifter B 18,1 6,0 12,0 0,0 12,0 Övriga finansiella utgifter B 0,7 0,4 0,3 0,0 0,3 Extraordinära inkomster B 0,0 1,0-1,0 0,0-1,0 Extraordinära utgifter B 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 INVESTERINGSDELEN 91 1 Nybyggen B 17,5 14,8 2,7-2,0 0,7 0,0 4,4-4,4 0,0-4,4 91 2 Ombyggnad B 20,1 21,3-1,2 1,4 0,2 0,0 0,7-0,7 0,0-0,7 91 3 Ändring av hyres- o. aktielokaler B 1,2 1,7-0,4 0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 92 Immateriell egendom B 8,5 7,3 1,2-0,2 1,0 0,0 0,3-0,3 0,0-0,3 93 Offentliga anläggningstillgångar B 42,7 43,2-0,5 4,6 4,1 1,6 1,3 0,3 0,0 0,3 93 7 Ringbanan B 17,9 22,3-4,4 2,1-2,3 0,0 2,8-2,8 1,3-1,5 94 Lös egendom B 5,6 5,0 0,6 0,2 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 95 Fast egendom B 11,9 22,5-10,6 8,5-2,1 3,5 2,3 1,2 0,0 1,2 97 Aktier och andelar B 1,0 8,2-7,2 7,2 0,0 0,0 3,3-3,3 0,0-3,3 FINANSIERINGSDELEN Nettoupplåning N -89,0-22,1-66,9 0,0-66,9 AFFÄRSVERK Affärsverket Företagshälsan i Vanda N 6,3 6,6-0,3-0,1-0,4 6,5 7,2-0,7-0,2-0,9 Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk N 34,7 33,9 0,8 0,2 1,0 36,5 36,8-0,3 0,0-0,3 Affärsverket för mun- och tandhälsa N 22,3 22,3 0,1 0,0 0,1 22,6 22,6 0,1 0,0 0,1 Över-/underskridn. (överskridn. minus) Budgetändringar ökning + minskning - Över-/underskridn. efter ändringarna Budget Utfall Över-/underskridn. (överskridn. minus) Budgetändringar ökning + minskning - Över-/underskridn. efter ändringarna 170
3. Bokslutskalkyler 3.1 Vanda stads resultaträkning 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetsintäkter Försäljningsintäkter 67 699 507,25 66 687 760,66 Avgiftsintäkter 100 054 945,84 78 561 585,75 Understöd och bidrag 41 953 924,19 42 633 806,72 Övriga verksamhetsintäkter 64 681 743,27 61 228 209,27 274 390 120,55 249 111 362,40 Tillverkning för eget bruk 109 841 612,31 137 335 091,14 Verksamhetskostnader Personalkostnader Löner och arvoden - 371 723 077,40-367 010 186,35 Lönebikostnader Pensionskostnader - 93 871 808,23-93 901 979,33 Övriga lönebikostnader - 20 582 358,01-19 319 751,94-486 177 243,64-480 231 917,62 Köp av tjänster - 698 004 577,80-705 479 455,74 Material, förnödenheter och varor - 49 465 016,59-52 330 336,63 Understöd - 119 252 794,45-110 746 414,67 Övriga verksamhetskostnader - 46 930 722,63-44 094 060,43-1 399 830 355,11-1 392 882 185,09 Verksamhetsbidrag - 1 015 598 622,25-1 006 435 731,55 Skatter och statsandelar Skatteinkomster 934 026 991,87 923 457 631,39 Statsandelar 150 502 233,00 140 232 417,00 1 084 529 224,87 1 063 690 048,39 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 14 646 673,34 14 771 976,46 Övriga finansiella intäkter 21 069 678,36 17 273 481,38 Räntekostnader - 5 861 277,56-8 887 154,25 Övriga finansiella kostnader - 350 781,86-507 924,67 29 504 292,28 22 650 378,92 Årsbidrag 98 434 894,90 79 904 695,76 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 93 317 795,31-77 832 218,12 Nedskrivningar - 4 766 583,07 0,00-98 084 378,38-77 832 218,12 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 1 000 000,00 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 1 350 516,52 2 072 477,64 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen- 893 035,62 122 917,11 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver - 80 965,34-1 181 449,35 Ökning (-) eller minskning (+) av fonder 285 612,55 57 286,00 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 662 128,11 1 071 231,40 171
3.2 Vanda stads finansieringsanalys 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 98 434 894,90 79 904 695,76 Extraordinära poster 1 000 000,00 0,00 Korrektivposter till internt tillförda medel - 37 333 742,47-36 096 508,82 62 101 152,43 43 808 186,94 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter - 152 835 817,78-158 971 126,66 Finansieringsandelar för investeringar 5 767 088,18 5 720 443,90 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående akti 48 374 631,41 41 341 388,86-98 694 098,19-111 909 293,90 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 36 592 945,76-68 101 106,96 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning i utlåningsfordringar - 2 977 198,08-9 913 950,26 Minskning i utlåningsfordringar 2 356 389,46 726 253,77 Förändringar i lånestocken Ökning i långfristiga lån 152 000 000,00 204 000 000,00 Minskning i långfristiga lån - 136 863 781,68-103 848 685,51 Förändring i kortfristiga lån 6 952 727,99 20 948 106,50 Förändringar i eget kapital 10 045 000,00 2 407 500,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital - 95 451,01-48 100,21 Förändring i omsättningstillgångar - 10 591 807,63-22 175 976,68 Förändring i fordringar - 10 549 220,23 7 457 785,90 Förändring i räntefria skulder 1 777 494,03 8 512 419,60 Finansieringens kassaflöde 12 054 152,85 108 065 353,11 Förändring i likvida medel - 24 538 792,91 39 964 246,15 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 166 158 993,32 190 697 786,23 Likvida medel 1.1 190 697 786,23 150 733 540,08-24 538 792,91 39 964 246,15 172
3.3 Vanda stads balansräkning AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 Bestående aktiva 1 859 859 806,21 1 819 821 532,81 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 3 422 507,38 5 697 088,91 Övriga utgifter med lång verkningstid 90 171 254,77 33 698 776,15 93 593 762,15 39 395 865,06 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 243 801 347,34 223 298 046,34 Byggnader 560 485 620,90 461 201 373,79 Fasta konstruktioner och anordningar 304 654 385,88 452 356 842,11 Maskiner och inventarier 16 450 917,36 16 887 737,17 Övriga materiella tillgångar 316 783,31 316 783,31 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 36 180 718,93 14 813 301,21 1 161 889 773,72 1 168 874 083,93 Placeringar Aktier och andelar 310 229 691,49 318 025 813,59 Övriga lånefordringar 293 759 602,95 293 211 931,63 Övriga fordringar 386 975,90 313 838,60 604 376 270,34 611 551 583,82 Förvaltade medel 2 138 753,41 2 148 404,77 Statliga uppdrag 2 135 061,26 2 147 632,37 Donationsfondernas särskilda täckning 3 692,15 772,40 Rörliga aktiva 301 116 768,51 304 514 533,56 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 803 910,64 1 025 417,44 Övriga omsättningstillgångar 38 341 635,31 27 528 320,88 39 145 545,95 28 553 738,32 Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar 339 289,04 557 293,26 Övriga fordringar 13 720 000,00 5 716 000,00 14 059 289,04 6 273 293,26 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 28 568 231,65 30 318 048,35 Lånefordringar 12 313 040,82 16 129 369,72 Övriga fordringar 19 660 841,92 21 536 965,59 Resultatregleringar 21 210 825,81 11 005 332,09 81 752 940,20 78 989 715,75 Finansiella värdepapper Aktier och andelar 1 085 745,27 1 085 745,27 Kassa och bank 165 073 248,05 189 612 040,96 AKTIVA TOTALT 2 163 115 328,13 2 126 484 471,14 173
PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014 Eget kapital 834 953 646,32 824 532 130,76 Grundkapital 349 118 131,18 349 118 131,18 Övriga egna fonder 122 974 970,19 121 260 582,74 Föregående räk.per. överskott (underskott) 362 198 416,84 353 082 185,44 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 662 128,11 1 071 231,40 Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver 3 547 450,84 2 573 449,88 Avskrivningsdifferens 1 210 298,15 317 262,53 Reserver 2 337 152,69 2 256 187,35 Avsättningar 8 890 607,50 7 416 605,00 Pensionsavsättningar 438 300,00 463 600,00 Övriga avsättningar 8 452 307,50 6 953 005,00 Förvaltat kapital 2 687 937,68 2 793 040,05 Statliga uppdrag 2 274 295,27 2 276 666,92 Donationsfondernas kapital 413 642,41 516 373,13 Främmande kapital 1 313 035 685,79 1 289 169 245,45 Långfristigt Masskuldebrevslån 211 566 666,60 217 299 999,92 Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 762 418 385,96 751 988 452,75 Lån från offentliga samfund 6 220 816,01 6 856 939,25 980 205 868,57 976 145 391,92 Kortfristigt Masskuldebrevslån 5 733 333,32 5 733 333,32 Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 91 570 066,79 80 458 955,68 Lån från offentliga samfund 516 456,97 551 826,41 Lån från övriga kreditgivare 62 039 147,97 55 086 419,98 Erhållna förskott 23 784 031,37 16 039 665,49 Leverantörsskulder 63 108 169,58 70 676 564,33 Övriga skulder 20 465 287,63 20 454 090,29 Resultatregleringar 65 613 323,59 64 022 998,03 332 829 817,22 313 023 853,53 PASSIVA TOTALT 2 163 115 328,13 2 126 484 471,14 174
3.4 Vanda stads koncernresultaträkning 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetsintäkter 1 020 492 904,17 990 707 455,73 Verksamhetskostnader - 1 862 265 250,34-1 833 301 520,60 Andel av intressesamfundens vinst (förlust) 4 279 616,32 3 036 027,84 Verksamhetsbidrag - 837 492 729,86-839 558 037,03 Skatteinkomster 934 026 991,87 923 457 631,39 Statsandelar 156 450 474,68 146 601 348,56 1 090 477 466,55 1 070 058 979,95 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 11 161 506,81 11 613 282,67 Övriga finansiella intäkter 797 810,41 3 141 852,83 Räntekostnader - 27 378 627,22-31 709 193,15 Övriga finansiella kostnader - 3 317 596,04-3 499 119,92-18 736 906,04-20 453 177,57 Årsbidrag 234 247 830,65 210 047 765,35 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 181 459 095,31-156 676 464,79 Differens vid eliminering av innehav - 206 058,33-32 310,32 Nedskrivningar - 50 758,32 0,00-181 715 911,96-156 708 775,11 Extraordinära poster Extraordinära intäkter 1 221 782,83 0,00 Räkenskapsperiodens resultat 53 753 701,52 53 338 990,24 Bokslutsdispositioner 212 131,24-16 208,13 Räkenskapsperiodens skatter - 6 942 185,72-9 176 776,79 Latenta skatter - 3 757 767,56-3 135 502,69 Minioritetsandelar - 8 622 452,75-13 296 260,37 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 34 643 426,73 27 714 242,27 175
3.5 Vanda stads koncernfinansieringsanalys 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag 234 247 830,65 210 047 765,35 Extraordinära poster 1 221 782,83 0,00 Räkenskapsperiodens skatter - 6 942 185,72-9 176 776,79 Korrektivposter till internt tillförda medel - 35 208 220,60-34 803 398,82 193 319 207,16 166 067 589,74 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter - 318 869 009,82-471 725 587,88 Finansieringsandelar för investeringar 6 032 735,78 9 146 368,60 Överlåtelseinkomster från tillgångar som hör till bestående akti 106 038 097,54 177 996 477,85-206 798 176,50-284 582 741,43 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde - 13 478 969,34-118 515 151,68 Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning i lånefordringar 0,00-1 284 428,83 Minskning i lånefordringar 1 099 604,97 50 654,56 Förändringar i lånestocken Ökning i långfristiga lån 347 520 313,89 274 529 799,82 Minskning i långfristiga lån - 229 307 935,92-233 707 872,48 Förändring i kortfristiga lån - 21 726 273,95 88 227 470,20 Förändringar i eget kapital - 11 643 197,72-11 328 286,85 Övriga förändringar i likviditeten Förändringar i förvaltade medel och förvaltat kapital - 98 262,48-44 156,80 Förändring i omsättningstillgångar - 6 343 216,69-23 270 752,07 Förändring i fordringar 13 041 743,63 16 174 646,38 Förändring i räntefria skulder - 110 497 120,68 35 230 959,12 Kassaflödet för finansieringens del - 17 954 344,95 144 578 033,06 Förändring i likvida medel - 31 433 314,29 26 062 881,38 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 188 605 381,05 220 038 695,34 Likvida medel 1.1 220 038 695,34 193 975 813,96-31 433 314,29 26 062 881,38 176
3.6 Vanda stads koncernbalansräkning AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 Bestående aktiva 3 179 678 101,46 3 110 754 183,40 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 8 075 883,00 10 071 590,29 Övriga utgifter med lång verkningstid 107 793 336,58 57 478 875,12 Förskottsbetalningar 2 710 189,47 1 620 521,99 118 579 409,05 69 170 987,40 Materiella tillgångar Mark- och vattenområden 346 530 319,26 322 768 455,16 Byggnader 1 413 948 345,44 1 280 985 878,11 Fasta konstruktioner och anordningar 794 370 985,79 928 051 896,53 Maskiner och inventarier 77 731 497,99 73 620 077,64 Övriga materiella tillgångar 9 743 227,71 7 466 558,31 Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar 84 106 099,14 95 591 868,48 2 726 430 475,33 2 708 484 734,22 Placeringar Andelar i intressesamfund 53 798 104,27 59 813 510,41 Övriga aktier och andelar 82 527 804,44 73 843 002,18 Övriga lånefordringar 196 462 434,47 197 558 761,19 Övriga fordringar 1 879 873,90 1 883 188,01 334 668 217,08 333 098 461,79 Förvaltade medel 3 320 774,44 3 169 382,81 Statliga uppdrag 2 383 239,86 2 521 021,33 Donationsfondernas särskilda täckning 725 201,95 612 495,93 Övriga förvaltade medel 212 332,62 35 865,56 Rörliga aktiva 491 408 492,04 530 494 013,77 Omsättningstillgångar Material och förnödenheter 23 693 609,38 28 381 793,97 Övriga omsättningstillgångar 38 321 734,89 27 505 378,04 Förskottsbetalningar 214 910,11 0,00 62 230 254,38 55 887 172,00 Fordringar Långfristiga fordringar Lånefordringar 16 140 655,96 18 233 541,76 Övriga fordringar 57 321 965,09 31 830 280,69 Resultatregleringar 2 003 538,03 2 368 125,91 75 466 159,08 52 431 948,36 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 102 446 556,98 111 137 721,01 Lånefordringar 2 271 966,09 45 095 337,96 Övriga fordringar 34 564 831,12 27 174 955,25 Resultatregleringar 25 823 343,33 17 711 846,38 165 106 697,53 201 119 860,60 Finansiella värdepapper Aktier och andelar 1 106 277,30 1 114 136,48 Placeringar i penningmarknadsinstrument 484 389,86 2 064 700,79 Övriga värdepapper 8 059 585,44 10 532 455,42 9 650 252,60 13 711 292,69 Kassa och bank 178 955 128,45 207 343 740,11 AKTIVA TOTALT 3 674 407 367,94 3 644 417 579,98 177
PASSIVA 31.12.2015 31.12.2014 Eget kapital 981 792 685,70 946 801 711,65 Grundkapital 349 118 131,17 349 118 131,17 Uppskrivningsfond 223 768,09 223 768,09 Övriga egna fonder 181 310 347,75 176 039 527,72 Föregående räk.per. överskott (underskott) 416 497 011,96 393 706 042,40 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 34 643 426,73 27 714 242,27 Minoritetsandelar 88 796 448,63 91 698 841,98 Avsättningar 21 540 054,33 19 356 181,16 Pensionsavsättningar 629 716,85 759 511,72 Övriga avsättningar 20 910 337,48 18 596 669,44 Förvaltat kapital 3 870 757,30 3 817 628,15 Statliga uppdrag 2 522 473,87 2 651 024,82 Donationsfondernas kapital 1 135 963,28 1 130 758,06 Övrigt förvaltat kapital 212 320,14 35 845,28 Främmande kapital 2 578 407 421,98 2 582 743 217,04 Långfristigt Masskuldebrevslån 211 566 666,60 217 299 999,92 Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 1 513 422 921,18 1 386 159 428,94 Lån från offentliga samfund 192 193 824,90 192 925 270,03 Lån från övriga kreditgivare 32 342,03 32 564,89 Erhållna förskott 165,23 165,23 Anslutningsavgifter och övriga skulder 129 797 062,50 127 957 008,11 Resultatregleringar 1 334 666,67 32 559,72 Latenta skatteskulder 32 826 428,91 28 987 353,18 2 081 174 078,02 1 953 394 350,03 Kortfristigt Masskuldebrevslån 15 488 333,32 20 373 333,32 Lån från finansinst. och försäkringsinrättn. 148 248 906,11 175 867 885,20 Lån från offentliga samfund 516 456,97 551 826,41 Lån från övriga kreditgivare 8 401 363,64 318 385,43 Erhållna förskott 31 054 185,45 23 292 564,16 Leverantörsskulder 103 575 330,53 108 290 928,13 Övriga skulder 69 033 469,95 178 231 925,75 Resultatregleringar 120 876 502,83 122 404 921,18 Latenta skatteskulder 38 795,16 17 097,44 497 233 343,96 629 348 867,01 PASSIVA TOTALT 3 674 407 367,94 3 644 417 579,98 178
4. Bokslutets noter 4.1 Noter som gäller uppgörandet av bokslutet 4.1.1 Noter som gäller uppgörandet av stadens bokslut Värderingsprinciper och -metoder samt periodiseringsprinciper och -metoder Värdering av bestående aktiva I balansräkningen har bestående aktiva upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar enligt plan och erhållna finansieringsandelar för investeringsutgifter. Anskaffningsutgiftsprincipen har dock inte följts i fråga om de bestående aktiva som överlåtits till Mellersta Nylands räddningsverk, eftersom medlemskommunerna överlät detta värderat till ett nollvärde till det affärsverk som skulle grundas. Avskrivningarna enligt plan har beräknats enligt en godkänd avskrivningsplan. Kalkyleringsprinciperna för avskrivningarna enligt plan tas upp under noter till resultaträkningen i punkt 4.2 grunderna för avskrivningar enligt plan. Sådana anskaffningar, vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har inte upptagits i bestående aktiva, utan anskaffningarna har upptagits som årskostnader. Principer för inledande av avskrivning Avskrivningarna av lös egendom inleds från början av den månad som följer på anskaffningsmånaden. Kalkylen för avskrivning enligt plan för en förstagångsinredning inleds när hela inredningen är klar. Avskrivningarna av byggnader inleds från början av den månad som följer på dagen för färdigställandet. Av stadsbyggandets fasta egendomar bokförs en avskrivning enligt plan för ett halvt år, vilken räknas ut av kostnaderna för hela den gångna räkenskapsperioden. Värdering av placeringar Aktier och andelar bland bestående aktiva har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller lägre värde. Grunden för värderingen utgörs av de sannolika framtida inkomster som sammanhänger med tillgången eller dess värde för produktionen av tjänster. Värdering av omsättningstillgångar Upphandlingscentralens centrallager har värderats enligt principen för genomsnittspris. Depåns reservdelslager har tagits upp i balansräkningen i enlighet med FIFO-principen. Värdering av finansiella tillgångar De fordringar som ingår i rörliga aktiva har upptagits i balansräkningen till nominellt värde och värdepapper bland finansiella tillgångar till anskaffningspriset eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Behandling av derivatavtal Vanda stads lån tas i regel med rörlig ränta. Staden har skyddat en del av sin låneportfölj med räntederivat. De räntederivat som staden använder är ränteswapavtal, ränteoptioner eller kombinationer av dessa. Enligt stadens ränteriskpolitik använder staden räntederivat endast för att minska eller avskriva finansieringsrisker i balansräkningen. Alla stadens derivatavtal har ingåtts antingen med avsikt att fungera som skydd 179
eller för att minska finansieringskostnaderna, dock på så sätt att ränterisken inte ökar. I Vanda stads låneportfölj ingår ingen valutakursrisk. De derivatavtal som staden ingått är i kraft fram till 4.4.2016, 3.10.2016, 15.12.2016 (2 st.), 4.4.2017, 25.5.2018, 8.10.2018, 27.6.2019, 14.11.2019 och 14.11.2022. Derivatavtal hade ingåtts upp till 24,6 procent av lånestocken. Resultaträkningens, finansieringsanalysens och balansräkningens uppställningsform Uppställningsformen för Vanda stads, affärsverkens och fondernas resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning följer bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisningar. Rättelser av uppgifter för föregående räkenskapsperiod Indelningen av balansräkningen för föregående räkenskapsperiod har ändrats så att den motsvarar indelningen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Aktier vilka till sin karaktär utgör placeringar, totalt 1 016 337,46 euro, har i balansens jämförelseuppgifter överförts från placeringar bland bestående aktiva till finansiella värdepapper bland rörliga aktiva. Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Resultaträkningens jämförelseuppgifter för föregående år har ändrats så att de stämmer överens med den nya kontoplansrekommendationen. Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel Följande justeringar har gjorts som gäller tidigare räkenskapsperioders överskott: Höjningen av kapitalet i Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena -2 000 000,00 euro, Vandas andel av HRT:s kumulativa överskott från 2014 och tidigare år än detta +10 045 000,00 euro. 4.1.2 Noter som gäller uppgörandet av koncernbokslutet Koncernbokslutets omfattning I koncernbokslutet har alla dottersamfund sammanställts förutom VAV Asunnot Oy:s dotterbolag Kivikirveenkujan Autopaikat Oy som inte inkluderats i underkoncernen VAV-Asunnot Oy:s bokslut samt VTK Kiinteistöt Oy:s dotterbolag Kiinteistö Oy Vantaan Paloasema som inte inkluderats i underkoncernen VTK Kiinteistöt Oy:s bokslut. Att fastighetsbolagen inte medtagits i sammanställningen är av smärre vikt när det gäller koncernens eget kapital. I koncernbokslutet har alla åtta samkommuner, i vilka Vanda stad är medlem sammanställts. Dessutom har intressesamfunden sammanställts i bokslutet genom kapitalandelsmetoden, med undantag för Yrityspuiston Autopaikat Oy för vilken det inte fanns några uppgifter att tillgå och underkoncernen VAV Asun-not Oy:s intressesamfund Asunto Oy Viljapelto, Kiinteistö Oy Myyrinsärki Autopaikoitus och Metsolan Pysäköinti Oy. VAV Asunnot Oy:s andel av ändringen i eget kapital för de intressesamfund som inte sammanställts är 0,04 miljoner euro och av räkenskapsperiodens resultat 11 000 euro. Eliminering av internt innehav Vanda stadskoncerns interna innehav har eliminerats. I de underkoncerner som bildats av dottersamfunden har innehavet eliminerats enligt anskaffningsutgiftsmetoden. 180
Interna transaktioner och internbidrag Stadens, dottersamfundens och samkommunernas interna intäkter och kostnader samt fordringar och skulder har eliminerats förutom i fråga om transaktioner av ringa betydelse. Dessutom har väsentliga interna bidrag som ingår i bestående aktiva avdragits. De fastighetsskatter som betalats av koncernsamfunden har eliminerats som interna poster i koncernbokslutet. Koncernens interna anslutningsavgifter har inte till alla delar kunnat utredas och elimineras. Minoritetsandelar Minoritetsandelarna har avräknats från koncernens över- och underskott i koncernens resultaträkning samt från koncernens eget kapital i koncernens balansräkning. Intressesamfund Intressesamfunden har sammanställts i koncernbokslutet genom kapitalandelsmetoden. Korrigering av planmässiga avskrivningar Dottersamfundens avskrivningar på byggnader har korrigerats så att de motsvarar avskrivningar enligt plan och utgiftsresternas differens har bokförts som rättelse av dottersamfundets avskrivningar i koncernens resultaträkning och den differens som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder som en korrigering av över- eller underskott från tidigare räkenskapsperioder i koncernens balansräkning. I fråga om intressesamfund har avskrivningarna rättats för de samfunds del där de nödvändiga uppgifterna varit tillgängliga och rättelsen varit betydande för koncernen. Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver har 2015 enligt de nya anvisningarna i koncernresultaträkningen delats upp i ändringen i kalkylerade skatter och räkenskapsperiodens över- eller underskott samt i koncernbalansräkningen i eget kapital och kalkylerad skatteskuld. Räkenskapsperiodens jämförelseuppgifter för 2014 har ändrats så att de motsvarar det nya bokföringssättet. Ändringens inverkan på överskottet för 2014 uppgick till 86 006 070,08 euro. Rättelser av uppgifter för föregående räkenskapsperiod Indelningen av Vanda stads balansräkning för föregående räkenskapsperiod har ändrats så att den motsvarar indelningen för ifrågavarande räkenskapsperiod. Aktier vilka till sin karaktär utgör placeringar, totalt 1 016 337,46 euro, har i balansens jämförelseuppgifter överförts från placeringar bland bestående aktiva till finansiella värdepapper bland rörliga aktiva. Motsvarande ändring har gjorts i koncernens balansräkning. Jämförbarheten hos uppgifterna för föregående räkenskapsperiod Koncernens resultaträknings-, balansräknings- och finansieringsanalystabeller har även för jämförelseuppgifternas del ändrats enligt de nya anvisningarna. Intäkter och kostnader som hänför sig till tidigare räkenskapsperioder samt rättelser av fel I koncernbokslutet framgår, i form av stora korrigeringar, under Tidigare räkenskapsperioders överskott, den omräkningsdifferens som orsakas av Vanda Energis kursskillnader, vars inverkan i koncernen är -2 350 126,95 euro samt den höjning av kapitalet i Utvecklingsfonden för Marja-Vanda och centrumområdena på - 2 000 000,00 euro som redovisats av Vanda stad. 181
4.2 Noter till resultaträkningen Verksamhetens intäkter Verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Allmän förvaltning 358 161 371 214 988 300 Stadsdirektörens verksamhetsområde 2 729 2 167 2 729 2 167 Verksamhetsområdet för koncern- och invån 12 338 13 724 8 630 13 724 Social- och hälsovårdsväsendet 295 756 277 074 70 400 66 152 Bildningsväsendet 41 925 39 734 41 869 38 898 Markanvändning, byggnad och miljö 271 993 250 011 112 183 91 087 Affärsverk och fonder Mellersta Nylands räddningsverk 26 688 26 075 26 688 26 075 Företagshälsan i Vanda 4 419 4 296 4 419 4 295 Mun- och tandhälsan 5 720 6 300 5 720 6 300 Marja-Vanda 759 104 759 104 Social kreditgivning 2 0 2 0 Bostadslånefonden 0 0 0 1 Skadefonden 3 8 3 8 Verksamhetsintäkter totalt 1 020 493 990 707 274 390 249 111 Skatteinkomster Specifikation av skatteinkomster 1 000 2015 2014 Kommunal inkomstskatt 786 218 784 199 Andel av samfundsskatteintäkter 75 658 70 359 Fastighetsskatt 72 151 68 900 Skatteinkomster totalt 934 027 923 458 182
Statsandelar Specifikation av statsandelar 1 000 Kalkylerade statsandelar Statsandel för kommunens basservice (exkl. utjämning) Utjämning av statsandelar utgående från skatteinkomster Övriga statsandelar inom undervisningsoch kulturväsendet Extraordinära intäkter och kostnader Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 89 192 67 173 89 192 67 172 48 631 68 126 48 631 68 126 18 627 11 302 12 679 4 934 Statsandelar totalt 156 450 146 601 150 502 140 232 Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Extraordinära intäkter A-Tulkkaus Oy:s överföring av affärsrörelse 0 0 1 000 0 KOy Vantaan Erikas försäljning av markområde 1 222 0 0 0 Extraordinära intäkter totalt 1 222 0 0 0 183
Grunderna för avskrivning enligt plan Avskrivningsmetod Avskrivningstid före 1.1.2013 anskaffade Immateriella tillgångar Utvecklingsutgifter Lineär 3 5 år 2 år Rätt att utnyttja regionala samprojekt Trafikleder Lineär 15 år 5 år Spårtrafik Lineär 15 år 5 år Övriga immateriella rättigheter Lineär 5 år 5 år Goodwill Lineär 5 år 2 år Övriga utgifter med lång verkningstid ADB-program Lineär 3 5 år 2 år Utvecklingsutgifter Lineär 3 5 år 2 år Ändringsarbeten i hyres- och aktielokaler Lineär 3 år 2 år Övriga Lineär 3 år 2 år Materiella tillgångar Mark- och vattenområden Ingen avskrivn. Byggnader och konstruktioner Förvaltnings- och institutionsbyggnader Lineär 30 år 20 år Fabriks- och produktionsbyggnader Lineär 20 år 20 år Ekonomibyggnader Lineär 15 år 10 år Fritidsbyggnader Lineär 20 år 20 år Bostadsbyggnader Lineär 50 år 30 år Fasta konstruktioner och anordningar Gator, vägar, torg och parker Lineär 15 år 15 år Broar, bryggor och badinrättningar Lineär 15 år 10 år Övriga mark- och vattenkonstruktioner Lineär 15 år 15 år Utomhusbelysning Lineär 15 år 15 år Övriga rör- och kabelnät Lineär 15 år 15 år Maskiner o. anordn. vid vattenverk o.dyl. Lineär 10 år 10 år Fasta lyft- och flyttanordningar Lineär 15 år 15 år Trafikregleringsanordningar Lineär 15 år 10 år Övriga fasta maskiner, anordn.o.konstrukt. Lineär 10 år 10 år Maskiner och inventarier Fartyg av järn Lineär 15 år 15 år Fartyg av trä o. andra flytande arbetsmaskiner Lineär 8 år 8 år Övriga transportmedel Lineär 5 år 4 år Övriga rörliga arbetsmaskiner Lineär 5 år 5 år Övriga tunga maskiner Lineär 10 år 10 år Övriga lätta maskiner Lineär 5 år 5 år Sjukhus-, hälsovårds- o. dyl. anordningar Lineär 5 år 5 år ADB-utrustning Lineär 3 år 3 år Övriga anordningar och inventarier Lineär 3 år 3 år Övriga materiella tillgångar Naturresurser Avskr. enligt användn. Konst- och värdeföremål Ingen avskrivn. Förskottsbetalningar och pågående anskaffningar Ingen avskrivn. Investeringar i bestående aktiva Aktier och andelar Ingen avskrivn. Avskrivningstid fr.o.m. 1.1.2013 anskaffade 184
Överensstämmelse mellan avskrivningar enligt plan och investeringar som är föremål för avskrivning Överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas 1 000 Åren 2014 2018 Genomsnittliga avskrivningar enligt plan 97 756 Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs 106 471 Avvikelse, -8 715 Avvikelse, % -8,19 Ändringar i de avsättningar som ingår i intäkter och kostnader Ändringar i avsättningar 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Pensionsansvar 1.1 759 832 464 536 Minskningar -129-73 -26-73 Pensionsansvar 31.12 630 759 438 464 Reserv för miljöåtaganden 1.1 11 887 10 920 6 953 5 954 Ökningar 2 567 1 092 1 500 1 000 Minskningar -3-125 -1-1 Reserv för miljöåtaganden 31.12 14 451 11 887 8 452 6 953 Övriga avsättningar 1.1 6 710 5 757 0 0 Ökningar 104 1 437 0 0 Minskningar -355-484 0 0 Övriga avsättningar 31.12 6 459 6 710 0 0 Väsentliga försäljningsvinster och -förluster Försäljningsvinster och -förluster bland bestående aktiva tillgångar 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster, mark- och vattenområden 35 007 32 320 37 128 35 805 Försäljningsvinster för aktier 670 960 1 328 987 Försäljningsvinster för lös egendom 297 273 297 273 Övriga försäljningsvinster 1 509 187 81 121 Försäljningsvinster totalt 37 483 33 739 38 834 37 186 Övriga verksamhetskostnader Försäljningsförluster, mark- och vattenområden 0 43 0 43 Försäljningsförluster för aktier 739 0 0 0 Övriga försäljningsförluster 532 82 26 0 Försäljningsförluster totalt 1 271 125 26 43 185
Stöd till fullmäktigegrupper 1 000 2015 2014 Kristdemokraternas fullmäktigegrupp 2 3 Kristillisdemokraattinen kunnallisjärjestö ry Centerns fullmäktigegrupp 5 5 Keskustan Vantaan kunnallisjärjestö ry Grönas fullmäktigegrupp 14 14 Vantaan vihreät ry Socialdomokraternas fullmäktigegrupp 27 27 Vantaan Sosialidemokraattinen Kunnallisjärjestö ry Vänsterförbundets fullmäktigegrupp 6 6 Vantaan Vasemmistoliitto ry Samlingspartiets fullmäktigegrupp 27 27 Kokoomuksen Vantaan kunnallisjärjestö ry Sannfinländarnas fullmäktigegrupp 15 9 Vantaan perussuomalaiset ry SFP:s fullmäktigegrupp 3 3 Svenska folkpartiets kommunorganisation i Vanda rf Stöd till fullmäktigegrupper totalt 99 93 År 2015 riktades stödet för första gången direkt till fullmäktigegrupperna, tidigare lämnades ansökningarna in av kommunorganisationerna. Specifikation av ränteintäkter för dividendintäkter och grundkapital Specifikation av dividendintäkter och ränteintäkter på grundkapital 1 000 2015 2014 Dividendintäkter från övriga samfund 18 455 15 408 Grundkapitalets räntor av kommunsamfund 1 400 1 400 Sammanlagt 19 855 16 809 Ändring i avskrivningsdifferensen Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 1 000 2015 2014 Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 893-123 Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 893-123 186
4.3 Noter till balansräkningen 4.3.1 Noter till balansräkningens aktiva Bestående aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar 1 000 Immateriella rättigheter Övriga utgifter med lång verkningstid Sammanlagt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 5 697 33 699 39 396 Ökningar under räkenskapsperioden 878 16 627 17 505 Finansieringsandelar under räkenskapsperioden 0-270 -270 Minskningar under räkenskapsperioden 0 0 0 Överföringar mellan poster 43 56 417 56 460 Räkenskapsperiodens avskrivning -3 196-16 301-19 497 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 3 423 90 171 93 594 Materiella tillgångar 1 000 Mark- och vattenområden Byggnader Fasta konstruktioner och anordningar Maskiner och inventarier Övriga materiella tillgångar Förskottsbetalni ngar och pågående nyanskaffningar Sammanlagt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 223 298 461 201 452 357 16 888 317 14 813 1 168 874 Ökningar under räkenskapsperioden 22 753 28 924 44 976 5 880 0 28 431 130 964 Finansieringsandelar under räkenskap 0-950 -4 108-213 0-226 -5 497 Minskningar under räkenskapsperiode -2 316-5 385-6 -15 0 0-7 721 Överföringar mellan poster 66 109 843-157 170 1 491 0-6 837-52 608 Räkenskapsperiodens avskrivning 0-33 148-31 394-7 580 0 0-72 122 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 243 801 560 486 304 654 16 451 317 36 181 1 161 890 Vanda stad har aktiverat utgifter för utvecklingsarbete under övriga utgifter med lång verkningstid i immateriella tillgångar enligt följande: utvecklingen av grundläggande datateknik 1 196 650,04 euro, utvecklingen av socialväsendets klientdatasystem (VATJ) samt utkomststödet 763 061,38 euro, utvecklingen av datanätet 400 483,75 euro, erecept 381 453,83 euro, kommunikations- och arbetsgruppslösningar 355 152,22 euro och earkivet Kanta 306 699,31 euro som de största utgifterna. De oavskrivna utvecklingsutgifterna i slutet av året uppgick till sammanlagt 5 554 259,18 euro. Avskrivningstiden för utgifter för utvecklingarbete är fr.o.m. 1.1.2013 två år och i äldre fall fem år. 187
Aktier och andelar 1 000 Aktier koncernbolag Aktier Samkommunsandelar ägarintressesam fund Övriga aktier och andelar Sammanlagt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 128 906 9 022 155 131 24 966 318 026 Ökningar under räkenskapsperioden 4 289 0 0 78 4 367 Överföringar mellan poster 0 0-3 852 0-3 852 Minskningar under räkenskapsperioden -104 0-3 239-202 -3 544 Nedskrivningar och återföringar av dem 0-22 0-4 745-4 767 Oavskriven anskaffningsutgift 133 092 9 000 148 040 20 098 310 230 Msb-, övriga låne- och övriga fordringar 1 000 Fordringar på koncernsamfund Fordringar på samkommuner Fordringar på övriga samfund Sammanlagt Oavskriven anskaffningsutgift 1.1 50 652 234 783 8 090 293 526 Ökningar under räkenskapsperioden 2 603 0 374 2 977 Minskningar under räkenskapsperioden -785 0-1 407-2 192 Värdeminskningar 0 0-164 -164 Oavskriven anskaffningsutgift 31.12 52 470 234 783 6 894 294 147 Specifikation av mark- och vattenområden 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Mark- och vattenområden Fastigheternas anslutningsavgifter 205 205 316 19 Övriga mark- och vattenområden 346 392 322 630 243 486 223 279 Värdeminskning, mark- och vattenområden -67-67 0 0 Mark- och vattenområden totalt 346 530 322 768 243 801 223 298 188
Innehav i dottersamfund Dottersamfund, andelar i samkommuner samt intresseföretag 31.12.2015 Koncernsamfundets namn Hemort I kommunens ägo, % I koncernens ägo, % Kommunkoncernens andel, 1 000 Av Av Av eget räkenskapsper främmande kapital. överkapital (underskott) Dotterbolagen As Oy Vantaan Maarukka Vanda 100 % 100,0 % 8 0 0 As Oy Vantaan Pihka Vanda 100 % 100,0 % 9 0 0 As Oy Vantaan Sepänpuisto Vanda 100 % 100,0 % 1 169 482-14 Continental Estate Ltd Oy Vanda 100 % 100,0 % 891 1-8 Kiint Oy Katriinanrinne Vanda 100 % 100,0 % 922 1 156 1 Kiint Oy Kehäportti Vanda 100 % 100,0 % 9 632 50 0 Kiint Oy Kehäsuora Vanda 100 % 100,0 % 2 855 81 326 Kiint Oy Pakkalan Kartanonkoski 10 Vanda 100 % 100,0 % 744 0 1 Kiint Oy Pakkalan Kartanonkoski 92 Vanda 100 % 100,0 % 1 448 1-8 Kiint Oy Piispankylän Mestarintie Helsingfors 100 % 100,0 % 1 001 0-2 Kiint Oy Plane Vanda 100 % 100,0 % 1 001 0-2 Kiint Oy Tiedepuisto Vanda 100 % 100,0 % 11 185 925 118 Kiint Oy Tikkurilan linja-autoasema Vanda 100 % 100,0 % 3 0 0 Kiint Oy Vantaan Ahven Vanda 100 % 100,0 % 398 0-8 Kiint Oy Vantaan Erikas Vanda 100 % 100,0 % 9 653 1 070-25 Kiint Oy Vantaan Finn-Ekonomia Vanda 100 % 100,0 % 556 0 2 Ratakujan Pysäköinti Oy Vanda 100 % 100,0 % 2 962 64-60 Tikkuparkki Oy Vanda 100 % 100,0 % 10 394 19-249 Vantaan Kiinteistö ja Vesi Oy Vanda 100 % 100,0 % 489 77 45 Vantaan Markkinointi Oy Vanda 100 % 100,0 % 53 86 14 Vantaan Tilapalvelut Vantti Oy Vanda 100 % 100,0 % 531 7 948-11 VAV Asunnot Oy-koncernan Vanda 100 % 100,0 % 80 782 536 261 18 387 VAV Palvelukodit Oy Vanda 0,0 % 100,0 % VAV Hoivakiinteistöt Oy Vanda 0,0 % 100,0 % VTK Kiinteistöt Oy-koncernen Vanda 100 % 100,0 % 38 475 127 904 96 Kivistön Putkijäte Oy 100,0 % Kivistön Pysäköinti Oy 100,0 % Kiint Oy Vantaan Peltolantie 5 100,0 % Vanda Innovationsinstitut Ab 100,0 % Myyrmäen Urheilupuisto Oy 100,0 % Kiint Oy Myyrinselkä 73,6 % Kiint Oy Rubiiniparkki 71,3 % Vantaan Moottorirata Oy Vanda 95,4 % 100,0 % 583 59 240 A-Tulkkaus Oy Vanda 99,6 % 99,6 % 1 212 1 061 210 Kauppiaitten Kauppaoppilaitos Oy Vanda 95,5 % 95,5 % 15 411 622 387 Kiint Oy Tikkurilan Keskustapysäköinti Vanda 65,5 % 91,0 % 1 387 4 0 Ruukkukujan Autopaikat Oy Vanda 87,2 % 88,3 % 1 168 5 1 Kiint Oy Vantaan Maakotkantie 10 Vanda 37,1 % 86,3 % 1 202 4 0 Korson Pienteollisuustalo Oy Vanda 83,1 % 83,1 % 163 11 7 Kiint Oy Korson Toimistokeskus Vanda 77,1 % 77,1 % 4 652 31 27 Kiint Oy Tikkurilan Terveysasema Vanda 62,2 % 73,8 % 6 530 859-112 Kiint Oy Lehdokkitien Virastotalo Vanda 72,5 % 72,5 % 2 777 155-63 Kiint Oy Vantaan Kauppalantalo Vanda 70,8 % 70,8 % 1 667 29 10 Vanda Energi Ab Vanda 60,0 % 60,0 % 120 255 221 294 13 122 Vanda Energi Elnät Ab Vanda 0,0 % 60,0 % Pallastunturintien Liikekiinteistö Oy Vanda 52,4 % 52,4 % 423 9-12 189
Innehav i samkommuner och intresseföretag Dottersamfund, andelar i samkommuner samt intresseföretag 31.12.2015 Koncernsamfundets namn Hemort I kommunens ägo, % I koncernens ägo, % Kommunkoncernens andel, 1 000 Av eget kapital Av främmande kapital Av räkenskapsper. över- (underskott) Samkommunerna Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster Helsingfors 19,5 % 19,5 % 80 755 311 563 2 265 Samkommunen Helsingforsregionens trafik Helsingfors 17,6 % 17,6 % 12 211 18 299 3 722 Nyländska samkommunen för missbrukarvård Hyvinge 17,5 % 17,5 % 287 78 32 Nylands förbund Helsingfors 15,4 % 15,4 % 281 232 28 ETEVA Mäntsälä 12,2 % 12,2 % 1 720 6 334 292 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt Samkomm. Helsingfors 11,9 % 11,9 % 54 092 73 434 6 366 Samkommunen Västra-Nylands folkhögskola Raseborg 3,1 % 3,1 % 39 8-2 Samkomm. Kårkulla kommunalförbund för omsorger Kirjala 2,5 % 2,5 % 273 446 25 Intressesamfund As Oy Vantaan Näätäkuja 3 Vanda 41,5 % 41,5 % 2 030 66 11 Hakunilan Keskus Oy Vanda 40,4 % 40,4 % 2 039 15 0 Kiint Oy Tikkurilan Raha-asema Vanda 40,0 % 40,0 % 252 28 4 Kiint Oy Vantaan Säästötalo Vanda 39,6 % 39,6 % 1 485 1 695-1 Kiint Oy Korsontie 2 Vanda 34,0 % 34,0 % 359 1 1 Laurea Ammattikorkeakoulu Oy Vanda 32,4 % 32,4 % 16 567 2 723 918 As Oy Tikkurilan Koivutie 10 Vanda 30,5 % 30,5 % 54 14 0 Kaunialan Sairaala Oy Grankulla 45,0 % 45,0 % 126 1 499 239 Kiint Oy Hakucenter Vanda 11,0 % 29,2 % 1 458 7-1 Hakopolun Liikekiinteistö Oy Vanda 27,2 % 27,2 % 692 10 0 Metropolia Ammattikorkeakoulu Oy Vanda 26,0 % 26,0 % 10 058 3 334 109 As Oy Korsonpiha Vanda 24,1 % 24,1 % 622 1 0 As Oy Hirvitie 39 Vanda 21,7 % 21,7 % 237 3 1 Vanda Energi Oy Ab (underkoncern) Vanda Svartisen Holding AS Trondheim 0,0 % 49,6 % Suomen Energia-Urakonti Oy Helsingfors 25,9 % Kolsin Voima Oy Kotka 22,5 % Vtk Kiinteistöt Oy Vanda Kiint Oy Ruusuparkki Vanda 43,4 % Osammanställda Yrityspuiston Autopaikat Oy 31,0 % 31,0 % VAV Asunnot Oy (underkoncern) Vanda Kivikirveenkujan Autopaikoitus Oy Vanda 0,0 % 67,4 % Metsolan Pysäköinti Oy Vanda 0,0 % 35,5 % Kiinteistö Oy Myyrinsärki Autopaikoitus Vanda 0,0 % 33,3 % Asunto Oy Viljapelto Vanda 0,0 % 23,3 % Vtk Kiinteistöt Oy Vanda Kiint Oy Vantaan Paloasema Vanda 0,0 % 100,0 % 190
Lång- och kortfristiga fordringar av koncernsamfund Specifikation av fordringar 1 000 2015 2014 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Fordringar av dottersamfund Kundfordringar 0 1 032 0 345 Lånefordringar 0 11 968 0 15 708 Fordringar av samkommuner, i vilka kommunen är medlem Kundfordringar 0 4 620 0 2 357 Resultatregleringar 13 720 6 150 5 716 2 925 Fordringar av intressesamfund samt övriga ägarintressesamfund Kundfordringar 0 35 0 16 Fordringar sammanlagt 13 720 23 806 5 716 21 351 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Inkomstrester Skattefordringar 319 99 4 4 Periodiserade personalkostnader 377 37 0 0 Periodiserade utlåningsräntor 133 136 133 136 Fordr. på statsunderstöd och EU-underst. 4 735 3 473 4 267 3 887 FPA:s ersättningar för företagshälsovård 3 121 2 722 2 105 1 935 HRT kommunandel, överskott 0 0 6 150 2 925 Övriga inkomstrester 17 138 11 244 8 552 2 118 Resultatregleringar sammanlagt 25 823 17 712 21 211 11 005 Specifikation av finansiella värdepapper Finansiella värdepapper 1 000 2015 2014 Aktier och andelar Återanskaffningspris 11 264 8 090 Bokföringsvärde 1 086 1 086 Skillnad 10 178 7 004 191
4.3.2 Noter till balansräkningens passiva Eget kapital Specifikation av eget kapital 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Grundkapital Grundkapital 1.1 349 118 349 118 349 118 349 118 Grundkapital 31.12 349 118 349 118 349 118 349 118 Grundkapital i föreningar och stiftelser Grundkapital 1.1 0 34 Minskningar 0 34 Grundkapital 31.12 0 0 Övriga egna fonder Bostadslånefonden Grundkapital 1.1 87 770 66 202 Ökningar 1 723 21 567 Grundkapital 31.12 89 493 87 770 Marja-Vandafonden Grundkapital 1.1 23 238 19 912 Ökningar 2 000 4 000 Minskningar 964 674 Grundkapital 31.12 24 274 23 238 Fonden för social kreditgivning Grundkapital 1.1 1 870 1 955 Minskningar 41 85 Grundkapital 31.12 1 829 1 870 Skadefonden Grundkapital 1.1 8 383 9 248 Minskningar 1 003 865 Grundkapital 31.12 7 379 8 383 Övriga egna fonder Grundkapital 1.1 176 263 150 371 Ökningar 7 894 27 535 Minskningar 2 624 1 643 Grundkapital 31.12 181 534 176 263 Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 421 420 349 648 354 153 376 801 Ökningar 0 70 611 0 2 408 Minskningar 4 364 25 877 2 000 24 000 Korrigering av föreg. räkensk.per. -559-676 10 045-2 126 Överskott från tidigare räkensk.per. 31.12 416 497 393 706 362 198 353 082 Räkenskapsperiodens översk./undersk. 34 643 27 714 662 1 071 Eget kapital totalt 981 793 946 802 834 954 824 532 192
Avskrivningsdifferens Specifikation över avskrivningsdifferens 1 000 2015 2014 Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreserverin 1 210 317 Avskrivningsdifferens totalt 1 210 317 Långfristiga skulder som förfaller senare än efter fem år Långfristiga skulder 1 000 2015 2014 Masskuldebrevslån 78 633 84 367 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 380 380 372 703 Lån från offentliga samfund 5 090 5 667 Långfristiga skulder totalt 464 103 462 737 193
Emitterade masskuldebrevslån Masskuldebrevslån 1 000 2015 2014 Långfristiga Vanda stads masskuldebrevslån 120548-11-2 =100012 - Lånets nominella värde/emission: 20.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 12 800 13 600 - ränta %: 6 mån. euribor marg. - 0,05 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -800-800 - Återstående kapital 31.12 12 000 12 800 Vanda stads masskuldebrevslån 5428576010 =100014 - Lånets nominella värde/emission: 40.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 24 000 25 600 - ränta %: 12 mån. euribor/marg. + 0,025 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -1 600-1 600 - Återstående kapital 31.12 22 400 24 000 Vanda stads masskuldebrevslån 5432569011 =100015 - Lånets nominella värde/emission: 35.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 23 333 24 500 - ränta %: 6 mån. euribor/marg. + 0,0075 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -1 167-1 167 - Återstående kapital 31.12 22 166 23 333 Vanda stads masskuldebrevslån 5436652017 =100016 - Lånets nominella värde/emission: 15.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 10 500 11 000 - ränta %: 12 mån. euribor/marg. + 0,02 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -500-500 - Återstående kapital 31.12 10 000 10 500 Vanda stads masskuldebrevslån 5451344019 =100017 - Lånets nominella värde/emission: 50.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 36 667 38 334 - ränta %: 6 mån. euribor/ ej marg. - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån -1 667-1 667 - Återstående kapital 31.12 35 000 36 667 Vanda stads masskuldebrevslån JVK 1/2014 =100308 - Lånets nominella värde/emission: 65.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 65 000 65 000 - ränta %: 3 mån. euribor/marg. + 0,30 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån 0 0 - Återstående kapital 31.12 65 000 65 000 Vanda stads masskuldebrevslån JVK 2/2014 =100309 - Lånets nominella värde/emission: 45.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 45 000 45 000 - ränta %: 3 mån. euribor/marg. +0,36 - Överföring till kortfristiga masskuldebrevslån 0 0 - Återstående kapital 31.12 45 000 45 000 Långfristiga masskuldebrevslån totalt 211 567 217 300 194
Masskuldebrevslån 1 000 2015 2014 Kortfristiga Vanda stads masskuldebrevslån 120548-11-2 =100012 - Lånets nominella värde/emission: 20.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 800 800 - ränta %: 6 mån. euribor/marg. -0,005 - amorteringsrat, 2 gånger om året à 400.000,- -800-800 - Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 800 800 - Återstående kapital 31.12 800 800 Vanda stads masskuldebrevslån 5428576010 =100014 - Lånets nominella värde/emission: 40.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 1 600 1 600 - ränta %: 12 euribor/ marg. + 0,025 - amorteringsrat, 1 gång om året -1 600-1 600 - Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 1 600 1 600 - Återstående kapital 31.12 1 600 1 600 Vanda stads masskuldebrevslån 5432569011 =100015 - Lånets nominella värde/emission: 35.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 1 167 1 167 - ränta %: 6 mån. euribor/marg. +0,0075 - amorteringsrat, 2 gånger om året á 583.333,33-1 167 1 167 - Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 1 167 1 167 - Återstående kapital 31.12 1 167 1 167 Vanda stads masskuldebrevslån 5436652017 =100016 - Lånets nominella värde/emission: 15.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 500 500 - ränta %: 12 mån. euribor/marg. +0,02 - amorteringsrat, 1 gång om året -500-500 - Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 500 500 - Återstående kapital 31.12 500 500 Vanda stads masskuldebrevslån 5451344019 =100017 - Lånets nominella värde/emission: 50.000.000,00 - Återstående kapital 1.1 1 667 1 667 - ränta %: 6 mån. euribor, ej marg. - amorteringsrat, 2 gånger om året á 833.333,33-1 667-1 667 - Överföring från långfristiga masskuldebrevslån 1 667 1 667 - Återstående kapital 31.12 1 667 1 667 Kortfristiga masskuldebrevslån totalt 5 733 5 733 Masskuldebrevslån totalt 217 300 223 033 195
Avsättningar Avsättningar 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Övriga avsättningar Avsättningar för pensioner 630 759 438 464 Miljöansvar 14 451 11 887 8 453 6 953 Övriga avsättningar 6 459 6 710 0 0 Övriga avsättningar totalt 21 540 19 356 8 891 7 417 Koncernsamfundets lång- och kortfristiga skulder Främmande kapital 1 000 2015 2014 Långfristiga Kortfristiga Långfristiga Kortfristiga Skulder till dottersamfund Lån 0 62 039 0 55 086 Leverantörsskulder 0 8 831 0 9 435 Sammanlagt 0 70 870 0 64 521 Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverantörsskulder 0 9 716 0 4 804 Sammanlagt 0 9 716 0 4 804 Skulder till intresseföretag och andra ägarintressesamfund Leverantörsskulder 0 1 132 0 850 Sammanlagt 0 1 132 0 850 Främmande kapital totalt 0 81 717 0 70 176 Specifikation av anslutningsavgifter och övriga skulder Specifikation av anslutningsavgifter och övriga skulder 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Anslutningsavgifter och övriga skulder (långfristiga) Anslutningsavgifter 126 738 127 949 0 0 Övriga skulder 3 059 8 0 0 Anslutningsavgifter och övriga skulder totalt 129 797 127 957 0 0 196
Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Skatteskulder 1 835 4 166 0 0 Periodisering av löner och lönebikostnader 103 814 103 388 61 635 61 266 Ränteperiodiseringar 3 792 4 343 643 1 173 Övriga resultatregleringar 11 436 10 507 3 335 1 584 Resultatregleringar totalt 120 877 122 405 65 613 64 023 4.4 Noter som gäller säkerheter och ansvarsförbindelser Skulder för vilka fastighetsinteckning eller aktier ställts som säkerhet Skulder för vilka fastighetsinteckning ställts som säkerhet 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 428 071 431 438 Inteckningar som ställts som säkerhet 926 123 912 969 0 0 Inteckningar totalt 926 123 912 969 0 0 Skulder för vilka aktier ställts som säkerhet Lån från finansinstitut och försäkringsinrättningar 17 606 59 588 De pantsatta aktiernas bokföringsvärde 20 007 20 007 0 0 Pantsatta aktier totalt 20 007 20 007 0 0 Övriga säkerheter för egna förbindelser och koncernsamfundet Säkerheter 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Säkerheter för egen del Inteckningar som ställts som säkerhet 168 168 0 0 Övriga säkerheter för egen del 4 907 29 437 0 0 Säkerheter totalt 5 075 29 605 0 0 197
Leasingansvar Leasingansvar 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Förfaller under följande räkenskapsperiod 9 038 9 107 6 976 7 281 Förfaller senare 16 170 15 905 11 355 13 147 Leasingansvar totalt 25 208 25 012 18 331 20 428 Givna ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelser 1 000 Övriga ansvarförbindelser Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Borgensförbindelser för lån för samfund inom samma koncern Borgensförbindelser för dem som ingår i samma koncern 599 830 426 035 Använt av borgensförbindelser 31.12 345 947 280 689 Inte använt av borgensförbindelser 31.12 253 883 145 346 Skulder och ansvar för vilka borgen givits 31.12 274 283 212 904 Borgensförbindelser för leasingansvar för samfund inom samma koncern Borgensförbindelser för dem som ingår i samma koncern 136 000 34 000 Använt av borgensförbindelser 31.12 136 000 17 000 Inte använt av borgensförbindelser 31.12 0 17 000 Skulder och ansvar för vilka borgen givits 31.12 132 829 11 067 Borgensförbindeler till förmån för övriga Borgensförbindeler till förmån för övriga 86 826 81 340 44 000 78 000 Använt av borgensförbindelser 31.12 40 028 41 042 20 701 37 702 Inte använt av borgensförbindelser 31.12 46 798 40 298 23 298 40 298 Skulder för vilka borgen givits 31.12 59 717 31 744 16 891 28 404 Ansvar för Kommunernas garanticentrals borgensansvar 1 000 2015 2014 Kommunens andel av garanticentralens borgensansvar 31.12 1 005 298 949 619 Kommunens andel av garanticentralens fond för att täcka eventuella ansvar 31.12 716 657 198
Övriga ekonomiska ansvar Övriga externa arrangemang utanför balansräkningen 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Avtalsansvar Hyresavtal 57 340 129 746 250 857 218 834 Entreprenadavtal 252 698 172 204 75 477 65 628 Markanvändningsavtal 4 629 6 859 4 629 6 859 Övriga avtal 6 970 35 841 5 265 3 208 Avtalsansvar sammanlagt 321 637 344 650 336 228 294 529 Ansvar gällande återbetalning av mervärdesskatt 36 804 36 579 0 0 Övriga externa arrangemang utanför balansräkningen 358 441 381 229 336 228 294 529 Derivatinstrument Derivatinstrument 1 000 Koncernen Staden 2015 2014 2015 2014 Nominella värden för öppna derivatavtal Räntederivat 435 892 313 817 155 000 230 000 Valutaderivat 116 319 125 121 110 000 110 000 Övriga derivat 53 622 84 459 0 0 Nominella värden totalt 605 833 523 397 265 000 340 000 Marknadsvärden för öppna derivatavtal Räntederivat -10 103-6 052-2 708-4 411 Valutaderivat 1 714-1 595 1 005-2 277 Övriga derivat -17 210-15 231 0 0 Marknadsvärden totalt -25 599-22 878-1 704-6 688 199
4.5 Noter som gäller miljöbokföringen Noter som gäller miljöbokföringen Miljöbokföringen i Vanda De allmänna anvisningarna om redovisning och lämnande av upplysningar om miljöaspekter i bokslut för kommuner och samkommuner som bokföringsnämndens kommunsektion vid handels- och industriministeriet utarbetat fungerar som utgångspunkt för uppgörandet av kommunernas miljöbokföring. De inkomster, kostnader och investeringar som följs upp i Vandas miljöbokföring har fastställts i samband med utvecklingsarbetet för rapporteringen av den hållbara utvecklingen i de sex största städerna. Miljöintäkter, miljökostnader och miljöinvesteringar i Vanda enligt verksamhet År 2015 uppgick miljöintäkterna i Vanda till 175 500 euro. Mest intäkter inflöt från miljöskyddets myndighetsuppgifter (närmare 58 500 euro), dvs. en tredjedel av miljöintäkterna. Största delen av de resterande miljöintäkterna kom från understöd ur oljebekämpningsfonden för skydd av mark och grundvattdn (51 000 euro) samt från gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (49 000 euro). Miljökostnaderna år 2015 uppgick till 33,3 miljoner euro. Merparten av kostnaderna utgjordes i likhet med tidigare år av kostnader i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (148 milj. euro). Kostnaderna för avfallshantering och renhållning av områden uppgick till 2,4 milj. euro, för luftskyddet användes 2,1 milj. euro och andelen för miljöskyddets myndighetsuppgifter var knappa 1 milj. euro. Miljöinvesteringarna uppgick till 12,0 milj. euro, av vilket merparten (8,5 milj. euro) användes till investeringar inom avfallshantering och renhållning av områden. De näst största investeringsprojekten fanns i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (1,9 milj. euro) samt buller- och vibrationsbekämpning (0,9 milj. euro). Miljöintäkter, -kostnader och -investeringar 1 000 Intäkter Kostnader Investeringar 2015 2014 2015 2014 2015 2014 Luftskydd 15 0 2 133 1 572 403 90 Vattenskydd och hantering av avloppsvatten 0 0 156 284 0 59 Avfallshantering och renhållning av områden 2 139 2 375 2 639 8 465 0 Skydd av mark och grundvatten 51 27 91 130 299 1 291 Buller- och vibrationsbekämpning 0 0 70 44 878 59 Naturskydd och landskapsvård 0 0 94 27 102 0 Miljöskyddets myndighetsuppgifter 58 56 958 937 0 0 Övriga miljöskyddsåtgärder 49 13 14 895 14 418 1 862 0 Klimatskydd 0 0 197 812 2 1 281 Miljöverksamheten totalt 176 235 20 969 20 863 12 012 2 780 Skatter, Investeringarnas avskrivningar 0 12 371 1 477 Totalt 176 235 33 340 22 340 12 012 2 780 200
Miljöekonomiska nyckeltal Miljöekonomiska nyckeltal Intäkter Miljöintäkter/verksamhetens intäkter Miljöintäkter/invånare 2015 2014 0,1 % 0,1 % 0,8 1,1 Kostnader Miljökostnader + avskrivningar/verksamhetens kostn.+avskrivn. Miljökostnader + avskrivningar/invånare 2,4 % 1,5 % 155,4 106,0 Investeringar Miljöinvesteringar/investeringar totalt Miljöinvesteringar/invånare 7,9 % 1,8 % 56,0 13,2 Miljöintäkter Med miljöintäkter avses sådana inkomster från kommunorganisationens verksamhet som hänför sig till miljöskydd. Sådana är exempelvis avfallshanteringsavgifter samt ersättningar som kommunen debiterat av miljöförstörare för arbeten som kommunen utfört eller låtit utföra för att återställa och städa upp miljön samt de åtgärder som inhämtats via energibesparingar. En miljöintäkt är en miljöinkomst som periodiserats till räkenskapsperioden. År 2015 uppgick miljöintäkterna för Vandas stadsorganisation till 175 500 euro. Detta täckte 0,06 procent av stadens alla verksamhetsintäkter. Miljöintäkterna uppgick till 0,8 euro per invånare. Figur. Fördelningen av miljöintäkter Figur. Fördelningen av miljökostnader utan skatter och investeringarnas avskrivningar Miljökostnader Den totala summan för miljökostnader utgörs av miljöutgifter som periodiserats på räkenskapsperioden samt avskrivningar som gjorts på miljöinvesteringar under räkenskapsperioden. Miljöutgifterna definieras som de utgifter som miljöskyddsåtgärderna medför. Miljöutgifter orsakas å sin sida av åtgärder som vidtagits för att åstadkomma miljönytta eller för att förhindra, reducera eller återställa skador på miljön, förbättra standarden hos framtida miljöskydd och för att befrämja en hållbar användning av naturresurser. Kostnaderna för miljöskyddsåtgärderna presenteras i tillämpliga delar i enlighet med den allmäneuropeiska statistiska kategoriseringen av miljöskyddsåtgärder. 201
I Vanda uppstod största delen av miljökostnaderna på sammanlagt 33,3 milj. euro i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (15 milj. euro) samt av skatter och avskrivningar på investeringar (12,4 milj. euro). De näst största kostnaderna uppkom av avfallshantering och renhållning av områden, luftskydd och miljöskyddets myndighetsuppgifter. Miljöinvesteringar Miljöinvesteringarna är utgifter som uppkommer av tillgångar som anskaffats för att producera nyttigheter, förhindra, reducera eller återställa skador på miljön, förbättra standarden hos framtida miljöskydd eller för att främja en hållbar användning av naturresurser. Dessutom förväntas investeringarna avkasta inkomster eller är avsedda att fortlöpande under flera räkenskapsperioder användas som produktionsfaktorer i kommunens produktion av nyttigheter och tjänster medan anskaffningsutgiften överskrider gränsen för smärre anskaffningar enligt avskrivningsplanen. De finansieringsandelar och bidrag som avsatts för investeringar minskas från miljöinvesteringarnas anskaffningsutgift. I Vanda gjordes miljöinvesteringar för något över 12 miljoner euro. Överlägset mest, dvs. närmare 8,5 milj. euro, investerades i avfallshantering och renhållning av områden. Näst mest investeringar gjordes i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder (1,9 milj. euro) samt buller- och vibrationsbekämpning (0,9 milj. euro). Figur. Fördelningen av miljöinvesteringar Miljöintäkter, -kostnader och -investeringar enligt ämnesområde Luftskydd Kommunalteknikcentralen fick 15 000 euro i intäkter för dammbindningsarbete. För luftskyddet förekom inga övriga intäkter under 2015. Största delen av kostnaderna för luftskydd år 2015 orsakades personalkostnader för vårstädningen av gatorna och arbetet för att binda dammet samt köp av tjänster (1,23 milj. euro) vid kommunalteknikcentralen samt kommunandelar betalda till HRM (0,80 milj. euro). Dessas andel utgjorde 95 procent av de totala kostnaderna för luftskyddet på 2,13 milj. euro. Utöver detta gick 58 000 euro till material, förnödenheter och varor vid kommunalteknikcentralen. Fastighetscentralens andel av luftskyddet uppgick till 44 000 euro. Kommunalteknikcentralen investerade 403 000 euro i borstningsmaskiner och tvättutrustning. Några övriga investeringar gjordes inte i luftskyddet år 2015. 202
Vattenskydd och hantering av avloppsvatten Inga inkomster för vattenskydd och hantering av avloppsvatten inkom år 2015. Merparten av kostnaderna på 156 300 euro för vattenskydd och hanteringen av avloppsvatten utgjordes av personalkostnader vid kommunalteknikcentralen och fastighetscentralen. Kommunalteknikcentralens personalkostnader uppgick till cirka 103 000 euro, nästan 15 500 euro användes till material, förnödenheter och varor och omkring 11 000 euro till konsultutredningar då slutsumman sålunda uppgick till 131 000 euro. Kostnaderna för bildningsväsendets verksamhetsområde uppgick till omkring 15 600 euro, vilken utgjordes av avfalls- och slamavgifter samt laboratorieravgifter för vattenprover. I vattenskyddet och hanteringen av avloppsvatten gjordes inga investeringar år 2015. Avfallshantering och nedskräpning Samtliga avfallshanteringsinkomster på 2 190 euro inkom från kommunalteknikcentralens försäljning av metallskrot och asfaltsavfall. Kostnaderna för avfallshantering uppgick år 2015 till totalt 2,38 milj. euro, varav kommunalteknikcentralens andel var 1,81milj. euro. Omkring 88 500 euro användes till förnödenheter och varor, som t.ex. ringar till borstmaskinerna och avfallskärl. Bildningsväsendets verksamhetsområde använde sammanlagt 120 700 euro till avfallshantering. Av dessa gick 82 400 euro till hyrningen av kärl och tömningsavgifter samt till de lönekostnader på omkring 30 000 euro som uppkom av städningen av idrottsplatserna utomhus. Avfallskostnaderna för verksamhetsområdet för social- och hälsovård (160 600 euro) utgjordes av personalkostnader (99 400 euro) och avfallshanteringsavgifter (61 200 euro). Fastighetscentralen hade avfallshanteringskostnader på 196 400 euro. Upphandlingscentralen inkom 31 900 euro i avfallshanteringsavgifter. Räddningsverkets kostnader för avfallshantering uppgick till 9 100 euro. Fastighetscentralen investerade 13 000 euro i takförsedda soputrymmen. Inga övriga investeringar i avfallshantering gjordes. Kommunalteknikcentralen har däremot ansvar för närmare 8,5 milj. euro för färdigställandet av utfyllnadsbackar och färdigställandet av landskapsmodelleringen av avstjälpningsplatsen i Sottungsby. Skydd av mark och grundvatten De intäkter som inkom för skydd av mark och grundvatten (50 950 euro) utgjordes av Oljeskyddsfondens ersättningar till räddningsverket (50 000 euro) och intäkter för faktureringen av uppsugande material (950 euro). Största delen av av kostnaderna på 90 800 euro för skydd av mark och grundvatten utgjordes av personalkostnader vid kommunalteknikcentralen (45 900 euro) och räddningsverket (35 000 euro). Räddningsverket använde 9 200 euro för köp av uppsugande material i oljebekämpningen. I Skydd av mark och grundvatten investerades 298 800 euro, som kommunalteknikcentralen använde för att iståndsätta förorenad mark. Buller- och vibrationsbekämpning Buller- och vibrationsbekämpningen gav inga intäkter år 2015. 203
De kostnader som orsakades av buller- och vibrationsbekämpning (70 300 euro) år 2015 utgjordes vid kommunalteknikcentralen av personalkostnader (60 300 euro) och bullerutdredningar som man låtit konsulter göra (10 000 euro). Av investeringarna för buller- och vibrationsbekämpning på 878 000 euro använde fastighetscentralen 550 000 euro för fönstrena vid Katrineberg och Sotungin koulu och kommunalteknikcentralen 328 000 euro för bullervallar och -hinder. Skydd av naturen och landskapet Inga inkomster för naturvård och landskapsvård flöt in 2015. Kostnaderna för skydd av naturen och landskapet uppgick till sammanlagt omkring 94 000 euro. Av detta utgjordes merparten huvudsakligen av personalkostnader inom planeringsarbetet (74 900 euro) vid kommunalteknikcentralen. Räddningsverkets kostnader (13 400 euro) utgjordes också av personalkostnader och orsakades av släckning av markbränder. Bildningsväsendets verksamhetsområde använde knappa 5 300 euro till materialkostnader för iståndsättning av lekområden för öring och produktion av öringsyngel. Vanda stads investeringar i skydd av naturen och landskapet uppgick till något över 102 000 euro. De utgörs i sin helhet av kommunalteknikcentralens investeringar i naturskyddsområden och bäckarnas temaår 2015. Miljöskyddets myndighetsuppgifter Inkomsterna i denna grupp utgjordes främst av tillståndsavgifter i anslutning till miljöskyddets myndighetsuppgifter. Inkomsterna uppgick till sammanlagt närmare 58 500 euro. Kostnaderna för miljöskyddets myndighetsuppgifter uppgick till omkring 957 800 euro. Inga investeringar i miljöskyddets myndighetsuppgifter gjordes år 2015. Övriga miljöskyddsåtgärder Till gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder räknas bland annat kostnader för miljöutbildning, -fostran och - rådgivning samt miljöledning. Utvecklingen av miljöledningen, utarbetandet av miljöprogram och ekostödverksamheten orsakade större personalkostnader än tidigare inom samtliga verksamhetsområden. Inkomsterna uppgick till omkring 49 000 euro. Största delen av detta (37 700 euro) utgjordes av de energibesparingar som e-tjänsterna medförde vid fastighetscentralen. Bibliotekens försäljning av avskrivna böcker och försäljningen av sådan utrustning som tagits ut bruk vid Vanda yrkesinstitut Varia inbringade närmare 11 200 euro för bildningsväsendets verksamhetsområde. Merparten av de kostnader på närmare 15 milj. euro som räknas till gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder är utgifter för bildningsväsendets verkamhetsområde (13,47 milj. euro). Av dessa utgjordes 13,26 milj. euro av beräknade lönekostnader för miljöfostran och upprätthållandet av miljöledning. Till Vanda naturskola utbetalades ett stöd på 115 000 euro. Till material inom miljöfostran och böcker med miljö som tema vid biblioteken användes knappa 74 000 euro medan omkring 21 000 euro användes till köpta tjänster inom miljöutbildningen. Miljöcentralens kostnader uppgick till omkring 326 700 euro, vilka till största delen utgjordes av köp av tjänster (174 300 euro) och personalkostnader (137 200 euro). Merparten av de kostnader som uppkom inom verksamhetsområdet för social- och hälsovård (60 600 euro) utgjordes av personalkostnader inom ekostödverksamheten. Upphandlingscentralens personalkostnader uppgick till 52 000 euro. Verkställandet av energieffektivitetsavtalet och köpta tjänster i anslutning till e-projektet orsakade fastighetscentralen kostnader på 37 700 euro. Byggnadstillsynens kostnader uppgick till omkring 29 000 euro. De 204
förberedelser som projektet Smart & Clean förutsatte och medlemsskapet i Green Net Finland medförde kostnader för näringsservicen på omkring 21 000 euro. Sammanlagt hade näringsservicen kostnader omkring 25 500 euro i gruppen Övriga miljöskyddsåtgärder. I Övriga miljöskyddsåtgärder investerades sammanlagt 1,86 milj. euro. Största delen av detta utgjordes av kommunalteknikcentralens investeringar (1,57 milj. euro) för att utveckla cykeltrafiken samt kollektivtrafikens tillförlitlighet. Fastighetscentralen gjorde olika energibesparingsinvesteringar för 292 000 euro. Klimatskydd Klimatskyddet gav inga inkomster år 2015. Kostnaderna för klimatskyddet uppgick till dryga 197 000 euro. Dessa utgjordes av Klimatinfos kostnader för fostrings- och kommunikationsverksamhet och för bland annat de utvecklingsprojekt som delvis finansierats av miljöcentralen och kommunalteknikcentralen samt personalkostnader. I klimatskyddet investerades knappa 2 300 euro, som användes av kommunalteknikcentralen till konstruktioner för att skydda mot översvämningar i Pirttiranta. Miljöskatter Vanda stad betalade omkring 2 milj. euro i elskatt. Andelen för Övriga miljöskatter och avgifter av skattenatur uppgick till sammanlagt omkring 360 00 euro. Miljöansvar Kommunalteknikcentralen hade miljöansvar för 8,5 milj. euro. För detta ändamål hade reserverats 8 milj. euro för färdigställandet av utfyllnadsbackar och 0,5 milj. euro för färdigställandet av landskapsmodelleringen av avstjälpningsplatsen i Sottungsby. 205
4.6 Noter som gäller personalen Antalet anställda 31.12 2015 2014 Allmän förvaltning 5 5 Stadsdirektörens verksamhetsområde 172 170 Verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice 949 961 Social- och hälsovårdsväsendet 3 094 3 010 Bildningsväsendet 5 790 5 827 Markanvändning, byggnad och miljö 680 677 Sammanlagt 10 690 10 650 Personalkostnader 1 000 2015 2014 Personalkostnader enligt resultaträkningen 486 177 480 232 Peronalkostander som aktiverats bland immaterialla och materialla tillgångar -5 400-5 299 Personalkostnader totalt 480 777 474 932 Uttagna och redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda 1 000 2015 2014 Samlingspartiet, Vanda 60 65 Samlingspartiet, Nyland 1 1 Centern i Finland, Nyland 0 0 Centern i Finland, Vanda 13 9 Sannfinländarna 27 31 Sannfinländarna, Nyland 0 0 SKP:n Vantaan kaupunkijärjestö Ry 0 0 Kristdemokraterna i Finland 7 10 Finlands socialdemokratiska parti, Nyland 1 1 Finlands socialdemokratiska parti, Vanda 95 103 Svenska folkpartiet i Finland, Vanda 8 10 Gröna förbundet, Vanda 40 43 Nylands Gröna rf. 0 0 Vasemmistoliiton Vantaan Kunnllisjärjestö Ry 24 26 Vänsterförbundet, Nyland 0 0 Redovisade avgifter på arvoden till förtroendevalda sammanlag 278 301 206
Revisorernas arvoden 1 000 2015 2014 Revisionssamfundet BDO Audiator Oy Revisionsarvoden 81 65 Revisorns utlåtanden 0 6 Övriga arvoden 12 56 Arvoden totalt 93 127 207
5. Särredovisade bokslut 5.1 Bokslut för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk 5.1.1 Verksamhetsberättelse Räddningsverket ansvarar för säkerheten inom räddningsväsendets verksamhetsområde i mellersta Nyland med de medel som står till räddningsväsendets förfogande samt sörjer för akutvården i enlighet med gällande avtal. Räddningsverkets verksamhetsområde omfattar städerna Hyvinge, Träskända, Kervo och Vanda samt kommunerna Mäntsälä, Nurmijärvi, Borgnäs och Tusby. Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverks förvaltning organiseras enligt affärsverkets instruktion samt enligt Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadga. I stadens organisation hör Mellersta Nylands räddningsverk till verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice. Affärsverket har en direktion med 15 medlemmar. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och efter att den avslutats Flyktingarna som anlände till Finland och deras antal var en överraskning också i Mellersta Nylands räddningsverks område. De på kort varsel inrättade förläggningarna sysselsatte räddningsverket, eftersom bl.a. kontorsbyggnader fick fungera som mottagnings- och inkvarteringslokaler. Under hösten gjordes otaliga övervaknings- och rådgivningsbesök till objekten. År 2015 riktades brandsyner i större utsträckning än tidigare på riskobjekt för att nå större effekt. Övervakningsplanen i anslutning till detta uppdaterades vid räddningsverket i början av 2015. En faktureringspraxis har etablerats för falska brandalarm men faktureringen har inte minskat antalet falska alarm som önskat. Emellertid inverkar det ökade antalet brandalarmsobjekt också på detta. Räddningsverkets direktion beslutade att från 1.1.2015 släppa sotningen fri för konkurrens. För beslutet talar kommunernas utlåtanden om sotning samt Hyvinges och Borgnäs tidigare beslut om att släppa sotningen fri för konkurrens. Man följer situationen aktivt för att säkerställa att den fritt konkurrerande sotningen fungerar. Den bostadsmässa som i somras ordnades i området Kivistö i Vanda stad lyckades enligt förväntningarna utifrån räddningsverkets perspektiv. Räddningsverket deltog i hela mässan med ett eget informationstält, och utöver detta ordnade avtalsbrandkårerna uppvisningar under veckosluten. Räddningsverket har samarbetsavtal med Hyvinge sjukvårdsområde och HUCS Pejas område om att ordna akutvård. Den kommande social- och hälsovårdsreformen kommer högst antagligen att också inverka på ordnandet av akutvård i framtiden. Räddningsverket lär i början av 2019 gå över till de självstyrelseområden som bildas. Inrikesministeriet har startat ett projekt för att förbereda övergången. Enligt dagens uppgifter från beredningen överförs Mellersta Nylands räddningsverk till att vara en del av Nylands räddningsområde, med ansvar för säkerheten hos ca 1,6 milj. människor. Räddningsverket har utvecklat sin verksamhet bl.a. med en spetsenhet i Klövskog, programmet TUTOR för brandsyner samt egenkontroll av bostadsfastigheter. TUTOR-brandsynerna baseras på brandsynsobjektets egen bedömning av säkerheten samt på myndighetens bedömning. Under egenkontrollen utför fastighetsägaren en egen brandsyn på sin fastighet och returnerar blanketten till räddningsverket. Dessutom har räddningsverket gett aktiv upplysning via t.ex. social media. 208
Förvaltningen samt dess förändringar Mellersta Nylands räddningsverk leds av en ledningsgrupp. I affärsverkets ledningsgrupp ingår räddningsdirektören, biträdande räddningsdirektören, räddningschefen, chefen för riskhanteringen samt planeringschefen. Planeringschefen sade upp sig och även ekonomichefen är ny. Förvaltningsuppgifterna har gått att fördela inom ledningsgruppen och samarbetet med ekonomiservicecentralen har fungerat mycket väl. Ekonomichefens uppgifter sköts från början av år 2016 av Heidi Piikki från ekonomiservicecentralen. Säkerhetstjänsterna Riskanalysarbetet Räddningsverket har fortsättningsvis deltagit i utvecklandet av metoder för riskanalysarbetet inom ramen för den nationella riskanalysarbetsgruppen. Genom resultaten från beredningen kan man precisera resultaten och slutsatserna av räddningsverkets riskanalys. Räddningsverket deltog dessutom i ett forskningsprojekt som genomförs vid Tammerfors universitet vars mål är att utreda effekten av räddningsverkens tjänster och en optimering av dessa. Man kommer även att nyttja resultaten av detta projekt då räddningsverkets riskanalys görs upp. På basis av de preliminära resultaten kan man fastställa effekten av periodiska brandsyner. År 2015 fortsatte samplaneringen mellan de fyra räddningsverken inom Nylands räddningsområde under arbetsnamnet Brandstationsnätet 2035. Projektet är redan inne i sin tredje fas vars mål är att till väsentliga delar förenhetliga arbetssätten inom räddningsverkena i Nyland. Beredningen kan i full skala utnyttjas i samband med en eventuell ändring av räddningsverkenas verksamhetsområde. Förberedelserna för räddningsverkets egen riskanalys har inletts så att analysen kan utnyttjas som motiveringsunderlag vid beredningen av följande servicenivåbeslut. Tillsynsverksamheten Utmärkande för verksamheten år 2015 har varit de utmaningar som säkerheten i anslutning till inkvarteringen av asylsökande medfört. Räddningsverket har verkat aktivt både inom lokala och nationella nätverk och därmed bidragit till att få till stånd en kontrollerad säkerhetsnivå vid mottagningscentralerna. Situationen har krävt en betydande resursering inom hela räddningsverket. Personskiftena på tillsynsbyråns chefsposter samt de obesatta tjänsterna har för sin del haft återspeglingar på hur skötseln av uppgifterna och den organisatoriska förhandsplanen utfallit. Målet för tillsynen var att under 2015 förrätta 3 813 brandsyner i bostadshus. Brandsyn förrättades vid 3 750 bostadsbyggnader med en inspektionsprocent som därmed uppgår till 98 %. Tillsyn förrättades vid 1 739 periodiska tillsynsobjekt, vilket är 92 % av målet. År 2015 skickades egenkontrollblanketter till totalt 3 900 småhus. Svarsprocenten var hela 91 %. På basis av egenkontrollblanketterna var brandsäkerheten i skick i 78 % av småhusen. Inom egenkontrollen låg fokus under år 2015 på småhusområdena i Vanda och Hyvinge. Totalt förrättades 2 585 övriga inspektioner, bland annat efterbesiktningar, extra brandsyner och inspektioner i samband med publiktillställningar, 415 inspektioner som hänförde sig till kemikalieövervakning och 363 inspektioner som krävs i samband med ny- eller ombyggnation. En betydande arbetsinsats hänförde sig till övervakningen av handlingar (1 681 st.) och rådgivning som riktar sig till kommuninvånarna, totalt 8 581 gånger under år 2015. Räddningsverket har fortsatt ett försöksprojekt för produktion av kundservice utgående från ett storkundskoncept. Inom projektet beaktas storkundernas (exempelvis ett kommunalt verksamhetsområdes) behov inom säkerhetsarbetet ingående och utgör utgångspunkten för planeringen av räddningsverkets arbete. Verksamhetsmodellen har fortsättningsvis visat sig öka klienternas motivation att utveckla säkerheten samt haft en positiv verkan på säkerhetsarbetets betydelse. 209
Säkerhetskommunikationsverksamheten Mellersta Nylands räddningsverk anordnade, eller på räddningsverkets område arrangerades, sammanlagt 727 tillställningar kring säkerhetskommunikation och man nådde ut till sammanlagt 104 345 personer (källa: 20.1.2016 Pronto). Räddningsverket satsade resurser på bostadsmässan i Vanda vilket även hade en positiv effekt på de operativa nyckeltalen. År 2015 nådde säkerhetskommunikationen ut till 104 345 personer, vilket överskrider målet med 15 procent. Säkerhetsutbildarna anordnade 547 utbildningstillfällen, den övriga personalens andel var 57, avtalsbrandkårernas andel 113, medan övriga instanser stod för 10 utbildningar. Via webbsidorna har man bett om respons på säkerhetsutbildarnas utbildningar. År 2015 inkom sammanlagt 285 responssvar. Det sammantagna vitsordet för utbildningshelheterna och utbildarna var i medeltal 4,72 på skalan 1 5. Under servicenivåperioden 2013 2016 hade man som mål att anordna Tulikukko-utbildning för de anställda vid områdets samtliga daghem och skolor. Utbildning anordnades under år 2015 för dem som ännu inte tagit del i någon utbildning. Utbildningen anordnades i 11 skolor och 41 daghem. År 2016 anordnas nya utbildningar. Beredskap samt stöd för kommunernas beredskapsplanering Räddningsverket har enligt kommunernas behov styrt och stött varje enskild kommun i arbetet med att göra upp och uppdatera beredskapsplaner. Räddningsverket stödde beredskapsövningar samt vidtog förberedelser i övningssyfte i flera kommuner utgående från kommunernas behov. Övningar anordnades för kommunernas ledningsgrupper och olika verksamhetsområden. Beredskapsbyråns personal deltog i beredskapsplaneringens ledningsgruppsmöten och -övningar i kommunerna som inbjudna experter sammanlagt 26 gånger. En riktgivande modell som anger grunderna för riskanalysen vid räddningsverkets och kommunernas beredskapsplanering med avseende på undantagssituationer färdigställdes som ett samarbete mellan räddningsverken i huvudstadsregionen (HIKLU). En komplettering och närmare inriktning av riskanalysen inom Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde fortgår under år 2016. Under året arrangerades inom räddningsverket en ledningscentralövning för undantagssituationer. Övningen stödde planeringen med tanke på undantagssituationer samt övningen Nyland16 som anordnas under år 2016. Räddningsverkets ledningsgrupp och beredskapsbyråns personal deltog dessutom i övningen KETJU 2015 som omfattade flera myndigheter och riktade sig till aktörer inom huvudstadsregionen. Övningen arrangerades av de militära myndigheterna. Larmsystemet för befolkningen utvecklades enligt en plan som justerades år 2014. Två nya fasta larmanordningar införskaffades (Mikkola och Nissbacka). Dessutom anskaffades två larmanordningar för fordon med vilka man vid behov kan förbättra nåbarheten inom det fasta larmsystemets eventuella skuggområden. Uppdateringen av befolkningsskyddets gamla områdesindelningssystem påbörjades i fyra kommuner i området (Träskända, Hyvinge, Nurmijärvi och Mäntsälä). Syftet med uppdateringen är att bättre anpassa områdenas ledningscentralsystem efter det faktiska behovet med avseende på störningssituationer under normala omständigheter. Samarbetet resulterade i en allmänt tillämplig verksamhetsmodell för beredskapscentren som kan utnyttjas inom hela området med beaktande av de enskilda kommunernas behov. Beredskapsbyrån deltog dessutom i Kommunförbundets och Försörjningsberedskapscentralens KUJAprojekt för kommunernas kontinuitetshantering genom att i samarbete med Kommunförbundets projektchef producera en mätaruppsättning för beredskapsnivån som har central betydelse för helheten. Beredskapsbyrån piloterade mätsystemet i två kommuner (Tusby och Hyvinge). Utgående från utvärderingarna utarbetades kommunvisa utvecklingsplaner för beredskapen i enlighet med KUJA-materialet. För Tusbys del var det i utvärderingen fråga om en mer heltäckande utvärdering av hela 210
kommunens berdskapsnivå som gjordes på kommundirektörens begäran. Utvärderingen utarbetades och en rapport med utvecklingsförslag presenterades för kommunens ledningsgrupp. Operativa resultatenheten Räddningsverksamheten År 2015 var antalet räddningsuppdrag i området för Mellersta Nylands räddningsverk 6 652 (6 411). Antalet uppdrag ökade med drygt 3 procent jämfört med året innan. År 2015 dog fyra personer vid eldsvådor i Mäntsälä, Nurmijärvi, Tusby och Vanda och utöver detta skadades 22 personer vid eldsvådor, då motsvarande siffror ett år tidigare var tre dödsfall och 31 skadade. Byggnadsbränder som klassificerats som storolyckor var tre till antalet med skador som uppgick till minst 500 000 euro. Antalet byggnadsbränder var 107 (100) medan motsvarande siffror för fara för byggnadsbrand var 162 (206). Byggnadsbränderna orsakade dock större skada på egendom jämfört med året innan med skador som uppgick till 6,3 milj. euro (4,5 milj.). Huvuddelen av bränderna orsakades fortsättningsvis av människor 54 % (52 %) medan den nästvanligaste orsaken var fel på maskin eller anläggning 24 % (28 %). Antalet dödsfall i olika olyckor uppgick till 43 personer (44) medan antalet skadade var 747 personer (834). Antalet trafikolyckor var 1 013 st., vilket är fler än året innan (969 st). Den nedåtgående trend som under två år märkts i antalet trafikolyckor har åter börjat öka. Aktionsberedskapstiderna för räddningsverksamhetens riskområden uppfylldes i 1 055 uppdrag av 1 388 totalt, vilket motsvarar 76 % (78 %) av alla räddningsuppdrag, medan medianen för aktionsberedskapstider var 11:11 minuter (11:10 min). Starttiden för räddningsenheten var 1:29 minuter år 2015 (1:20). Räddningsverkets första enhet var på plats vid objektet på i genomsnitt 7:20 minuter (7:33 min), vilket är en förbättring om 13 sekunder. Inspektions- och kontrolluppdrag som orsakats av automatiska brandlarmanläggningar uppgick till 1 235 uppdrag (1 263), vilket är en fortsatt minskning allt sedan år 2010 då motsvarande siffra var 1 589 uppdrag. I verkligheten har minskningen varit betydligt större eftersom ökningen av nya brandlarmanläggningar årligen uppgår till flera tiotal då byggnadsbeståndet ökar kraftigt inom vårt område. Akutvårdsverksamhet Akutvårdsenheterna inom Mellersta Nylands räddningsverk hade 30 224 uppdrag år 2015 (31 103 uppdrag år 2014). Detta innebar en minskning med 2,8 procent jämfört med året innan. Av de utförda akutvårdsuppdragen var antalet A-uppdrag med hög risk 1 476 (4,9 %), B-uppdragen med klassificeringen mellanstor risk uppgick till 9 496 (31,4 %), antalet brådskande C-uppdrag var 14 234 (47,1 %) medan de icke brådskande D-uppdragen uppgick till 4 636 (15,3 %). Andelen D-uppdrag i relation till det totala antalet uppdrag minskade från 25 % till 15 %. För 382 uppdrag (1,3 %) finns ingen information om uppdragets skyndsamhetsklass. År 2015 skötte räddningsenheterna sammanlagt 1 443 första insatsen-uppdrag, vilket var en ökning med 7,0 % jämfört med året innan (1 349 uppdrag år 2014). Både inom HUCS Pejas (Vanda Kervo) samt Hyvinge sjukvårdsområde följde patientinsatstidernas längd HNS:s beslut om servicenivå i alla klasser enligt larmets akuthetsgrad. Läkarhelikopterverksamheten Mellersta Nylands räddningsverks HEMS-räddare (1+5) är stationerade vid FinnHEMS bas i Vanda vid läkarhelikopterenheten. FinnHEMS Oy ägs av universitetssjukhusdistrikten. År 2015 hade läkarhelikoptern 211
sammanlagt 2 564 uppdrag, av vilka 42 procent (1 078) riktade sig till Mellersta Nylands räddningsverks verksamhetsområde och av dessa gällde ytterligare hälften (513) Vanda. Lägescentralen Lägescentralen som är en del av räddningscentralen följer aktivt säkerhetsläget i Mellersta Nylands räddningsområde och reagerar på avvikelser i säkerhetsläget genom att informera områdets och kommunernas myndigheter, nyckelpersoner och andra samarbetsparter om förändringarna. Lägescentralen sände totalt 5 443 lägesrapporter, varav 43 till kommunernas ledning och nyckelpersoner, 4 714 till aktörer inom räddningsväsendet, 333 till andra samarbetsmyndigheter och 353 till övriga samarbetsparter. Verksamhetslokaler Den nya brandstationen i Träskända inledde verksamheten i februari 2015. Inrikesminister Päivi Räsänen invigde brandstationen 24.4.2015. Brandstationen har det första året fungerat klanderfritt och personalen har varit nöjd med de nya lokaliteterna. Den egentliga planeringen av den gemensamma brandstationen för Kervo och Tusby inleddes sommaren 2015 och planerna färdigställdes i januari år 2016. Den riktgivande dimensioneringen vid planeringen utgick från en total area (brm 2 ) för projektet på omkring 2500 m 2. Vid planeringen av stationen strävade man speciellt efter att ta i beaktande lokaliteternas användning enligt konceptet för en s.k. ren brandstation. Stora ombyggnadsarbeten påbörjades vid räddningscentralen medan nybyggnationen närmast gällde gårdsområdet. Finavia bygger nya materielhallar för det egna underhållet. Den andra halvan av räddningscentralens gårdsplan övergick till att användas av Finavia medan kundparkeringsplatserna blir under den nya vägdragningen. Nya parkeringsplatser anläggs intill Teknikervägen. Byggnadsarbetena och vägförbindelserna blir klara vid slutet av år 2016. Projektplanen för ombyggnaden av Vandaforsens brandstation godkändes av tekniska nämnden 18.8.2015. Kostnadsprognosen på 1,40 milj. euro godkändes som utgångspunkt för planeringsarbetet. Under år 2016 utarbetas planerna för ändrings- och reparationsarbetena samt konkurrensutsättningen av entreprenaden. Arbetena torde komma igång i början av 2017. På grund av ARA-finansieringens principer kunde man till slut inte grunda någon akutvårdsjour i anslutning till den planerade servicecentralen i Myrbacka. Akutvårdsenheten i västra Vanda söker nu efter lokaliteter i anslutning till Myras. Personalen År 2015 var sjukfrånvaroprocenten 4,98 % medan motsvarande siffra för år 2014 var 5,1 %. År 2015 var antalet sjukfrånvarodagar 8 578 jämfört med 8 684 sjukfrånvarodagar år 2014. Omplaceringen av anställda lyckades bättre än året innan och antalet längre frånvaron på över 30 dagar har därmed minskat. Följande arbetshälsoenkät genomförs år 2016. Enligt arbetshälsoenkäten år 2014 bestod utmaningarna för arbetshälsan i hot och våldsamma situationer i arbetet samt personalens bedömning av hur de kommer att orka arbeta fram till pensionen. Affärsverkets ekonomi och budgetutfall Den budget som godkändes av räddningsverkets direktion har gjorts upp för två olika funktioner, d.v.s. för räddningsväsendet och akutvården. 212
Resultaträkningsdelens budgetjämförelse Det bindande mål Vanda stadsfullmäktige uppställt i budgeten var ett rörelseöverskott på 0 euro. Målet nåddes med ett rörelseöverskott på 1 173 621 euro. Uppnåendet av det bindande målet främjades framförallt av inbesparingarna i personalkostnader. Räkenskapsperiodens överskott efter att avskrivningsdifferensen redovisats och reserver verkställts uppgick till 165 959 euro. Räddningsväsendets kommunandel/inkomster och utgifter: Räddningsväsendets resultat förbättrades av de större influtna inkomsterna än beräknat från hemkommunsersättningar, samarbetsersättningar och övriga intäkter. I fråga om köp av material och tjänster underskreds budgeten med 209 000 euro. Personalkostnaderna var cirka 477 000 euro mindre än det budgeterade. De största orsakerna till detta var att tjänster lämnades obesatta inom förvaltningen, befälet och stödtjänsterna samt de synergifördelar som uppnåddes inom akutvården och räddningen genom en flexibel användning av personalresurserna. För medlemskommunernas del justerades fastighetskostnaderna till att motsvara kostnadsutfallet. Akutvårdens kommunandel/inkomster och utgifter För akutvårdens del uppnåddes ett resultat som uppvisade ett överskott då den ursprungliga budgeten var 80 000 euro mindre än utfallet. Köpen av material och tjänster överskred budgeten med 157 000 euro, medan personalkostnaderna däremot släpade efter med 190 000 euro jämfört med budgeten. Inkomsterna från akutvårdens transporter uppgick till 3 044 462 euro. Inkomster på 1 737 882 euro återbetalades till Hyvinge sjukvårdsområde. För Pejas sjukvårdsområdes del uppgick inkomsterna till 1 306 580 euro. Finansieringsdelens budgetjämförelse Kassaflödet av ordinarie verksamhet och investeringar var 762 000 euro. Budgeten överskreds med 1 196 000 euro. Investeringsdelens budgetjämförelse Det andra bindande målet som Vanda fullmäktige ställt upp för investeringarna var 2 356 000 euro. Nettoinvesteringarnas målnivå underskreds med 196 000 euro. Till investeringar användes 2 325 000 euro. Efter finansieringsandelarna samt överlåtelseinkomsterna från bestående aktiva tillgångar uppgick nettoinvesteringarna till 2 160 000 euro. Under räkenskapsperioden användes 2 191 000 euro till räddnings- och släckningsenheterna och annat fordonsmateriel. Till stationsinventarier användes 107 000 euro och till skyddsrumssystem 27 000 euro. Utfallet för verksamhetsmålen Räddningsverkets mål är att öka riskmedvetenheten hos områdets befolkning genom utbildning och upplysning. Målet var att nå ut till 20 procent av befolkningen och detta överskreds genom att 24 procent av invånarna nåddes. Räddningsverket deltog i bostadsmässan i Vanda under hela den tid mässan pågick. 213
Målet för tillsynen var att under räkenskapsperioden förrätta 3 813 brandsyner i bostadshus. Totalt förrättade man brandsyn på 3 750 platser, vilket motsvarar 98 procent av målet. Dessutom skickades 3 900 egenkontrollblanketter av vilka 91 procent inlämnades. Det preciserade målet för tillsyn av olika objekt var 1 854 besök. Tillsyn förrättades vid 1 739 tillsynsobjekt, vilket är 94 procent av målet. Under verksamhetsåret utfördes 5 044 prestationer av annat slag vid tillsynsverksamheten (övriga tillsyner, åtgärder som anknyter till kemikalielagen, övervakning av handlingar samt sakkunnigtjänster). Antalet räddningsuppdrag ökade med 3 procent från föregående år. Akutsjukvårdsuppdragen minskade med 2,8 procent. Antalet ordinarie befattningar och anställningar var 418 vid årets slut. Antalet årsverken som utfördes vid räddningsverket uppgick till 467. Det stora antalet asylsökande som sökt sig till mellersta Nyland ökade också räddningsverkets övervakningsuppdrag märkbart under hösten. 214
Nyckeltal Redogörelse för ordnandet av intern övervakning och riskhantering BDG - År jämförelse i % Säkerhetstjänster BS 2013 BS 2014 BDG 2015 Utfall 2015 Upplysning och rådgivning (pers.) 117 895 93 220 87 000 104 345 120 -Säkerhetsutbildningar 811 775 600 797 133 Antalet tillsynsobjekt i övervakningsplanen* 9 430 9 300 9 500 12 752 Brandsyn/tillsynsprestation 1 789 1 487 1 854 1 739 94 Bostadshus och därmed jämförbara objekt (Pronto 4 568 4 771 3 813 3 750 98 Egenkontroll 3 073 2 387 912 3 900 428 Övriga granskningar och syner 1 392 3 363 Räddningstjänster - Uppdrag totalt 6 666 6 406 6 600 6 652 101 Bränder 702 723 674 - % bränder som antänts avsiktligt av samtliga 23 % 16 % 21 % Dödsfall vid brand 1 3 4 Byggnadsbränder 125 100 107 Fara för byggnadsbrand (nytt nyckeltal) 157 205 162 Trafikolyckor 975 967 1 013 Första akutomhändertagande 1 322 1 346 1 444 Oljeolyckor 187 181 176 Storolyckor 1 3 3 Olycksskador M 6 8 6 Värde på den hotade egendomen M 155 76 58 Hemsenhetens uppdrag totalt 2 143 2 303 2 564 varav med helikopter 1 133 1 200 1 365 varav med markenhet 851 931 934 Hemsenhetens uppdrag på Mellersta Nylands rädd 1 068 1 032 1 078 - Lägescentralen/skickade meddelanden och - förhandsvarningar till olika aktörer (st.) 6 555 5 083 5 443 Rv interna 5 652 4 246 4 714 Till delägarkommunernas ledning 62 39 43 Till övriga myndigheter 421 427 333 Till övriga samarbetsmyndigheter 420 371 353 Akutvårdstjänster Uppdrag totalt 28 520 31 103 30 000 30 224 101 A högriskuppdrag 1 605 1 613 1 476 B uppdrag med medelstor risk 7 877 8 692 9 496 C brådskande 13 818 14 313 14 234 D icke brådskande 4 984 6 194 4 636 Övriga 291 382 Förverkligandet av målen, användningen av medel och resultaten övervakas genom regelbunden rapportering. Personliga mål och resultatövervakning behandlas huvudsakligen vid utvecklingssamtal. Under räkenskapsperioden 2015 känner räddningsverket inte till några sådana åtgärder som strider mot lag och stadgar samt god förvaltningssed och gott ledarskap, vilka skulle leda till en betydande ersättning, talan eller någon annan yrkan eller rättslig påföljd. Mot brandsynsverksamheten har anförts sådana besvär i förvaltningsärenden som kan anses höra till det normala. Den prehospitala akutsjukvården sköttes i enlighet med de samarbetsavtal som gjorts upp med Hyvinge sjukvårdsområde samt HUCS-Pejas område. 215
Under räkenskapsperioden har det inte konstaterats några förluster eller värdeminskningar vid anskaffning av egendom, vid överlåtelse eller i bruksvärdena. Räddningsverket hyr lokaler i fastigheter som kommunerna äger. I Träskända färdigställdes brandstationens nya byggnad i december 2014 och den togs i bruk i februari 2015. Identifieringen av räddningsverkets interna risker har genomförts i anslutning till räddningsverkets egen beredskapsplanering. Både externa och interna risker som hotar räddningsverkets serviceförmåga har beaktats. Beredskapsplanen godkändes år 2012 och den uppdateras årligen i enlighet med räddningsdirektörens beslut. Dessutom har riskerna för räddningsverkets verksamhetsställen kartlagts genom en riskidentifiering gällande risker som anknyter till brandstationsfastigheterna och datasäkerheten. Utgående från kartläggningen sammanställdes en rapport samt åtgärdsförslag för en förbättring av verkets inre säkerhet och en arbetsgrupp grundades för att verkställa och utveckla säkerhetsåtgärderna. Anvisningar om riskhanteringen och den interna övervakningen har getts i räddningsverkets verksamhetsinstruktion samt i Vanda stads riktlinjer. Riskhantering i anslutning till servicehanteringen utvecklas som en del av riskhanteringen för det riksomfattande räddningsväsendet. Verksamhetsinstruktionen preciseras genom räddningsdirektörens beslut om upphandlings- och beställningsrättigheter. Riskhanteringen i anslutning till arbetarskyddet har genomförts enligt arbetarskyddslagen. Förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk uppvisade före reserver ett överskott på 1 173 621 euro. Under räkenskapsperioden upplöses en investeringsreserv på sammanlagt 1 076 338 euro, vilket utgörs av en ökning av avskrivningsdifferensen, för att täcka anskaffningsutgifterna för tillgångar i bestående aktiva som ska avskrivas. De avskrivningar på 192 339 euro som gäller de avskrivningar i bestående aktiva som anskaffats genom investeringsreserveringen bokförs som en minskning av avskrivningsdifferensen. Direktionen för Affärsverket Mellersta Nylands räddningsverk föreslår att det ur räkenskapsperiodens överskott görs en investeringsreservering på 1 200 000 euro som riktas till kommande investeringar i materiel enligt investeringsprogrammet. Direktionen för Mellersta Nylands räddningsväsendes affärsverk föreslår att räkenskapsperiodens överskott på 165 959 euro överförs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder under eget kapital i balansräkningen. 216
5.1.2 Av direktionen godkänd jämförelse av budgetutfallet Resultaträkning Sammandrag av resultaträkningen 1000 Räddningsväs. BDG 2015 Räddningsv äs. Utfall 2015 Räddningsvä s. Avvikelse 2015 Akutvård BDG 2015 Hyvinge Akutvård Utfall 2015 Hyvinge Akutvård Avvikelse 2015 Hyvinge Akutvård BDG 2015 Pejas Akutvård Utfall 2015 Pejas Akutvård Avvikelse 2015 Pejas Omsättning 27 360 27 565 205 4 074 4 115 40 5 033 5 003-31 Övriga rörelseintäkter 53 146 94 0 0 0 0 0 0 Material och tjänster -3 821-3 612 209-232 -437-205 -540-493 47 Personalkostnader -17 853-17 376 477-3 469-3 255 214-4 111-4 135-24 Avskrivningar och nedskrivningar -1 635-1 748-113 0 0 0 0 0 0 Övriga rörelsekostnader -4 104-3 882 221-371 -328 44-384 -389-5 Rörelseöverskott (-underskott) 0 1 092 1 092 2 96 94-2 -15-13 Finansiella intäkter och kostnader 0 1 1 0 0 0 0 0 0 Överskott (underskott) före extraordinära poster 0 1 093 1 093 2 96 94-2 -15-13 Överskott (underskott) före reserver 0 1 093 1 093 2 96 94-2 -15-13 Minskning av avskrivningsdifferensen (+) -459-884 -425 0 0 0 0 0 0 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen 753-884 -1 637 0 0 0 0 0 0 Ökning av reserver (-) 0-124 -124 0 0 0 0 0 0 Ökning(-) eller minskning (+) av frivilliga reserver 0-124 -124 0 0 0 0 0 0 Räkenskapsperiodens överskott(underskott) 294 85-209 2 96 94-2 -15-13 Sammandrag av budgeten 1000 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Omsättning 36 468 36 683 215 Övriga rörelseintäkter 53 146 93 Material och tjänster - 4 594-4 542 52 Personalkostnader - 25 433-24 766 667 Avskrivningar och nedskrivningar - 1 635-1 748-113 Övriga rörelsekostnader - 4 859-4 599 260 Rörelseöverskott (-underskott) - 1 173 1 173 Finansiella intäkter och kostnader 0 0 Överskott (underskott) före reserver - 1 174 1 174 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen - 459-884 - 425 Ökning(-) eller minskning (+) av reserver 753-124 - 877 Räkenskapsperiodens överskott(underskott) 294 166-128 Finansieringsanalys Sammandrag av finansieringsanalysen1000 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -434 762 1 196 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar i likviditeten 0-1 399-1 399 Förändring i likvida medel -434-637 -203 217
Investeringar Sammandrag av investeringarna 1000 Budget 2015 Utfall 2015 Avvikelse Räddnings- och släckningsenheter, övrigt fordonsmateriel 1 856 2 191-335 Övrigt räddnings- och servicemateriel 310 310 Stationsinventarier 100 107-7 Ledningscentraler - - Befolkningsskyddssystem 40 27 13 Datasystem 50 50 Investeringar totalt 2 356 2 325 31 Statsandelar och överlåtelseinkomster - 165-165 Investeringar netto 2 356 2 160 196 218
5.1.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal Resultaträkning för Mellersta Nylands räddningsverk 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Omsättning 36 683 010,51 35 745 471,20 Övriga rörelseintäkter 145 768,50 273 276,28 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor - 1 524 380,18-1 410 670,88 Köp av tjänster - 3 017 693,57-3 091 310,69-4 542 073,75-4 501 981,57 Personalkostnader Löner och arvoden - 19 185 116,21-18 944 556,98 Lönebikostnader Pensionskostnader - 4 405 280,38-4 457 514,91 Övriga lönebikostnader - 1 175 717,56-1 010 627,30-24 766 114,15-24 412 699,19 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 1 748 037,38-1 605 842,21 Övriga rörelsekostnader - 4 599 335,83-4 178 873,66 Rörelseöverskott (-underskott) 1 173 217,90 1 319 350,85 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 0,00 1 748,95 Övriga finansiella intäkter 1 139,24 982,33 Övriga finansiella kostnader - 736,56-957,69 402,68 1 773,59 Överskott (underskott) före reserver 1 173 620,58 1 321 124,44 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen - 883 999,40 129 035,85 Ökning (-) eller minskning (+) av reserver - 123 661,95-1 300 000,00 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 165 959,23 150 160,29 Resultaträkningens nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 27,4 43,5 Avkastning på av kommunen investerat kapital, % 27,4 43,5 Vinst, % 3,2 3,7 219
Finansieringsanalys för Mellersta Nylands räddningsverk 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) 1 173 217,90 1 319 350,85 Avskrivningar och nedskrivningar 1 748 037,38 1 605 842,21 Finansiella intäkter och kostnader 402,68 1 773,59 Korrektivposter till internt tillförda medel - 131 337,19-153 518,52 2 790 320,77 2 773 448,13 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter - 2 324 964,89-2 183 499,73 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 150 093,00 125 526,91 Överlåtelseinkomster av bestående aktiva tillgångar 146 322,59 201 048,37-2 028 549,30-1 856 924,45 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 761 771,47 916 523,68 Finansieringens kassaflöde Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen - 2 669 149,56-1 136 122,28 Förändring av fordringar på övriga 144 262,37-195 395,42 Förändring av räntefria skulder till kommunen 757,25 3 151,15 Förändring av räntefria skulder till övriga 1 125 216,40 598 524,80 Kassaflödet för finansieringens del - 1 398 913,54-729 841,75 Förändring i likvida medel - 637 142,07 186 681,93 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 128 103,71 765 245,78 Likvida medel 1.1 765 245,78 578 563,85-637 142,07 186 681,93 Finansieringsanalysens nyckeltal Utfallet av verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, 5 år, -62 500-414 114 Internt tillförda medel för investeringar, % 134,3 142,2 Likviditet, kassadagar 1,3 7,9 Quick ratio 0,9 0,8 Current ratio 0,9 0,8 220
Balansräkning för Mellersta Nylands räddningsverk AKTIVA 31.12.2015 31.12.2014 Bestående aktiva 5 361 422,72 4 949 573,61 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 0,00 6 525,00 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 4 118 189,66 4 419 127,20 Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar 1 243 233,06 523 921,41 5 361 422,72 4 943 048,61 Rörliga aktiva 7 163 574,18 5 275 829,06 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 573 735,36 643 057,00 Fordringar på kommunen 6 309 689,72 3 640 540,16 Övriga fordringar 151 951,79 226 986,12 Resultatregleringar 93,60 0,00 7 035 470,47 4 510 583,28 Kassa och bank 128 103,71 765 245,78 AKTIVA TOTALT 12 524 996,90 10 225 402,67 PASSIVA Eget kapital 1 521 605,98 1 355 646,75 Föregående räk.per. överskott (underskott) 1 355 646,75 1 205 486,46 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 165 959,23 150 160,29 Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver 3 346 399,48 2 338 738,13 Avskrivningsdifferens 1 169 737,53 285 738,13 Frivilliga reserver 2 176 661,95 2 053 000,00 Främmande kapital 7 656 991,44 6 531 017,79 Kortfristigt Leverantörsskulder 2 455 931,06 1 533 499,83 Räntefria skulder till kommunen 3 908,40 3 151,15 Övriga skulder 842 825,37 849 349,23 Resultatregleringar 4 354 326,61 4 145 017,58 7 656 991,44 6 531 017,79 PASSIVA TOTALT 12 524 996,90 10 225 402,67 Balansräkningens nyckeltal Soliditet, % 38,9 36,1 Relativ skuldsättning, % 20,8 18,1 Ackumulerat överskott (underskott), 1000 1 521,6 1 355,6 221
5.1.4 Noter till bokslutet för Mellersta Nylands räddningsverk Noter som gäller uppgörandet av bokslutet Värderingsprinciper och -metoder samt periodiseringsprinciper och -metoder I balansräkningen har bestående aktiva upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar enligt plan och erhållna finansieringsandelar för investeringsutgifter. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt en godkänd avskrivningsplan. Kalkyleringsprinciperna för avskrivningarna enligt plan i enlighet med avskrivningsplanen tas upp under noter till resultaträkningen i punkten grunderna för avskrivningar enligt plan. Sådana smärre anskaffningar, vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har inte upptagits i bestående aktiva, utan anskaffningarna har upptagits som kostnader för räkenskapsperioden. Fordringar har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till ett lägre sannolikt överlåtelsepris. Noter till resultaträkningen Verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde 1 000 2015 2014 Medlemskommunernas verksamhetsandelar Räddningsväsendet 26 457 25 687 Akutvården 7 810 7 660 Försäljnings- och avgiftsintäkter Räddningstjänster 430 384 Akutvårdstjänster 1 308 1 350 Samarbetsersättningar 438 421 Säkerhetstjänster (syner och övervakning) 240 244 Övriga rörelseintäkter (inkl. statsandelar) 146 273 Verksamhetsintäkter totalt 36 829 36 019 Specifikation av statsandelar 1 000 2015 2014 Peke-systemet 64 49 Oljebekämpning 0 50 Statsandelar totalt 64 99 222
Grunderna för avskrivning enligt plan Grunderna för avskrivning enligt plan Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Avskrivningsmetod Avskrivningstid Avskrivningstid anskaffade anskaffade före 1.1.2013 efter 1.1.2013 ADB-program lineär 3 år 2 år Övriga transportmedel lineär 5 år 4 år Övriga tunga maskiner lineär 10 år 10 år Övriga lätta maskiner lineär 5 år 5 år Övriga anordningar och inventarier lineär 3 år 3 år ADB-utrustning lineär 3 år 3 år Pågående nyanskaffningar Ingen avskrivn. Anskaffningar i bestående aktiva, där anskaffningsutgiften underskrider 10 000 euro har i kommunen upptagits som en årskostnad. Överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas 1 000 Avskrivningar enligt plan i genomsnitt Anskaffningsutgift för investeringar som är föremål för avskrivning i genomsnitt Avvikelse, Avvikelse, % Åren 2014 2018 1 740 2 299-559 -24,3 Försäljningsvinster och -förluster bland bestående aktiva tillgångar 1 000 2015 2014 Övriga verksamhetsintäkter Försäljningsvinster för lös egendom 131 154 Försäljningsvinster totalt 131 154 Stöd till fullmäktigegrupper 1 000 2015 2014 Centern, Nyland 0,1 0,11 Samlingspartiet, Nyland 1,1 1,37 Sannfinländarna, Nyland 0,1 0,13 Finlands socialdemokratiska parti, Nyland 0,9 1,14 Vänsterförbundet, Nyland 0,2 0,12 Nylands Gröna rf 0,3 0,30 Sammanlagt 2,6 3,2 223
Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 1 000 2015 2014 Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 884-129 Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 884-129 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar 1 000 Immateriella rättigheter Sammanlagt Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 7 7 Räkenskapsperiodens avskrivning -7-7 Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 0 0 Materiella tillgångar 1 000 Transportmateriel Övriga maskiner och inventarier Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Sammanlagt Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 4 078 342 524 4 943 Ökningar under räkenskapsperioden 884 134 1 307 2 325 Finansieringsandelar under räkenskapspe -198 0 48-150 Minskningar under räkenskapsperioden -15 0 0-15 Överföringar mellan poster 636 0-636 0 Räkenskapsperiodens avskrivning -1 558-183 0-1 742 Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 3 826 292 1 243 5 361 Noter till balansräkningens passiva Specifikation av eget kapital 1 000 2015 2014 Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 1 356 1 205 Överskott från tidigare räkensk.per. 31.12 1 356 1 205 Räkenskapsperiodens översk./undersk. 166 150 Eget kapital totalt 1 522 1 356 224
Specifikation över avskrivningsdifferens 1 000 2015 2014 Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering 1 170 286 Avskrivningsdifferens totalt 1 170 286 Främmande kapital 1 000 2015 2014 Kortfristiga Kortfristiga Skulder till dottersamfund Erhållna förskott 0 0 Leverantörsskulder 5 5 Sammanlagt 5 5 Skulder till samkommuner där kommunen är medlem Leverantörsskulder 682 739 Sammanlagt 682 739 Främmande kapital totalt 687 744 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 1 000 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av löner och lönebikostnader 4 177 4 138 Övriga bokslutsperiodiseringar 177 7 Resultatregleringar totalt 4 354 4 145 Säkerheter och ansvarsförbindelser Leasingansvar 1 000 2015 2014 Förfaller under följande räkenskapsperiod 650 500 Förfaller senare 1 061 613 Sammanlagt 1 711 1 113 Övriga externa arrangemang utanför balansräkningen 1 000 2015 2014 Övriga avtal Avtalsbrandkårsavtalen för följande räkenskapsperiod 1 137 1 200 Avtalsansvar sammanlagt 1 137 1 200 225
Noter som gäller personalen Antal anställda 31.12 2015 2014 I tjänste- och arbetsavtalsförhållanden 418 417 Visstidsanställda 48 46 Sammanlagt 466 463 226
5.1.5 Bokslutets underskrifter 227
5.2 Bokslut för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 5.2.1 Verksamhetsberättelse Affärsverket Företagshälsan i Vanda är ett kommunalt affärsverk inom Vanda stads organisation med uppgift att sörja för de tjänster inom företagshälsovården som staden har ansvar för i enlighet med lagen om företagshälsovård, folkhälsolagen och den övriga lagstiftningen åt Vanda stad och företag i städerna Vanda, Esbo, Helsingfors och Grankulla samt för sjömanshälsovårdsservicen åt Helsingfors stad. Städerna Esbo, Helsingfors och Grankulla har avskilt företagshälsovården från det övriga folkhälsoarbete som det ankommer på kommunen att ordna, på det sätt som 5 i folkhälsolagen möjliggör. Affärsverket har fyra olika verksamhetsställen i huvudstadsregionen. Verkställande direktörens översikt År 2015 var ett bra år för Affärsverket Företagshälsan i Vanda med tanke på ekonomin och verksamheten. Inom affärsverket genomfördes bl.a. över 35 000 mottagningsbesök och antalet klienter ökade med ca 10 %. Elektroniska system för bättre kundtillfredsställelse och effektivitet togs i bruk, bl.a. företagshälsovårdarens virtualmottagning, bland de första i Finland, och man öppnade webbplatsen www.vantaantyoterveys.fi för företagshälsans klienter. Införandet av earkisto och olika fjärrmätningsinstrument har förberetts så att de kan tas i bruk under loppet av 2016. För affärsverket utvecklades ett eget varumärke, "AITO Företagshälsan i Vanda" vid sidan om Vandas eget varumärke. Affärsverket organiserade Arbete och Hälsa rf:s riksomfattande affärsverksdagar för företagshälsans kommunala organisationer. Över 30 kommunala aktörer inom företagshälsa deltog i dagarna. Bildandet av nätverk och påverkningskanaler har öppnats upp med tanke på potentiella ändringar i lagstiftningen och strukturerna gällande företagshälsan, som bl.a. kommunallagens inverkningar, social- och hälsovårdslösningen och företagshälsovårdens ersättningar. Förvaltningen och dess förändringar Affärsverket Företagshälsan i Vanda är ett kommunalt affärsverk som grundats genom ett separat beslut hösten 2008, vars förvaltning organiseras enligt affärsverkets instruktion samt enligt Vanda stads instruktioner och förvaltningsstadga. I stadens organisation hör Affärsverket Företagshälsan i Vanda till verksamhetsområdet för koncern- och invånarservice. Affärsverket har en direktion med sex ledamöter och lika många personliga ersättare. Ledamöter i direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda: Ordinarie ledamöter: Helen Josefsson, ordförande Sauli Heinonen, vice ordförande Eila Hyttinen Jussi Lempiäinen Kirsi Mäkilaine Hannu Kokko Ersättare: Mia Henriikka Salmivuo Kari Hokkanen Varpu Peltonen Pekka Polkko Sari Kuula Lasse Hyytiäinen Affärsverket Företagshälsan i Vanda leds av en ledningsgrupp. I affärsverkets ledningsgrupp ingår verkställande direktören, ansvariga företagsläkaren, tre servicechefer samt ekonomichefen. Som ordförande för ledningsgruppen fungerar affärsverkets verkställande direktör. 228
Förverkligandet av de fortsatta åtgärderna i balanserings- och skuldprogrammet för ekonomin under 2015 Den ekonomiska balansen och produktiviteten och effektiviteten i fråga om personalens arbetsinsatser fortsätter att vara högprioriterade områden. Målen nåddes väl, eftersom hela affärsverkets verksamhetsresultat enligt budgeten (täckning 3) överskreds med 531 449 euro och förbättrades med 154 454 euro jämfört med år 2014. Affärsverkets bindande ekonomiska mål är krav på kapitalavkastning. Affärsverket uppfyllde det krav som ställts på det och intäktsförde till staden en ersättning för grundkapitalet på 2 664 euro (2 625 år 2014) och 10 658 euro i ränta för stadens lån (10 500 år 2014). Budgetens utfall Finansieringsposterna stämde överens med de uppställda ramarna, räntekostnader till kommunen 10 658 euro (ränta 7 %) och ersättning för grundkapitalet 2 664 euro (ränta 7 %). Fordringarna från kommunen uppgick i slutet av 2015 till 1,9 milj. euro (1,9 milj. euro år 2014). För arbete utom den egna kommunen erläggs inkomstskatt på 0,014 milj. euro på grund av att resultatet för räkenskapsperioden 2015 är på plus. De tillgängliga medlen på bankkontot uppgick till 0,45 miljoner euro (0,09 milj. euro år 2014). Omsättningen var 7,1 milj. euro (6,6 milj. euro 2014) och övriga understöd och bidrag uppgick till 0,05 miljoner euro (0,06 miljoner euro 2014). Försäljningen överskred det budgeterade med 15 %. Verksamhetskostnaderna uppgick till 6,6 milj. euro, av vilket 0,08 milj. euro utgjordes av köp av material och 2,64 milj. euro av köp av tjänster, 3,4 milj. euro av personalkostnader och 0,5 milj. euro av affärsverksamhetens övriga kostnader. I Vanda, Esbo, Helsingfors och Grankulla låg affärsverkets resultat på plus. I enlighet med förlustutjämningsarrangemanget i avtalet om fusionering av företagshälsovården debiteras Helsingfors stad på sammanlagt 40 284 euro för förlustutjämning under räkenskapsperioden 2015. Summan som debiteras bildas av förlusten från verksamhetstället för sjömanshälsovård under räkenskapsperioden 2015. Investeringsreserven upplöstes med 42 696,61 euro under räkenskapsperioden 1.1 31.12.2015 efter slutförandet av investeringarna i gränssnittet för försäljningsreskontra Softmedic-SAP och e-resept. Under räkenskapsperioden har det inte konstaterats några förluster eller värdeminskningar vid anskaffning av egendom, vid överlåtelse eller i bruksvärdena. Affärsverket Företagshälsan i Vanda har inga överlåtelser av egendom. Personalen Affärsverket hade 69 anställda i slutet av 2015 (antalet var 68 år 2014). Personalkostnaderna uppgick till 3,4 miljoner euro (3,3 milj. euro år 2014). Kostnaderna för inhyrda läkare uppgick till 1,31 miljoner euro. (1,13 milj. euro 2014) Personalutgifterna underskred budgeten med 1,5 %. Användningen av hyrd arbetskraft räknas som köp av tjänster och serviceutgifterna överskreds med 22,7 %. Bedömning av de största riskerna och osäkerhetsfaktorerna Riskhanteringen bildar en solid del av den strategiska och operativa ledningen vid Affärsverket Företagshälsan i Vanda. Affärsverket genomför fortlöpande riskanalysarbete i sin egen verksamhetsmiljö och verksamhet bl.a. genom att analysera verksamhetsmiljön och rapportera om olika fuktioner (bl.a. ekonomi, kundre- 229
lationer, respons). Ledningen och riskhanteringen inom företagshälsans verksamheter förverkligas med hjälp av de anvisningar om förfaringssätt som tagits upp i kvalitetssystemet. Våren 2015 började man utföra interna revisioner. På Affärsverket Företagshälsan i Vanda ansvarar direktören för företagshälsan för riskanalysarbetet. Den ekonomiska utvecklingen och utfallet av målen rapporteras skriftligt och i samband med regelbundna sammanträden till direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda, ledningsgruppen, biträdande stadsdirektören samt delegationen för företagshälsovård i huvudstadsregionen. Vanda stad får kundrapporter varje månad om ekonomin. Affärsverket Företagshälsan i Vanda gör jämförelser av ekonomin och resultaten hos sina verksamhetsenheter som är verksamma i fyra olika städer. Verkställande direktören övervakar användningen av tillgångarna hos Affärsverket Företagshälsan i Vanda. De största operativa och produktionsmässiga riskerna är förknippade med patientdatasystemens funktion under ändrade förhållanden samt förändringar i fråga om personal. Man har skaffat beredskap inför dessa risker genom gott samarbete med serviceproducenterna, genom att eliminera avvikelser i verksamheten som orsakats av tidigare förändringar i förhållandena samt genom god personalledning. Hur den interna kontrollen inom affärsverket Företagshälsan i Vanda ordnas I verksamheten iakttogs principerna för gott ledarskap och god förvaltningssed (Principer för gott ledarskap och god förvaltningssed, Vanda stadsstyrelse 19.7.2007). Vanda stads interna revision ansvarar för den interna revisionen vid Affärsverket Företagshälsan i Vanda. Genom gott chefsarbete förverkligas de operativa anvisningarna. Gemensamma sammanträden och möten med cheferna som hålls regelbundet bidrar till att garantera en gemensam arbetspraxis. I upphandlingsavtalen används stadens allmänna avtalsvillkor. Inga konkurrensutsättningar har ordnats under 2015. Likaså användes juristtjänsterna inom stadens koncernförvaltning vid uppgörandet och tolkningen av specialavtal. Uppfyllandet och efterföljandet av verksamhetsanvisningarna styrs med anvisningar om förfaringssätt som nedtecknats i kvalitetsprogrammet samt genom gott ledarskap och chefsarbete. Man säkerställer att överenskommen gemensam praxis efterföljs genom regelbundna individuella utvecklingssamtal mellan cheferna och personalen och gemensamma verksamhetsenhets- och affärsverksmöten. Man följer aktivt förändringarna i lagstiftningen samt det kommunala beslutsfattandet i Vanda. Uppskattning av den framtida utvecklingen Den ändrade kommunallagen som trädde i kraft 1.9.2013 ålägger kommunerna att genom konkurrensutsättning bolagisera sin marknadsverksamhet före 1.1.2015. Enligt 150 i kommunallagen (410/2015) sträcker sig övergångsperioden för bolagiseringsskyldigheten i fråga om tillhandahållandet av företagshälsovårdens sjukvårdstjänster fram till slutet av år 2016. Således ska Affärsverket Företagshälsan i Vanda bolagiseras före 1.1.2017 om det i fortsättningen vill tillhandahålla företag sjukvårdstjänster i Vanda eller förebyggande tjänster eller sjukvårdstjänster i Esbo, Helsingfors och Grankulla eller ta del i anbudsförfarande. Andra alternativ kan anses vara bl.a. utläggning av tjänster. Ännu vet man inte vilka effekter den social- och hälsovårdslösning som är under beredning har på företagshälsovården. Den förhärskande tanken verkar vara att sjukvården överförs från företagshälsovården till primärhälsovården, åtminstone till viss del. Finansieringen av företagshälsovården kommer att ses över under de närmaste åren och ersättningsstrukturen kommer antagligen att ändras och det kommer förmodligen leda till ett minskat antal köp av företagshälsovård. Den allmänna ekonomiska nedgången har märkts tydligast som en åtstramad marknad för företagshälsovården efter år 2010. 230
Bland annat med anledning av ovannämnda orsaker är det sannolikt att servicekonceptet, produktifieringen och förtjänstlogiken hos företagshälsans serviceproducenter omstruktureras under de närmaste åren. Förslag till behandling av räkenskapsperiodens resultat Affärsverket Företagshälsan i Vanda uppvisade ett överskott för räkenskapsperioden på 541 034 euro före bokslutsdispositioner/reserver. Under räkenskapsperioden bokförs de 33 660,38 euro gällande den egendom som anskaffats via investeringsreserveringarna som en minskning av avskrivningsdifferensen. Förslaget till direktionen för affärsverket Företagshälsan i Vanda som ges av direktören för Företagshälsan om hur resultatet för räkenskapsperioden 2015 ska behandlas lyder enligt följande: Direktionen för Affärsverket Företagshälsan i Vanda föreslår att räkenskapsperiodens överskott på 560 933,99 euro överförs till överskottet från tidigare räkenskapsperioder under eget kapital i balansräkningen och att 141 000,00 euro av det överskott som uppkommit i balansräkningen under tidigare räkenskapsperioder överförs till Vanda stads egna kapital i balansräkningen, i bokföringen för räkenskapsperioden 2016. 5.2.2 Av direktionen godkänd jämförelse av budgetutfallet Resultaträkningen i Budget Utfall Avvikelse sammandrag 1 000 Omsättning 6 203 7 129 926 Övriga rörelseintäkter 30 53 23 Personalutgifter -3 489-3 397 92 Material och tjänster -2 280-2 724-444 Övriga kostnader -452-475 -23 Avskrivningar -34-34 0 Rörelseöverskott (underskott) -22 552 574 Övriga finansiella intäkter och kostnader -12-11 1 Ändringar i avskrivningsdifferens och reserver 34 34 0 Inkomstskatt 0-14 -14 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 0 561 561 Finansieringsanalysen i Budget Utfall Avvikelse sammandrag 1 000 Den ordinarie verksamhetens kassaflöde 0 561 561 Finansieringsverksamhetens kassaflöde 0-208 -208 Investeringarnas kassaflöde -50 0 50 Kassaflöde från övriga förändringar i likviditeten 0 0 0 Förändring i likvida medel -50 353 403 231
5.2.3 Bokslutskalkyler och nyckeltal Resultaträkning för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Omsättning 7 128 523,73 6 599 568,68 Övriga rörelseintäkter 52 596,60 60 246,44 Material och tjänster Material, förnödenheter och varor - 84 987,81-72 901,00 Köp av tjänster - 2 638 937,40-2 343 089,59-2 723 925,21-2 415 990,59 Personalkostnader Löner och arvoden - 2 641 153,08-2 602 102,08 Lönebikostnader Pensionskostnader - 605 886,36-587 150,92 Övriga lönebikostnader - 150 069,36-135 780,34-3 397 108,80-3 325 033,34 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan - 33 660,38-25 431,92 Övriga rörelsekostnader - 474 514,42-447 184,74 Rörelseöverskott (-underskott) 551 911,52 446 174,53 Finansiella intäkter och kostnader Övriga finansiella intäkter 2 831,25 68,95 Räntekostnader som betalats till kommunen - 10 658,00-10 500,01 Ersättning för grundkapitalet - 2 664,00-2 624,99 Övriga finansiella kostnader - 387,19-17,04-10 877,94-13 073,09 Överskott (underskott) före reserver 541 033,58 433 101,44 Ökning (-) eller minskning (+) i avskrivningsdifferensen - 9 036,22-6 118,74 Ökning(-) eller minskning (+) av frivilliga reserver 42 696,61 31 550,65 Inkomstskatt - 13 759,98-21 291,48 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 560 933,99 437 241,87 Resultaträkningens nyckeltal Avkastning på investerat kapital, % 29,5 35,3 Avkastning på av kommunen investerat kapital, % 29,5 35,3 Vinst, % 7,6 6,6 232
Finansieringsanalys för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 1.1 31.12.2015 1.1 31.12.2014 Verksamhetens kassaflöde Rörelseöverskott (-underskott) 551 911,52 446 174,53 Avskrivningar och nedskrivningar 33 660,38 25 431,92 Finansiella intäkter och kostnader - 10 877,94-13 073,09 Inkomstskatt - 13 759,98-21 291,48 560 933,98 437 241,88 Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter 0,00-33 977,51 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 560 933,98 403 264,37 Finansieringens kassaflöde Förändringar i eget kapital 0,00-110 000,00 Övriga förändringar i likviditeten Förändring av fordringar på kommunen 46 061,36-395 419,90 Förändring av fordringar på övriga - 22 005,23-125 677,87 Förändring av räntefria skulder till kommunen 8 785,12 1 031,47 Förändring i räntefria skulder - 240 455,46-70 167,88 Finansieringens kassaflöde - 207 614,21-700 234,18 Förändring i likvida medel 353 319,77-296 969,81 Förändring i likvida medel Likvida medel 31.12 446 611,05 93 291,28 Likvida medel 1.1 93 291,28 390 261,09 353 319,77-296 969,81 Finansieringsanalysens nyckeltal Utfallet av verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, 5 år, 612 633-226 483 Internt tillförda medel för investeringar, % 0,0 1 286,9 Låneskötselbidrag 63,1 15,3 Likviditet, kassadagar 24,6 5,4 Quick ratio 2,7 1,9 Current ratio 2,7 1,9 233
Balansräkning för Affärsverket Företagshälsan i Vanda 31.12.2015 31.12.2014 AKTIVA Bestående aktiva 40 560,62 74 221,00 Immateriella tillgångar Immateriella rättigheter 26 538,11 6 985,00 Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar 0,00 42 696,61 26 538,11 49 681,61 Materiella tillgångar Maskiner och inventarier 14 022,51 24 539,39 14 022,51 24 539,39 Rörliga aktiva 2 799 830,40 2 470 566,76 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 427 894,90 408 717,43 Fordringar från kommunen 1 922 496,69 1 935 263,82 Övriga fordringar 2 827,76 33 294,23 2 353 219,35 2 377 275,48 Kassa och bank 446 611,05 93 291,28 AKTIVA TOTALT 2 840 391,02 2 544 787,76 PASSIVA Eget kapital 1 440 682,63 879 748,64 Grundkapital 37 500,00 37 500,00 Föregående räk.per. överskott (underskott) 842 248,64 405 006,77 Räkenskapsperiodens överskott (underskott) 560 933,99 437 241,87 Avskrivningsdifferens och frivilliga reserver 201 051,36 234 711,75 Avskrivningsdifferens 40 560,62 31 524,40 Reserver 160 490,74 203 187,35 Främmande kapital 1 198 657,03 1 430 327,37 Långfristigt Lån från kommunen 150 000,00 150 000,00 Kortfristigt Erhållna förskott 0,00 1 191,66 Leverantörsskulder 224 224,16 516 933,40 Räntefria skulder till kommunen 10 000,59 1 215,47 Övriga skulder 120 997,74 112 879,75 Resultatregleringar 693 434,54 648 107,09 1 048 657,03 1 280 327,37 PASSIVA TOTALT 2 840 391,02 2 544 787,76 Balansräkningens nyckeltal Soliditet, % 57,8 43,8 Relativ skuldsättning, % 16,7 21,5 Ackumulerat överskott (underskott), 1000 1 403,2 842,2 Lånestock 31.12, 1000 150,0 150,0 234
5.2.4 Bokslutsnoter för Affärsverket Företagshälsan i Vanda Noter som gäller uppgörandet av bokslutet Värderingsprinciper och -metoder samt periodiseringsprinciper och -metoder I balansräkningen har anläggningstillgångar upptagits under anskaffningsutgifterna minskade med avskrivningar enligt plan. Avskrivningarna enligt plan har uträknats enligt avskrivningsplanen. Kalkyleringsprinciperna för de planenliga avskrivningarna enligt plan har presenterats under noter till resultaträkningen i punkten för grunder för avskrivningar enligt plan. Mindre investeringar i anläggningstillgångar, vars anskaffningsutgift är under 10 000 euro har upptagits som räkenskapsperiodens kostnad. Fordringar har upptagits i balansräkningen till nominellt värde eller till ett lägre sannolikt värde. Noter till resultaträkningen Verksamhetsintäkter enligt uppgiftsområde 1 000 2015 2014 Affärsverkets intäkter enligt uppgiftsområde Försäljningsintäkter från kommunen 2 762 2 364 Försäljningsintäkter från övriga 4 366 4 221 Övriga stöd och bidrag 53 75 Verksamhetsintäkter totalt 7 181 6 660 Grunderna för avskrivning enligt plan Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Avskrivningsmetod Avskrivningstid Avskrivningstid anskaffade anskaffade efter före 1.1.2013 1.1.2013 ADB-program lineär 3 5 år 2 år Övriga anordningar och inventarier lineär 3 år 3 år Pågående nyanskaffningar Ingen avskrivn. Anskaffningar i bestående aktiva, där anskaffningsutgiften underskrider 10 000 euro har i kommunen upptagits som en årskostnad. Överensstämmelsen mellan planmässiga avskrivningar och investeringar som ska avskrivas 1 000 Genomsnittliga avskrivningar enligt plan Genomsnittlig anskaffningsutgift för investeringar som avskrivs Avvikelse, Avvikelse, % Åren 2014 2018 39 190 38 796 395 1,02 235
Stöd till fullmäktigegrupper 2015 2014 Samlingspartiet, Vanda 0,9 1,1 Sannfinländarna 0,1 0,2 Finlands socialdemokratiska parti, Vanda 0,9 1,1 De gröna i Vanda 0,2 0,2 Sammanlagt 2,1 2,6 Specifikation av ändringar i avskrivningsdifferensen 1 000 2015 2014 Ändring i avskrivningsdifferens i ansl. till investeringsreserv 9 6 Ändringar i avskrivningsdifferensen, totalt 9 6 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningens aktiva Bestående aktiva Immateriella tillgångar 1 000 Immateriella rättigheter Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Sammanlagt Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 7 43 50 Överföringar mellan poster 43-43 0 Räkenskapsperiodens avskrivning -23 0-23 Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 27 0 27 Materiella tillgångar 1 000 Övrigt materiel Förskottsbetalningar och pågående nyanskaffningar Sammanlagt Oavskrivna anskaffningsutgifter 1.1 25 0 25 Räkenskapsperiodens avskrivning -11 0-11 Oavskrivna anskaffningsutgifter 31.12 14 0 14 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 1 000 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Övriga resultatregleringar 3 0 Resultatregleringar sammanlagt 3 0 Noter till balansräkningens passiva 236
Specifikation av eget kapital 1 000 2015 2014 Grundkapital 1.1 38 38 Grundkapital 31.12 38 38 Överskott från tidigare räkensk.per. 1.1 842 515 Överföring av överskott 0-110 Överskott från tidigare räkensk.per. 31.12 842 405 Räkenskapsperiodens översk./undersk. 561 437 Eget kapital totalt 1 441 880 Specifikation av avskrivningsdifferens 1 000 2015 2014 Avskrivningsdifferens i anslutning till investeringsreservering 41 32 Avskrivningsdifferens totalt 41 32 Väsentliga poster som ingår i resultatregleringarna 1 000 2015 2014 Kortfristiga resultatregleringar Periodisering av löner och lönebikostnader 680 627 Övriga bokslutsperiodiseringar 14 21 Resultatregleringar totalt 693 648 Noter som gäller personalen Antalet anställda 31.12 2015 2014 I tjänste- och arbetsavtalsförhållanden 69 68 Sammanlagt 69 68 237
5.2.5 Bokslutets underskrifter 238