Kävlinge kommun 2010 PLAN 2011 2012 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning Organisation 5 Så fördelades skattepengarna under 2010 8 Mål och planeringsförutsättningar Kävlinge - med segel mot framtiden 10 Kommunövergripande mål 11 God ekonomisk hushållning 17 Ekonomiska förutsättningar 2010 2012 18 Förvaltningsberättlese Omvärldsanalys 23 Finansiell analys 27 Verksamhetsberättelser Fritid och kultur 32 Förskoleverksamhet 34 Grundskoleverksamhet 36 Handikappomsorg 38 Hemvård 40 Individ- och familjeomsorg 42 Infrastruktur och teknisk service 44 Ledning och samhällsutveckling 46 Miljö och hälsa 48 Samhällsbyggnad 49 Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna 50 Räkenskapsmaterial Resultatbudget 53 Balansbudget 54 Kassaflödesbudget 55 Driftbudget 56 Investeringsbudget 57 Exploateringsbudget 60 Direktiv och uppdrag 61 Diagram 64 3
4 Inledning
Organisation Kommunfullmäktige Kommunala bolag KKB Fastigheter AB Samverkan Finsam Kommunassurans Syd Försäkrings AB Landskrona-Kävlinge- Svalövs Gymnasieförbund Räddningstjänsten Syd Sydvatten AB SYSAV kommunstyrelsen styrelseordförande Pia Almström kommundirektör Bo Ekensteen Verksamhetsområden Ekonomi/IT Kansli Kommunledning Näringsliv/Turism Personal Planering Revisionen Valnämnd Överförmyndarnämnd Teknisk nämnd miljönämnd kulturnämnd socialnämnd Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Nämndsordförande Kjell-Arne Ohlsson Lars Lundström Charlotte Lindblad Leif Skytte Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Nämndsansvarig chef Göran Sandberg Göran Sandberg Pål Sander Anette Fäldt Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Verksamhetsområden Avfall Bygglov Arbetsmarknadsprogram Handikappomsorg Drift och underhåll Exploatering Fastighet Kollektivtrafik Miljö- och hälsoskydd Mätverksamhet Planfunktion Fritid Förskola Gymnasieskola Kultur Hemvård Individ- och familjeomsorg Kostenhet Markförvaltning Skola Räddningstjänst Vuxenutbildning Vatten och avlopp Väghållning, park och grönområden inledning 5
Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige (kf)är Kävlinge kommuns högsta beslutande organ. Under sig har kommunfullmäktige en kommunstyrelse (ks) och nämnder som ska bereda och verkställa fullmäktiges beslut. Kommunfullmäktige beslutar i ärenden som är av principiell beskaffenhet eller på annat sätt är av större vikt. Besluten gäller vanligtvis frågor som rör kommunens organisation, övergripande planer, de ekonomiska ramarna, val till nämnderna samt vad dessa nämnder ska arbeta med. Exempel på ärenden i kommunfullmäktige är budget och utdebitering, bokslut och ansvarsfrihet, reglementen för nämnder, övergripande taxor, översikts- och detaljplaner samt verksamhetsplaner. Kommunfullmäktige består av 45 ledamöter och 28 ersättare. mandatfördelning parti 1992 1994 1995 1998 1999 2002 2003 2006 2007 2010 Socialdemokraterna 20 23 18 20 17 Moderaterna 14 10 12 9 12 Sverigedemokraterna 4 6 Folkpartiet 5 2 2 5 4 Centerpartiet 5 3 2 2 3 Kristdemokraterna 1 1 2 1 Miljöpartiet 2 2 2 1 1 Vänsterpartiet 2 2 1 1 Sveriges Pensionärers Intresseparti 1 1 M-demokraterna 1 Kommunens väl 8 5 inledning 6
Koncernen KKB Fastigheter AB Kävlinge kommun har ett dotterbolag, KKB Fastigheter AB, KKB. Kommunens ägarandel i KKB uppgår till 100 procent. KKB är ett så kallat allmännyttigt bostadsbolag och hyr främst ut lägenheter men även verksamhetslokaler. Samägda och samverkande bolag och organisationer Kävlinge kommun samäger bolag och samverkar i kommunalförbund med andra kommuner. I följande organisationer har Kävlinge kommun mindre andelar: Kommunassurans Syd AB, Sydvatten, Räddningstjänsten Syd, Gymnasieförbundet, SYSAV och Finsam. FINSAM Finsam Samordningsförbundet Finsam-Kävlinge-Lomma är ett kommunalt förbund som svarar för finansiell somordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkrningskassan, Arbetsförmedlingen, Region Skåne samt Lomma och Kävlinge kommun. Gymnasieförbundet De tre kommunerna Landskrona, Kävlinge och Svalöv driver sedan 1992 ett gemensamt gymnasieförbund. Gymnasieförbundet erbjuder 14 gymnasieprogram och gymnasiesärskola fördelade på sju självständiga skolor i de tre kommunerna. Ägarandelen uppgår till 9 procent. Kävlinge kommun har begärt utträde ur gymnasieförbundet. ommunassurans Syd Försäkrings AB Kommunassurans Syd AB Kommunförbundet Skåne beviljades 2005 koncession för ett skadeförsäkringsbolag, Kommunassurans Syd Försäkrings AB. Bolaget har 40 delägande kommuner i Skåne, Småland, Blekinge, Halland och delar av Västra Götaland och ska verka som försäkringsbolag för dessa. Ägarandelen uppgår till 2,23 procent. Räddningstjänsten Syd Räddningstjänsten Syd är ett kommunalförbund mellan kommunerna Burlöv, Eslöv, Kävlinge, Lund och Malmö. Verksamhetsområdet ska vara inriktat på att ge människors liv, hälsa och egendom samt miljön ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Ägarandelen uppgår till 8,9 procent. Sydvatten Sydvatten är ett kommunägt företag som producerar vatten och ägs av 13 delägarkommuner. Ägarandelen uppgår till 3,53 procent. Sysav Sysav, Sydskånes avfalls aktiebolag, är ett kommunägt bolag med uppgift att svara för den regionala avfallshanteringen åt de 14 kommunerna i södra Skåne. Företaget ansvarar för att projektera, bygga och driva de regionala behandlings- och avfallsanläggningar som behövs för att kunna omhänderta, återvinna och behandla avfall. Detta regleras i det konsortialavtal som gäller till och med 2025. Ägarandelen uppgår till 3,8 procent. inledning 7
Så fördelades skattepengarna under 26,40 kronor till grundskoleverksamhet 14,83 kronor till hemvård 14,32 kronor till förskoleverksamhet 11,88 kronor till gymnasie- och vuxenutbildning 7,74 kronor till handikappomsorg 5,62 kronor till kommunövergripande verksamhet 4,90 kronor till individ- och familjeomsorg 3,53 kronor till fritids- och kulturverksamhet 3,08 kronor till teknisk verksamhet 6,01 kronor till årets resultat inledning 1,56 kronor till räddningstjänst 0,16 kronor till miljöverksamhet 8
mål och planeringsförutsättningar 9
Kävlinge med segel mot framtiden Kommunfullmäktige har antagit visionen Kävlinge med segel mot framtiden. Genom att måla upp en tvärpolitisk vision för framtiden vill Kävlinge fortsätta vara en välmående kommun med möjlighet att ligga steget före. Visionens övergripande syfte En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Visionen har vuxit fram genom förslag, tankar och idéer som kommit in via allmänna möten mellan politiker och medborgare, medborgarrådet och via hemsidan. Tre huvudtankar Enligt visionens tre övergripande delar ska Kävlinge: vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag ha en dialog med sina medborgare. mål och planeringsförutsättningar Dialogen med medborgarna har varit en viktig förutsättning för att utforma visionen. Den förmedlar en känsla av att vi alla, kommunen och kommuninvånarna, har ansvar för hur livet i Kävlinge kommun ska vara i framtiden. Visionen bygger på en stark gemenskap och kommuninvånarnas delaktighet i de beslut som fattas. 10
Kommunövergripande mål En bättre, attraktivare och mer medborgarengagerad kommun, som står rustad mentalt, ekonomiskt, socialt och strategiskt inför framtidens utmaningar. Med visionen som utgångspunkt har fyra kommunövergripande mål, som kommunfullmäktige fastställer arbetats fram utifrån perspektiven kävlingebon, utveckling, medarbetaren och ekonomi. De olika perspektiven är viktiga för processen, resultatet och uppföljningen. För att konkretisera de fyra kommunövergripande målen har ett antal framgångsfaktorer identifierats. Graden av måluppfyllelse för de olika framgångsfaktorerna stäms av regelbundet mot ett antal indikatorer som ska vara: Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsatta. Indikatorerna är i många fall av strävans karaktär och uttrycker förväntat resultat under tidsperioden 2010 2014. Till de kommunövergripande målen kopplas en nämndsplan som stöd för den löpande uppföljningen och för att säkerställa att målen förverkligas. Dessa två nivåer anger vad som ska utföras och när i tiden. I respektive förvaltningsdels verksamhetsplaner framgår hur måluppfyllelse ska uppnås och respektive nämndsansvarig chef skriver kontrakt med enhetscheferna kring deras uppdrag och måluppfyllelse. Målkedjan Övergripande mål Kävlingebon Visionen Kävlinge med segel mot framtiden Övergripande mål Utveckling Nämndsmål Nämndsplan Förvaltningsdelen Verksamhetsplan Övergripande mål Medarbetare Övergripande mål Ekonomi mål och planeringsförutsättningar 11
Kävlingebon Målet med perspektivet Kävlingebon är: Att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Vi har lyckats när: Kävlinge kommun når upp till följande betygsindex år 2014 i SCB:s medborgarundersökning. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Engagerade Kävlingebor Kävlinge kommun är en medborgarengagerad kommun där invånarna har en god dialog med kommunen och känner, att de har goda påverkansmöjligheter. God kvalitet Kävlinge kommun är en kommun, där medborgaren upplever ett gott bemötande och att förväntade och erbjudna tjänster kännetecknas av kvalitet, kompetens och service. Attraktiv boende- och livsmiljö Kävlinge kommun erbjuder ett varierat utbud av bostäder för alla, med vackra, trygga och välkomnande miljöer. Kävlinge kommun ger möjligheter till berikande kulturupplevelser och meningsfulla fritidsaktiviteter som bidrar till god livskvalitet och folkhälsa. Nöjd inflytandeindex uppgår till 45. 41 Betyget för påverkan uppgår till 43. 38 Nöjd medborgarindex uppgår till 60. 56 Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. Nöjd regionindex uppgår till 72. 68 Betyget för bostäder uppgår till 60. 54 Betyget för fritid uppgår till 68. 64 62 mål och planeringsförutsättningar Lättillgängliga kommunikationer Kävlinge kommun vidareutvecklar infrastruktur och kommunikationer, vilket främjar möjligheter till handel, pendling och boende. Betyget för kommunikationer uppgår till 55. 50 12
Utveckling Målet med perspektivet utveckling är: Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Nytänkande och framåtanda Kävlinge kommun inspirerar till och verkar för ett varierat verksamhetsinnehåll. Antalet enheter inom förskola och skola med en uttalad profilering ökar. 3 enheter 1 enhet God samverkan Kävlinge kommun främjar gränsöverskridande samverkan inom alla områden i syfte att utveckla och effektivisera. Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. 28 Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät Mått först Livslångt lärande Kävlinge kommun erbjuder utbildning med god kvalitet som utmanar till nyfikenhet och lust att lära allt efter ålder och mognad. Utbildningen ger förutsättningar för fortsatta studier samt tillträde till arbetslivet. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Andel elever i procent (exkluderat elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Åk 3: mått först Åk 5: Ma 88 %, Sv 89 %, En 90 % Åk 9: Ma 83 %, Sv 94 %, En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 95 % Åk 7 9: 97 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 9 % Åk 4 6: 6 % Åk 7 9: 9 % 85 % mål och planeringsförutsättningar 13
Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Befolkning, tillväxt och bra företagsklimat Kävlinge kommun skapar, tillsammans med andra aktörer, förutsättningar för en jämn befolkningstillväxt. Kävlinge kommun verkar, tillsammans med näringslivet, för ett gott företagsklimat som leder till tillväxt och ökad sysselsättning. Kävlinge kommun utvecklar, tillsammans med andra aktörer, besöks- och turistnäringen. Produktivitet och effektivitet Kävlinge kommun bedriver verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det finns ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Hållbar miljö Kävlinge kommun bidrar till en ekonomiskt hållbar samhällsutveckling med minskad miljöpåverkan. Social trygghet Kävlinge kommun skapar förutsättningar för social delaktighet, goda livsvillkor och goda utvecklingsmöjligheter genom hela livet. Den enskilde ges möjlighet att utifrån sina resurser ta ansvar för sig själv och andra. En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivs ranking. Årlig tillväxt av turistkronan i TEMmätningen. Kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar inom hemvården ligger mellan 1,3 1,4. Alla elever har, vid utgången av skolår tre, funktionell läsfärdighet och läsförståelse. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. Andelen allvarliga anmärkningar efter livsmedelstillsyn minskar. Minskad användning av processkemikalier vid avloppsreningsverket. Energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna minskar med 3 procent från 2008 års nivå. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboenden och hemtjänst ligger över medelvärdet för Skåne. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som år 2007 eller lägre, det vill säga högst 214 kronor per invånare. 1,7 % 28 plats 260 mkr, år 2008 Mått först Mått först 90,7 % 23 % 203 ton 325 Kwh/m² Plats 3 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne: 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne: 74 214 kr/inv (2007) mål och planeringsförutsättningar Antalet ej verkställda beslut inom Handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är 0. 0 14
Medarbetaren Målet med perspektivet medarbetare är: Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Förståelse för uppdraget Kävlinge kommuns medarbetare har insikt och kunskap om att vårt gemensamma uppdrag är att ge en god service till kommuninvånarna. Detta innebär att vi alla ska förstå att vi är Kävlinge kommuns ansikte utåt samt vara medvetna om uppdragsfördelningen och uppdragets innehåll för förtroendevalda och för olika medarbetare i organisationen. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att systemet för delegation, information, introduktion och utvecklingssamtal fungerar. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) avseende arbetsmiljöförhållanden. Öppet förhållningssätt Kävlinge kommun har en arbetsmiljö som präglas av öppenhet för olikheter och nya idéer samt en miljö där olika uppfattningar respekteras och diskriminering motverkas. Aktivt ledarskap Kävlinge kommun har ett tydligt ledarskap som samordnar, tillvaratar och främjar utveckling av medarbetarens resurser, där vårt mål är goda resultat för kommuninvånarna och arbetsglädje för de anställda. Tillvarata och utveckla kompetens Kävlinge kommun har en tydlig strategi för kompetensförsörjning, där kompetensutveckling ses som en självklar investering. Tydlig lönepolitik Kävlinge kommun har en lönepolitik som leder till goda arbetsinsatser, engagemang, utveckling och arbetstillfredsställelse så att Kävlinge kommuns samlade resurser utnyttjas på ett effektivt sätt. Lönepolitiken ska vara sådan att vi kan hävda oss på arbetsmarknaden, det vill säga behålla och rekrytera kompetenta medarbetare. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Nyckeltal frisknärvaro uppgår till 40 procent ingen sjukfrånvaro, 65 procent ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har ett aktivt ledarskap. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har en ändamålsenlig kompetensnivå. Medarbetarenkäten visar på ett gott resultat (index) på att vi har en tydlig lönepolitik. 6 % 35 % ingen sjukfrånvaro, 60 % ingen sjukfrånvaro eller 1 5 sjukdagar mål och planeringsförutsättningar 15
Ekonomi Målet med perspektivet ekonomi är: Kävlinge kommun ska, med en god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Framgångsfaktorer Indikatorer nivå 2008 Helhetssyn och långsiktighet Kävlinge kommun tar ansvar för dagens konsumtion och skjuter inte över detta på kommande generationer. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna uppgår till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. 96,6 % Kävlinge kommuns finansiella mål utgör den yttre ramen inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Ingen extern låneskuld. mål och planeringsförutsättningar Styrning och kontroll Kävlinge kommun har en tydlig ekonomi- och verksamhetsstyrning. Beslutsfattare inom alla nivåer har tillgång till snabb, tydlig och korrekt ekonomisk information. Kävlinge kommun säkerställer en effektiv förvaltning och undviker allvarliga brister genom att kontinuerligt arbeta med intern kontroll. Vårda våra tillgångar Kävlinge kommun värdesäkrar på ett betryggande sätt sina tillgångar såsom lokaler, gator och vägar genom ett väl planerat underhåll. Kävlinge kommun placerar sina finansiella tillgångar i form av likviditet och värdeportfölj för att ge en god avkastning med betryggande säkerhet. Investeringarna är självfinansierade med egna medel under en rullande fyraårsperiod. 109 % Skattesatsen är högst 18,51. 18,51 Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Fastighetsunderhållet är under en rullande fyraårsperiod i genomsnitt mellan 150 175 kronor per kvadratmeter. Beläggningsunderhåll på gatorna understiger inte 2 700 tkr per år, vilket motsvarar 2,78 kronor per kvadratmeter för att bibehålla gatornas skick och värde. Ok Ok 181 kr/m² 2,43 kr/m² 16
God ekonomisk hushållning God ekonomisk hushållning beaktar både det finansiella- och verksamhetsmässiga perspektivet och ställer högre krav på resultat än vad balanskravet anger. De finansiella målen utgör den yttre ramen för inom vilken verksamheterna ska bedrivas. Hushållningen utifrån verksamhetsperspektivet innebär att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestation, resultat och effekter. Målen har även en tidsdimension där både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv beaktas där dagens skattebetalare betalar för sin konsumtion och inte övervältra detta ansvar på kommande generationer. Finansiella mål De finansiella målen är en del av målen under perspektiv Ekonomi (se tabell på föregående sida). Värderingssystem målet är uppnått Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mäts under en rullande fyraårsperiod. Målet innebär att positiva resultat ska uppnås för att användas till att finansiera investeringar, framtida satsningar och möta konjunktursvängningar. Investeringarna självfinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Detta sätter tillsammans med målet, att ingen extern upplåning ska ske, ett tak för investeringsvolymerna. En skattesats på högst 18,51 kronor. Ovanstående mål följs upp i den finansiella analysen. indikatorn är oförändrad eller förbättrad jämfört med föregående år. en försämring har skett jämfört med föregående år eller att ett mål inte uppnåtts vid satt tidpunkt. Verksamhetsmål De verksamhetsmässiga målen framgår av de kommunövergripande målen och beskrivs under respektive perspektiv. Värdering Målen är en del av styrsystemet och det kommer att krävas kontinuitet och långsiktighet i arbetet för att lyckas. Flera av målen är av strävanskaraktär och det innebär att det även är en framgång att närma sig målet trots att det inte är uppfyllt. Signalsystemet som vi arbetar med syns i tabellen nedan. Värderingen kommer att redovisas i årsredovisningen. mål och planeringsförutsättningar 17
Ekonomiska förutsättningar 2010 2012 De av kommunfullmäktige beslutade finansiella målen är en viktig utgångspunkt för budgetarbetet och anger de ekonomiska begränsningarna för verksamheten. Utifrån dessa beräknas det totala ekonomiska utrymmet för de kommande åren. mål och planeringsförutsättningar Svensk BNP utvecklades negativt under 2008 och den beräknas försämras ytterligare. Tillsammans med en kraftig internationell lågkonjunktur drabbar det ett exportberoende land som Sverige extra hårt. Det leder till en betydande försvagning på arbetsmarknaden med både minskande arbetskraftsutbud och minskande sysselsättning som följd och medför att arbetslösheten beräknas fördubblas till knappt 12 procent 2010. För kommunerna har detta inneburit att skatteunderlaget har reviderats ned ett flertal gånger sedan hösten 2008. För Kävlinges del har prognoserna för skatteintäkterna 2010 minskat med 86 mkr jämfört med den plan som antogs sommaren 2008. Ekonomiprocessen För att nämnderna ska få ett tidigt beslut om vilka ekonomiska förutsättningar som gäller för kommande år, tar kommunfullmäktige beslut om skattesats och budget i juni månad. Syftet med ett tidigt beslut är att ge nämnderna mer tid för internbudgetarbete och möjliggöra att eventuella verksamhetsanpassningar kan genomföras redan före årsskiftet. Processen ser i korthet ut som i tabellen på nästa sida. förutsättningar Nämnd är anslagsbindningsnivå och några detaljbedömningar har inte gjorts. Eventuella satsningar inom en nämnd får ske genom rationaliseringar eller omprioriteringar inom nämnden. Det finns inte utlagt några generella besparingar men en ständig omprövning och rationalisering av verksamheten förutsätts ske. Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Skatteintäkter och kommunal ekonomisk utjämning är de största intäktskällorna och det är flera faktorer som påverkar dess storlek. Antalet invånare den 1 november året innan budgetåret, skatteunderlagets storlek, utdebiteringsnivå, strukturfaktorer som åldersfördelning är några av faktorerna. Inför arbetet med 2010 års budget har skatteunderlagsprognoserna ett flertal gånger kraftigt reviderats ned. Detta beror framförallt på att antalet arbetade timmar minskar till följd av varsel och uppsägningar på arbetsmarknaden samt att löneökningstakten dämpas framöver. Skatteintäkterna är beräknade efter Sveriges kommuner och landstings prognos i cirkulär 09:25 inklusive egen prognos för befolkningsutveckling. I regeringens vårproposition fastslogs att de generella statsbidragen ligger kvar på samma nivå som för att höjas först 2011. I stället utgår ett tillfälligt konjunkturstöd 2010. För Kävlinges del innebär det ett engångstillskott 2010 på 15 mkr och för 2011 och 2012 en höjning med cirka 10,7 mkr. I kostnadsutjämningssystemet finns en parameter som kompenserar kommuner som har en kraftig befolkningsökning, det vill säga en genomsnittlig befolkningsökning de fyra senaste åren på 1,2 procent plus att innevarande års befolkningsökning också ska vara 1,2 procent. Kävlinge kommun har tidigare år erhållit kompensation för de eftersläppningseffekter av intäkter som finns i systemet. För 2010 beräknas befolkningen inte öka lika mycket som tidigare år varför denna kompensation inte blir aktuell under åren 2010 2012. 18
Ekonomiåret Januari Februari Mars April Maj Juni Juli September arbetet inleds där förvaltningen analyserar året som gått, arbetar fram befolkningsprognoser och diskuterar kring budgetförutsättningar. Förvaltningen tar fram lokalförsörjningsplaner och förvaltningsledningsgruppen har budgetöverläggningar kring ekonomiska ramar för drift och investeringar samt ser över de kommunövergripande målen. Kommunstyrelsens och nämndernas presidier genomför tillsammans med förvaltningsledningsgruppen dialogmöte kring året som gått, kommande års budgetförutsättningar och kommunövergripande mål. Efter ytterligare ett dialogmöte där kommunstyrelsens presidium, nämndernas presidium, nämndsansvariga chefer samt fackliga organisationer deltar presenterar kommundirektören sitt förslag till arbetsramar med motivering kring prioriteringar. De politiska partierna står obundna till arbetsramarna och kan i den fortsatta processen göra egna och andra prioriteringar. Nämndernas presidium återkommer till kommunstyrelsens presidium med övergripande synpunkter på arbetsramar och mål. Förvaltningen tar fram ekonomisk rapport per den sista mars. Förvaltningen MBL-förhandlar det kommunövergripande budgetförslaget Kommunfullmäktige beslutar om budget och skattesats de år det inte är valår. Förvaltningen tar fram delårsrapport per den sista juni. Nämnderna har MBL-förhandlat och beslutat om sina budgetar och nämndsplaner. LSS-utjämning Ett utjämningssystem avseende kommunernas kostnader för LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes 2004. Kävlinge har en standardkostnad som är lägre än genomsnittet för riket och får då betala en avgift för LSS-utjämningen. Den ökade under med 5 700 tkr. För 2010 beräknas avgiften till 27 600 tkr och det är en ökning med 300 tkr jämfört med utfallet. Beräkningen för de kommande åren pekar på att LSS-utjämningen successivt ökar för att 2012 uppgå till 28 000 tkr. Kommunal fastighetsavgift En kommunal fastighetsavgift infördes 2008 och vid införandet fick alla kommuner samma intäkt per invånare, 1 315 kr. Samtidigt minskades anslaget för kommunalekonomisk utjämning med motsvarande belopp. Kävlinge kommuns intäkt från avgiften var 2008 36 420 tkr och för beräknas kommunens intäkt öka med 5 169 tkr, Sveriges kommuner och landsting (SKL) cirkulär 09:24. Det beror dels på att inkomstbasbeloppets ökning är ovanligt stor, dels på att det sker en ny småhustaxering i kombination med kraftiga prisökningar. Från och med tillförs respektive kommun sin intäktsförändring. I budget 2010 och plan 2011 2012 beräknas den kommunala fastighetsavgiften ligga på samma nivå som. Oktober November December Nämndsansvarig chef skriver kontrakt med sina resultatenhetschefer, gäller de som har resursfördelning. Förvaltningen tar fram ekonomiskrapport per den sista september. Enhetscheferna ska ha MBL-förhandlat sina internbudgetar. Kommunfullmäktige beslutar om budget de år det är valår. I kommunfullmäktige meddelas den samlade budgeten. Övriga budgetförutsättningar Antalet invånare är en viktig parameter vid beräkning av det kommunala utjämningssystemet och för vissa statsbidrag. Årets befolkningsprognos pekar på en lägre befolkningstillväxt de kommande åren. en bygger på ett antagande om en befolkning den 1 november på 28 400, 2010 på 28 600 och för 2011 på 28 800 invånare. Nuvarande löneavtal mellan flertalet av parterna inom de kommunala avtalsområdena löper ut 31 mars 2010 och några nya avtal är inte tecknade. Anslaget för löneökningar har budgeterats centralt och motsvarar en löneökning under åren 2010 på 1,5 procent, 2011 på 2,5 procent och 2012 på 3,0 procent. Nämnderna har sedan att följa de framförhandlade löneavtalen och mål och planeringsförutsättningar 19
visar det sig att utfallet blir högre än budgetkompensationen får respektive nämnd hantera den överskjutande delen inom sin ram. Personalomkostnadspålägget sänktes och uppgår nu till 42,3 procent. Regeringen fastställer de lagstadgade arbetsgivaravgifterna i slutet av året vilket kan innebära att personalomkostnadspålägget kan förändras. Pensionskostnaderna för utbetalning av ansvarförbindelsen har beräknats enligt KPA:s prognos 16 december 2008 med tillägg på 2 000 tkr för egen bedömning av kostnaderna för pensionsavgångar innan 65 års ålder. Då tidigareläggs utbetalningen av intjänade pensionsförmåner och avgifter till den förmånsbestämda ålderspensionen. Någon prisökningskompensation mellan 2010 och 2012 har inte budgeterats. Internräntan utgår från Sveriges kommuner och landstings rekommendation och är för 2010 4,0 procent. Prishöjningar från de interna servicefunktionerna uppgår till 1,0 procent för hyreshöjningar och 0,5 procent för portionspriser inom kosten. Medlemsavgiften till Räddningstjänsten Syd beräknas höjas med 1,5 procent och finns avsatt i de centrala anslagen. Kävlinge kommuns befolkningsprognos har legat till grund för de ersättningar som utgår med anledning av befolkningsförändringar inom områ- dena för-, grund-, och gymnasieskola, äldre- och handikappomsorg. Från och med 2008 erhåller berörda nämnder halvårskompensation för innevarande budgetårs befolkningstillväxt och från och med omfattar det även handikappomsorgens verksamhet. Denna del budgeteras centralt. Ersättning för gymnasieskolans interkommunala ersättningar budgeteras sedan 2008 av kommunstyrelsen och programpriserna har räknats upp med 1 procent 2010, 3 procent 2011 respektive 2012. Med anledning av det kraftigt försämrade ekonomiska läget har omprioriteringar gjorts av investeringsplanerna. Flera objekt har skjutits på framtiden. Nya förutsättningar Sedan kommundirektören beslutade om arbetsramarna i mars har ytterligare uppgifter som påverkar förutsättningarna för den kommunala ekonomin blivit kända. Ny skatteunderlagsprognos har presenterats som är väsentligt sämre än tidigare, SCB har prognostiserat års kommunala fastighetsavgift och vårpropositionen har offentliggjorts. Dessutom har löneutfallet för fördelats till nämnderna. Effekterna av dessa förändringar är att skatteintäkter och inkomstutjämning 2010 understiger tidigare prognos med 3,4 mkr. För att bibehålla oförändrat resultat har anslaget kommunstyrelsens till förfogande minskats med motsvarande belopp och uppgår nu till 600 tkr. Prognosen för skatteintäkterna 2011 och 2012 försämrades också och för att hamna på ett positivt resultat på cirka 5 mkr under dessa år får kommunstyrelsen i uppdrag att minska nettokostnaderna 2011 med 10,8 mkr. ramar Kommunstyrelsen och övriga nämnder Kommunstyrelsens ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef drogs in under. Revisionsnämndens budget motsvarar 1 promille av kommunens nettokostnader. Överförmyndarnämndens ram har ökats med 119 tkr på grund av den ökande ärendemängden. Miljönämnden Miljönämndens ramtillskott på 450 tkr för att delfinansiera en tjänst som samhällsbyggnadschef drogs in under. Engångsanslaget för naturvårdsinventering i budget har minskat ramen 2010 med 300 tkr. Tjänsten och arbetsuppgifterna för djurskyddsinspektören har överförts till Länsstyrelsen, men anslaget motsvarande 360 tkr finns kvar i miljönämndens ram. mål och planeringsförutsättningar Skatteunderlagsprognos, Årlig förändring i procent 2008 2010 2011 2012 SKL, april 5,0 0,8 1,1 2,5 3,7 Vårpropositionen 09 5,2 0,6 0,6 2,0 3,1 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 09:25. Nyckeltal, Årlig förändring i procent 2008 2010 2011 2012 BNP -0,2-3,8 0,7 2,6 3,2 KPI 3,4 0 0,7 1,9 2,0 Timlöner, hela arbetsmarknaden Sysselsättning, arbetade timmar 4,8 3,4 2,6 2,3 2,3 0,9-3,8-2,3 0,4 1,2 Källa: Sveriges kommuner och landsting cirkulär 09:25. 20
Tekniska nämnden Tekniska nämndens ram har minskats med 1 mkr avseende asfaltunderhåll 2010 och 2011 för att 2012 åter vara på samma nivå som. För 2010 planeras inga exploateringsavslut. Kulturnämnden Kulturnämndens ram har ökats med 5 274 tkr som kompensation för befolkningsstruktur och demografiska förändringar. Ramen har även ökats med 650 tkr för att bland annat kompensera för reformerna barnomsorgspeng och allmän förskola 3-åringar. Socialnämnden Socialnämndens ram har minskats med 67 tkr för förändringar i befolkningsstruktur och demografi. Anslaget för ungdomsplaceringar planerades minska med 3 mkr inför budget 2010. En ny bedömning visar att detta inte är realistiskt varför anslaget kvarstår även 2010 och i plan 2011 och 2012. Däremot minskas det centrala anslaget från 5 mkr till 2 mkr. Ett nytt LSS-boende tas i drift under hösten och det centrala anslaget på 4 mkr tillförs 2010 nämndens ram. Socialnämnden har även fått ramtillskott på 400 tkr för övriga volymförändringar. I budget 2008 fick socialnämnden ett tillskott på 3 100 tkr avseende ökade placeringskostnader inom handikappomsorgen. Dessa beräknas kvarstå under 2010. När dessa placeringar upphör ska resurserna återföras till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen ansvarar från och med 2008 ekonomiskt för kommunens interkommunala gymnasiekostnader och för 2010 beräknas de till 108 300 tkr, 2011 till 110 100 tkr och 2012 105 500 tkr. Nytt boende planeras 2011 inom hemvården och beräknas finansieras med 6 000 tkr ur centrala anslag, eventuellt högre kostnader finansieras inom socialnämndens ram. När boendena tas i drift förs budgetbeloppet över till socialnämnden. Inom handikappomsorgen planeras ett nytt boende 2012 och kostnaden beräknas till 4 000 tkr. En ny bedömning har gjorts av utvecklingen av ungdomsplaceringar. Det centrala anslaget minskas 2010 med 3 000 tkr till 2 000 tkr som även kvarstår 2011 och 2012. Ökad hyra för investeringar i idrottsplats beräknas 2010 ge helårseffekt på 520 tkr. När investeringarna är färdigställda förs budgetbeloppet över till driftansvarig nämnd. Investeringen i en ny idrottshall har skjutits fram till 2012 och beräknas då ge en hyreskostnad på 3 350 tkr. I budget för 2010 finns ett anslag för kommunstyrelsen till förfogande på 600 tkr. Utrymmet kan antingen förstärka årets resultat eller fördelas till driften. I plan 2011 och 2012 finns inget utrymme för något anslag. Från och med 2010 beräknas kostnaderna för avskrivningar att öka med 3 300 tkr jämfört med prognos. Det beror på de ökade investeringsvolymerna. Förändringar i budgetförslaget De förändringar som skett under behandlingen av budgetförslaget i kommunstyrelsen och kommunfullmäktige beskrivs nedan. Förändringar efter kommunfullmäktiges beslut Vid kommunfullmäktiges sammanträde beslutades om att möjliggöra en satsning på ökad dagverksamhet för dementa och för detta tillskjuta 500 tkr. En ytterligare satsning på fler assistenttimmar i förskola och skola genomförs motsvarande 1 000 tkr. Projekteringskostnaden på 3 000 tkr för den nya sporthallen vid Korsbacka tidigareläggs i investeringsbudgeten till 2010. Kommunstyrelsens utredningsanslag ökas med 300 tkr för att biträda socialtjänsten. Direktiv Följande uppdrag tillkom efter kommunfullmäktiges sammanträde: kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån plan 2011 och 2012 minska nettokostnaderna med 12,6 mkr 2011. kommunkansliet får i uppdrag att inom sitt utredningsanslag biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom Individ- och familjeomsorgen (IFO). Centrala anslag Under kommunstyrelsen budgeteras även en del gemensamma anslag som beskrivs nedan. Medel för löneökningar budgeteras centralt och är 2010 totalt 8 169 tkr, 2011 20 644 tkr och 2012 37 844 tkr. en fördelas under året till nämnderna. Utfall av löneavtalen som överstiger ovanstående belopp får täckas inom respektive nämnds ram. Kompensation för halvårseffekt av innevarande budgetårs befolkningstillväxt budgeteras centralt för att under budgetåret fördelas till berörd nämnd. Under 2010 finns 5 545 tkr budgeterade, 2011 6 932 tkr och 2012 5 947 tkr. Investeringar Investeringsbudgeten under perioden 2010 2012 uppgår till 173,5 mkr. Det har gjorts en omprioritering och framflyttning i tiden av olika investeringsobjekt jämfört med -års budget och tidigare planer. Det med anledning av det försämrade kommunalekonomiska läget. Under perioden är de största investeringarna: en idrottshall för 28 825 tkr som beräknas vara klar 2012, en ny väg mellan Löddeköpinge och Hög under 2012 för 20 000 tkr och en gångoch cykelväg till Barsebäckshamn under 2011 för 9 000 tkr. mål och planeringsförutsättningar 21
22 Förvaltningsberättelse
Omvärldsanalys Omvärldsanalysen speglar hur yttre omständigheter kan komma att påverka Kävlinge kommun. Några av de faktorer som kan påverka är konjunkturutvecklingen, den allmänna pris- och löneutvecklingen i samhället och riksdagsbeslut som berör det kommunala verksamhetsområdet. Stora utmaningar för världsekonomin Större delen av världen befinner sig i recession. Regeringar och centralbanker har genomfört massiva stimulansåtgärder för att få igång finansmarknaderna. Nu börjar det skönjas tecken på att botten är nådd, men det kommer att ta tid innan någon påtaglig förbättring syns i konjunkturutvecklingen. När vändningen kommer kan tillväxten ta rejäl fart men det är från en låg nivå. USA bedöms ha det största fallet i tillväxten bakom sig, men räknar med en svag utveckling även framöver. Under hösten beräknas ekonomin stabiliseras men först mot slutet av 2010 kommer tillväxten att ta fart men då från låga nivåer. Fallet i den amerikanska bostadsmarknaden börjar dämpas men en fortsatt svag arbetsmarknad tros bidra till att sparandet fortsätter öka och därmed hålls konsumtionen tillbaka. I motsats till många andra länders ekonomi syns det tydliga tecken på återhämtning för den kinesiska. Tillväxten drivs av inhemska offentliga investeringar i infrastruktur och därtill kopplad företagsproduktion. Dystert i Euroområdet Avmattningen i den globala ekonomin har slagit hårt mot Europa och för är prognoserna mycket dystra. BNP beräknas falla med 3,5 procent vilket är väsentligt mer än i tidigare bedömningar. Den starka euron har drabbat exportindustrin hårt och då framförallt den tyska. För att få fart på ekonomin har det även inom euroområdet genomförts kraftfulla stimulansåtgärder, men det kommer att ta tid innan de ger effekt. Ljusnar det för Sverige? Svensk ekonomi tvärnitade och exporten minskade kraftigt även under första kvartalet. De positiva tecken som nu syns för exportindustrin är att nedgången bromsat in och orderingången för företagen stabiliserats. De svenska företagen har snabbt anpassat sin produktion till den minskade efterfrågan och till stor del undvikt att bygga upp stora lager. Produktionen kan snabbt komma igång igen och en svag krona tillsammans med en god utveckling i våra närmarknader i Norden kommer att gynna exportindustrin. De hushåll som har arbete har fått ökade disponibla inkomster, låg inflation och ränta men med den oro som finns kring utvecklingen av arbetsmarknaden bedöms även dessa grupper vara försiktiga med sin konsumtion. Arbetsmarknaden kommer att fortsätta försämras betydligt under och 2010 men försämringen kommer inte att bli fullt lika stor som under 1990-talet. Aktiemarknaden Aktiemarknaden har under årets första fyra månader återhämtat en del av 2008 års nedgång då börsen föll med 41 procent. Fram till och med april månad har uppgången jämfört med nivån vid årsskiftet varit cirka 14 procent. Negativ inflation nu låg nivå 2010 Inflationen förväntas bli negativ under tillföljd av lägre energipriser och livsmedelskostnader. Riksbankens räntesänkningar är också en bidragande orsak till den fallande inflationen. En svag efterfrågan och en arbetsmarknad med dåligt kapacitetsutnyttjande kommer att ge ett lågt pristryck och därmed hålla inflationen 2010 på en låg nivå. Förvaltningsberättelse 23
Kommunernas ekonomi försämras snabbt Under perioden 2005 till 2007 förbättrades den kommunala ekonomin och de flesta kommunerna hade positiva resultat. Sektorn som helhet klarade målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Även för år 2008 har sektorn ett resultat som ligger i nivå med god ekonomisk hushållning men nu är det ett 70-tal kommuner som redovisar negativa resultat. De närmaste åren försämras kommunernas resultat snabbt och det beror framförallt på en försämring på inkomstsidan men även att kostnaderna för försörjningsstödet beräknas öka. På inkomstsidan är det skatteunderlagstillväxten som minskar kraftigt tillföljd av att sysselsättningen minskar. De statliga förstärkningar som regeringen aviserat från och med 2010 kompenserar inte bortfallet. Det gör att den ekonomiska situationen för kommunerna blir bekymmersam. För år finns risk att sektorn har ett negativt resultat och 2010 endast ett svagt positivt resultat. Det är troligt att det blir värre 2011 och 2012 och om kostnaderna endast utvecklas i takt med demografin hamnar underskottet 2011 på 4 miljarder. För att nå denna nivå kommer ändå ytterligare åtgärder att behöva genomföras, antingen besparingar eller skattehöjningar. Källa: Sveriges kommuner och landsting. BNP-tillväxt i procent 2006 2007 2008 2010 Världen 4,7 4,6 2,6-1,5 2,6 USA 2,8 2,0 1,1-2,7 1,5 Kina 11,6 13,0 9,0 7,0 9,0 Euroområdet 3,0 2,7 0,7-3,5 1,0 Sverige 4,2 2,6-0,2-3,8 1,8 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. Inflation i procent 2006 2007 2008 2010 USA 3,2 2,9 3,8-0,5 1,4 Kina 1,5 4,8 5,9-0,5 1,5 Euroområdet 2,2 2,1 3,3 0,4 1,0 Sverige 1,4 2,2 3,4-0,5 1,1 Källa: Nordea Ekonomiska utsikter maj. befolkningsutveckling 1999 2008 30 500 29 500 28 500 27 500 26 500 Förvaltningsberättelse Svagare befolkningsutveckling några år framöver Kävlinge kommuns målsättning är att få en befolkningstillväxt där kommunen kan följa med i utbyggnaden av infrastruktur och service. Målsättningen är att ha en genomsnittlig befolkningsökning på cirka 1,5 procent per år fram till 2010. De senaste tio åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit 1,6 procent eller 411 personer per år. Vid årsskiftet 2008 fanns det 28 255 invånare i kommunen. År prognostiseras invånarantalet öka med 194 personer till 28 449 invånare. Ökningen för årets tre första månader har varit 65 personer och antalet invånare var den sista mars 28 320. 25 500 24 500 23 500 1999 2001 2003 2005 2007 2011 2013 Källa: SCB och Kävlinge kommuns prognos 2014 24
Befolkningsförändringar i olika åldersgrupper, antal P 2007 P 2008 P P 2010 P 2011 P 2012 1 5 år 138 32 48-12 -27-53 6 år -26 74 13-1 12 34 7 9 år 66 25 88 68 80 23 10 12 år -51 6 3 46 36 92 13 15 år 23-49 -39-68 -3 10 16 18 år -8-12 -54 13-63 -37 85 år w 35 23 11 33 10 1 Källa: SCB och kommunens befolkningsprognos P=prognos Befolkning per tätort Ort 2005 2006 2007 2008 Barsebäcksby 487 517 521 526 Barsebäckshamn 374 388 401 406 Bedömning är att prognosen kommer att hålla. De kommande åren beräknas befolkningsökning utvecklas svagt och ligga kring 200 invånare per år. En ökande befolkning och dess åldersfördelning har betydelse för i vilken verksamhet efterfrågan av den kommunala servicen uppstår. Det är viktigt att flytta resurser från de grupper som minskar till de där ökningen sker. Antalet barn i förskoleålder beräknas minska de kommande åren. För grundskolans årskurs ett till sex ökar elevtalen men i de äldre årskurserna sker en elevminskning. Antalet ungdomar i gymnasieålder ökar temporärt under 2010 för att sedan fortsätta minska fram till 2014. Precis som utvecklingen i landet visar prognoserna att de i åldern 85 år och äldre kommer att öka under prognosperioden. För Kävlinges del är ökningen blygsam de kommande åren och ökningen är i genomsnitt tre personer per år mellan 2011 och 2017. Dösjebro 742 810 833 847 Furulund 3 888 3 925 3 954 4 089 Hofterup/Ålstorp 3 209 3 252 3 300 3 346 Kävlinge 8 517 8 582 8 654 8 724 Lilla Harrie 284 276 272 288 Löddeköpinge 6 099 6 407 6 528 6 719 Stora Harrie 107 108 106 107 Södervidinge 135 146 141 141 Vikhög 79 82 80 87 Västra Karaby 191 187 201 209 Ålstorp 5 177 178 181 186 Landsbygd 2 415 2 511 2 574 2 580 Totalt 26 704 27 369 27 746 28 255 Källa: SCB Bostadsbyggandet beräknas minska För att klara en befolkningsökning på 1,5 procent per år behöver det byggas ungefär 200 bostäder årligen. Kävlinge kommun arbetar därför aktivt med mark- och planfrågor och för att tillgången på byggbar mark inte ska bli ett framtida hinder för den planerade befolkningstillväxten fortsätter arbetet med kommunens markförsörjning. Efterfrågan på bostäder i Kävlinge kommun har varit god under flera år, men med anledning av lågkonjunkturen bedöms bostadsbyggandet minska de kommande åren. Trots en befarad nedgång i bostadsbyggandet fortsätter planering av flera intressanta bostadsområden. Områden i Löddeköpinge som planeras är Lödde centrum, Lödde kors och Tolvåkersområdet. I Kävlinge tätort kan nämnas, Trehörningen, Östra Gryet och Kävlinge Östra Centrum, där Midroc planerar bygga upp till 2 000 bostäder. Arbetet pågår med att ta fram en ny översiktsplan för Kävlinge kommun som ska vara vägledande för kommunens fortsatta utbyggnad. Förvaltningsberättelse 25
Arbetslöshet i procent Kävlinge Riket Kävlinge Riket Mars 2008 Mars Arbetslösa 1,4 2,5 2,3 3,7 I program med aktivitetsstöd 1,0 1,2 1,4 1,7 Totalt 2,4 3,7 3,7 5,4 Källa: AMV Känslighetsanalys +/- mkr 2010 1 kronor förändring i utdebitering 52 Löneförändring med 1 procent 5,8 Generell prisförändring med 1 procent 5,1 10 heltidstjänster 4,0 Upplåning 10 mkr 0,2 Nettokostnadsförändring med 1 procent 10,6 Ingen ljusning på arbetsmarknaden Arbetslösheten stiger snabbt och kommer att öka för alla grupper på arbetsmarknaden. Den grupp som drabbas värst kommer även denna gång vara ungdomar. Sysselsättningsnedgången och 2010 beräknas omfatta 260 000 personer vilket är lika många som ökningen var under den senaste högkonjunkturen 2005 2008. Kävlinge ligger kvar på en lägre nivå öppet och totalt arbetslösa jämfört med både riket och Skåne län. Känslighetsanalys Kommunens ekonomi påverkas av olika faktorer som ligger utanför dess egen kontroll. Ett sätt att tydliggöra detta är att upprätta en känslighetsanalys som visar hur olika förändringar påverkar kommunens finansiella situation. Några av de viktigaste faktorerna visas i tabellen på föregående sida. g med våra medborgare. Förvaltningsberättelse 26
Finansiell analys Den finansiella analysmodellen utgår från fyra finansiella aspekter: Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. De fyra aspekterna, resultat, kapacitet och risk samt kontroll, utgör hörnstenar i modellen. Målsättningen är att utifrån dessa identifiera eventuella finansiella möjligheter och problem och därigenom försöka klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning som föreskrivs i kommunallagen. Resultat Kapacitet Med resultat avses balansen mellan löpande kostnader och intäkter och utveckling av investeringar. Kapacitet beskriver den finansiella motståndskraften på lång sikt. erat resultat Kävlinge kommun har sedan 1999 redovisat positiva resultat. För prognostiseras resultatet i samband med uppföljning per 31 mars till 4,0 mkr. Detta innebär en avvikelse på 26,1 mkr i förhållande till det budgeterade resultatet på 30,0 mkr. Det budgeterade resultatet 2010 uppgår till 3,3 mkr. Kostnader och intäkter En viktig förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Nettokostnaderna bör inte öka mer än skatteintäkterna och kommunalekonomiska utjämningen. För budgetåret 2010 beräknas nettokostnaderna öka med 3 procent och uppgå till 1 063 148 tkr. Avskrivningarna har i budget 2010 beräknats till 35 700 tkr. Nettokostnaders andel av skatteintäkter Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och statsbidragen uppgick i samband med uppföljningsrapporten per 31 mars till 100 procent. 2010 innebär att relationstalet hamnar på 100 procent. Det finansiella mål som antagits innebär att nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inte ska överstiga 98 procent under en rullande fyraårsperiod, eftersom även investeringarna finansieras med skatteintäkter. Under perioden helårsprognos 2012 budgeteras nyckeltalet till Resultat, mkr Årets resultat Prognos 2010 2011 2012 30,0 4,0 3,3 5,0 6,0 Årlig utveckling i procent Skatteintäkter Nettokostnad Prognos 2010 2011 2012 8 4 3 2 3 9 7 3 2 3 Förvaltningsberättelse 27
Mål, 98 procent Nettokostnadsandel av skatteintäkter Balanskrav, mkr Prognos 2010 2011 2012 98 100 100 100 100 Prognos 2010 2011 2012 Årets resultat 30,0 4,0 3,3 5,0 6,0 Avgår extraordinära poster -2,0-0,5 0 0 0 0 0 0 0 0 Justerat årets resultat 28,0 3,5 3,3 5,0 6,0 Investeringar, mkr Prognos 2010 2011 2012 Nettoinvesteringar 74,9 74,9 41,9 57,0 74,6 Delar av investeringsbudget, mkr Fastighetsförvärv Furunäs 1:42 4,5 VA-ledningar reinvesteringar 4,0 VA-ledningar exploatering 3,0 Lödde kors 2,0 100 procent. Skatteintäkternas låga tillväxt gör att nyckeltalet under perioden kommer att understiga målsättningen. Balanskrav Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting enligt Kommunallagen, innebär att kommunens resultat ska överstiga noll. Enligt rekommendationer och praxis ska realisationsvinster och extraordinära poster inte medräknas då avstämning mot balanskravet görs. Minskar det egna kapitalet, till följd av underskott, ska det återställas inom tre år. Investeringar Nettoinvesteringar uppgår budgetåret 2010 till 41 876 tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars prognostiseras nettoinvesteringsvolymen till 74 949 tkr. Med anledning av de vikande skatteintäkterna under inledningen av har en omprioritering och förskjutning i tiden av investeringarna gjorts. Den största investeringsvolymen finns inom tekniska nämnden och de största investeringsprojekten 2010 syns i tabellen bredvid. Självfinansieringsgraden av investeringarna Självfinansieringsgraden av investeringarna uppgår i budget 2010 till 93 procent. I helårsprognosen uppgår självfinansieringsgraden till 49 procent. Det innebär att sparade medel tagits i anspråk för att finansiera investeringarna. Förvaltningsberättelse Självfinansieringsgrad, Mål 100 procent Avgår realisationsvinster Självfinansieringsgrad Prognos 2010 2011 2012 57 49 93 75 61 Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor andel av kommunens tillgångar som finansieras med egna medel. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. Soliditeten i budget 2010 uppgår till 78 procent. Det finns ingen vedertagen norm för hur stor soliditeten bör vara. Det viktigaste är den långsiktiga trenden, det vill säga om soliditeten ökar eller minskar. Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen ligger i budget 2010 på 25 procent. Soliditetsmåttet kommer under perioden 2010-2012 att vara nästan oförändrad. 28
Kommunalskatt Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan. De samlade skatteintäkterna, inklusive inkomst- och kostnadsutjämning, beräknas uppgå till 1 058 900 tkr för budgetåret 2010. Det är en ökning med 28 700 tkr jämfört med helårsprognos. Verksamhetens nettokostnader beräknas öka med 26 398 tkr mellan helårsprognos och budget 2010. En viktig del vid bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken potentiell möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. Bland annat bör en låg kommunalskatt på sikt ge större utrymme att påverka kommunens finansiella situation positivt. Den totala kommunala skattesatsen exklusive kyrkoavgiften uppgick till 28,90 kronor. Detta har under åren 2002 2005 varit den lägsta kommunalskatten i Sverige och sedan årsskiftet 2006 är det den näst lägsta. Den primärkommunala skattesatsen uppgår till 18,51 kronor. Risk och kontroll Risk ska spegla vilka risker som kan påverka resultat och kapacitet. Kontroll avser hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. Ränterisk/finansnetto Kommunens finansiella intäkter minus de finansiella kostnaderna kallas finansnetto. Kommunens riskexponering för ränteförändringar är låg vilket beror på att kommunen sedan flera år inte har några långfristiga skulder. Börsens upp- och nedgångar är en faktor som styr avkastningen på pensionsportföljen och därmed påverkar finansnettot och årets resultat. Likviditet De likvida medlen uppgick i samband med bokslutet 2008 till 150 210 tkr. I samband med uppföljningsrapporten per 31 mars uppgick likviditeten till 153 407 tkr. Likviditeten kommer under budgetåret 2010 att minska beroende på den låga resultatnivån. Pensioner Från och med 1998 tillämpas enligt redovisningslagen den så kallade blandmodellen för pensionskostnader. I kostnaden ingår de från och med 1998 intjänade pensionsförmånerna samt förräntningen av dessa. Därutöver redovisas i resultaträkningen utbetalningar av pensionsförmåner inklusive särskild löneskatt. Kommunen tillämpar från och med 1998 utbetalning av maximal individuell del. Kommunen anlitar KPA för beräkning av framtida pensionskostnader. KPA:s prognoser påverkas bland annat av reallöneutveckling, inflation, statslåneränta, nyanställningar och avgångar. Kävlinge kommuns pensionsåtaganden grundar sig sedan 2007 på RIPS07 (Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld). Förvaltning av medel avsatta för framtida pensioner Kävlinge kommun har sedan 1995 medel placerade i en ränte- och aktieportfölj för att möta de framtida pensionskostnaderna. Under perioden från 1995 fram till och med 2008 har det satts in totalt 137 580 tkr. Marknadsvärdet uppgick vid årsskiftet 2008 till 220 965 tkr. I samband med bokslutet gjordes en nedskrivning av de finansiella anläggningstillgångarna på 12,7 mkr. Rättslig tvist Kävlinge kommun har inga pågående rättsliga tvister som innebär någon väsentlig påverkan på ekonomin. Målavstämning De finansiella målen uppnås på följande sätt i budget 2010 och planåren 2011 2012: Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna ska uppgå till 98 procent under en rullande fyraårsperiod. Relationstalet uppgår i budget 2010 till 100,4 procent. Under perioden bokslut 2007 budgetåret 2010 uppgår nyckeltalet till 98,6 procent. Investeringarna ska till 100 procent skattefinansieras med egna medel under en rullande fyraårsperiod. Självfinansieringsgraden uppgår till 93 procent i budget 2010. För perioden bokslut 2007 budgetåret 2010 uppgår självfinansieringsgraden i genomsnitt till 93 procent. Ingen extern upplåning. Ingen upplåning planeras under budgetperioden. Att bibehålla en oförändrad skattesats på 18,51 kr. Ingen förändring av skattesatsen planeras under budgetperioden. Soliditet i procent Finansnetto, mkr Prognos 2010 2011 2012 Prognos 2010 2011 2012 Soliditet 80 78 78 78 79 - Tillgångsförändring - Förändring av eget kapital - inkl ansvarsförbindelse 3 0 0 1 1 5 1 1 1 1 28 25 25 25 26 Finansnetto 7,5 8,1 7,5 7,5 7,5 Förvaltningsberättelse 29
Förändring av likviditet, mkr Likviditetsförändring Pensioner, mkr Bokslut Prognos 2010 2011 2012 15,3-43,0-7,8-19,0-33,4 Prognos 2010 Avsättning för pensioner 7,8 7,2 Ansvarsförbindelse 466,1 467,2 Ökning av ansvarsförbindelse 14,4 1,1 Finansiella mål Nettokostnadernas andel av skatteintäkter Självfinansieringsgrad av investeringar Mål Rullande fyraårsperiod 2010 98 % 98,6 % 100,4 % 100 % 93 % 93 % Extern låneskuld 0-0 Skattesats 18,51-18,51 Den svaga utvecklingen på skatteintäkterna under 2010 2012 gör att resultatnivån under perioden är låg. Detta innebär att de finansiella mål som mäts över en rullande fyraårsperiod inte uppnås för den kommande planperioden. Under perioden helårsprognos planåret 2012 uppgår nyckeltalet Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna till 100 procent. Nyckeltalet Självfinansieringsgrad av investeringar uppgår under samma period till 66 procent. Avstämning av faktiska värden sker i årsredovisningen. Framtidsbedömning De ekonomiska förutsättningarna har snabbt förändrats och på drygt ett halvår har finanskrisen och lågkonjunkturens effekter satt djupa spår i den globala ekonomin. Företagens orderingångar tvärbromsade och produktionen ställdes snabbt om till en lägre efterfrågan. Varslen på arbetsmarknaden har varit många och omfattande vilket har påverkat den för kommunerna så viktiga skatteunderlagsutvecklingen mycket negativt. en för 2010 visar ett litet men dock positivt resultat. Tack vare tidigare års goda resultat kan vi under några år klara av minskade resultatnivåer. Vi räknar i stort sett med att klara våra finansiella mål 2010 och när många kommuner lägger ut spardirektiv till nämnderna har vi i nuläget inte behövt göra detta. Visst är det kärvare tider nu. Kan vi bara övervintra lågkonjunkturen utan alltför stor påverkan på våra kärnverksamheter och hålla en budget i balans de närmaste åren så kommer det ekonomiska läget att ljusna framöver, frågan är bara när. Kommunkansliet Förvaltningsberättelse Bo Ekensteen Kommundirektör Mikael Persson Ekonomichef 30
Verksamhetsberättelser 31
Fritid och kultur ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Allmän fritid- och kulturverksamhet Bibliotek Musikskola Kulturverkstad Fritidsgårdar Bad- och idrottsanläggningar verksamhetsberättelser Framtiden 2011 invigs en ny sporthall, vilket kommer att ge ännu bättre förutsättningar att tillgodose idrottsföreningarnas behov av lokaler för sina aktiviteter. Ny driftsform av kommunens badanläggningar kommer eventuellt att vara igång från och med 1 juli. Planering pågår för att möta det växande behovet av olika typer av mötesplatser för medborgarna och föreningarna. Den nyligen startade kulturverkstaden utvecklas vidare för att anpassas till brukarnas önskemål och behov. Kävlingebon Befolkningen ökar och med det även efterfrågan inom fritid och kulturs verksamhetsområden. Kommunen ska erbjuda arenor för möten mellan kommuninvånare, företag och föreningar för en meningsfull fritid och kultur. Fritid och kultur ska utveckla former för brukardialog och ömsesidig kommunikation. Utveckling Fritid och kultur är en viktig del av verksamheten och bidrar till högre måluppfyllelse även i övriga delar av kulturnämndens ansvarsområde. Kulturen utgör till exempel en viktig del i skolans pedagogiska arbete. Barnen i förskolan och eleverna i skolan utgör samtidigt våra framtida kulturkonsumenter. Tidiga positiva intryck och kulturupplevelser kan då utgöra grunden för ett aktivt framtida kulturliv för våra unga. Fritid och kulturs verksamhetsgrenar ska utvecklas så att de förenar människor och medverkar till integration och inkludering samt att verksamheterna är öppna för alla, oavsett ålder, kön, etnicitet, funktionsnedsättning med mera. Medarbetaren All personal ska ha relevant utbildning och erfarenhet för respektive verksamhet. Kompetensutvecklingsinsatser ska genomföras för en gemensam värdegrund, ett bemötande och samverkan för en högre grad av tillfredsställelse i möten kring kultur och fritidskonsumtion. Ekonomi Resurstilldelningen för fritid och kultur är 42 996 tkr. Under 2010 påbörjas arbetet med investeringen av ny sporthall. En avgiftshöjning inom badverksamheten har skett. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 32
Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Antalet besök vid biblioteken. 167 139 Antalet aktivitetstimmar i föreningarna ska öka. 197 405 Deltagande i Kulturverkstad inklusive musikverksamhet ska öka. Finns Skillnaden mellan disponibel tid och nyttjad tid i anläggningar ska minska. Antal barn och ungdomar, som inkluderas i någon fritids/kultur/förenings verksamhet ska öka. Andelen barn/ungdomar som upplever sig ha en meningsfull fritid ska öka. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 41 254 42 051 42 051 42 996 - varav kf-intäkt 7 900 6 609 6 609 6 511 Kostnader -41 054-42 051-41 748-42 996 Resultat 200 0 303 0 1) Kf-intäkten och därmed kostnaderna 2010 har bland annat ökat på grund av omfördelning av lokalkostnader för idrottshallar med 4 100 tkr, därav så stor ökning mellan och 2010. Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 0,5 0,7 0 Antal besökare baden. 123 582 120 000 120 000 Antal bidragsberättigade föreningar - fritid. 40 41 41 Andel nöjda besökare i procent. 64-68 Utlåning per invånare. 6,8 7 7,2 Antal besök på biblioteken. 167 139 180 156 190 000 Medieanslag per invånare. 39,5 46 45,50 Antal deltagare i kulturverkstad inklusive musikskolan. 515 613 710 verksamhetsberättelser 33
Förskoleverksamhet ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Förskola Familjehus, öppen förskola Pedagogisk omsorg verksamhetsberättelser Framtiden Ny lagstiftning medför större frihet vid etablering av en enskild verksamhet i form av förskola och pedagogisk omsorg. De nya bestämmelserna i samband med införandet av barnomsorgspeng innebär att en ny benämning, Pedagogisk omsorg, införs på förskoleverksamhet som inte drivs i form av förskola eller öppen förskola. Befolkningsprognosen visar på ett utökat behov av förskolelokaler inom en del planeringsområden. Intresset från enskilda förskolor att etablera sig i kommunen ökar. Från och med den 1 juli 2010 utvidgas kommunens skyldighet att anordna allmän förskola från och med höstterminen det år barnet fyller tre år. Allmän förskoleverksamhet omfattar 15 timmar/vecka och är avgiftsfri. Kävlingebon Kävlingeborna ska ha tillgång till plats i förskoleverksamhet och uppleva sig nöjda med denna. Dess kvalitet ska utvecklas genom brukardialog, årliga Qualisenkäter och kommunikationsstrategier. Utveckling Ett övergripande länkarbete inom hela utbildningskedjan pågår och syftar till att möta alla individers utvecklingsbehov i ett livslångt lärande. Förskolan utgör första steget i detta. Prioriterade utvecklingsområden är bland annat förtydliganden av förskolans läroplan, barns språkliga och matematiska utveckling och dessutom uppföljning och utvärdering. Förskolan kommer att fastställa kriterier för uppföljning och utvärdering av verksamheten. Medarbetaren För personal i förskola ska medarbetarnas uppdragsförtrogenhet förstärkas genom kompetensutveckling och verksamhetens kvalitetsutveckling ska säkerställas. Verksamheten strävar efter att öka andelen högskoleutbildad personal. Kompetensutvecklingsinsatser görs kring värdegrund, förslag till förtydliganden av läroplansmål samt deltagande i Förskolelyftet. Ekonomi Resurstilldelningen för förskoleverksamheten är 201 777 tkr. Antagande om antalet barn inför 2010 baseras på 89 procent nyttjandegrad på kommunens befolkningsprognos. Nya lokaler krävs i Löddeköpinge och sannolikt i Hofterup. Dessutom kommer om- och tillbyggnader vid tre av kommunens förskolor att vara klara under januari. Flexibla organisationer som har beredskap inför förändringar och som samtidigt tar hänsyn till barnens behov av kontinuitet måste utvecklas. Kommunens utökade skyldighet avseende allmän förskola beräknas medföra ökade kostnader med 700 tkr hösten 2010. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 34
Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Antalet enheter inom förskola med en uttalad profilering ökar. Antalet enheter inom förskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av föräldrarna uppger sig nöjda med förskolans verksamhet enligt Qualis brukarenkät. 1 enhet 0 enhet Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Föräldrarna inom förskolan känner till förskolans gemensamma mål. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring förskola är lättillgänglig. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 188 985 199 706 199 576 201 777 - varav kf-intäkt 151 153 157 186 157 186 155 304 Kostnader -187 557-199 706-199 092-201 777 Resultat 1 428 0 484 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 1 0,3 0 Antal barn inskrivna i förskola. 1 872 1 919 2 082 Nettokostnad per barn i förskola. 70 778 81 655 84 108 verksamhetsberättelser 35
Grundskoleverksamhet ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Förskoleklass Grundskola Fritidshem Fritidskluubb Grundsärskola verksamhetsberättelser Framtiden Under året kommer arbetet att intensifieras för att möta en ny skollag och den nya läroplan som införs 2011. Ett nytt regelverk kring barnomsorgspeng har införts vilket får effekter på skolbarnsomsorg som inte drivs i form av fritidshem eller öppen fritidsverksamhet. Det totala antalet barn i årskurs F 6 ökar medan antalet elever i årskurs 7 9 minskar. Befolkningsprognosen visar på såväl ett utökat behov av skollokaler inom vissa planeringsområden och på avveckling inom andra. Fler fristående skolor etableras i kommunen. Kävlingebon Kävlingeborna ska ha tillgång till en trygg grundskoleutbildning som ger en beredskap inför fortsatta studier. Verksamheten ska utvecklas genom kvalitetsarbete, kommunikationsstrategier samt brukardialog. Utveckling För att nå en högre måluppfyllelse är det viktigt att utveckla processerna för kunskapandet. Ett övergripande länkarbete där grundtanken genomsyras av ett inkluderande synsätt och en övertygelse om att vi kan möta varje barns behov kommer att få positiva effekter i det livslånga lärandet. Kompetensutvecklingsinsatser kommer framför allt att riktas mot fortsatt värdegrundsarbete samt konsekvenserna av ny läroplan. Medarbetaren All personal ska ha för sin verksamhet relevant utbildning. Aktuella kompetensutvecklingsinsatser är kring normer och värden, kvalitetsarbete och entreprenörskap i skolan. För personal i grundskola ska medarbetarnas uppdragsförtrogenhet förstärkas genom kompetensutveckling och verksamhetens kvalitetsutveckling ska säkerställas. En ytterligare väntad etablering av fristående skolor medför behovspåkallad anpassning av antalet pedagoger inom den kommunala grundskolan. Ekonomi Resurstilldelningen för grundskoleverksamheten är 303 960 tkr. Många av enheterna arbetar med de underskott som fördes över från verksamhetsåret 2008. Den kommunala grundskolan står samtidigt inför utmaningen att anpassa sig till etablering av fristående skolor. Flexibla organisationer som har beredskap inför förändringar och som samtidigt tar hänsyn till elevens behov av kontinuitet måste utvecklas. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 36
Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Antalet enheter inom grundskola med en uttalad profilering ökar. Antalet enheter inom grundskola med kvalitetscertifiering ökar. Minst 95 procent av eleverna uppnår godkända resultat på de nationella proven i skolår 3, 5 och 9. Skollagens övergripande mål är att alla elever upplever sig trygga i skolan och att inte någon känner sig mobbad eller kränkt. Delmål: minst 98 procent av eleverna uppger sig trygga och högst 2 procent upplever sig mobbade eller kränkta enligt mobbingenkäten senast år 2012. Alla elever har, vid utgången av skolår tre, funktionell läsfärdighet och läsförståelse. Andelen grundskoleelever som är behöriga till gymnasieskolan är minst 95 procent. 1 enhet 1 enhet Åk 3: mått först Åk 5: Ma 88 %, Sv 89 %,En 90 % Åk 9: Ma 83 %, Sv 94 %,En 96 % Uppger trygghet och trivsel Åk 1 3: 98 % Åk 4 6: 95 % Åk 7 9: 97 % Upplevt mobbning Åk 1 3: 9 % Åk 4 6: 6 % Åk 7 9: 9 % 90,7 % Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Eleverna känner att de har inflytande över sitt eget lärande. Minst 95 procent av föräldrarna upplever att information kring skola är lättillgänglig. Minst 95 procent av eleverna uppger att de är nöjda med skolan. Andel elever som känner till utbildningens mål ska öka. Andel elever med godkänt i alla ämnen ska öka. 76 % Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 297 311 303 149 302 399 303 960 - varav kf-intäkt 272 392 274 931 274 931 275 960 Kostnader -297 037-303 149-312 426-303 960 Resultat 274 0-10 027 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. 0,1-3,6 0 Antal elever i kommunal grundskola. 3 302 3 212 3 367 Nettokostnad per elev i kommunal grundskola - grundskola f klass. 41 638 35 665 36 735 - grundskola årskurs 1 6. 64 148 63 217 65 114 - grundskola årskurs 7 9. 72 118 75 948 78 226 verksamhetsberättelser 37
Handikappomsorg ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Gruppboende Boendestöd Eyragården Ledsagarservice Kontaktperson Avlösarservice Korttidsvistelse Korttidstillsyn Familjehem Bostad Daglig verksamhet Personlig assistans verksamhetsberättelser Framtiden Ett nytt lagförslag föreslår en förändring som bland annat innebär ett förstatligande av personlig assistans samt förändringar i vissa andra LSS-insatser. Inom handikappomsorgen kommer ett nytt fördelningsverktyg av resurser innebära fokus på kvalitet och effektivitet. Korttidsvården är en prioriterad verksamhet att utveckla. Inom hela verksamheten måste kompetensfrågorna vara prioriterade då kraven ökar på personalens kunnande. Kävlingebon Kvalitetsgarantier, en beskrivning av vad Kävlingebon ska kunna förvänta sig av insatsen, ska tas fram för minst tre verksamheter. Nybyggnation ska beakta individuella behov och närhet till aktiviteter och mötesplatser beaktas för att ge en attraktiv boende- och livsmiljö samt tillgänglighet. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling Insatserna ska utvecklas så att man motsvarar brukarnas behov och därigenom kan fortsätta att verkställa alla beslut inom handikappomsorgen. Samarbetet med andra myndigheter och intresseorganisationer ska utvecklas Medarbetaren All tillsvidareanställd personal ska uppdateras i LSS-/SoL- och sekretesslagstiftningen. Utbildningssatsning ska också ske kring neuropsykiatriska funktionshinder samt i bemötandet mot brukare och anhöriga. Ekonomi Handikappomsorgens budgetram omfattar 76 142 tkr. Resursfördelningssystem inom möjliga delar av handikappomsorgen ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 38
Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Antal ej verkställda beslut inom handikappomsorgen som ger sanktionsavgift är noll. Indikatorer antagna av socialnämnden Tre kvalitetsgarantier tas fram Nybyggnation ska beakta smart byggande, varierat boende och trapphusmodeller. Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisa resultat av utvecklingsarbete inom handikappomsorgen gällande verkställighet. Resursfördelning ska införas inom möjliga delar av handikappomsorgen Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 109 655 112 635 112 635 114 226 - varav kf-intäkt 73 857 74 261 74 261 76 142 Kostnader -111 943-112 635-116 735-114 226 Resultat 2 288 0-4 100 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Gruppboende platser, egna och köpta platser 40 37 43 Antal personer med daglig verksamhet 70 75 78 verksamhetsberättelser 39
Hemvård ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Anhörigstöd Boende Dagcentraler Dagverksamhet Hjälp i hemmet Hälso- och sjukvård verksamhetsberättelser Framtiden Hemvården kommer att ta nästa steg i att öka kävlingebons möjligheter att kunna påverka utförandet av sina insatser. Under året förväntas ett nytt boende i Löddeköpinge påbörjas. Inom hela verksamheten måste kompetensfrågorna vara prioriterade då kraven ökar på personalens kunnande. Kävlingebon Nybyggnation ska beakta individuella behov och närhet till aktiviteter och mötesplatser för att ge en attraktiv boendeoch livsmiljö samt tillgänglighet. Valfrihet kommer att införas under året inom servicetjänster för att öka brukarnas inflytande och påverkansmöjligheter. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling En ny metod för att mäta antalet utförda timmar ska tas fram inom hemvården för att öka produktivitet och effektivitet. Dagens teknik- och larmfunktioner bevakas och planering för framtida larm- och nyckelhantering ska göras. Medarbetaren Hemvården ska under året arbeta strategiskt för att öka omvårdnadspersonalens kompetens då Socialstyrelsens rapport Äldreguiden indikerar att omvårdnadspersonalens utbildningsnivå bör höjas. Ekonomi Hemvårdens budgetram är 162 399 tkr. Till förfogande finns även intäkter i form av speciellt riktade stimulansmedel från socialstyrelsen samt vårdtagaravgifter. Resursfördelningssystem inom möjliga delar av hemvården ska fortsatt införas och utvecklas för att tydliggöra sambandet mellan behov och resurser. Som internt kontrolluppdrag kommer hemvården att granska verkställigheten av SoL-beslut det vill säga kontrollera uppdaterat beslut mot utförd insats och brukarens avgift. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 40
Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer nivå 2008 Kvoten arbetade timmar i förhållande till biståndstimmar inom hemvården ligger mellan 1,3 och 1,4. Medelvärdet för betygen i Äldreguidens (Socialstyrelsen) kommunenkät ligger bland de 5 främsta i Skåne. NöjdKundIndex för Socialstyrelsens nationella brukarundersökning avseende både äldreboende och hemtjänst över medelvärdet för Skåne. Mått först Plats 3 Äldreboende: Kävlinge 72 Skåne 72 Hemtjänst: Kävlinge 72 Skåne 74 Indikatorer antagna av socialnämnden Nybyggnation ska beakta varierat och smart byggande. Införa valfrihet inom servicetjänster enligt Lagen om valfrihet (LOV). Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisning av metod för mätning av utförda timmar inom hemvården. Äldreguidens betyg för kompetensnivå inom hemvården ska höjas. Resursfördelning ska införas inom möjliga delar av hemvården. Redovisa granskning av verkställighet SoL-beslut inom hemvården. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 164 940 167 353 167 353 168 496 - varav kf-intäkt 157 505 162 585 162 585 162 399 Kostnader -160 869-167 353-164 353-168 496 Resultat 4 071 0 3 000 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Antal personer beviljade hemtjänst. 597 626 657 Antal personer med endast hemsjukvård. 175 175 175 Antal personer boende i servicelägenhet. 144 145 145 Antal inrättade platser i grupp-/äldreboende. 108 108 108 Antal betalda vårddagar på sjukhus för utskrivningsklara personer. 29 20 20 verksamhetsberättelser 41
Individ- och familjeomsorg ansvarig nämnd: socialnämnden Verksamhetsområden Familjerättsliga frågor Fältverksamhet Ekonomiskt bistånd Social rådgivning Utrednings- och behandlingsarbete enligt SOL, LVU och LVM verksamhetsberättelser Framtiden Inom Individ- och familjeomsorgen kommer ett utvecklingsarbete att drivas med syfte att skapa bredd i utbudet av olika insatser och med fokus på metoder som är vetenskapligt utvärderade. Ungdomsfrågor och försörjningsstöd är prioriterade frågor. Kävlingebon Individ- och familjeomsorgen ska vara lätttillgänlig för Kävlingebon och genom goda möten skapa förståelse och delaktighet i planeringen. Det upplevda bemötandet följs upp av enkät. Socialnämndens information på hemsidan ska vara uppdaterad för att marknadsföra och informera om verksamheterna. Utveckling Utvecklingsarbetet inom IFO fortsätter för att finna nya arbetsmetoder. Metoderna ska begränsa antalet placeringar och ge barn, unga och vuxna rätt insatser som bidrar till goda uppväxt- och livsvillkor. Enkla och effektiva utvärderingsmetoder ska tas fram inom IFO för att mäta resultat av olika insatser. Fler lösningar ska tas fram, speciellt för sjuka utan annan ersättning och arbetslösa, för att hejda kostnadsökningen avseende ekonomiskt bistånd. Medarbetaren All personal ska ha relevant utbildning för sin verksamhet. Utvecklingsarbetet för att finna nya arbetsmetoder kommer att samspela med att personalen får nödvändig kompetensutveckling. Ekonomi Individ och familjeomsorgen har en budgetram på 43 350 tkr. De senaste åren har kostnaderna för ekonomiskt bistånd samt ungdomsplaceringar ökat kraftigt. Fokus ligger på att minska kostnaderna genom rätt insats i rätt tid. Personalens medvetande avseende ekonomiska frågor ska öka. 42
Övergripande indikatorer antagna av fullmäktige Indikatorer nivå 2008 Genomsnittsvärdet för antalet institutionsplaceringar per månad är högst 15. Delmål: till år 2012 är institutionsplaceringarna högst 20. Nivån för ekonomiskt bistånd är samma nivå som 2007 eller lägre, det vill säga höst 214 kronor per invånare. 28 214 kr/inv (2007) 241 kr/inv (2008) Indikatorer antagna av socialnämnden Minst 85 procent av klienterna är nöjda med bemötandet. Socialtjänstens information på hemsidan ska ha högt betyg i förekommande mätningar. Redovisa resultat av utvecklingsarbete inom IFO gällande nya arbetsmetoder. Ta fram metod för utvärdering av insatsers effekter inom IFO. Väntetiderna inom försörjningsstödet ska förkortas. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 46 422 45 932 45 932 46 350 - varav kf-intäkt 43 265 43 093 43 093 43 350 Kostnader -54 202-45 932-51 432 46 350 Resultat -7 780 0-5 500 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Antal hushåll med ekonomiskt bistånd. 73 103 85 Utbetalt ekonomiskt bistånd per månad och hushåll, i genomsnitt, tkr. 5,2 5,7 5,5 Institutionsplaceringar, antal årsplaceringar. 28,3 23,4 17 Genomsnittskostnad för institutionsplaceringar per plats och år, tkr. 792 777 780 Vård i familjehem, antal årsplatser. 25 22 22 Genomsnittskostnad för familjehem, tkr. 240 230 230 verksamhetsberättelser 43
Infrastruktur och teknisk service ansvarig nämnd: tekniska nämnden Verksamhetsområden Markförvaltning Väghållning, park och grönområde Räddningstjänst Drift och underhåll Kollektivtrafik Fastighet Vatten och avlopp Avfall Exploatering verksamhetsberättelser Framtiden Under kommande år kommer bytet av gatubelysning att fortsätta för att sänka energikostnaderna. Vidare kommer en översyn att göras på gatusopningen för att höja kvaliteten. Förhoppningen är att samtidigt sänka kostnaderna. Arbete pågår med framtagande av en detaljerad skötselplan för grönytor. När planen är framtagen kommer helt nya möjligheter ges till planering, uppföljning och kalkylering. För att möta det ökade behovet av förskoleplatser kommer ombyggnader att ske på ett antal förskolor för att stå färdiga i januari 2010. Under 2010 kommer även projektering att utföras för byggnation av träningshall/sporthall invid Korsbackaskolan Under 2010 kommer VA-verket fortsätta sitt långsiktiga arbete med att effektivisera och optimera drift och underhåll vid avloppsreningsverket (ARV), både ur ekonomisk samt miljö- och driftsäkerhetsmässig synvinkel. Fortsatt ombyggnad och renovering av befintliga anläggningar för att erhålla en förbättrad arbetsmiljö och en effektivare drift. VA-verket avser att fortsätta underhållsarbetet och förnyelsen av befintligt ledningsnät med tillhörande anläggningar (cirka 95 mil ledningar). Dessa insatser avser att säkerställa dricksvattenleveranser av god kvalitet samt att minska och förhindra eventuella avloppsstopp och minimera risken för källaröversvämningar vid extrema regn. Matavfallsinsamlingen ska utökas till att omfatta alla kommunens kök. Kommunen tar delvis hand om trädgårdskomposten idag, övrigt går till SYSAV:s anläggning på Spillepengen. I framtiden är det önskvärt om kommunen har en egen kompostanläggning där allt trädgårdsavfall som samlas in i kommunen kan behandlas och förädlas till högkvalitativ jord. Kommunen medverkar för att genomföra exploateringar för fastigheter såväl i kommunal ägo som med extern ägare. Bland exploateringsprojekten i kommunal regi, totalt 6 stycken, märks till exempel Östra Gryet, Kävlinge. För externt ägda fastigheter, 18 stycken, kan nämnas kvarteret Exporten (tidigare Scan-området), Kävlinge. Efter exploateringens genomförande gäller för fastigheter med extern ägare att kommunen tar över gator, vatten och avlopp samt allmän platsmark. 44
Ekonomi Infrastruktur och teknisk service har, från års intäkt från kommunfullmäktige (kf-intäkt) räknat, ökat med 1 200 tkr. I budget förväntades exploateringsverksamheten ge ett överskott på 2 000 tkr. Då inga exploateringsprojekt beräknas avslutas under år 2010 har kf-intäkten höjts med 2 000 tkr. Detta tillsammans med en tillfällig minskning på 1 000 tkr av anslaget för asfaltering samt helårseffekt av års löneökningar ger för år 2010 en kfintäkt på 51 829 tkr. De interna räntekostnaderna sjunker till följd av att investeringsbudgeten är lägre än tidigare år samt för att den interna räntesatsen har sänks med 0,5 procentenheter till 4,0 procent. Fastighetsavdelningen ökar sin omsättning till följd av hyreshöjning med 1 procent på ägda lokaler. Trots effekterna av Swedish Meats nedläggning, som innebär lägre intäkter än tidigare år, beräknas en oförändrad taxa för brukningsavgifter avseende vatten och avlopp. För avfallshanteringen beräknas en oförändrad taxa till följd av att SYSAV inte har aviserat några höjningar av sina avgifter för omhändertagande av avfall. Investeringarna under 2010 beräknas till 31 026 tkr varav 11 000 tkr avser den skattefinansierade verksamheten, 9 076 tkr avser fastighet och 10 950 tkr avser VA-verksamhet. De största investeringsanslagen avser VA-ledningar, köp av fastigheten Furunäs 1:42, byggnation av sporthall samt tillbyggnad av Stinsgårdens förskola. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Energiförbrukningen i de kommunala fastigheterna minskar med 3 procent från 2008 års nivå. Indikatorer antagna av tekniska nämnden 183 kwh/m² Indikatorer Nivå 2008 Nöjd Medborgarindex ska för renhållning (renhållning av parker samt gator och vägar, sophämtning, åtgärd mot klotter) inte understiga 2008 års värde. Alla kvicksilverarmaturer ska vara utbytta år 2015. Den genomsnittliga omasfalteringstiden ska vara under 30 år. Nöjd Medborgarindex ska för gator och vägar inte understiga 2008 års nivå. Nöjd Medborgarindex ska för gång- och cykelvägar inte understiga 2008 års värde. Verka för ökad brandsäkerhet genom att installera värmedtektorkablar på minst tre fastighetsobjekt per år. Minskad kemikalieförbrukning (järnklorid) vid reningsverket. Nöjd Medborgarindex avseende vatten och avlopp ska inte understiga 2008 års värde. Energiförbrukning kilowattimmar per renad kubikmeter avlopp ska minska. Antalet läckor på huvudledningar för dricksvatten stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,0568). Antalet stopp på huvudledningarna för avlopp stycken per kilometer ledning ska inte överstiga medelvärdet för Sveriges kommuner (0,0724). Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 65 58 58 0,055 kr/m³ renat avloppsvatten > 77 0,759 kwh 0,0287 stycken/km ledning. 0,0590 stycken/km ledning. 2010 Intäkter 237 767 235 097 246 804 238 816 - varav kf-intäkt 48 970 50 629 50 629 51 829 Kostnader -237 735-235 097-246 582-238 816 Resultat 32 0 222 0 Verksamheten i siffror Processkemikalier vid avloppsreningsverket, ton. Energiförbrukning i de kommunala fastigheterna, kilowattimmar per kvadratmeter. Bokslut 2008 Prognos 2010 203 195 190 189 189 183 verksamhetsberättelser 45
Ledning och samhällsutveckling ansvarig nämnd: kommunstyrelsen Verksamhetsområden Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Kommunledning Ekonomi/IT Personal Kansli Näringsliv/turism Planering/exploatering Säkerhet verksamhetsberättelser Framtiden Kävlinge kommun går in i 2010 med ett bra bokslut i ryggen och en budget i balans. Det finns dock många frågetecken. Hur stor kommer arbetslösheten att vara? Hur påverkas skatteintäkterna? Hur motverkar vi negativa trender? Och hur anpassar vi organisationen på bästa sätt till rådande omständigheter. Ekonomifrågorna prioriteras därför mycket högt av kommunstyrelsen. Även för cheferna kommer ekonomin att vara en fokusfråga. Det nya beslutstödssystem som tagits i bruk kommer att vara ett viktigt verktyg för dem i detta arbete. För 2010 ser vi en något lägre inflyttning än tidigare år, men kommunen kommer att fortsätta växa och efterfrågan på bostäder kommer att bestå. Detta ställer krav på fortsatt arbete med mark- och planfrågor för bostadsbebyggelse. En fortsatt bra dialog och utveckling av näringslivet i kommunen är också högt prioriterat. Kommunen har sedan länge haft en framskjuten placering i undersökningar om näringslivsvänlighet. De senaste åren har vi dock tappat i ranking. Inte för att vi blivit sämre utan för att andra kommit i kapp oss. Vi behöver därför höja oss ytterligare ett snäpp för att bibehålla vår plats i den yttersta toppen. Åtgärder för detta kommer att vara en fråga för kommunstyrelsen och dess förvaltning under året. Avslutningsvis är 2010 valår. Val till riksdag, region och kommun kommer att administreras inom förvaltningsorganisationen. Kävlingebon Det finns ett flertal förbättringsområden med Kävlingebon i fokus. Några av dem nämns här nedan. Kommuninvånarnas möjlighet till påverkan sker bland annat genom Åsikt Kävlinge som nås via kommunens hemsida. Där kan kommuninvånare framföra synpunkter till kommunens olika verksamheter. Ett sätt att vidareutveckla kommunens medborgarträffar är att kommunrepresentanter finns närvarande vid till exempel höst- och vårmarknader. Under har detta genomförts och det planeras att genomföra denna aktivitet även framöver. Möjligheterna att vidareutveckla kommunens växel till ett medborgarkontor undersöks och påbörjas möjligtvis under 2010. Förhoppningen är att kommunens tillgänglighet på detta sätt ska öka. Under 2010 påbörjas arbetet med att erbjuda våra medborgare elektroniska fakturor. Utveckling För att stödja kommunens näringsliv och verka för ett gott företagsklimat pågår flera olika aktiviteter. Kommunen genomför frukostträffar, kommunalrådsluncher och ger ut näringslivsnytt. Det är viktigt att skapa mötesplatser med kommunens företagare och förutom ovanstående områden sker det även genom bland annat företagsgolf samt genom att vara närvarande vid större tävlingar som genomförs i kommunen. Under 2010 kommer det påbörjas ett arbete att tillsammans med kommunens företagare ta fram en ny näringslivsstrategi. I slutet av genomfördes kommunkompassen, en utvärdering av kommunens styrsystem. Resultatet av denna utvärdering kommer att ligga till grund för ett fortsatt utvecklingsarbete. För att uppnå målet avseende befolkningstillväxt arbetas det aktivt och kontinuerligt med mark och exploateringsfrågor. Under 2010 kommer ex- 46
ploateringsförberedande arbeten att bedrivas inom bland annat Kävlinge Östra centrum, Furulund (Häradsvägen), Löddeköpinge öster (Fridsboområdet) och Tolvåkersgården i Löddeköpinge. Under 2010 kommer kommunens nya risk-, incident- och skaderapporteringssystem att driftsättas. Genom systemet kommer en bättre helhetsbild av incidenter och skador att kunna fås. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Betyget för påverkan uppgår till 43. 38 Betyget för bemötande/tillgänglighet uppgår till 65. 62 En genomsnittlig befolkningstillväxt på 1,5 procent per år mellan åren 2000 2014. Tillbaka till 10-i-topp på Svenskt Näringslivsranking. 1,7 % 28 plats Medarbetaren Vartannat år, med start 2010, genomförs en medarbetarenkät för att mäta medarbetarnas upplevelse av bland annat arbetet, arbetsmiljön och ledarskapet. För att minska sjukfrånvaron ska arbetet med att sätta in tidiga rehabiliteringsåtgärder fortsätta. Kävlinge kommun bedriver även förebyggande hälsovård inom vissa områden, bland annat rökavvänjningskurser Återkommande ledarskapsutvecklingar ska genomföras för att stödja och utbilda kommunens chefer. Riktlinjer/policys för tydlig lönepolitik ska skapas. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) avseende arbetsmiljöförhållanden. Nyckeltal för total sjukfrånvaro uppgår till 5,5 procent. Medarbetarenkäten visar ett gott resultat (index) på att vi har ett aktivt ledarskap. Medarbetarenkäten visar på ett gott resultat (index) på att vi har en tydlig lönepolitik. Verksamhetens nettokostnader överstiger inte budgeterad nivå. Årliga intern kontrollplaner tas fram. Eventuella föreslagna åtgärder genomförs och följs upp. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. 6 % Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. Planerad tid för införande av årlig medarbetarenkät oktober/november. Ok Ok Ekonomi Ledning och samhällsutveckling har inför 2010 intäkter från kommunfullmäktige på 50 469 tkr. En utökning har skett inför 2010 med 300 tkr avseende utredningskostnader för att biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom IFO. Under 2010 planeras investeringar för totalt 4 500 tkr. 2 500 tkr av dessa går till IT-investeringar och IT-infrastruktur. Inköp av ett nytt ärende- och dokumenthanteringssystem planeras också under 2010. För att följa kommunens ekonomiska mål är nedanstående områden prioriterade Senast sex månader efter att en eventuell brist har upptäckts vid intern kontroll ska det finnas förslag på åtgärder. Beslutsstödssystemet utvecklas och ska även omfatta verksamhetsinformation. På detta sätt ges kommunens chefer tillgång till samlad information som underlättar verksamhetens styrning. Hög prognossäkerhet gör det möjligt att vid oförutsedda händelser, tidigt sätta in åtgärder och vid behov omfördela resurser inom nämnderna. indikatorer antagna av kommunstyrelsen Indikatorer Nivå 2008 3 webbenkäter på kommunens hemsida ska utföras under 2010. 100 procent av de insända handlingarna till Åsikt Kävlinge ska få ett första svar inom 10 dagar. Kostnaderna för skadegörelse och inbrott i kommunens verksamheter ska minska. Trygghetsindex i SCB:s medborgarundersökning ska uppgå till 56 år 2014. Nytt system för 2010 Nytt system för Börjar mätas under 2010 8 10 företagsbesök med kommunledningen. 9 25 procent av kundfakturorna ska vara elektroniska 2012. 0 % 90 procent av användarna av belutsstödssystemet ska uppleva att de får behövlig information. Differensen mellan nämndernas prognos i delårsbokslutet och utfallet i årsredovisningen ska inte vara högre än 0,5 procent av nettobudgeten. Resultaträkning, tkr Resultaträkning Bokslut 2008 Prognos 52 Har inte mätts ks 2,6 % kn 0 % sn 0,6 % tn 0,1 % mn 6,9 % 2010 Intäkter 62 134 64 823 64 854 66 230 - varav kf-intäkt 46 615 49 341 49 341 50 469 Kostnader -58 142-64 823-61 749-66 230 Resultat 3 992 0 3 105 0 verksamhetsberättelser 47
Miljö och Hälsa ansvarig nämnd: miljönämnden Verksamhetsområden Miljö- och hälsoskydd, myndighetsutövning Miljö- och hälsoskydd, hållbar utveckling verksamhetsberättelser Framtiden Natur- och grönstrukturprogram kommer att tas fram under året. Ny teknik med digital koppling mellan fältblanketter och ärendehanteringssystem ska användas för att effektivisera tillsyn och kontroll. Vattenråd kommer att bildas i Saxåns och Kävlingeåns avrinningsområden. Fortsatt arbete med klimatstrategi i samarbete med kommunens övriga nämnder. Ekonomi Intäkten från kommunfullmäktige (kfintäkt) har sänkts med 300 tkr då anslaget för naturvårdsinventeringar endast avsåg år. Intäkterna i form av tillsynsavgifter vid inspektion beräknas oförändrade i förhållande till föregående år. Kommunövergripande mål antagna av fullmäktige Indikatorer Nivå 2008 Andelen allvarliga anmärkningar efter livsmedelstillsyn minskar. 23 % Indikatorer antagna av tekniska nämnden Andelen överklagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 5 033 5 348 5 358 5 073 - varav kf-intäkt 3 955 4 398 4 398 4 123 Kostnader -4 852-5 348-4 948-5 073 Resultat 181 0 410 0 48
Samhällsbyggnad ansvarig nämnd: miljönämnden Verksamhetsområden Bygglov Planfunktion Mätverksamhet Framtiden Varaktigheten på nedgången inom byggsektorn utgör ett stort frågetecken varför osäkerhet om bygglovsintäkter samt intäkterna för mätenheten föreligger. Arbetet med Kävlinge Östra Centrum fortsätter. Detaljplaneläggning för att säkerställa naturområden i Hofterup-Ålstorp. Förvaltningen har inlett ett projekt i syfte att fördjupa samarbetet med Staffanstorps kommun inom GIS-verksamheten. Ekonomi Verksamheten har kompenserats för års löneökningar. Bygglovsintäkterna förväntas vara oförändrade i förhållande till budget. Indikatorer antagna av tekniska nämnden Indikatorer Nivå 2008 Verka för en planberedskap som, inom ramen för god bebyggd miljö och marknadens bostadsefterfrågan, innehåller en bostadsförsörjning utifrån fullmäktigemålet om att öka befolkningen med 1,5 procent per år. Andelen överlagade beslut som ändras av överprövande instans ska inte öka. Minst 95 procent av bygglovsärendena ska vara färdiga för beslut inom sex veckor efter det att kompletta handlingar föreligger. Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 15 villor 20 lägenheter i flerfamiljshus Mätning påbörjas 2010 Mätning påbörjas 2010 2010 Intäkter 6 779 5 706 5 276 5 722 - varav kf-intäkt -23 71 71 87 Kostnader -6 914-5 706-5 926-5 722 Resultat -135 0-650 0 verksamhetsberättelser 49
Utbildning och arbete för ungdomar och vuxna ansvarig nämnd: kulturnämnden Verksamhetsområden Gymnasieskola Gymnasiesärskola Vuxenutbildning Arbetsmarknadsprogram verksamhetsberättelser Framtiden I propositionen Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (proposition 08/09:199) och utbildningsdepartementets promemoria om hur det nuvarande Individuella programmet ska utvecklas tydliggörs de stora förändringar gymnasieskolan står inför. Kraven för behörighet till nationella program ökar väsentligt. Detta medför satsningar på studievägledning samt genomtänkta förslag på hur kommunen ska genomföra de program som ska ersätta Individuella programmet. Vuxenutbildningen fortsätter att kräva flexibilitet i tid och rum för de studerande. Vidare satsningar på yrkesutbildning är att vänta. Utökning av kommunens eget omvårdnadsprogram sker förhoppningsvis i samband med att vi blir del av konceptet Vård- och omsorgscollege. Antalet studerande på Svenska för invandrare (Sfi) ökar. Sfi bedrivs från och med 2010 kontinuerligt. De studerande erbjuds totalt sett mer undervisningstid. Kävlinge kommun har förlängt avtalet om flyktingmottagning med Migrationsverket. En projektgrupp har tillsatts för att utreda möjligheterna att ta emot ensamkommande flyktingbarn. Kävlingebon Ungdomar och vuxna ska erbjudas den utbildning som behövs för individens och samhällets utveckling. Arbetsmarknadsprogrammen ska vara anpassade till arbetsmarknaden och de arbetssökandes behov av kortast möjliga väg till egen försörjning. En öppen verkstad med möjlighet till studier, vägledning och utarbetande av CV kommer att erbjudas. Utveckling Vuxenutbildningen ska utveckla tillgänglighet och flexibilitet. Program för dem, som står långt från arbetsmarknaden tas fram. Lärandeformer för vuxna i behov av särskilt stöd utvecklas. Metodutveckling bedrivs bland annat i EU-projekten Ambassadörsutveckling i Skåne/Blekinge och Jobbinvestering. Enkätundersökningar genomförs årligen och analysen leder till nya mål och strategier. Medarbetaren Personalen ska ha bredd i sin kompetens som krävs för olika delar av verksamheten och dessutom förändringskompetens. Ekonomi Resurstilldelning för utbildning och arbete för ungdomar och vuxna är 142 227 tkr. Uppdrag utförs inom FINSAM, jobb- och utvecklingsgarantin och Lyft, beroende på arbetsmarknadsläget. Arbetsplatsambassadörer utbildas för introduktion av praktikanter på olika arbetsplatser. Yrkesvux är en utökad satsning på yrkesutbildning för vuxna. Intern kontrollplan är framtagen och avser granskning av kompetensutveckling samt åsiktshantering. 50
Kommunövergripande indikatorer antagna av fullmäktige Andel elever i procent (exklusive elever på IV-programmet) som fullföljer sin gymnasieutbildning inom fyra år ökar. Indikatorer antagna av kulturnämnden Indikatorer Nivå 2008 Andel deltagare i arbetsmarknadsprogrammen, som känner sig väl bemötta, ska öka. 92 % Andel elever i vuxenutbildningen, som slutfört kurs med betyg, ska öka. 81 % för gy-vux, 71 % för grundvux Andel studieavbrott i vuxenutbildningen ska minska. 9 % Resultaträkning, tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 Intäkter 127 770 137 181 137 431 142 227 - varav kf-intäkt 115 168 130 567 130 567 136 814 Kostnader -135 357-137 181-139 360-142 227 Resultat -7 587 0-1 929 0 Verksamheten i siffror Bokslut 2008 Prognos 2010 Resultatavvikelse i procent. -6,3-1,4 0 Antal elever i gymnasieskolan. 1 167 1 130 1 194 Antal helårsstuderande i vuxenutbildning. 141 194 200 Antal deltagare i arbetsmarknadsprogram via IFO. 190 192 190 Andel deltagare i arbetsmarknadsprogram i arbete, praktik eller studier efter avslutat program i procent. 82 74 85 verksamhetsberättelser 51
52 Räkenskapsmaterial
Resultatbudget tkr Bokslut 2008 Prognos 1) 2010 2011 2012 Verksamhetens intäkter 235 860 267 552 Verksamhetens kostnader -1 174 887-1 288 221-1 001 920-1 027 448-1 044 529-1 078 506 Avskrivningar -30 538-33 000-32 400-35 700-37 800-39 700 Verksamhetens nettokostnader -969 565-1 053 669-1 034 320-1 063 148-1 082 329-1 118 206 Skatteintäkter 994 069 1 076 200 1 030 200 1 058 900 1 079 800 1 116 700 - allmän kommunalskatt 2) 915 527 965 700 931 700 963 000 971 700 1 007 600 - utjämning och bidrag 2) 66 143 90 400 84 200 81 900 94 300 95 500 - LSS utjämning -24 021-21 600-27 300-27 600-27 800-28 000 - fastighetsavgift 36 420 41 700 41 600 41 600 41 600 41 600 Finansiella intäkter 14 028 7 800 8 400 7 800 7 800 7 800 - pensionsfond 7 350 4 300 4 300 4 300 4 300 4 300 - övriga finansiella intäkter 6 678 3 500 4 100 3 500 3 500 3 500 Finansiella kostnader -12 933-300 -300-300 -300-300 Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0 0 Årets resultat 25 600 30 031 3 980 3 252 4 971 5 994 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 09:25 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. = 28 187 invånare, 2010 = 28 400 invånare, 2011 = 28 600 invånare 2012 = 28 800 invånare. Räkenskapsmaterial 53
balansbudget tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 2011 2012 Tillgångar Anläggningstillgångar 681 653 728 502 738 978 762 488 801 725 Omsättningstillgångar 191 997 149 021 141 252 122 282 88 892 Summa tillgångar 873 650 577 523 880 230 884 770 890 617 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital 681 493 685 473 688 725 693 696 699 690 - eget kapital 655 893 681 493 685 473 688 725 693 696 - årets resultat 25 600 3 980 3 252 4 971 5 994 Avsättningar 7 883 7 776 7 231 6 800 6 653 - avsättningar för pensioner 7 883 7 776 7 231 6 800 6 653 Skulder 184 274 184 274 184 274 184 274 184 274 - kortfristiga skulder 184 274 184 274 184 274 184 274 184 274 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 873 650 877 523 880 230 884 770 890 617 Räkenskapsmaterial 54
kassaflödesbudget tkr Bokslut 2008 Prognos 2010 2011 2012 LÖPANDE VERKSAMHET Årets resultat 25 600 3 980 3 252 4 971 5 994 Justering för avskrivningar 30 538 32 400 35 700 37 800 39 700 Justering för ianspråktagna avsättningar -1 220-107 -545-431 -147 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 6 263 MEDEL FRÅN VERKSAMHETEN FÖRE FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITALET 61 181 36 273 38 407 42 340 45 547 Förändring kortfristiga fordringar 10 022 Förändring av kortfristiga skulder 11 350 KASSAFLÖDE FRÅN LÖPANDE VERKSAMHET 82 553 36 273 38 407 42 340 45 547 INVESTERINGSVERKSAMHET Investering i materiella anläggningstillgångar -59 886-74 949-41 876-57 010-74 637 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHET -59 886-74 949-41 876-57 010-74 637 Förändring av finansiella anläggningstillgångar -7 350-4 300-4 300-4 300-4 300 Minskning av långfristiga fordringar 0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHET -7 350-4 300-4 300-4 300-4 300 ÅRETS KASSAFLÖDE 15 317-42 976-7 769-18 970-33 390 Likvida medel vid årets början 134 893 Likvida medel vid periodens slut 150 210 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL 15 317-42 976-7 769-18 970-33 390 Räkenskapsmaterial 55
driftbudget tkr Nämnd Prognos 1) 2010 2011 2012 Kommunstyrelsen -48 290-47 040-49 569-49 569-49 569 Valnämnd -574-524 -575-575 -575 Revisionen -1 069-1 069-1 075-1 096-1 133 Överförmyndarnämnden -581-581 -702-702 -702 Tekniska nämnden, skattefinansierat -50 295-53 188-51 829-51 829-52 829 varav exploateringsavslut 2 000 500 Tekniska nämnden VA 0 1 304 0 0 0 Miljönämnden -6 750-7 050-6 679-6 679-6 679 Kulturnämnden -506 428-514 428-519 663-524 154-533 216 Socialnämnd -297 266-298 512-308 222-314 829-319 642 Övrig verksamhet Kompensation löner och prisökning -17 193-10 461-8 169-20 644-37 844 ½ årseffekt befolkning -506 0-5 545-6 932-5 947 Gymnasium -102 821-104 921-108 300-110 100-105 500 Ungdomsplaceringar -5 000-5 000-2 000-2 000-2 000 Idrottsplats -750-250 -520-520 -1 120 Hyra samlingslokal Hyra idrottshall -3 350 Assistenttimmar till barn med behov av särskilt stöd, skola och förskola -1 000-1 000-1 000 Utökning dagverksamhet inom demensområdet -500-500 -500 Kommunstyrelsen till förfogande -600 Nytt boende, hemvård -6 000-6 000 Nytt boende, handikappomsorg -4 000-2 000-4 000 Effektivisering och rationalisering 12 600 12 600 Förändring arbetsgivaravgifter 6 000 Övriga kostnader -14 346 0 Avgår kapitalkostnader 50 600 52 700 55 500 58 200 60 000 Verksamhetens nettokostnad -1 020 669-1 001 920-1 027 448-1 044 529-1 078 506 Finansverksamhet Pensionskostnader -15 400-16 900-18 000-18 200-19 500 Avskrivningar -33 000-32 400-35 700-37 800-39 700 Skatteintäkter 2) 1 076 200 1 030 200 1 058 900 1 079 800 1 116 700 Finansiella intäkter 7 800 8 400 7 800 7 800 7 800 Finansiella kostnader -300-300 -300-300 -300 Årets resultat 30 031 3 980 3 252 4 971 5 994 Räkenskapsmaterial 1) Inklusive TA enligt kommunstyrelsebeslut. 2) Allmän kommunalskatt, utjämning och bidrag enligt SKL 09:25 samt egen prognos för befolkning 1 november året innan. 56
investeringsbudget tkr Bokslut 2008 2010 2011 2012 Kommunstyrelsen -1 842-5 500-4 500-4 500-4 500 IT-investering -1 217-2 000-2 000-2 000-2 000 IT-infrastruktur -358-500 -500-500 -500 PA-system -1 000 Ärende och dokumenthantering -500-500 Tjänstebil KS -256 KS ospecificerat 0-2 000-1 500-1 500-2 000 Teknisk nämnd -48 750-44 284-18 076-35 500-49 857 Fordon och maskiner -2 163-1 000-1 500-500 -1 500 Renhållningsbil -1 067-633 -2 000 Aggregat renhållningsbil -1 000 Trafikreglering -765-1 000-1 000-1 000-1 000 Anslutning Häradsvägen -32 Väg Löddeköpinge-Hög -500-20 000 Lödde kors -2 000-2 000 Ombyggnad Kvarngatan -76-4 000 Ombyggnad busshållplatser -121-429 Parkutrustning -100-300 -300-300 Nya Torget, Kävlinge -1 000 Upprustning Kyrkparken -1 200 Tillgänglighet -400-200 GC-vägar -350-1 000-1 000-9 000 Handikappanpassning -930-800 -600 Utrymningslarm förskolor -1 324 Säkerhetsåtgärder -770-500 -500-500 -500 Upprustning belysning skolsalar -411 Upprustning belysning förskolor -540 Uppgradering rening Viken- och Tolvåkersbadet -300-300 Etablering/avveckling moduler -1 216-1 000-1 000-1 000-1 000 Förlängning brygga Saltsjöbadet -166-1 200 Ny förskola Furulund -23 069-4 805 Om- och tillbyggnad Skönadalsförskola -531-3 169 Om- och tillbyggnad Bullerbynsförskola -432-4 003 Om- och tillbyggnad Tolvåkersförskola -24-2 500-1 176 Projektering nya förskoleavdelningar Hofterup 124 Ombyggnad kostenheten -406 Ombyggnad kostenheten Korsbacka -7 500 Ombyggnad Kävlinge bibliotek -392 Modul Rinnebäckskolan -78 Modul från Dösjebro till Löddeköpinge -210 Räkenskapsmaterial 57
investeringsbudget Räkenskapsmaterial tkr Bokslut 2008 2010 Tillbyggnad Stinsgården 33-5 300-2 000 Fastighetsköp Löddeköpinge 5:2-300 Fastighetsköp 12:53-1 375 Fastighetsköp Furunäs 1:42-500 -4 500 Ombyggnad Dösjebroskolan -912 2011 2012 Idrottsplatser -68-5 800-5 732 Brandtillsyn Eyragården -511 Kommunhus ombyggnad -7 587 Inventarier kommunhuset -1 457 Parkeringsplats Lackalänga skola -180 Sporthall -175-3 000-16 000-9 825 Ombyggnad Arvidsborgs förskola -2 080 Ombyggnad slöjdsalar Lackalänga -86-2 650 Om- och tillbyggnad Ljungenskolan -500-2 000 Påfart väg 108-923 -800 VA-verksamhet -3 961-17 300-10 950-9 900-11 150 VA-ledningar -373-5 500-4 000-4 000-5 000 Fordon 0-250 -500-250 -350 Process, ARV -399-500 -500-350 -500 Ombyggnad, ARV -260-800 -300-1 300-500 Läcksökningsutrustning -650 VA-ledningar exploatering -1 485-3 000-3 000-4 000-3 000 VA-ledningar exploatering, friskola Löddeköpinge -3 500 VA-ledningar exploatering, friskola Barsebäck -3 000-1 500 Pumpstationer ombyggnad -1 444-750 -500-1 800 Kulturnämnd -4 235-5 715-4 850-4 610-7 630 IT-reinvesteringar -2 280-1 300-1 300-1 300-1 300 Reinvesteringar och arbetsmiljö Fritid och kultur -150-150 -150-150 -150 Föräldradatorer förskola -90 Reinvesteringar/investeringar förskola -300-300 -300-300 Reinvesteringar skolan -288-950 -950-950 -950 Arbetsmiljöåtgärder skolan -82-500 -500-500 -500 Föskolornas arbetsmiljö -167 Lokalförsörjning förskola -650-732 -40 Lokalförsörjning skola inventarier -400-360 -210-130 Idrottshall inventarier -2 000 IT 5 års plan, 2001-2011 -61-1 083-950 -900-2 000 IT-relaterat kompensatoriskt stöd -300-300 -300-300 Symaskiner Rinnebäcksskolan -71 Nyvångsskolan, möbler personalrum -98 Digitala klassrum -299 58
investeringsbudget tkr Bokslut 2008 2010 2011 2012 Socialnämnd, skattefinansierat -1 099-2 150-1 500-4 500-1 500 Ospecificerat -1 500-1 500-1 500 Inventarier gruppboende -250 Kullagården restaurang -285 Inventarier dagverksamhet -101 Inventarier Tallgården -60 Vårdsängar -327-200 Kontorsutrustning team -100 Inventarier Norrehed -1 000 Möbler dagcentraler/boende -300 Utökad datortäthet hemvården -300 Tjänstebil SN -141 Handikappbuss -186 Boende Löddeköpinge -3 000 Summa -59 886-74 949-41 876-57 010-74 637 Räkenskapsmaterial 59
exploateringsbudget tkr Utgående balans 2008-12-31 Anmärkning Beräknat netto till avslut Projekt Utgifter Inkomster Netto Norra industriområdet 10 979 8 988-1 991 P/ -1 440 Marbäcksområdet II (Tumba) 10 551 11 347 796 P/ -200 Lödde centrum 43 495 44 864 1 369 P/ 500 Östra Gryet 5 445 1 070-4 375 P/2014 2 450 Tolvåkersgården 6 744 3 186-3 558 P/2014 5 000 Trehörningen 615 401-214 P/2014 1 685 Summa 77 829 69 856-7 973 7 995 P=Pågående A=Avslutas Räkenskapsmaterial 60
direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Personalavdelningen får i uppdrag att se över kostnader för sjukdom och rehabilitering bland personalen och återkomma till kommunstyrelsen med förslag på hur vi kan öka frisknärvaron och därmed minska kostnaderna. Leif Ehrstrand klart Ks 63/09 Utreda frågan om förutsättningar för ett nytt verksamhetsområde i Lackalänga/ Furulund (motion, kk 2007.144 Kf 126/07). Tommy Persson, översiktsplan Dec Kf Kommunstyrelsen och nämnderna får i uppdrag att i koppla ihop nämndernas verksamhetsmål med kommunens övergripande vision. Bo Ekensteen klart Kf 49/09 Utredning för att belysa möjligheten att förlägga dels en riktig idrottsplats, dels en framtida F 6 skola, med möjlighet att omvandlas till 7 9 skola samt att genomföra trafikutredning för Vikenområdet (motion, kk 2007.197, Kf 10/08). Tommy Persson, översiktsplan Dec, Ks beredning Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över reglerna för resursfördelningen på grund av befolkningsstruktur och lokalkostnader. Mikael Persson Hösten pågår Kf Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över möjligheterna att samutnyttja samlingslokaler för att tillgodose lokalbehoven i Löddeköpinge. Pål Sander, Anette Fäldt, Tommy Persson + utsedd arbetsgrupp Hösten pågår Kf Genomföra GIS-strategi enligt planerad handlingsplan, där samtliga nämndsdelar aktivt ska medverka. Tommy Persson Jan Kronberg klart Ks meddelande augusti Kommunstyrelsen får i uppdrag att se över vilka eventuella kommunala investeringsbehov som kan uppstå i samband med exploateringen av Swedish Meats område i Kävlinge. Bo Ekensteen Hösten pågår Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för ett allaktivitetshus i Kävlinge. Pål Sander Tommy Persson klart Ks meddelande i augusti Kommunstyrelsen får i uppdrag att leda arbetet med att ta fram en ny miljö- och energiplan för beslut under. Tommy Persson Hösten Kf Utreda förslag till konkreta åtgärder att förhindra utslagning och att möjliggöra en snabbare återkomst till arbetsmarknaden. Pål Sander Inga Kallin Hösten Kn Göra en lönejämförelse mellan Kävlinges konkurrenskommuner som underlag för att kommunen ska kunna behålla och rekrytera goda medarbetare. Leif Ehrstrand Hösten pågår Ks Lokala BRÅ utreder möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar på problemet med risker och störningar gällande moped/mc-åkande ungdomar. Mats Svedberg Marie Göransson Hösten pågår Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att utifrån plan 2011 och 2012 minska nettokostnaderna med 12,6 mkr 2011. Kommunkansliet får i uppdrag att inom sitt utredningsanslag biträda socialtjänsten med att ta fram en handlingsplan för utvecklingsarbetet inom IFO. Bo Ekensteen Hösten Ks Bo Ekensteen 2010 Ks Utreda alternativ för att driva Café Porten. Bo Ekensteen Ks Kommunstyrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten att etablera nya företag på kommunförrådets markytor (motion, kk 2007/205, Kf 63/08). Tommy Persson Hösten Ks Hänskjuta förslaget om aktivitetspark till den kommande utredningen om allaktivitetshus i Kävlinge. Att förslaget om handlingsplan för sysselsättning och platser att vara på inryms i arbetet med allaktivitetshus och den lokalöversyn som pågår (motion kk 2007/426, Kf 62/08). Kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram förslag på inköp av biogasdrivna bilar för kommunens framtida bilpark (motion, kk2008/189, Kf 53/09). Pål Sander Tommy Persson Tommy Persson Rolf Perleij klart Hösten Ks meddelande i augusti Ks Räkenskapsmaterial 61
direktiv och uppdrag Kommunstyrelsen Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Kommunkansliet får i uppdrag att utarbeta en rapport utifrån deltagandet i arbetet med boken om Mårtensgatans historia. Kommunstyrelsen och kulturnämnden får i uppdrag att med rapporten som utgångspunkt ta fram ett förslag till organisation och modell för arbetet med en ny serie böcker om Kävlinges historia. I samband med rapportens redovisning även föreslå ett samlingsnamn för den nya serien. Även undersöka förutsättningarna för presentation av annat historiskt material på hemsidan. (motion, kk 2008/49, Kf 60/08). Mats Svedberg Cecilia Hägglund Hösten Ks Kommunstyrelsen snarast agerar för att tankstationer för fordansgas etableras inom kommunen. Den kommunala fordonsparken successivt ersätts med miljöfordon (motion, kk 2008/332, Kf 54/09). Tommy Persson Rolf Perleij Hösten Ks Tekniska nämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Tekniska förvaltningen får i uppdrag att strukturera parkskötseln i områden med olika prioritet beroende på nyttjandegrad och upplevelse. Områden med lägre prioritet kan då slås en eller två gånger per år med grövre utrustning och frigjorda resurser kan läggas på ytor där människor rör sig mer frekvent. Mikael Anderson Hösten pågår Tn Tekniska förvaltningen får i uppdrag att fortsätta inventera och planlägga renove ringen av kommunens lekplatser. Mikael Anderson Hösten pågår Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram underlag för byggandet av GCväg från Löddeköpinge till Barsebäcks by (motion, kk 2006/109, Kf 35/06). Mikael Andersson klart Kf 49/09 Utreda principer om hur skötsel av nytillkomna grönytor ska finansieras. Mikael Anderson Hösten Tn Utreda och kartlägga underhållsbehovet på gång- och cykelvägarna. Mikael Anderson Hösten Tn Genomföra påfart vid väg 108-923. Tommy Persson Mikael Andersson klart Kf 49/09 Utreda Mellanvångsvägen till Hög. Tommy Persson Mikael Andersson klart Tn Utreda finansiering av en ombyggnad av Lödde kors för ett snabbare genomförande. Tommy Persson Mikael Andersson Våren 2010 Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på hur markytorna på kommunförrådet kan minska (motion, kk 2007/205, Kf 63/08). Göran Sandberg Tommy Persson Hösten Ks Tekniska nämnden får i uppdrag att bevaka frågan om gång- och cykelvägar i Hofterup i planeringsarbetet för den nya trafikplatsen söder om Hofterup. Tekniska nämnden får i uppdrag att snarast utreda förutsättningarna för en anslutning för gång- och cykeltrafik och övergångsställe vid jourbutiken i Hofterup (motion kk 2007/112, Kf 61/08). Göran Sandberg Mikael Anderson Hösten Tn Tekniska nämnden får i uppdrag att väga in ombyggnad av Smålandsgatan i sin verksamhetsplanering. Ombyggnad av Föreningsgatan ska beaktas i samband med utbyggnaden av Midrocområdet (motion, kk 2007/206, Kf 87/08). Tommy Persson klart Tn Räkenskapsmaterial Tekniska nämnden får i uppdrag att ta fram förslag på hur biogas kan användas i stället för naturgas (motion, kk 2008/189, Kf 53/09). Göran Sandberg Robert Ahlberg Hösten Ks 62
direktiv och uppdrag Socialnämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Som komplement till de utredningar som pågår i Kävlinge kommun angående det kommunala ansvaret för psykiatrin även belysa barns och ungdomars psykiska ohälsa och behov av stöd. Christina Forsberg Margareta Hallerström Rapport Hösten pågår Sn Utreda förutsättningarna för ekologisk mat. Marina Rahm Hösten Sn Socialnämnden får i uppdrag att se över behoven av särskilt boende inom hemvården och rapportera resultaten till kommunstyrelsen. Anette Fäldt Hösten pågår Ks Kulturnämnden Ansvarig Klart Beslutsinstans och paragraf Presentera beräkningsgrunder avseende lokalbidraget senast april 2008. Göra lokalöversyn avseende utnyttjandegrad. Utreda en gemensam entré till Kulturscenen och den nya idrottshallen vid Korsbackaskolan. Pål Sander Sofie Holmkvist Pål Sander, Elisabeth Nordlund Pål Sander Tommy Persson -12-31 Kn, pågår Kn 2010, pågår Kn Tn Räkenskapsmaterial 63
diagram Årets resultat mkr Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna mkr 60 50 43,6 53,4 procent 104 40 30 20 19,0 13,1 12,4 25,6 100 96 10 4,0 3,3 5,0 6,0 0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 92 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 Nettoinvesteringar mkr Likviditet mkr mkr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 37,5 32,8 69,2 59,9 53,7 52,5 74,9 41,9 57,0 74,6 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 mkr 160 140 120 100 80 60 40 20 0 114,6 111,3 105,6 107,4 150,2 134,9 107,2 99,4 80,4 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 47 Finansnetto mkr Soliditet i procent mkr 30 procent 35 25 23,9 22,7 33 20 31 15 10 14,1 10,7 10,2 8,1 7,5 7,5 7,5 29 27 Räkenskapsmaterial 5 0 25 1,1 23 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 2003 2004 2005 2006 2007 2008 P B2010 B2011 B2012 64
Kävlinge kommun Kullagatan 2 244 80 Kävlinge Tel 046-73 90 00 www.kavlinge.se kommunen@kavlinge.se