Att följa sina resultat. Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Relevanta dokument
Vårdprevention problembeskrivning

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

PPM-trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting Vecka

Handlingsplan 2015 för att förebygga trycksår

Vårdprevention - en introduktion för medarbetare på sjukhus

Trycksår - handlingsplan

Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera

Hur kommer SeniorAlertregistreringen

Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Punktprevalensmät ning trycksår Resultatrapport för Norrbottens läns landsting Mars 2016

Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention

PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Kvalitetsbokslut Vårdplatsenheten MSE

Registret ger stöd till ett standardiserat och evidensbaserat arbetssätt som kan

Mäta med Senior alert. Kicki Malmsten

Vårdprevention Lätt att göra rätt

De tio viktigaste källorna till smittspridning är dina tio fingrar.

Patientsäkerhetsberättelse

PPM trycksår Punktprevalensmätning av trycksår Norrbottens läns landsting 4 oktober 2011

STUDENTER UTVECKLAR VÅRDEN MED STÖD AV KVALITETSREGISTER

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Rutin för riskbedömning enligt Senior Alert

Trycksår. Resultatrapport från punktprevalensmätningar Region Norrbotten våren 2018

Förebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen

Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län

Förebyggande arbete kring brukaren

NSC:s värdegrund. Närsjukvården i centrala Östergötland.

P atientsäkerhetsberättelso

Monica Forsberg

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Lean Healthcare Överläkare Lars Eurenius Medicinkliniken

Vårdgivare Stockholms Läns Landsting med verksamhet vid akutmottagningen på Södersjukhuset AB.

PPM mätningar 2019 Närsjukvården


Övningsexempel. Webbutbildning HT 2017

Detta projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden

PiR. Patientsäkerhet i Realtid. en metod för lärande. Medicin, Geriatrik och Akutmottagning Östra. Stefan Wallerius. Anna Gyberg.

Senior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med

Evidensbaserad socialtjänst

- En kartläggning i slutenvården

Rapport mätning av kvalitetsindikatorer inom arbetsterapi och fysioterapi 2014 i Göteborg jämförd med stadsdelen Örgryte- Härlanda.

Mätbara mål, per verksamhet, för hälso- och sjukvåden i Sollentuna kommun 2017

Måluppfyllelse, per verksamhet, för hälso- och sjukvården i Sollentuna kommun 2017

Patientsäkerhetsberättelser 2018 för särskilda boenden i kommunal regi och på entreprenad

Vårt ledningssystem med Esther i fokus. Camilla Strid & Jan Sverker, Medicinkliniken, Eksjö

Återinläggning IVA Utvärdering och Förbättringsarbete

Riktlinjer för Patientsäkerhetsberättelse

Rapport. Verksamhetsuppföljning, Särskilt boende Vård- och äldreomsorgen i Alingsås kommun 2015

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Region Norrbotten Trycksår PPM 2017

Allt färre skadas i vården. Markörbaserad journalgranskning, MJG

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Riktlinje för vårdpreventivt arbete med stöd av Senior alert

Vårdenhet i Kirurgicentrum. Balanserat styrkort för avd 33

Magnetmodellen den Östgötska versionen

Fall-och fallskadeprevention

Sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG

Leva livet hela livet. Ängelholm 30 november 2016 Maj Rom

En vetenskaplig utvärdering av ett landstings satsning på kvalitet och förbättringsarbete

Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetens dag 2015

Kvalitetssäkring, rapporter och avvikelser 2011

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

Välkommen till onkologkliniken i Jönköping. Information om onkologklinken

Patientsäkerhetsberättelse Tallbohovs äldreboende, demens

Patientsäkerhetsberättelse inklusive medicinskt ansvarig sjuksköterskas ( MAS) verksamhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Redovisning av hälso- och sjukvård per den 30 juni 2017

Kurs Processledning. Kund- och processorientering - grunder för ett ledningssystem

Nutritionsdagen 2015

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/ till 30/ gäller detta:

PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall

PM Bakgrunden till satsningen på SIP för äldre var att användningen inte motsvarade behoven

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Vägen till Certifiering Tryggt och Säkert Särskilt boende. Nacka Seniorcenter Sofiero

SBAR-muntlig rapport

Framtidens vårdavdelning

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Utvecklingsarbete som grund för vidare forskning

Kommunal Hälsooch sjukvård. MAS nätverket

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Kvalitetsbokslut 2013

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Hanterar du cytostatika säkert för patienter, arbetsmiljö och dig själv?

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Österbo äldreboende

Tillsammans för världens säkraste vård

PREVENTIVT ARBETSSÄTT MED SENIOR ALERT SOM KVALITETSINDIKATOR BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE. Slutrapport för förbättringsarbete

Kvalitetsbokslut Vårdplats- och mottagningsenheten KSK

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Kvalitetsbokslut 2012

Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Allmänt... 6 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 6 Vårdgivare... 6 Medicinskt ansvarig

Verksamhetsplan 2014 för Kunskapscentrum för Kommunal Hälso- och Sjukvård (KKHS) vid Högskolan Dalarna (HDa)

Transkript:

Att följa sina resultat Jeanette VanCura Vårdutvecklare Hallands sjukhus

Hallands sjukhus

Vem är då jag?

Hallands sjukhus Varberg Medicinkliniken Medicinkliniken HSV: 109 vårdplatser (varierande) Antal vårdtillfällen på medicinska vårdavdelningar 2016: 6208 (8214) Medelvårdtid 4,67 dagar Antal medarbetare: 385

Införande av Senior alert 2011-2012 implementerades Senior alert på HS Det blev en Kvalitetssäkring som synliggjorde omvårdnaden En Kvalitetsförbättring i vården hos våra äldre Vi fick ett Verktyg som förenklade det riskförebyggande arbetet och placerade patienten i centrum. Vi Kompetensutvecklade alla medarbetare Vi startade en Förvaltningsmodell omvårdnad Alla avdelningar utrustades med Hjälpmedel

Förbättringsarbete utifrån Senior alert Ger möjlighet för uppföljning Förhindrar och minskar risk för vårdskada Påvisar brister i dagens vård Ökar kunskapen om dagens patienter Förbättrar dagens vård

Avd Identifierade risker vid riskbedömning 2016 Risk bedömning på patienter 75 år eller äldre; oavsett kön med identifierad risk 4A Fall 67 % Nutrition 59 % 4C Fall 71 % Nutrition 51 % Tryckså r Tryckså r 33 % 25 % 5A Fall 63 % Nutrition 61 % 5C Fall 54 % Nutrition 40 % Tryckså r Tryckså r 27 % 12 %

Preventivt omvårdnadsarbete inom riskområdet trycksår en registerstudie utifrån kvalitetsregistret Senior Alert Malin Sandström och Jeanette VanCura 2014

ÅR >75 Antal VTF Täckningsgrad i Senior Alert >75 antal VTF reg. i SA Ökad risk för trycksår Ökad risk för fall 2013 3115 1929 (62%) 438 (23%) 1217 (63 %) 2015 3254 2647 (81%) 639 (24 %) 1742 (66 %) 2016 3200 2792 (87%) 636 (23 %) 1742 (62%) 2016 alla åldrar 6208 4053 (82%) 802 (16%) 2494 (49%)

Totalt antal pat bedömda med risk för trycksår Antal trycksår vid riskbedömning, n Antal trycksår vid uppföljning, n Antal pat som hade trycksår vid riskbedömning, n (%) 2013 2015 2016 438 639 636 134 135 191?? 118 (-16) 125 (-10) 147 (-44) 85 (19,4%) 89 (13,9%) 129 (20,1%) Antal pat som hade trycksår uppföljning, n (%) 83 (18,9) 89 (13,9) 253 ingen uppföljning 110 (17,3%) 8 ingen uppföljning

Totalt antal sår > 75 år 2013 2015 2016 204 207 241 Kategori 1 122 (59,8%) 129 (62,3%) 121(50%) Kategori 2 55 (26,9%) 60 (29%) 73 (30,3%) Kategori 3 16 (7,8%) 11 (5,3%) 26 (10,8%) Kategori 4 11 (5,4%) 7 (3,4%) 21 (8,7%)

160 140 Frekvens MNS-poäng på pat med ökad risk för trycksår F r e k v e n s 120 100 80 60 40 2013 2015 2016 20 0 7 p 8 p 9 p 10 p 11 p 12 p 13 p 14 p 15 p 16 p 17 p 18 p 19 p 20 p

Antal insatta åtgärder i förhållande till modifierade Norton Poäng

Resultat idag gällande trycksår Identifierade förbättringsåtgärder från 2013: Täckningsgrad var låg Ålder räknades baklänges; nu gäller alla åldrar. Skillnad på riskbedömning ang. veckodag patienterna de kom in? (helger) Samordnarfunktionen; en registreringsblankett som påminnelse Dokumentation; vårdplan och färdiga fraser

Resultat 2016 Kliniken ökat täckningsgrad på riskbedömningar Trycksår har ökat i antal kategori 2,3 och 4 Det är fler patienter som har trycksår vid riskbedömningen (minskade 2015) Det ses ingen ökning av antal personer med trycksår som uppkommit totalt under vårdtiden 28 identifierade riskpatienter har fått 0 åtgärder insatta??? Vi använder mer hjälpmedel Har förbättrat resultat vid årlig nationell prevalensmätning trycksårsförekomst har antalet trycksår på kliniken minskat trycksår 2015 15,3% -> 2016 8,4%

Riskbedömningar 2014 fallrisk 2015 2016 Risk för fall > 75 år Risk för fall alla åldrar Planerade åtgärder vid risk för fall > 75 år Planerade åtgärder vid risk för fall alla åldrar Antal rapporterade fall 1888 (66,8%) 2637 (55,4%) 1645 (61,9%) 2444 (48,3%) 1852 (98%) 1595 (96,7%) 2572 (97,5%) 1742 (62,4%) 2494 (48,8%) 1624 (93,2%) 2347 (96%) 2275 (91,2%) 226 168 154

Fall-incidenser 2016 Alla fall Unika individer Antal fall Antal vårdskado r Antal flergångsfallare 2014 138 226 44 33 2015 139 168 47 21 2016 120 154 26 32 Kvinnor/ män Unika individer Antal fall Antal vårdskado r Antal flergångsfallare 2014 68/106 92/134 15/29 14/19 2015 62/77 69/95 24/23 7/14 2016 34/86 44/110 6/20 6/18

Flergångsfallare Båda könen 2 fall/ person 3 fall/ person 4 fall/ person 5 fall/ person 6 fall/ person 2014 23 6 0 2 2 2015 16 5 0 0 0 2016 16 5 3 0 0 Kvinno r/män 2 fall/ person 3 fall/ person 4 fall/ person 5 fall/ person 6 fall/ person 2014 9/14 3/3 0 1 1 2015 6/10 1/4 0 0 0 2016 4/12 1/4 1 0 0

250 226 Fall fördelat över/under 75 år 200 164 154 156 150 100 114 113 2014 2015 2016 70 50 50 41 0 Totalt > 75 år < 75 år

Antal fall/1000 vårddagar medicinavdelningar HSV 6,00 5,52 5,00 4,00 3,00 2,00 4,67 4,04 4,55 4,17 År 2012 År 2013 År 2014 År 2015 År 2016 1,00 0,00 Antal fall/1000 vårdagar

Största framgångsfaktor vår personal

Hur kan vi påverka patientsäkerhetskulturen så att riskbedömning sker i anslutning till inläggning?

Vad har vi förändrat?

Ledarskap Ledarskapets förhållningssätt är viktigt - Chefen ska leda förändringar och förbättra vården i första linjen Evidens, den bästa tillgängliga kunskapen utifrån forskning, klinisk erfarenhet, patienterfarenhet och lokala data. Ekonomiska incitament Återrapportera Tävla Fira

Skapa berättelser

Vad har vi gjort? Verksamhetsutveckling och förbättringsarbeten bygger på studenters uppsatser Chefen väljer ämnet för uppsatsen vid akademisk kompetensutveckling på arbetstid. Standardisera Tydlig struktur i förbättringsarbetet Omvärldsbevakning Förändringens tidevarv - vad som är god kvalité varierar över tid

En förändring i systematiken kan tillfälligt bli en försämring Workshifting inneburit: Sekreterare börjat registrera Ansvaret för riskbedömning lagts på undersköterskor Kompetensutveckling; Vad och hur kunskap Dokumentation Påbörjat timrond Sjuksköterskornas omvårdnadsansvar

Att tänka på Skillnad att arbeta med olika kvalitetsregister och olika yrkesgrupper. Varför är det så svårt att nå full framgång inom Senior alert? En förändring utifrån Swedeheart går att genomföra utan protester och god följsamhet finns Systematiskt förbättringsarbete med stöd från nationellt kvalitetsregister ökar följsamheten till nationella riktlinjer och bidrar till bättre kliniska resultat. Bra IT-stöd behövs Uthållighet rekommenderas

Övriga identifierade resultat Riskbedömningar på alla patienter oavsett ålder har ökat Antalet patienter som faller flera gånger under vårdtiden har minskat Antalet allvarliga vårdskador vid fall har minskat Nutrition ; stora problem Fall med femurfraktur leder för många till förtidig död

Utmaningar som ligger framför oss: Journalintegration med Senior alert Öka kunskapen hos medarbetarna om nationella kvalitetsregister Kultur och inställning att använda sig av nationella riktlinjer även i omvårdnad Koppla hälsekonomi med preventionsarbetet för att tydliggöra hälsoekonomiska vinster Samordning i vårdens övergång med närsjukvård och kommun så att redan konstaterade risker och insatta åtgärder i preventionsarbetet blir tydligt åt båda håll. Fortsatt registerarbete; hur kan vi koppla samman

Tack för att ni lyssnat