Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag och ligger därmed inte inom kommunfullmäktiges finansiella målsättning. Enligt den blandade redovisningsmodellen uppgår årets resultat till,1 mkr år. Resultat och kapacitet Bild 1: Intäkter och kostnader (procentuell förändring) Budget 212 213 Nettokostnadsutveckling 6,8 1,1 2,2 1,5 Skatte- o statsbidragsutveckling -,5 1,7 2,9 2,9 Skatteunderlagets 1,6 3,9 4,4 4,4 utveckling Beräknat invånarantal 15 749 15 724 15 71 15 691 Kommunal utdebitering, % 21:2 21:2 21:2 21:2 Verksamhetens nettokostnader ökar med 6,8 procent år jämfört med föregående år. Skatteintäkterna och det generella statsbidraget minskar med,5 procent. Orsakerna till den svaga utvecklingen är att det tillfälliga konjunkturstöder försvinner år (15,3 mkr), skatteunderlagets svaga utveckling samt beräknad befolkningsminskning. En viss återhämtning sker åren därefter och skatteunderlaget utvecklas positivare fr.o.m. år 212. Bild 2: Driftkostnadsandel (Procentandel) Budget 212 213 Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag 11,4 11,4 11,3 1,4 Driftkostnadsandel = löpande kostnaders andel av skatteintäkter och generella statsbidrag. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkterna och det generella statsbidraget. Nyckeltalet speglar hur stor del av skatter och statsbidrag som den löpande driftsverksamheten tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amortering av långfristiga lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Av bild 2 framgår att verksamheten inklusive avskrivningar och finansnetto tar i anspråk 11,4 procent av skatteintäkter och statsbidrag år. Kommunens målsättning är att ligga på 98 procent +/- 1 procent, d.v.s. få över 2 procent +- 1 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag efter att verksamheten och finansnettot är finansierad.
Bild 3: Årets investeringar Budget 212 213 Nettoinvesteringar (mkr) 15,9 */ 112,4 82,6 71,3 Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) 247 249 173 144 */ varav ombudgetering 59,8 mkr Den genomsnittliga investeringsnivån under perioden - ligger på 93,1 mkr per år, vilket motsvarar 22 procent av avskrivningarna. Bild 4: Skattefinansieringsgrad av investeringarna Budget 212 213 (procent) Skattefinansieringsgrad 48 32 5 71 Skattefinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En skattefinansieringsgrad på 1 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under perioden - räcker inte medel från den löpande verksamheten för att finansiera investeringarna fullt ut. För att finansiera investeringarna ianspråktas kommunens likviditet år. Från och med år 212 behövs kortfristig upplåning för att finansiera investeringarna. Bild 5: Årets resultat Budget 212 213 FULLFONDERINGS- MODELL Årets resultat (mkr) -1, -1,3-9,8-2,9 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%) -1,4-1,4-1,3 -,4 BLANDAD MODELL Årets resultat (mkr),1-1,6-8, -1,4 Årets resultat/skatteintäkter och generellt statsbidrag (%), -1,5-1,1 -,2 Med fullfonderingsmodellen redovisar kommunen år ett resultat på 1, mkr. I relation till skatteintäkter och generella statsbidrag betyder det att resultatet motsvarar -1,4 procent.
Det innebär att resultatet inte håller sig inom kommunfullmäktiges målsättning som är 2 % +/- 1 %. Enligt den blandade redovisningsmodellen (=lagkravet) uppgår årets resultat till,1 mkr år. Bild 6: Soliditet Budget 212 213 (procent) Soliditet 27,6 26,2 23,8 22,7 Soliditet är ett mått på den finansiella styrkan på lång sikt. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel, d.v.s. skatteintäkter. Under planeringsperioden beräknas soliditeten successivt försvagas från cirka 28 procent år till cirka 23 procent år. Orsaken är mycket svaga resultatnivåer perioden. Bild 7: Skuldsättningsgrad Budget 212 213 Total 72 74 76 77 skuldsättningsgrad - varav 48 49 47 46 avsättningsgrad - varav kortfristig skuldsättningsgrad 24 25 29 31 - varav långfristig skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som har finansierats med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den största andelen av skuldsättningen utgörs av avsättning till pensioner som har återlånats till 1 procent. Skuldsättningsgraden försvagas från 72 procent till 77 procent. Bild 8: Kommunalskatt Procent Vara kommun 21 Västra Götaland 21 Riket 21 Kommunens skattesats 21,2 21,58 2,74 Regionens skattesats 1,45 1,45 1,82 Total skattesats 31,65 32,3 31,56 För år 29 beslutade kommunfullmäktige att höja den kommunala utdebiteringen med,3 procent från 2,9 procent till 21,2 procent. En viktig del av bedömningen av en kommuns finansiella kapacitet är vilken möjlighet kommunen har att påverka sina inkomstkällor. En låg kommunalskatt ger t.ex. ett större handlingsutrymme att generera en intäktsökning denna väg. Den totala skattesatsen i Vara kommun inklusive regionskatten uppgår år 21 till 31,65 procent, vilket är,38 procentenheter lägre än genomsnittet i Västra Götalands län. Kommunens skattesats uppgår år 21 till 21,2 procent vilket är,46 procentenheter högre jämfört med rikets genomsnitt. Den totala skattesatsen i Vara kommun är,9 procentenheter högre jämfört med riket.
RISK - KONTROLL Bild 9: Likviditet ur ett riskperspektiv Budget 212 213 Likvida medel (mkr) 69,,,, Balanslikviditet (%) 66,1 26,7 22,4 21, Rörelsekapital (mkr) -6,1-136,5-177,4-198,4 Ett mått som mäter likviditet eller kortsiktig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 1 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Målsättningen är att hålla så låg likviditet som möjligt med hänsyn till tillräcklig kortsiktig betalningsberedskap. Eventuell överlikviditet används till att amortera på den långfristiga låneskulden. Likviditeten försvagas under planeringsperioden p.g.a. finansiering av investeringar. Utöver de likvida medlen har kommunkoncernen en checkkredit på 5 mkr. Bild 1: Pensionsåtagande (mkr) Budget 212 213 Total pensionsskuld 366,8 368,1 371,8 375,9 Pensionsskuld intjänad innan 1998 351,7 351,4 353,3 354,8 Pensionsskuld intjänad fr.o.m. 1998 15,1 16,7 18,5 21,1 Pensionskostnad inkl löneskatt 46,8 37,8 42,1 44,3 Merkostnad fullfonderingsmodell 1,1 -,3 1,8 1,6 Pensionsskuldens ökningstakt börjar plana ut p.g.a att pensionsskulden intjänad före år 1998 ökar i lägre takt. I den kommunala redovisningslagen (KRL 5 kap 4 ) behandlas pensionskostnaderna. Bestämmelserna preciserar hanteringen av de pensionsåtaganden som intjänats före 1998. Pensionsförmåner intjänade före 1998 skall redovisas som ansvarsförbindelse inom linjen med pensionsförmåner intjänade efter 1997 redovisas över resultaträkningen och skuldförs som avsättning i balansräkningen. Utbetalningar avseende pensionsförmåner intjänade såväl före som efter 1998 skall liksom tidigare redovisas som en kostnad. Vara kommun har fr.o.m. år 23 en högre målsättning för kommunens resultat i budget och bokslut än vad balanskravet kräver. Det innebär att alla kostnader för pensioner skall ingå i kommunens eget balanskrav. Dessutom skall hela pensionsåtagandet redovisas som avsättning i balansräkningen. Balanskravet skall prövas såväl enligt den blandade modellen som enligt kommunens fullfonderingsmodell.
Pensionsskulden är återlånad i sin helhet, d.v.s. kommunen har lånat av pensionsmedel för att finansiera investeringar. FINANSIELLA MÅL 28- De finansiella målen är antagna av kommunfullmäktige och återfinns i finansplanen. Resultatmål Det årliga resultatet i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska uppgå till 2 procent +/- 1 procent. Soliditet (långsiktig betalningsstyrka) Soliditeten skall förbättras under mandatperioden. Investeringar Nettoinvesteringarna ska finansieras med egna medel. Långfristig låneskuld Kommunen blir skuldfri (den långfristiga låneskulden) under kommande mandatperiod (27-). Avsättning pensioner Som en miniminivå ska till pensioner avsättas den årliga ökningen av framtida pensionsåtagande. Likviditet Likviditeten ska vara på en nivå som säkerställer fullgod betalningsförmåga och att finansiell handlingsfrihet säkerställs. God ekonomisk hushållning KL 5 För verksamheten ska anges mål och riktlinjer som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. För ekonomin ska anges de finansiella mål som är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Vara kommuns definition Varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det om en tidigare generation förbrukat. Resultatet måste vara tillräckligt stort för att motsvarande servicenivå ska kunna garanteras även för nästkommande generation utan att den ska behöva uttaxera en högre skatt. Kommunen, med i princip obegränsad livslängd, ska inte förbruka sin förmögenhet för att täcka löpande behov. En god ekonomisk hushållning innebär att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna. Det är inte förenligt med god ekonomisk hushållning att finansiera löpande driftskostnader med lån.
Det är förenligt med god ekonomisk hushållning att medel från försäljning av anläggningstillgångar används för att återbetala lån eller återinvestera i nya anläggningstillgångar. Vara kommun tillämpar fullfonderingsmodellen då vi vill ha en rättvisande bild av vårt ekonomiska läge. Verksamhetsperspektiv Utifrån ett verksamhetsperspektiv innebär god ekonomisk hushållning att verksamheten bedrivs kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. Detta kräver en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap. För att kunna styra verksamheterna måste kommunen säkerställa processer som ger förutsättningar för att bedriva verksamheterna kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Sammanfattande kommentar Årets resultat är mycket svaga och ligger inte inom kommunfullmäktiges beslutade målintervall åren. Soliditeten (långsiktig betalningsförmåga) försvagas successivt. Likviditeten försvagas successivt p.g.a. finansiering av investeringar. Nettoinvesteringarna är höga med en genomsnittlig investeringsnivå på 93 mkr per år. Kommunens utdebitering ligger under genomsnittet i Västra Götalandsregionen men över genomsnittet i riket. Pensionsförpliktelserna är omfattande och hela pensionsförpliktelsen är upptagen som avsättning i balansräkningen och har återlånats i sin helhet.
Finansiella nyckeltal 212 213 Årets resultat fullfondering, mkr -1, -1,3-9,8-2,9 Årets resultat blandad modell, mkr,1-1,6-8, -1,4 Årets resultat fullfondering/skatteintäkter, statsbidrag % -1,4-1,4-1,3 -,4 Årets resultat blandad modell/skatteintäkter, statsbidrag %, -1,5-1,1 -,2 Soliditet % 27,6 26,2 23,8 22,7 Långfristig låneskuld, mkr,,,, Pensionsskuld, mkr 366,8 368,1 371,8 375,9 Nettoinvesteringar, mkr 15,9 112,4 82,6 71,3 Nettoinvesteringar/avskrivningar, % 247 249 173 144
Årets resultat enligt fullfonderingsmodell 5 4 42,8 3 Mkr 2 1 15,3-1 -2-2,9 29 21 212 213-1 -1,3-9,8 7 6 5 Årets resultat/skatteintäkter och generella statsbidrag enligt fullfonderingsmodell 6,1 4 % 3 2 1 2,3-1 -2 -,4 29 21 212 213-1,4-1,4 Boks lut Prognos Budget -1,3
Finansiell kostnad -5 29 21 212 213-4 -8,9 Mkr -1-13 -15-16,5-19,9-2 -23-25 8 7 6 Nettokostnadsutveckling och utveckling skatter, generella statsbidrag 6,8 5 4 3,9 3 2 1 1,9 1,3 2,8 1,7 1,1 2,9 2,9 2,2 1,5-1 29 21 -,5 212 213 Nettokostnadsutveckling Utveckling skatter och statsbidrag
12 Nettoinvesteringar 1 15,9 112,4 8 82,6 Mkr 6 64,1 71,3 4 2 34,7 29 21 212 213 3 Nettoinvesteringar/avskrivningar 25 247 249 2 % 15 161 173 144 1 91 5 29 21 212 213
Soliditet 35 3 25 2 24,4 28,8 27,6 26,2 23,8 22,7 % 15 1 5 29 21 212 213 Pensionsskuld 38 375 37 37 372 376 365 Mkr 36 364 364 355 356 35 345 29 21 212 213