VÄSBY ENTRÉ. Handel- och kontorslägesanalys Undertitel Arbetsmaterial Datum

VÄSBY ENTRÉ Handel- och kontorslägesanalys Undertitel Arbetsmaterial 2016-11-10 Datum

INNEHÅLL INLEDNING 3 Bakrund & syfte...4 Underlag...5 STADSBYGGNAD 6 Tillgänglig täthet...9 Tillgänglighet i gångnätet...13 Närhet till parkering...16 Framtidens stadskärna... 17 KONTORSLÄGEN 18 Närhet till spårstation...20 Tillgång till urbana verksamheter...21 Kontorskluster... 22 Tillgång till dagligvaruhandel... 23 Kontorslägesanalys... 24 GÅNGFLÖDEN 25 Gångflödesreferenser... 29 Bedömning av gångflöden 2040...30 HANDELSLÄGEN 32 Handelspotential utifrån vardagsflöden 2040... 33 SLUTSATER & DISKUSSION 35 Lokaliseringsskiss...37 MEDVERKANDE Staffan Swartz (projektansvarig) Alexander Ståhle (expert) SPACESCAPE Spacescape startades 2001 som en avknoppning från en forskargrupp på Arkitekturskolan vid KTH och har sedan dess vidareutvecklat forskningsbaserade arbetsmetoder för att stötta stadsbyggnadsprocessen. Utgångspunkten för vårt arbete är relationen mellan stadens form och hur den används och upplevs. / 2

INLEDNING

BAKGRUND & SYFTE Upplands Väsby arbetar med en strukturplan för Väsby Entré och Runby torg. För detta planarbete behövs en analys av marknadspotentialen för kommersiella lokaler i gatuplan samt för kontorslokaler generellt. För denna utredning har konsultföretagen Spacescape och Evidens tillfrågats. I detta arbete ingår följande arbetsmoment: I planprogrammet beskrivs att huvudmålet för Väsby Entré är att skapa en ny stadsdel och utveckla stationsområdet till en av kommunens bärande centrumpunkter. Delmålen handlar om att skapa en tät och funktionsblandad stad med utvecklade stråk som bidrar till hållbar utveckling. Det är utfrån desaas mål bilder som våra analyser görs. 1. Lägesanalys regionala förutsättningar 2. Kontorsmarknadsanalys 3. Plananalys lokala förutsättningar 4. Gångflödesprognos 5. Handelsanalys 6. Slutsatser och rekommendationer I denna rapport redovisas de analysdelar som Spacescape ansvarar för; plananalys, gångflödesprognos och handelslägesanalys. Dessutom redovisas slutsatser och rekommendationer som bygger på en sammanflätning av de två konsutlernas arbeten. I Översiktsplanen finns det ett huvudmål för stadslivet i Upplands Väsby som handlar om att centrala Upplands Väsby ska utvecklas till en modern och spännande stadskärna. Delmålen handlar om att skapa ett öst-västligt stadsstråk och ett utvecklat offentligt rum som ska karakteriseras av attraktivitet, tillgänglighet och trygghet. inledning / 4

KOMMUNIKATIONSYTA FÖR CYKEL OCH GÅNG ÖVER BUSSTERMINAL BUSSKÖRYTA (INKL. DOCKOR) KOMMUNIKATIONSYTA MEDVÄNTHALL UNDERLAG Den första bilden till höger avser den planskiss som har använts som underlag för täthet och struktur i framtida Väsby Entré. Tillhörande data med 4+1 våningar har använts för täthet. Den andra bilden visar funktioner i de nya byggnaderna. Angående osäkerheter i underlaget kan nämnas mer exakt utformning av knutpunkten, mer exakta prognoser för rörelserna mellan stationen och bussterminalen (exempelvis hur många om beräknas välja den södra respektive den norra stationsentrén i bytet med bussarna i terminalen). Arbetet i denna rapport baseras på de till höger redovisade strukturerna, den förstnämndas täthet och kollektivtrafikresande enligt pm:et (PM Framtida kollektivresande från Upplands Väsby station, daterad 151201). I enlighet med den sistnämnda har vi antagit 30 000 resenärer per dag med tåg och att antal bussresenärer skrivs upp med samma faktor. I pm:et nämns inga exakta siffror för hur stor del av tågresenärerna som byter till/från buss men med utgångpunkt i de siffror som nämns där har vi antagit 60 procent. Följande närliggande projekt har antagits som realiserade år 2040: Eds Allé HUVUDBRO FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK MED ANSLUTNING TILL TÅGPLATTFORM Västra torget HANDIKAPPARKERING; ALTERNATIV PLACERING K&R SEKUNDÄR BRO FÖR GÅNG- OCH CYKELTRAFIK MED ANSLUTNING TILL TÅGPLATTFORM (utreds vidare) HANDIKAPPARKERING Hagvägen Lilla Hagvägen RESEFUNKTIONER TILLGÄNGLIGHET Kommunikationsyta, bro (allmän plats); ramp Behov av fortsatt utredning H Trappor och hiss (tillgänglig hela dygnet) BUSSTERMINAL Köryta för buss Bussterminal med vänthall Busshållplats; Uppställningsplats TÅGSTATION Stationshus med entré till plattform Spårområde med befintliga plattformar ANGÖRING Cykelparkering Handikapparkering Taxi Taxi Handikapparkering Kiss & Ride ÖVRIGT Ny funktionsblandad stadsmässig bebyggelse Annan planerad bebyggelse Vägar inom programområdet Ny väganslutning till programområdet Ny väganslutning i samband med spårutbyggnad Ladbrovägen Ladbrovägen Norra bron Bankes bro ENTRÉ ENTRÉ Järnvägsparken Östra torget H Industrivägen Taxi Industrivägen Plangatan Lärlinggatan Anton Tamms väg Centralvägen Upplysningensväg Bryggerivägen Messinggatan Väsbyvägen GÅNG- OCH CYKELRAMP FÖR ANSLUTNING TILL TORGET TAXI 4 ST TRAPPOR OCH HISS (TILLGÄNGLIG HELA DYGNET) ALTERNATIV PLACERING AV K&R Optimusvägen HANDIKAPPARKERING; ALTERNATIV PLACERING AV K&R GÅNG- OCH CYKELRAMP FÖR ANSLUTNING TILL INDUSTRIVÄGEN 50 m 100 m Fyrklövern Vilunda 18:1 PLANSKISS DATERAD 150126 PLANSKISS ÖVER FUNKTIONER DATERAD 160627 Järnvägsparken Runby torg Hela Messingen inledning / 5

STADSBYGGNAD

TILLGÄNGLIG TÄTHET En tillgångsanalys mäter hur mycket som kan nås inom en viss räckvidd från en startpunkt. Tillgången till olika former av utbud inom nära gångavstånd har i flera studier visar sig vara viktiga för att värdera stadskvaliteter. Är man ute efter täthetens effekt på stadslivet bör man snarare än bara beräkna BTA (bruttototalarea) göra en tillgångsanalys av tätheten, det vill säga beräkna antalet personer eller mängden BTA inom en viss räckvidd, vilket ger en tydligare bild av den upplevda tätheten. Spacescape har i flera olika städer (Stockholm, Göteborg, Malmö, Bergen, Oslo, Köpenhamn, Örebro, Halmstad) dessutom sett en tydlig korrelation mellan tillgång till täthet mätt på detta sätt och tillgång till serviceutbud som butiker och restauranger. Under plananalys visar vi täthet för boende och arbetande var för sig för dagens situation. Tanken är att visa att fördelningen av boende och arbetande i närhområdet är skiljer sig åt. Om närheten till både boende och arbetande analyseras ser vi istället en slags totalbild av tillänglig täthet. Denna analys visas för dagsläget samt för målåret 2040 där projektetet Väsby Entré samt omkringliggande projekt är uppförda enligt kommunens planunderlag. Då den tillkommande tätheten till stor del består av nya boende visas endast tillgänglig täthet för både boende och arbetande. REFERENSSTADSDELAR Tillgänglig täthet av boende inom 500 meter: 1 600 Johannesfred, Ulvsunda 2 000 Tallkrogen 3 500 Råsunda Tillgänglig täthet av arbetande inom 500 meter: 500 Spånga 900 Rissne 2 100 Vällingby Tillgänglig täthet av boende och arbetande inom 500 meter: 2 500 Mariehäll 3 000 Brommaplan 4 800 Huvudsta En principfigur för analysmåttet tillgänglig täthet visas nedan. PRINCIPFIGUR FÖR TILLGÄNGLIG TÄTHET TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET Tillgänglighet i gångnätetet (även kallat rumsintegration) är ett analysmått som utvecklats inom Space Syntax-forskningen och används för att mäta rumslig tillgänglighet i nätverk. Space Syntax är en urbanmorfologiskt inriktad stadsbyggnadsforskning som startades på University College London av bland annat Bill Hillier. Space Syntax-forskningen har sedan dess vuxit till ett globalt forskningsnätverk och vidareutvecklats på bland annat KTH i Stockholm. En rumsintegrationsanalys visar hur nära stadsrum är till varandra, via sitt genomsnittliga avstånd i antal riktningsförändringar till andra stadsrum. Rumsintegration kan därmed sägas vara ett mått på upplevt avstånd och orienterbarhet. Enkelt uttryckt har alltså stadsrum som nås från många andra stadsrum inom få riktningsförändringar en hög rumsintegration, det är väl integrerat i rumssystemet som helhet (se figur nedan). För att mäta rumsintegration behövs en så kallad axialkarta uppbyggd av de siktlinjer som tillsammans täcker in det offentligt tillgängliga rummet i det område man avser att analysera. Genom att axialkartan baseras på vad vi faktiskt kan se och rent fysiskt kan röra oss, kan man säga att axiallinjerna har en kognitiv grund, det vill säga att den utgår från hur vi visuellt och fysiskt medvetandegör stadsrummet. Därmed kan vi säga att den skapar en mycket stark länk mellan människa och byggd miljö. Forskning på bland annat UCL i London och KTH i Stockholm har funnit tydlig korrelation mellan hög rumsintegration och höga gångflöden. Man har också sett att analyserna kan fånga orienterbarheten i ett område. Det innebär att rumsintegrationsanalysen kan an- stadsbyggnad / 7

vändas för att förstå förutsättningarna i ett befintligt nätverk av gator och gångvägar, till exempel för att hitta handelslägen eller för att utvärdera en plans bidrag till tillgänglighet mellan olika stadsdelar. Vi redovisar tillgänglighet i gångnätet för befintlig struktur och för planskisstrukturen. NÄRHETSANALYSER Närhet är kanske den mest grundläggande egenskapen hos städer. Vi kan närmast säga att själva orsaken till att vi lever i städer är den närhet de erbjuder. I denna rapport redovisar vi två stycken närhetsanalyser för målåret 2040; närhet till spårstation och till parkering. Den förstnämnda används för att kartera kontorslägen. Se principfigur för närhetsanalyser på nedan. PRINCIPFIGUR FÖR TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET PRINCIPFIGUR FÖR NÄRHETSANALYSER stadsbyggnad / 8

TILLGÄNGLIG TÄTHET AV BOENDE IDAG ÄR BOENDETÄTHETEN HÖGST ÖSTER OM SPÅRET Idag finns de tre platser med högst boendetäthet i centrala Upplands Väsby öster om spåren. Dessa tre är Apoteksskogen, längs Centralvägen och i sydvästra delen av Fyrkanten på båda sidor om Mälarvägen. Värt att notera att dessa tre områden med fler boende inom gångavstånd inte hänger samman utan som bilden visar kan ses som tre separata kluster. Exempelvis är det intressant att tätheten kring Centralvägen inte fortsätter längs Dragonvägen. IDAG APOTEKSSKOGEN SVAGARE BOENDEKLUSTER VID RUNBY TORG I Runby ser vi att det finns ett täthetskluster av boende längs Trädgårdsvägen och vid torget. Dock är det tydligt att det är relativt svagare än de andra boendeklustrena och att det är relativt långa avstånd till exempelvis Centralvägen och dess högre boendetäthet. Generellt är boende tätheten låg i Runby och detsamma kan även sägas för de enfamiljshus som ligger öster om spåren också. RUNBY CENTRALVÄGEN DRAGONVÄGEN MÄLARVÄGEN ANTAL BOENDE INOM 500 M >3 000 2 600 3 000 2 200 2 600 1 800 2 200 1 400 1 800 1 000 1 400 600 1 000 200 600 <200 Råsunda Tallkrogen Johannesfred, Ulvsunda stadsbyggnad / 9

TILLGÄNGLIG TÄTHET AV ARBETANDE CENTRALVÄGEN HAR IDAG ÄVEN HÖGST TÄT- HET AV ARBETANDE Som analysbilden visar finns det idag en koncentration av arbetande inom gångavstånd kring Centralvägen. På några andra platser runt omkring finns även indikationer på att det är relativt många arbetande (bland annat söder om centrumet i västra delen av Fyrklövern). På båda sidor om järnvägsspåren finns det något högre arbetsplatstäthet men inte alls i samma nivå som kring Centralvägen. Tillgängligheten till arbetande idag uppvisar på det hela taget en ganska koncentrisk fördelning där tätheten suiccesivt avtar med avståndet till den centrala delarna av Centralvägen. CENTRALVÄGEN IDAG ANTAL ARBETANDE INOM 500 M >2 300 2 000 2 300 1 700 2 000 1 400 1 700 1 100 1 400 800 1 100 500 800 200 500 <200 Vällingby Rissne Spånga stadsbyggnad / 10

TILLGÄNGLIG TÄTHET AV BOENDE & ARBETANDE IDAG IDAG ÄR DEN TOTALA TÄTHETEN HÖGST KRING CENTRLAVÄGEN SAMT OCH DE BLÅ HUSEN När vi slår samman de två tidigare analyserna och räknar både hur många boende och arbetande som nås på en promenad på 500 meter ser vi så klart att Centralvägen framstår som en tydlig tähtetskärna. Värt att notera är att den täthetskärnan inte sträcker sig hela vägen till stationen och att den inte fortsätter via centrum och Dragonvägen och ner till den delav Fyrklövern som också framstår som ett lokalt täthetskluster. Tätheten i Runby är låg (om än något högre kring torget). CENTRALVÄGEN DE BLÅ HUSEN ANTAL BOENDE & ARBETANDE INOM 500 M >4 600 4 000 4 600 3 400 4 000 2 800 3 400 2 200 2 800 1 600 2 200 1 000 1 600 400 1 000 <400 Huvudsta Brommaplan Mariehäll stadsbyggnad / 11

TILLGÄNGLIG TÄTHET AV BOENDE & ARBETANDE 2040 VÄSBY ENTRÉ & ANDRA OMKRINGLIGGANDE PROJEKT SKAPAR EN ETT TÄT STADSMILJÖ MELLAN RUNBY TORG OCH EKEBO Den tillkommande gör att vi istället för de små täthetsöar som vi har sett tidigare ser att det bildas ett stort sammanhängande tätt område mellan Runby torg och Ekebo. Detta skapar förutsättningar för ett mer aktivt stadsliv i hela området samt ökat underlag för service och urbana verksamheter. Värt att notera är att Runby torg ligger i den absoluta änden av detta större täta område och fortfarande har det glest omland utanför. För att lyfta den tillgängliga tätheten i Runby till en nivå som täthetsmässigt binder den samman med Vilunda handlar det om en ganska kraftig förtätning motsvarande ca 750 nya bostäder inom 500 meter. CENTRALVÄGEN MÄLARVÄGEN ANTAL BOENDE & ARBETANDE INOM 500 M >3 000 2 600 3 000 2 200 2 600 1 800 2 200 1 400 1 800 1 000 1 400 600 1 000 200 600 <200 Huvudsta Brommaplan Mariehäll stadsbyggnad / 12

RUBRIK TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET TYDLIGA HUVUDSTRÅK PÅ BÅDA SIDOR OM JÄRNVÄGEN På den östra sidan utgör Centralvägen, Dragonvägen och Arkadstigen en trio sammanbundna stråk med hög tillgänglighet i gångnätet och tydliga rumsliga förtutsättningar för att vara de sammanbindande stråken i de delar av Vilunda som vi tidigare har visat har en högre täthet. IDAG Sammanbundna med dem fast i områden om idag är glesare har även Väsbyvägen, Industrivägen och Optimusvägen hög tillgänglighet i gångnätet. RUNBY RUMSLIGT SEPARERAT FRÅN VILUNDA I Runby finns det några gator som tydligt framstår som rumsligt centrala. Dessa är Trädgårdsgatan och Oxundavägen (och även till viss del Bills backe och Runbyvägen). Intressant att notera är att liknande Runbys lokala boendetäthetskluster kan vi se att desas rumsligt centrala gator hänger samman med varandra men att språnget öven /under järnvägen innebär att dessa kopplingar får lägre tillgänglighet i gångnätet. TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET (R7) Hög Låg stadsbyggnad / 13

RUBRIK TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET STRUKTUREN I VILUNDA STÄRKS På den östra sidan om järnvägen har de gator som idag har hög tillgänlighet i gångnätet fortsatt den funktionen. Dock får vissa stråk en ökat tillgänglighet i gångnätet här och hit kan räknas Djäknestigen, kopplingen mellan Dragonvägen och Drabantvägen samt Plangatan/Kullavägen. 2040 NEN NYA GC-BRON VID DEN NORRA STA- TIONSENTRÉ FÅR EN VIKTIG ROLL SOM SAM- MANBINANDE STRÅK MELLAN RUNBY OCH VILUNDA Trots att den bron ligger i nivån ovanför spåren och Centralvägen har den kopplingen en relativt hög tillgänglighet i gångnätet. Det gör att den kommer att bli en stark rumslig länkt över järnvägen. Den starkare kopplingen över järnvägen gör att även Ladbrovägen och Lilla Hagvägen får starrkare rumsliga samband. Trots att Runby inte har jättestarka kopplingar över spåren är det rimligt att tänka (både med avseende på tillgänglig täthet och tillgänglighet i gångnätet) att Runby torg går från att vara relativt separerad från Vilunda till att utgöra den yttersta delen på en större sammanhängande stadsbebyggelse. TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET (R7) Hög Låg stadsbyggnad / 14

RUBRIK TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET EN NYA GENARE KOPPLING ÖVER SPÅREN SKAPAR STARKARE RUMSLIGA SAMBAND För att testa hur vilka möjligheter det finns att skapa starkare rumsliga samband mellan Runby och Vilunda har vi gjort en laboration där Trädgårdsgatanfortsätter över spåren och möter Plangatan. Laborationen visar att det genom en sådan ny koppling går att koppla ihop Runby med den täta stadskärnan på andra sidan spåren. LAB TILLGÄNGLIGHET I GÅNGNÄTET (R7) Hög Låg stadsbyggnad / 15

NÄRHET TILL PARKERING PARKERINGSHUSETS PLACERING VÄSTER OM SPÅREN GÖR ATT DEN VÄSTRA SIDAN HAR STÖRST NÄRHET TILL PARKERING I princip hela Väsby Entré har mindre än 400 meter till parkeringshuset. 500 M 2040 100 M GÅNGAVSTÅND TILL PARKERINGSHUS (METER) <50 50 100 100 150 150 200 250 300 300 350 350 400 400 450 450-500 >500 stadsbyggnad / 16

FRAMTIDENS STADSKÄRNA I planprogrammet för Väsby Entré diskuteras visionen om den moderna småstaden och bilden här bredvid är tagen från sidan 22 i samma dokument och visar samband och målpunkter. När vi slår ihop våra analyser av tillgänglighet i gångnätet och tillgäng täthet för rå 2040 ges en möjlighet att jämföra de två bilderna. I planprogrammet går följande att läsa [p]rogramförslaget syftar till att skapa en sammanhängande stad och att knyta ihop Runby med centrala Väsby. Utifrån våra analyser är det rimligt att mena att utvecklingen av Väsby Entré ligger i linje med detta syfte där framförallt Centralvägen, Dragonvägen och Djäknestigen kan kan tänkas att fungera som offentliga rumsligt centrala stråk som binder samman en tätare stadsbyggd. OVAN: tillgänglig täthet & tillgänglighet i gångnätet 2040 VÄNSTER: bild från från planprogrammet över samband och målpunkter i visionen om den moderna småstaden stadsbyggnad / 17

KONTORSLÄGEN

Vid Spacescapes och Evidens studie av värdering av stadskvalitet för kontor fanns att följande parametrar har stor betydelse: kluster, urbana verksamheter, vakanser, modernitet och kollektivtrafik. Med utgångpunkt i dessa studier analyserar vi här närhet till stationsentré (kollektivtrafik), urbana verksamheter och kontorskluster. Dessutom redovisas en bild över tillgängligheten till dagligvaruhandel. De tre förstnämnda används sedan för att gradera lägen för kontor utifrån A-, B- och C-lägen. Figur över stadskvaliteter i kontorsstudien kontorslägen / 19

NÄRHET TILL STATIONSENTRÉ FRÅN ALLA DELAR AV VÄSBY ENTRÉ GÅR DET SNABBT ATT TA SIG TILL PLATTFOR- MARNA OCH ÅKA VIDARE MED TÅGET Hela Väsby Entré har av förklarliga skäl mycket god närhet till spårstationen (max 300 meter för i princip hela området). Runby torg har cirka 400 meter till närmaste stationsentré och Centralvägen mellersta del cirka 500 meter. Till Väsby centrum är det cirka 800 meter. Inom 1 000 meter når man stora delar av Vilunda och Runby. GÅNGAVSTÅND TILL STATIONSENTRÉ (METER) <200 200 300 300 400 400 500 500 600 600 700 700 800 800 900 900-1 000 >1 000 kontorslägen / 20

TILLGÅNG TILL URBANA VERKSAMHETER LIKT TÄTHETEN ÄR DE URBANA VERKSAM- HETERNA KONCENTRERADE ÖSTER OM SPÅ- REN MED HÖGST TILLGÅNG UTMED CEN- TRALVÄGEN Centralvägen har störst närhet till urbana verksamheter idag och Runby och Optimus arbetsplatsområde har klart lägre tillgång till urbana verksamheter. URBANA VERKSAMHETER INOM 500 M <5 5 10 10 15 15 20 20 25 25 30 30 35 35 40 40-45 >45 kontorslägen / 21

KONTORSKLUSTER CENTRALVÄGEN FRAMSTÅR ÄVEN SOM ETT LOKALT KONTORSKLUSTER Bilden visar adresser med kontorsverksamhet samt hur många kontorsanställda som nås inom en promenad på 500 meter idag. Förutom den höga tätheten kring de Centralvägen finns det en viss klustereffekt vid Optimus arbetsplatsområde. KONTORSANSTÄLLDA INOM 500 M <900 800 900 700 800 600 700 500 600 400 500 300 400 200 300 100-200 >100 kontorslägen / 22

TILLGÅNG TILL DAGLIGVARUHANDEL DEN DEL AV RUNBY SOM ÄR NÄRMAST STA- TIONEN OCH DELAR AV CENTRALVÄGEN HAR TILLGÅNG TILL TVÅ DAGLIGVARUBUTIKER I kartuttnittet finns endast ett fåtal dagligvarubutiker vilket gör att det maximalt handlar om två dagligvarubutiker inom 500 meter gångavstånd. DAGLIGVARUBUTIKER INOM 500 M 2 1 0 kontorslägen / 23

KONTORSLÄGEN SYNTES DELARNA NÄRMASTE STATIONEN HAR BÄST KONTORSLÄGEN När vi väger samman faktorerna med påverkan på kontorsmarknaden (kollektivtrafiktillgänglighet, utbud av urbana verksamheter och kontorskluster) ser vi framförallt att de delar som ligger närmast stationen får goda lägen. KONTORSPOTENTIAL 2040 A-läge B-läge C-läge kontorslägen / 24

GÅNGFLÖDEN

Rörelser i staden kan delas upp i två typer; vardagsflöden och temporära flöden. Vardagsflöden att gå till jobb, skola, handla mat o.s.v. är de vanligaste och de som utgör en stor majoritet av förflyttningarna. Dessa sker framförallt på stråk som är gena och ligger mellan många målpunkter. Logiken är att när vi avhandlar våra vardagsbestyr gör vi det vanligen genom att vi röra oss den enklaste vägen mellan våra målpunkter. När vi tittar på människors rörelsemönster i aggregerad form kan vi se att de stråk som blir välanvända är de som är gena och ligger mellan många målpunkter. Det är vardagsflödena som har långsiktig betydelse för att skapa robusta lägen som driver handeln. Temporära är de flöden som inte är så stora till vardags utan snarare vid specifia tillfällen. Exempelvis kan det handla om flöden till parker och stränder som sommartid har stora rekreativa kvaliteter. Flödena till sådana platser styrs ofta av attraktioner och kan vara mycket viktiga för hur en stadsdel upplevs men vidare i rapporten kommer vi framförallt att fokusera på lägen som är robusta, alltså som baseras på vardagsflöden. I täta stadskärnor ser vi att gångnätet och tätheten till stor del förklarar variationen av gångflöden. I glesa, vanligen mer perifert belägna stadsdelar, är det istället ofta enskilda målpunkter som styr gångflödena. I centrala Upplands Väsby har vi idag en situation idag som tydligt kan klassificeras som tillhörande den sistnämnda kategorin där centrumet och stationen är starka målpunkter. När Väsby Entré och andra omkringliggande projekt har utvecklats blir det istället en annorlunda stadsmiljö än den som finns här idag med en delvis annan logik bakom rörelserna i stadsdelen. Dock kommer den nya stadsmiljön (och logiken bakom rörelsemönstrena) inte heller att vara helt jämnförbara med den täta stadskärnans. Detta förklaras närmare i plananalysen men kortfattat handlar det om att det kommer att skapas ett område mellan stationen och Fyrklövern där det finns ganska starka rumsliga kopplingar och högre täthet men utanför detta är fortfarande tätheten låg och de rumsliga sambanden relativt svaga. Det gör att att logiken bakom de framtida rörelsemönstrena i dessa delar i blir svårare att beskriva eftersom den framtida strukturen blir mer komplex än de två ovan beskrivna typstadsdelarna. Således är det viktigt att poängtera att detta utgör en osäkerhet i den gångflödesmodell vi använder. Vi har därför valt att benämna analysen av framtida gångflöden kring Väsby Entré för en bedömning och inte en prognos. Gångflödesmodellen visar flödet under ett vardagsdygn och baseras på analyser med Space Syntax-metodiken som har utvecklats av forskare vid The Bartlett på University College London samt en på KTH framtagen vidarutveckling, den så kallade Place Syntax-metodiken. Modellen beräknar i vilken mån gator utgör gena stråk mellan många attraktioner (befolkningstäthet och andra målpunkter i staden). Inom Space Syntax-forskningen har forskarna hittat att gatornas konfiguration har stor betydelse för mängden gångtrafikanter. Det ger en kompletterande bild till diskussionen om attraktioner av olika slag som annars ofta förs, där betydelsen av sådant som tunnelbanestationer, köpcentrum eller helt enkelt skönheten hos en plats betonas. Uppenbarligen spelar även dessa aspekter roll för hur vi rör oss i staden, men den konfigurativa uppbyggnaden av gatustrukturen har visat sig ha betydligt större betydelse än vi tidigare känt till. I gångflödesmodellen använder vi oss av en gångnätskarta för att representera gatustrukturen. Gångnätskartan är uppbyggd av en kartering av gatustrukturen med raka linjer längs gångbara siktlinjer. Vi kan nämligen lite förenklat tänka oss att förflyttningar äger rum längs räta linjer. I princip är det ju så vi förflyttar oss även om vi gör avsteg på vägen. Det har därmed visat sig fruktbart att beskriva det kontinuerliga stadsrummet i form av linjer, där varje linje representerar en gatu- eller gångvägssträckning. Om vi utgår från en karta av det stadsområde vi är intresserade av kan detta i förflyttningshänseende således beskrivas med det minsta antalet räta linjer som täcker in hela strukturen av gator och platser i området. När vi gjort detta har vi istället för ett enda kontinuerligt rum ett begränsat antal linjer vars inbördes förhållande vi kan analysera. Denna gångnätskarta används även i analyserna av tillgängligheten i gångnätet och tillgänglig täthet. Analyser av tillgängligheten i gångnätet mäter som tidigare nämnt närheten till de andra gaturummen i en stad och har tidigare inom Space Syntax-forskningen visats ha starka samband med uppmätta gångflöden. Lars Marcus och Meta Berghauser Pont vid Chalmers i Göteborg har i artikeln What can typology explain that configuration can not? publicerad i Proceedings of the 10th International Space Syntax Symposium föreslaget att Place Syntax-måttet Attraction Betweenness på ett bätte sätt än integrationsmåttet fångar generella gångflöden. Skillnaden dem emellan är att Attraction Betweenness-måttet förutom gatustrukturen även tar hänsyn till att- Gångflöden / 26

raktioner medan integrationsanlyser endast analyserar den förstnämnda. Attraction Betweennessanalysen fångar i vilken mån gatusegmenten utgör gena stråk mellan många attraktioner. Analysen tar alltså inte bara hänsyn till den rumsliga strukturen av gatunätet utan även den faktiska tätheten av attraktioner i staden. Förutom underlaget för boende och arbetande finns även viktiga lokala målpunkter med i modellen i form av den framtida stationen och bussterminalen (i enlighet med pm:et om framtida resande från stationen från ett fördubblat resande till 2040 antas ett fördubblat resande), Väsby Centrum och det kreativa kunskapscentrumet Messingen. Vid tidigare genomförda analyser i centrala Oslo fann Spacescape att modellen korrelerade till cirka 70 procent med uppmätta gångflöden. I ett annat projekt i Sköndal fann Spacescape att samma modell korrelerade till cirka 85 procent med uppmätta gångflöden. På nästa sida visas en illustration av gångflödesmodellen. Viktigt att notera är att det i uppdraget inte har ingått att göra noggranna gångflödesmätningar. Dock har vi genomfört små stickprov där resultatet ligger i linje med de tal som prognoserna anger. Gångflöden / 27

GÅNGNÄT TÄTHET MÅLPUNKTER GIS-ANALYS Gena stråk för många GÅNGFLÖDESMODELL GÅNGFLÖDESMODELLEN fångar GENA STRÅK FÖR MÅNGA. Det är en GIS-ANALYS som visar i vilken utsträckning gaturum utgör gena stråk mellan många attraktioner. Som underlag i modellen används GÅNGNÄT, TÄTHET (boende och arbetande på adresspunkter) samt lokala MÅLPUNKTER. Gångflöden / 28

LINDHAGENSGATAN GÅNGFLÖDESREFERENSER FLEMINGGATAN DROTTNINGHOLMSVÄGEN SCHEELEGATAN KUNGSHOLMSGATAN VASAGATAN REGERINGSGATAN VATTUGATAN JAKOBSGATAN MALMTORGSGATAN HERKULESGATAN VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN FREDSGATAN STRÖMGATAN DYGNSFLÖDEN VARDAG 29 000 28 000 1 200 VÄSTRA TRÄDGÅRDSG. 1 300 HERKULESGATAN 3 000 MALMTORGSGATAN 3 300 VATTUGATAN 3 600 JAKOBSGATAN 5 400 STRÖMGATAN 6 000 TJÄRHOVSGATAN 6 500 SCHEELEGATAN 7 000 FREDSGATAN VASAGATAN 7 700 9 000 KUNGSHOLMSGATAN FLEMINGGATAN 12 000 11 000 REGERINGSGATAN DROTTNINGHOLMSVÄGEN 19 000 18 000 17 000 LINDHAGENSGATAN PETER MYNDES BACKE HAMNGATAN (NORRA TROTTOAREN) GÖTGATAN PETER MYNDES BACKE VÄSTRA TRÄDGÅRDSGATAN GÖTGATAN GÅNGFLÖDEN Gångflöden 2016 & 2030 / 29

BEDÖMNING AV GÅNGFLÖDEN 2040 I TRAPPAN MELLAN DEN NORRA BRON OCH ÖSTRA TORGET ÄR FLÖDET SOM HÖGST Då uppskattningar saknas för hur rörelserna mellan bussarna och tågen ser ut har vi antagit att 2/3 av flödet mellan det stora bussflödet öster om språren och tågen går via den norra bron. Det bidrar det till att flödet över det östra torget bedöms bli det största. Dessutom kommer det östra torget att möta det stora flödet från Centralvägen samt vara den viktigaste kopplingen för de som går mellan Runby och Vilunda. ÖSTRA DELEN AV BANKES BRO OCH CEN- TRALVÄGEN KOMMER OCKSÅ ATT BLI VÄL- ANVÄNDA STRÅK Bytesströmmarna mellan busstermianalen och den södra plattformsentrén gör att den koppling kommer att bli välanvänd. Det kommer även Centralvägen bli då den både idag och i planen har hög tillgänglighet i gångnätet samt hög tillgänglig täthet. BEDÖMNING AV GÅNGFLÖDEN 2040 Passerande per dygn 2040 *smala streck utan siffror avser flöden på 500 passerande per dygn Gångflöden / 30

RUNBYS HÖGSTA FLÖDEN NÄRMAST SPÅ- REN OCH BILLS BACKE MEST VÄLANVÄNDA STRÅKET VIDARE Norra bron och Bankes bro bedöms båda få 3 000 4 000 passerande per dygn. Den koppling vidare i området med högst flöden bedöms bli Bills backe, här handlar det om 2 400 passerande närmast stationen och 1 500 passerande mot Runby torg. Då Runby torg ligger precis i utkanten av den framtida täta kärnan som sedan möts av en mycket glesare strutkur ser vi att flödena kommer klinga av relativt tvärt västerut. Gångflöden / 31

HANDELSLÄGEN

HANDELSPOTENTIAL UTIFRÅN VARDSGSFLÖDEN 2040 BÄSTA HANDELSLÄGE DÄR NORRA BRON MÖTER ÖSTRA TORGET Denna punkt kommer att angöras av alla som byter mellan bussarna på östra sidan och ska till tågen via den norra bron. Dessutom kommer stadsflödena från Centralvägen möta både tågstationen och bussterminalen från denna punkt. GODA HANDELSLÄGEN RUNT ÖSTRA TORGET, PÅ CENTRALVÄGEN SAMT I ANSLUTNING TILL BANKES BROS MÖTE MED BUSSTERMINALEN Likt resonemanget ovan kommer hela östra torget att ha gott handelsläge. Skillnaden mellan det som bedöms som A- och B-läge kring torget är att de sistnämna lägena saknar direktkontakt med flödet mellan norra bron och bussterminalen. Centralvägen är idag och kommer att stärkas som en centralgata i området. Bytesflödet mellan bussarna på östra sidan och tågen via Bankes bro gör att det kommer att vara ett bra handelsläge för lokaler i dess anslutning. HANDELSPOTENTIAL 2040 A-läge ~ >10 000 passager/dygn B-läge ~ 6 000 10 000 passager/dygn C-läge ~ 4 000 6 000 passager/dygn D-läge ~ 2 000 4 000 passager/dygn E-läge ~ 1 000 2 000 passager/dygn F-läge ~ <1 000 passager/dygn handelslägen / 33

DE TVÅ KORNSNINGARNA PÅ VÄSTRA SIDAN JÄRNVÄGEN OCH INDUSTRIGATAN BEDÖMS FÅ D-LÄGEN På den västra sidan kommer det västra torget och korsningen söder om den ha de starkaste handelslägena. Båda platserna har direkt närhet till tågstationen och fungerar som naturliga entréer för de som kommer från Runby. Den del av Industrigatan som utgör och angränsar till bussterminal bedöms också utgöra D-läge för handel. Detsamma gäller kvarteret söder om Centralvägen på Optimusvägen. Bedömningen av handelslägespotenital baseras till stora delar på bedömningen av vardagsgångflöden men tar även hänsyn till andra aspekter i gatuutformningen med inverkan på lägeskvaliteterna. PÅ DEN VÄSTRA SIDAN BEDÖMS DE CEN- TRALA DELARNA AV VÄSBY ENTRÉ, BILLS BACKE OCH RUNBY TORG UTGÖRA E-LÄGEN FÖR HANDEL De centrala delarna av Väsby Entré väster om spåren kommer att utgöra viktiga passager vidare till Runby och har absolut närhet till tågstationen. Bills backe kommer att vara ett naturligt stråk för de som rör sig mellan Runby torg och stationen (eller Vilunda). Runby torg bedöms få ganska låga flöden men har tack vare det befintliga utbudet av handel och service en klusterbildning som gör att den för en högre handelslägespotental än dess omgivning. I Vilunda bedöms resterande gator i ost-västlig riktning (norr om Anton Tamms väg) utgöra E-lägen för handel. Anledningen är den direkta närheten till knutpunkten samt att tätheten framförallt sprider sig i ungefärligen den riktningen (se täthetsanalysen). Även de delar av Optimusvägen och Industrivägen som ligger närmast stationen och där bebyggelsen har direktkontakt med gatan bedöms utgöra E-lägen. handelslägen / 34

SLUTSATSER & DISKUSSION

SLUTSATSER STADSBYGGNAD Idag är boendetätheten högst öster om spåret med ett svagare boendekluster vid Runby torg. Centralvägen har idag även högst täthet av arbetande och den totala tätheten högst kring Centrlavägen samt och de blå husen. Väsby Entré & andra omkringliggande projekt skapar 2040 en ett tät stadsmiljö mellan Runby torg och Ekebo. På den östra sidan utgör idag Centralvägen, Dragonvägen och Arkadstigen en trio sammanbundna stråk med hög tillgänglighet i gångnätet. Sammanbundna med dem fast i områden om idag är glesare har även Väsbyvägen, Industrivägen och Optimusvägen hög tillgänglighet i gångnätet. Runby idag rumsligt separerat från Vilunda. 2040 stärks denna struktur förutom att den nya gc-bron vid den norra stationsentré får en viktig roll som sammanbinande stråk mellan Runby och Vilunda. Från alla delar av Väsby Entré går det snabbt att ta sig till plattformarna och åka vidare med tåget och de östra delarna får nära till det planerade parkeringshuset. För att den täta stadskärnan ska sträcka sig ända upp i Runby krävs det troligtvis en kraftig förtätning motsvarande 750 lägenhteer inom 500 meter samt en ny gen koppling över spåren. SLUTSATSER KONTORSLÄGEN Delarna närmaste stationen har bäst kontorslägen. SLUTSATSER GÅNGFLÖDEN I trappan mellan den norra bron och östra torget är flödet 2040 som högst. Östra delen av bankes bro och centralvägen kommer också att bli välanvända stråk Runbys högsta flöden närmast spåren och Bills backe mest välanvända stråket vidare in i Runby. SLUTSATSER HANDELSLÄGEN Bästa handelsläge 2040 finns där norra bron möter östra torget. Goda handelslägen även runt östra torget, på Centralvägen samt i anslutning till Bankes bros möte med bussterminalen. De två kornsningarna i Väsby Entré på västra sidan järnvägen och industrigatan bedöms få D- lägen. På den västra sidan bedöms de centrala delerna av Väsby Entré, Bills backe och Runby torg utgöra E-lägen för handel. DISKUSSION Den ökade tätheten som Väsby Entré och omkringliggande projekt innebär göt att detta område i framtiden kommer att bli en tätare stadsbyggd med tydliga huvudgator. Tätheten kommer att sträcka sig mellan strax innan Runby torg bort mot Ekebo och där kommer Centralvägen och Dragonvägen fortsätta att utgöra viktiga stadsgator. Detta är väl i linje med kommunens mål om att skapa ett starkt öst-västligt stråk med ett starkt utvecklat offentligt rum. Med de starkare kopplingar och förtätning som Väsby Entré innebär skapas goda förutsättningar för att planprogrammets mål kan realiseras där Väsby Entré blir en av kommunens bärande centrumpunkter i ett sammanhang som kännetecknas av en funktionsblandning och utvecklade stråk. Även i framtiden kommer dock tätheten att sjunka snabbt utanför den nya tätare stadsmiljön. Analyserna visar att höjdskillnaderna till trots gör Väsby Entré ett bra jobb med att stärka sambanden mellan Runbys östra del och Vilunda. Enligt analysunderlaget kommer dock centrala Runby i framtiden ligga något rumsligt perifert samt ha en låg täthet klart lägre täthen än området kring Centralvägen. Det gör att Runby torg kommer ligga i utkanten av den tätare strukturen och omges av ett glersare omland vilket gör att potentialen för genomströmning blir ganska begränsad. Det är svårt att se enkla sätt hur Runby bättre skulle kopplas över spåren vilket skulle förändra dessa möjligheter (även om möjlighterna att skapa starka samband mellan centrala Runby och Vilunda är möjligt med större ingrepp i stadsstrukutren). En kraftig förtätning i Runby skulle ge ett större lokalt underlag för handel. slutsatser & DISKUSSION / 36

LOKALISERINGSSKISS DELARNA NÄRMASTE STATIONEN HAR BÄST KONTORSLÄGEN Utifrån Evidens modellskattningar ger den nya tätheten underlag för cirka 10 tillkommande urbana verksamheter. Enligt vår bedömning kan hälften av dem lokaliseras vid det östra torget. Två stycken kan lokaliseras där Bankes bro möter terminalen och lika många kring det västra torget. Vid korsningen där Bills backe möter Bankes bro kan en lokaliseras. Den lilla mängd kontor (30 kvm) som Evidens ser möjligheter för kan placeras i det trekantiga huset vid västra torget. LOKALISERINGSKISS Urbana verksamheter (totalt 10 st) Kontor (totalt 30 kvm) slutsatser / 37

Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE-116 92 Stockholm / Sweden Tel +46 8 452 97 67 / www.spacescape.se / info@spacescape.se