OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

Transkript

1 OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

2 INNEHÅLL Om Spacescape - det nya arkitektkontoret Roller och tjänster Vad är Space syntax? Rumsanalyser utifrån ett upplevelseperspektiv Referensprojekt från Spacescape Exempel på stadsbyggnadsprojekt där mervärden analyserats och legat till grund för planförslag Kronans tillgänglighet i staden Space syntax-analys av Kronan idag, med programskiss och med planlaboration av Spacescape Diskussion kring möjliga mervärden av en stadsutveckling i Kronan Tillgänglighet Täthet Trygghet Offentliga platser Biltrafik 2

3 OM SPACESCAPE Det nya arkitektkontoret 3

4 4

5 SPACESCAPES TJÄNSTER Diagnos undersöka nuläget Prognos utvärdera förslag Design föreslå lösningar Policy utarbeta riktlinjer 5

6 DIAGNOS RUMSANALYSER OCH OBSERVATIONER GER LOKAL KUNSKAP OM STADSLIVET OCH DESS UTVECKLINGSMÖJLIGHETER BARNS TILLGÅNG TIL LEKOMRÅDEN I STOCKHOLM STAD God tillgång till lekområden (Stockholms parkprogram)

7 DIAGNOS RUMSANALYSER OCH OBSERVATIONER GER KUNSKAP OM STADSMILJÖNS BETYDELSE FÖR STADSLIVET (överblick från entréer och bilinbrott) 7

8 PROGNOS UTVÄRDERING AV PLANFÖRSLAG KLARGÖR MERVÄRDEN OCH BRISTER I STADSBYGGANDET Metriskt gångavstånd till värdefullt naturområde idag Metriskt gångavstånd till värdefullt naturområde med bearbetat planförslag 8

9 PROGNOS UTVÄRDERING AV PLANFÖRSLAG KLARGÖR PLATSERS STADSLIVSPOTENTIAL MED EN SAMMANVÄGNING AV LÄGE OCH INNEHÅLL 9

10 DESIGN UTIFRÅN DIAGNOS OCH PROGNOS Plankoncept - för att bättre understöda projektets målsättning 10

11 11 VAD ÄR SPACE SYNTAX?

12 SPACE SYNTAX 12 Space syntax är en uppsättning rumsanalytiska metoder utvecklade av den engelske arkitekturforskaren Bill Hillier och hans kollegor vid University College London. Bakgrunden är att ett grundläggande behov inom arkitekturforskningen, liksom all forskning, är att utveckla analyser av den byggda miljön, både som fysisk form och rumslig struktur. Inom space syntax-forskningen utgår man från en grundläggande uppdelning i användningen av stadens rum: vistelse och rörelse. Utifrån dessa grundfunktioner har man sedan definierat två stycken rumsrepresentationer som var och en har en grundläggande social och visuell relation till stadens och byggnaders rumsligheter: isovisten, och axiallinjen. Axiallinjen definieras som en siktlinje som också är möjligt att gå längs med. Axiallinjen är den rumsrepresentation som avser att fånga rörelse. Man säga att om man gör en rak gata krokig så behövs det inte mer fysiskt arbete för att gå hela gatan men det krävs åtskilligt mer navigation (informationsarbete) för att röra sig längs gatan. Axiallinjen fångar människors förmåga att orientera sig, vilket är en fråga om rumslig kognition, i vilka riktningar (directions) man kan se. Här finns t.ex. en tydlig koppling till Kevin Lynch studier av staden som mental karta, Image of the city, vilket också Space syntax-forskningen visat. Axiallinjen representerar i högsta grad ett livsvärldsperspektiv, framför allt när det gäller att navigera och orientera sig. En axiallinjekarta över ett stadsområde skapas genom att rita in det minsta antalet axiallinjer som passerar och kopplar samman alla tillgängliga stadsrum. Med axiallinjerna kan man i axialkartan räkna ut hur många riktningsförändringar som behövs mellan två punkter i systemet. Integrationsanalysen beräknar tillgängligheten mellan axiallinjerna, dvs hur många steg man behöver gå från varje linje för att nå omkringliggande linjer i systemet. Inledning: metodik Gatunät Axialkartan = gatunätet representerat av axiallinjer Rumsintegrationsanalys på Södermalm 70% korrelation mellan rumsintegration och gångflödena på Södermalm

13 GATUNÄTET SKAPAR MED TIDEN LÄGEN FÖR MÖTESPLATSER OCH LOKAL EKONOMI - - RUMSINTEGRATIONSANALYSER VISAR VAR POTENTIALEN ÄR SOM STÖRST 13

14 STADSBYGD = INTEGRATION AV GRANNSKAP GÖTEBORG, DE SMÅ STADSDELARNAS STAD.. Innanför Vallgraven Lorensberg Avenyn Vasastaden Vasagatan Heden Haga..KNYTS SAMMAN AV ETT ÖVERGRIPANDE FLÖDESNÄT Rumsintegration hög låg 14

15 STADSBYGD = INTEGRATION AV GRANNSKAP PARIS, DE SMÅ STADSDELARNAS STAD KNYTS SAMMAN AV ETT ÖVERGRIPANDE FLÖDESNÄT FLÖDESNÄT KAP S N N GR A. FLÖDESNÄTET BLIR TILLGÄNGLIGT BÅDE I DET LOKALA GRANNSKAPET OCH I STADEN SOM HELHET. INNANFÖR DESSA SKAPAS LUGNARE GRANNSKAP. STADSBYGDEN FÅR DÄRMED EN HÖG GRAD AV RUMSLIG VARIATION SOM VISAT SIG SKAPA KVALITETER FÖR SÅVÄL BOENDE SOM ARBETANDE. STADSDELARNAS KARAKTÄR BIBEHÅLLS SAMTIDIGT SOM DERAS UPPLEVDA NÄRHET TILL ÖVRIGA STADSDELAR ÄR GOD 15

16 STADSBYGD = INTEGRATION AV GRANNSKAP Planområde = Grannskap Stadsdel = Grannskap Grannskap = Näromgivning Stadsbygd = Integration av grannskap 16

17 DET ÄR GATUNÄTET SOM KNYTER SAMMAN OCH GER TILLGÄNGLIGA OCH TÄTA MILJÖER ETT RIKT STADSLIV Täthet per fastighet Tillgänglig täthet 17

18 GATUNÄTET KAN ANTINGEN SEPARERA ELLER FÖRA SAMMAN STADSLIV TRAFIKLED STAD STADSDELSGATA STAD STADSDEL GRANNSKAPSGATA 18

19 STADENS STRUKTUR SKAPAR LÄGESPOTENTIAL PLATSENS UTFORMNING FÖRVALTAR DENNA POTENTIAL 19

20 REFERENSPROJEKT FRÅN SPACESCAPE Stadskärneutveckling Stadsdelsutveckling Komplexa platser Handelsplatser Grönstruktur 20

21 STADSKÄRNEUTVECKLING 21

26 STADSDELSUTVECKLING Egen gård i vårt nya Nicksta Underlag till nytt planprogram med brukardialog, analyser och förslag för Nickstahöjden

27 STADSDELSUTVECKLING Uttalade brister Vandalism och klotter Dåliga lekplatser Dålig belysning, mörkt och ödsligt Otryggt kvällstid längs parkstråket Revirkonflikt vid BoKlok, men även i Backluras utemiljö Trafikfara och hög fart med dålig överblickbarhet i korsningar 27

28 STADSDELSUTVECKLING Spacescapes programförslag för att främja nationella och kommunala mål, boendes önskemål och framtida investeringar 1. Utveckling av gator och parkering 2. Utveckling av parker och mötesplatser 3. Utveckling av verksamhetsstråk station 4. Stadsläkning med ny bebyggelse 5. Förtätning och nya gårdar 28

29 KOMPLEXA PLATSER Nedre Sergels torg som passage och vistelseyta Analys av platsen idag samt utvärdering av Sergelarkadens inglasning 29

30 KOMPLEXA PLATSER Sergels torg idag Vistelse Plattan är inte en plats, utan flera, även om triangelmönstret är detsamma 30

31 KOMPLEXA PLATSER Sergels torg idag Vistelse Vänta: person som tycks invänta annan Titta: person som är åskådare Sitta: person som sitter Interagera: person som talar med annan Aktivera: person som agerar utåtriktat 31 Överblickbarhet från kanten Gångflöden Ljusförhållanden Lokal rumsintegration

32 KOMPLEXA PLATSER Sergels torg idag Mötesplatser Personer som agerar utåtriktat Hänvisade evenemangsytor Åskådare Utåtriktade aktiviteter följer den lokala rumsintegrationen 32

33 KOMPLEXA PLATSER Sergels torg idag - Offentlighet och trygghet Av Polisen utpekad zon för langning Ljuskontrasten gör det svårt att övervaka Arkaden utifrån Undanskymda rum där lagning observerats Detta område är lätt att överblicka från lagningszonen Kriminella aktiviteter äger framförallt rum i västra arkaden 33

34 KOMPLEXA PLATSER Rekommendationer Bredare entré utan dubbeldörr till Plattan befolkar och ger aktivitet Inskjuten glasvägg ger plats för vistelse och samvaro under tak på Plattan Sittplatser längs glasväggen i södersolläge ger attraktion och övervakning Längre siktstråk inomhus utan vrår och kiosker skapar orienterbarhet och trygghet Öppen superellips med ett mer offentligt innehåll (Turist- och medborgarinfo) Öppna upp Kulturhuset mot Plattan och Sergelgången Stäng av Sergelgången kvällstid då butikerna ej är öppna 34

35 GRÖNSTRUKTUR Gottsunda sociotopkarta (Uppsala) brukarvärdering som underlag till kommande översiktsplan 35

36 GRÖNSTRUKTUR Spacescapes idéer om stadsbyggnadsutveckling i Gottsunda byggda på brukarvärderingens sammanställda brister och önskemål 36 Konceptskiss - förtätningsmöjligheter Konceptskiss - förslag på nytt grönt torg i Centrum

37 GRÖNSTRUKTUR 37

38 KRONANS TILLGÄNGLIGHET I STADEN Idag med programskiss Med planlaboration av Spacescape 38

39 Kronans och Storgatans rumstillgänglighet idag Kronan ligger geografiskt centralt men samtidigt avskilt i staden Detta ger Kronan en stor grundpotential men innebär samtidigt att orienterbarheten bör stärkas om ambitionen är att utveckla ett mer varierat och utåtriktat innehåll i stadsdelen. Orienterbarhet till Kronans entré Orienterbarhet till Storgatan Hög 39 Låg

40 Lokal rumstillgänglighet idag Kronan har en svag lokal förankring, d.v.s att kopplingarna till närliggande stadsdelar är svaga. Detta beror dels på att omgivande trafikbarriärer och trafikseparering och dels på att Kronans interna stråk inte tydligt ansluter till omgivande stasddelar. Denna situation har också varit en rumslig kvalitet då tidigare markanvändning efterfrågade en mer separat stadsdel. Utifrån målsättningen om ett varierat och utåtriktat innehåll i dett framtida Kronan kan den låga orienterbarheten dock sägas innebära problem i form av att många adresser blir svårare att hitta till, inte naturliga att passera och att otrygghet skapas då överblickbarheten över omgivningen är låg och få människor rör sig genom området. 40

41 Övergripande rumstillgänglighet idag Kronan är idag tydligt isolerat från de centrala delarna av Luleå. Samtidigt befinner sig Kronan geografiskt nära både omgivande stadsdelar och stadskärnan vilket antyder en stor potential för förbättrade samband med omgivningen och en mer naturlig genomströmning, i fall en sådan är önskvärd. 41

42 Programskiss (081215) 42

43 Lokal rumstillgänglighet med programskiss Kronans svaga lokala förankring och orienterbarhet består överlag. Undantaget är den koppling intill cirkulationsplatsen norr om Kronanområdet. I övrigt avviker programskissen från den mer sammanhängande innerstaden i två avseenden, dels genom att de inre gatorna inte kopplar upp sig mot gatorna i angränsande stadsdelar och dels genom en mer storskalig rumsstruktur med färre korsningspunkter mellan gatorna. 43

44 Övergripande rumstillgänglighet med programskiss Kronans övergripande orienterbarhet stärks. Detta sker genom att Kronan kopplar upp sig väl mot de centrala stråken för längre rörelser med den nya vägen öster om berget. Stråket är dock svagare lokalt förankrat vilket kan ge stråket en viss anonymitet. 44

45 Planlaboration strategiska kopplingar för att stärka Kronans lokala förankring Nya kopplingar för att stärka Kronans tillgänglighet till näromgivningen Ett sammanhängande kontinuerligt gatunät knyter samman viktiga gator i omgivningen med mer överblickbara rum inom Kronan. Gatunätet ökar orienterbarheten och underlättar naturliga passager inom och igenom Kronan. Lokal rumstillgänglighet med nya kopplingar Övergripande rumstillgänglighet med nya kopplingar 45

46 DISKUSSIONSPUNKTER MAXIMERA MERVÄRDEN ELLER MINIMERA KONFLIKTER? 46

47 TILLGÄNGLIGHET Urban strategi - maximera synergier/ skapa mervärden Knyt samman Kronan med innerstaden och skapa fler centrala stadsrum Tydligare stråk ger ökad orienterbarhet och understöder genomströmning genom Kronan Ökad genomströmning ger ett mer robust underlag för service Tydligare kopplingar ger ökad närhet till befintliga servicemålpunkter och omgivande friluftsliv Genare förbindelser ger minskat gångavstånd och bättre folkhälsa Minskat beroende av bilar ger rättvisare transporter Mer överblickbara och använda stadsrum ger ökad trygghet i det offentliga rummet Suburban strategi minimera konflikter/maximera enskildheter Bygg nya trafikseparerade områden i avskildhet. Planskilda korsningar ger ökad trafiksäkerhet för barn Mindre störningar från omgivningen Lugna avskilda bostadsområden Få besökare utifrån kan ge upplevd ökad trygghet 47

48 TÄTHET Urban strategi - maximera synergier/ skapa mervärden Förtäta centralt med både bostäder, service och arbetsplatser. Ökad tillgänglig täthet ger ökat underlag för närservice och kollektivtrafik Med fler människor kan en park skapas vilket ökar det offentliga rummets användning och attraktion Både näringsliv och kommunens sociala verksamhet efterfrågar mångfald, tillgänglighet och närservice Skolor efterfrågar centrala lägen - de boende efterfrågar närhet till skolor Fler aktiva entréer och funktionsblandning längs gatorna ger ökad informell övervakning och minskar risken för vandalism och otrygghet Verksamheter och kontor kan fungera som bullerskydd för boende i närheten. Befintlig infrastruktur utnyttjas Skogs- och jordbruksmark sparas Suburban strategi minimera konflikter/maximera enskildheter Separera boende och arbetande i nya arbetsområden eller bostadsområden Bilfria bostadsområden ger ökad trafiksäkerhet för barn Mindre störningar från miljöstörande verksamheter Vissa arbetsplatser kräver skyddszoner Lugna avskilda bostadsområden 48

49 TRYGGHET Urban strategi - maximera synergier/ skapa mervärden Öka den informella övervakningen från besökare. Bostadsentréer och verksamhetsentréer mot gatan ger det offentliga rummet ögon, Blandtrafik och ökad genomströmning ger ökad samnärvaro Överblickbarhet ökar den upplevda kontrollen över omgivningen Suburban strategi minimera konflikter/maximera enskildheter Öka den sociala kontrollen genom avskildhet och därmed mindre genomströmning av besökare. Det går att skilja på hemmahörande och besökare Grannsamverkan mot brott 49

50 OFFENTLIGA PLATSER Urban strategi - maximera synergier/ skapa mervärden Skapa centrala och tydligt offentliga mötesplatser med en variation av vistelsevärden. Lättillgängliga offentliga rum kan fungera som naturliga mötesplatser i människors vardag Hög orienterbarhet, synlighet och överblickbarhet bidrar till trygghet Rätt utformad plats höjer attraktionen i omgivande fastigheter Parker med en mångfald av vistelsevärden, både organiserade som spontana ger ekonomiskt effektivare skötsel då fler förvaltningar delar på kostnaden. Suburban strategi minimera konflikter/maximera enskildheter Funktionseparering. Mindre störningar mellan olika brukargrupper Mindre trafikstörningar Barnvänliga grönområden Olika förvaltningar sköter olika rum 50

51 BILTRAFIK Urban strategi - maximera synergier/ skapa mervärden Gatunät med blandtrafik. God tillgänglighet för alla trafikanter Ökad möjlighet för service längs gatan Ökad trygghet för fotgängare genom informell övervakning från bilisterna Plankorsningar ger mindre otrygga gångtunnlar och oftast kortare avstånd för fotgängare Suburban strategi minimera konflikter/maximera enskildheter Långa och korta förflyttningar i olika trafiksystem. Trafiksäkerhet för framförallt barn genom få korsningspunkter God framkomlighet för bilar och cyklar 51

52 STRATEGISKA PLANERINGSFRÅGOR INFÖR DET FORTSATTA ARBETET Vilka kopplingar bör skapas för att öka tillgängligheten till omgivningen? Vilka kopplingar bör skapas för att öka tillgängligheten inom Kronan i sig? Var kan vi förtäta för att utveckla stadsbygdens mervärden som mest? Hur mycket tillgänglig täthet behövs för att området skall få tillräckligt med service för att bli attraktivt? Hur kan vi på bästa sätt ta tillvara och utveckla de befintliga målpunkterna i samband en förtätning? Vilka vistelsevärden och vilken gatumiljö är önskvärd från både brukarnas och kommunens sida? 52