KATRINEHILL- KLISSHÖJDEN. Plananalys av strukturstudie och planrekommendationer Undertitel

Transkript

1 KATRINEHILL- KLISSHÖJDEN Plananalys av strukturstudie och planrekommendationer Undertitel Datum

2 SAMMANFATTNING Planavdelningen på Sundsvalls kommun har i samband med strukturstudien för Katrinehill och Klisshöjden efterfrågat en plananalys för att klargöra hur väl förslaget lever upp till målen i kommunens översiktsplan. För detta ändamål har Spacescape stadsbyggnadsanalytiska tjänster efterfrågats. Syftet med stadsbyggnadsanalysen har varit att utvärdera strukturstudien för Katrinhill med hjälp av forskningsbaserade stadsbyggnadsanalyser och använda dessa till stöd för rekommendationer vad gäller planstruktur och stadsbyggnadsstrategi. som är viktigt att utveckla i det vidare arbetet. Efter detta togs även en bearbetad planstruktur fram. Rekommendationerna förankrades även bland kommunens tjänstemän via en workshop i juni Huvudstrategin är att utveckla Katrinehill till en närmare och mer levande småhusstad. En stadsdel där den egna entrén och trädgården kan kombineras med en hållbar livstil och mötesplatser för alla Sundsvallsbor. För att åstadkomma detta föreslogs tre delstrategier: 1. Dubbla tätheten på halva ytan närmast centrum En viktig förutsättning för ett framtida mer hållbart Sundsvall är att utveckla en mer kompakt stad, där fler människor har stadens utbud inom nära räckhåll. Det är i denna zon som förutsättningarna för stadskvalitet i form av närhet till många olika saker inom gångavstånd och biloberoende är som störst. Då utrymmet att förtäta inom 3 km från stadens kärna uppenbart är en ändlig resurs, är det viktigt att väl förvalta den förtätningspotential som finns. I analysen av strukturstudien visade det sig att Katrinehill och Klisshöjden har mycket skilda förutsättningar att utveckla stadskvaliteter och bidra till minskat bilberoende i Sundsvall. För att ytterligare stärka hållbarheten bör också Katrinehills närhet till omgivande stadsdelar öka. En ökad närhet skulle också bidra till att öka närheten till de värdefulla naturområdena väster om Katrinehill. Utifrån plananalysen valdes ett antal rekommenderade stadsbyggnadsstrategier ut för att betona vad 2. Mer sammanhängande gatunät 3. Tydligt offentliga och centrala gator, platser och entréer till naturen I den rekommenderade planstrukturen varierar kvartersexploateringen mellan 0,4 och 1,2 för att möjliggöra olika boendeformer och bebyggelsetyper inom planområdet. För att öka tillgängligheten har gatunätet i Katrinehill och omgivande stadsdelar i högre grad kopplats samman. Grönkilar har bevarats men krympts för att minska mentala barriärer mellan stadsdelarna och möjliggöra mer bebyggelse i centrala lägen. I den genomförda planlaborationerna visade det sig att andelen av de boende som nådde staden inom 3 km ökade från 40 % till 100 %. Det lokala serviceunderlaget ökade med fyra gånger. Tre gånger fler når naturen inom nära upplevt avstånd och 1/4 så mycket ny gata per person behövdes i jämförelse med tidigare strukturstudie. TOMTEXPLOATERING 1,2 1,0 0,4 KARTA: BEARBETAD PLANSTRUKTUR / 2

3 INLEDNING 4 Bakgrund...5 Syfte...5 Utvalda stadsbyggnadsanalyser...5 Metodbeskrivning...6 PLANANALYS 7 Läget i staden...8 Antagen kvartersexploatering...9 Täthet av boende och arbetande...10 Gångnätets tillgänglighet PLANREKOMMENDATIONER 14 Stadsbyggnadsstrategier...15 Rekommenderad planstruktur...16 Planlaboration...18 BESTÄLLARE Planavdelningen, Sundsvalls kommun Kontaktperson: Ann-Mari Lopez MEDVERKANDE Tobias Nordström (projektansvarig) Eva Minoura (handläggande) Moa Rydell (medverkande) / 3

4 INLEDNING

5 INLEDNING BAKGRUND Planavdelningen på Sundsvalls kommun har i samband med strukturstudien för Katrinehill och Klisshöjden efterfrågat en plananalys för att klargöra hur väl förslaget lever upp till målen i kommunens översiktsplan. Under arbetet med plananalysen har workshops med företrädare från olika kommunala förvaltningar genomförts. Workshoparna har haft till syfte att öka kompetensen om senaste stadsbyggnadsforskning, förankra och förklara genomförda plananalyser, diskutera stadsbyggnadsstrategier och lämpliga förändringar i planstrukturen. För detta ändamål har Spacescape stadsbyggnadsanalytiska tjänster efterfrågats. Spacescape är ett forskningsbaserat konsultföretag inom stadsbyggnad, trafik och Place Making och är nära knutna till både Arkitekturskolan på KTH och Chalmers. Efterfrågad plananalys ska kunna användas som ett konkret stöd för vidare program och detaljplanearbete för Katrinehill. SYFTE Syftet med stadsbyggnadsanalysen är att: 1. Utvärdera strukturstudien för Katrinhill-Klisshöjden utifrån uppsatta mål 2. Rekommendera planstrategier, planstruktur och bebyggelsetypologier 3. Undersöka effekterna av rekommenderad planstruktur och täthet 4. Öka kompetensen kring senaste stadsbyggnadsforskning inom kommunen. UTVALDA STADSBYGGNADSANALYSER För att utvärdera strukturstudien har följande stadsbyggnadsanalyser bedömts som intressanta. TÄTHETSANALYS Enligt Sundsvalls översiktsplan ska utbudet av arbetsplatser, utbildning, kultur, nöjen och kommersiell service öka i lägen som lätt kan nås av befolkning från stora delar av Sundsvallsregionen med hållbara transportmedel. Lokalisering av ny bebyggelse ska också främja en hållbar utveckling och en god hushållning med markresurser. I Sundsvall, liksom i andra städer, är lägen för ny bebyggelse inom attraktivt gång- och cykelavstånd från Centrum en begränsad resurs. Hög täthet bör här vara prioriterad oavsett bebyggelsetyp för att uppnå de politiska målen och ge fler möjligheten att bo attraktivt och samtidigt mindre bilberoende. Täthetsanalysen mäter hur många boende och arbetande som nås inom 500 meters gångavstånd. Denna analys har visat sig korrelera med utbudet av urbana verksamheter såsom handel, restautanger och kultur. TILLGÄNGLIGHETSANALYS I Sundsvalls översiktsplan anges att gator, torg och andra offentliga platser och lokaler ska vara tillgängliga för alla. Generellt ska gång- cykel och kollektivtrafik prioriteras på alla vägar i kommunen där inte bilen har höga framkomlighetsanspråk. Gång- och cykelvägar ska upplevas säkra, trygga och vara så gena som möjligt. En förutsättning för att uppnå dessa mål är att närheten mellan stadsdelar ökar. I utvald tillgänglighetsanalys mäts närheten mellan stadsrum i orienterbarhet (antal riktningsförändringar). Rum med hög tillgänglighet är här rum med få riktningsförändringar bort till många andra stadsrum. Denna forskningsbaserade analys har visat sig såväl förklara upplevd orienterbarhet som gångflödespotential (som sedan kan förvaltas med attraktiv stadsmiljö eller inte). PARKTILLGÅNGSANALYS Kommunen ska bevara och utveckla parker, samt aktivt planera för att utveckla tillgängligheten till och kvaliteten i den bostadsnära grönstrukturen. Befintliga gröna stråk ska utvecklas och länkas ihop till ett nät av grönska över staden. Parktillgång kan mätas på många sätt. Här har närheten till naturentréer genom både avstånd i meter och riktningsförändringar bedömts som intressant. Dessa analyser har i tidigare forskning visat sig förklara upplevd park naturtillgång och i vilken grad de boende använder platserna. / 5

6 FÖRDJUPAD METODBESKRIVNING GÅNGNÄTETS TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet har här mätts med analysmåttet rumsintegration som utvecklats inom Space Syntaxforskningen. En rumsintegrationsanalys visar hur nära stadsrum är till varandra, via sitt genomsnittliga avstånd i antal riktningsförändringar till andra stadsrum. Rumsintegration kan därmed sägas vara ett mått på upplevt avstånd och orienterbarhet. Enkelt uttryckt har stadsrum som nås från många andra stadsrum inom få riktningsförändringar en hög rumsintegration, de är väl integrerade i rumssystemet som helhet. För att mäta rumsintegration behövs en så kallad axialkarta. Denna byggs upp av siktlinjer som representerar det offentligt tillgängliga gatunätet i det område man avser att analysera. I grunden beräknas alltså rumsintegration på vad vi faktiskt kan se och var vi rent fysiskt kan röra oss. Därmed kan vi säga att den skapar en mycket stark länk mellan människa och byggd miljö. Forskning på bland annat UCL i London och KTH i Stockholm har funnit tydlig korrelation mellan hög rumsintegration och höga gångflöden. Man har också sett att analyserna kan fånga orienterbarheten i ett område. Det innebär att rumsintegrationsanalysen kan användas för att förstå förutsättningarna i ett befintligt nätverk av gator och gångvägar. Tillgänglighet i gångnätet Täthet av boende och arbetande Närhet till attraktioner TÄTHET AV BOENDE OCH ARBETANDE Täthet är förmodligen det vanligaste måttet på stadsmiljö inom planeringen. Ofta analyserar man tätheten inom ett visst område. Täthet mätt på detta sätt är i grund och botten ett exploateringstal. Men är man ute efter täthetens effekt på stadslivet bör man snarare än bara beräkna BTA göra en tillgångsanalys av tätheten, det vill säga beräkna antalet personer eller mängden BTA inom en viss räckvidd, vilket ger en tydligare bild av den upplevda tätheten enligt de principer som diskuterades ovan. Spacescape har i flera olika städer funnit en tydlig korrelation mellan tillgång till täthet mätt på detta sätt och tillgång till serviceutbud som butiker och restauranger. Detta serviceutbud har i sin tur visat sig påverka bostadsvärden. NÄRHET TILL ATTRAKTIONER Det vanliga är att vi mäter det fysiska avståndet och använder oss av meter, vilket är ett allmänt vedertaget sätt att mäta och som skapar enkelhet när det gäller att jämföra saker. Men om vi vill förstå hur stadens form faktiskt påverkar stadens liv, det vill säga hur vi väljer att röra oss i staden och vilka platser vi tenderar att besöka, kan vi inte bortse från det upplevda avståndet. Vi vet alla att 500 m kan upplevas mycket olika, varför det finns skäl att ibland skilja mellan fysiskt avstånd och upplevt avstånd. Forskning i Stockholm har exempelvis visat en starkare korrelation mellan upplevd tillgång till parker och natur och antal riktningsförändringar än det faktiska avståndet i meter. / 6

7 PLANANALYS

8 LÄGET I STADEN I KATRINEHILL NÅS STORA DELAR AV STA- DEN INOM ATTRAKTIVT CYKELAVSTÅND Kartan visar hur långt man når på ca 20 minuter via gatunätet med gång respektive cykel. Med strukturstudien infogad nås stora delar av staden inom 20 minuter med cykel. Inom 20 minuters promenad nås Västermalm och Södermalm. Med ytterligare förbättringar för ett genare gatunät finns potential att nå stenstaden inom 20 minuter som gående. Plananalysen visar här på goda förutsättningar för ett hållbart stadsbyggande som kan minska beroende av biltrafik och leda till att fler får tillgång till stadens utbud av service och platser inom gång och cykelavstånd. För att ytterligare stärka hållbarheten bör stadsdelen tillförsäkra en tillräckligt hög täthet för att möjliggöra lokal service och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Genom Katrinehills närhet till omgivande stadsdelar finns också potentialen att knyta samman stadsdelarna och öka orienterbarheten till naturområdena väster om Katrinehill. Klisshöjden har till skillnad från Katrinehill inte staden inom räckhåll för gående. Därmed kan förutsättingarna för en mer hållbar och attraktivt stadsbyggande här anses vara lägre. En möjlighet som bör utredas är om det antal bostäder som anges i strukturstudien enbart skulle kunna få plats i Katrinehill och att en utbyggnad av Klisshöjden sparas till senare utbyggnadsetapper. KARTA: 20 MIN FRÅN KATRINEHILL MED GÅNG OCH CYKEL KARTA: 20 MIN FRÅN KLISSHÖJDEN MED GÅNG OCH CYKEL

9 ANTAGEN KVARTERSEXPLOATERING MED 550 BOSTÄDER PÅ EN KVARTERSYTA AV 53 HEKTAR FÅR KATRINEHILL OCH KLISS- HÖJDEN ETT KVARTERSEXPLOATERINGSTAL PÅ 0,16 Under en workshop i maj 2016, som leddes av Spacescape, fick kommunens tjänstemän diskutera lämpliga bebyggelsetyper för Katrinehill och Kisshöjden. Bland medverkande fanns en samsyn om att variation är önskvärd och att en högre täthet än den föreslagna kan prövas. Här nedan redovisas de bebyggelsetyper som ansågs lämpliga av tjänstemännen. KATRINEHILL & KLISSHÖJDEN SAMTLIGA ETAPPER ANTAL BOSTÄDER ANDEL M EGEN ENTRÉ & UTEPLATS 100% 100% ANTAL BOENDE E-TAL GENOMSNITT (TOMT) 0,16 KVARTERSYTA (KVM) KVARTERSYTA / PERSON (KVM) GATA (M) GATA / PERSON (M) 12 TABELL. ANTAL BOSTÄDER, EXPLOATERING OCH ANDEL GATA REFERENSER Fristående enfamiljshus e-tal ca 0,1 Kedjehus i soutteräng e-tal ca 0,4 Radhus e-tal ca 0,5 Stadsradhus e-tal ca 1,0 Flerbostadshus i terräng e-tal ca 1,6 / 9

10 TÄTHET IDAG HÖG TÄTHET I CENTRALA SUNDSVALL Kartan visar hur många boende och arbetande som nås inom 500 meters gångavstånd via gatunätet. I kartan är det tydligt hur koncentrerad tätheten är till stenstaden och hur liten del av Sundsvall som kan betraktas som tät. Kring Katrinehill och Klisshöjden är tätheten idag mycket låg. Detta beror på en hög andel villatomter, på ett uppbrutet gatunät och på stora grönrområden i närheten. KARTA: TILLGÄNGLIG TÄTHET INOM 500 M (NULÄGE) / 10

11 TÄTHET MED STRUKTURSTUDIE MYCKET LÅG TÄTHET I KATRINEHILL/KLISS- HÖJDEN Kartan visar antalet boende och arbetande som nås inom 500 m gångavstånd via gatunätet med strukturstudien utbyggd (tomtexploateringstal 0,16). Med strukturstudien blir Katrinehill och i synnerhet Klisshöjden en av Sundsvalls glesaste stadsdelar. Relativt avståndet till den täta staden blir Katrinehill den allra glesaste (ingen annan stadsdel får lika låg täthet inom 3 km från stenstaden). Även de lokalt centrala delarna av Katrinehill ( boende och arbetande inom 500 meter) får en täthet som egentligen bara motsvaras av den närliggande stadsdelen Sidsjö. Klisshöjden får en täthet som motsvarar Håkanstå. Som referens kan nämnas det blandade småhus- och flerbostadsområdet Haga som har en fem gånger så hög täthet på motsvarande avstånd från centrala staden. Utifrån stadsbyggnadsmålen för Katrinehill och dess närhet till innerstaden förefaller det rimligt att undersöka en högre täthet och mer kompakt utveckling för att ge fler boende möjligheten att få nära till mycket. KARTA: TILLGÄNGLIG TÄTHET INOM 500M (STRUKTURSTUDIE) / 11

12 GÅNGNÄTETS TILLGÄNGLIGHET IDAG VÄLINTEGRERAT GATUNÄT I CENTRUM Kartan visar på ett mycket sammanhängande gångnät som ger en hög närhet mellan stadsrummen i centrala Sundsvall. I sydöst skapar Fridhemsgatan ett välintegrerat stråk ut från innerstaden, vilket kan tänkas påverka den upplevda närheten till innerstaden i positiv riktning. Mellan de centrala delarna och Katrinehill och Klisshöjden finns inget motsvarande längre centralt stråk ut från Centrum. Kullageratan visar sig dock vara en länk som med en effektiv förlängning in i Katrinehill har en viss stråkpotential som bör utvecklas vidare. I Nacksta förefaller Nackstavägen vara en viktig lokal länk som bör knytas till Katrinehills mest centrala delar för att öka närheten mellan dessa två stadsdelar. Det kan göras genom tydliga gatukopplingar mellan stadsdelarna och korsningar som är väl framkomliga för gående. KARTA: INTEGRATIONSANALYS NULÄGE (R7) 1,7-1,95 1,2-1,3 1,5-1,7 1,1-1,2 1,4-1,5 1-1,1 1,35-4 0,9-1 1,3-1,35 0,3-0,9 / 12

13 GÅNGNÄTETS TILLGÄNGLIGHET MED STRUKTURSTUDIE SVAGA KOPPLINGAR TILL OMGIVANDE STADSDELAR Med strukturstudien skapas en generell nätstruktur med viss lokal centralitet i Katrinehill. Då denna kopplar sig till Kullagergatan blir även denna mer central i gångnätet och kan tänkas fungera som en naturlig länk för fler gående än idag. Men trots det är Katrinehill ändå som helhet svagt kopplad till omgivande stadsdelar. Det beror till stor del på svaga grundförutsättningar genom höjdryggar och ett i omgivningen mindre sammanhängande gatunät att koppla upp sig emot. Klisshöjden är som helhet mycket avskilt från övriga delar av Sundsvall. Det troliga är därför att Klisshöjdens attraktivitet snarare ligger i närheten till Sidsjön och naturen generellt. KARTA: INTEGRATIONSANALYS STRUKTURSTUDIE (R7) 1,7-1,95 1,2-1,3 1,5-1,7 1,1-1,2 1,4-1,5 1-1,1 1,35-4 0,9-1 1,3-1,35 0,3-0,9 / 13

14 PLANREKOMMENDATIONER

15 REKOMMENDERADE STADSBYGGNADSSTRATEGIER FÖR EN NÄRMARE OCH MER LEVANDE SMÅHUSSTAD Utifrån plananalysen följer här ett antal rekommenderade stadsbyggnadsstrategier och en bearbetad planstruktur. Rekommendationerna har förankrats bland kommunens tjänstemän via en workshop i juni 2016 och har fokuserat på hur Katrinehill kan utvecklas till en närmare och mer levande småhusstad. En stadsdel där den egna entrén och trädgården kan kombineras med en hållbar livstil och mötesplatser för alla Sundsvallsbor. 1. DUBBLA TÄTHETEN PÅ HALVA YTAN NÄRMAST CENTRUM Den rekommenderade planstrukturen har tagit fasta på att den mark som är möjlig att bygga på inom 3 km från stadens Centrum är en värdefull och ändlig resurs. Därför föreslås här en koncentration av all täthet till Katrinehill och att Klisshöjden sparas till mer framtida utbyggnadsetapper. Genom att koppla de av kommunen önskvärda bebyggelsetyperna till tomtexploateringstal har stadsbyggnadsanalysen undersökt möjligheten att skapa en högre täthet, utan att försaka småhuskvaliteten med egen entré och trädgård i stadsdelen. Ökad täthet ger här inte bara möjligheten att koncentrera bebyggelsen till de mer stadsnära och potentiellt gång- och cykelvänliga delarna av planområdet. Det ger också möjligheten att spara mer perifer mark till framtida utbyggnadsetapper. Ökad lokal täthet ger dessutom mervärden i form av bättre förutsättningar för kollektivtrafik och lokal service som underlättar vardagen samt mindre kostnader för utbyggnad av gator och skötsel av dessa. 2. MER SAMMANHÄNGANDE GATUNÄT Genom att värna potentiellt längre siktlinjer i planområdet och knyta dessa till stråk som fortsätter gent genom omkringliggande stadsdelar, ökar närheten till Katrinehill som helhet. En sådan ryggrad ger också ökad potential för genomströmning av gående från övriga stadsdelar, vilket leder till både ökade förutsättningar för social samnärvaro i det offentliga rummet och bättre och mer varierat lokalt serviceunderlag i Katrinehill. Genom ett väl sammanhängande gatunät på mindre yta behövs bara en fjärdedel så mycket gata som i strukturstudien. Denna koncentration leder i sig till ökade förutsättningar för samnärvaro. En ökad intensitet i gaturummen bidrar till ökad trygghet och till upplevelsen av en levande stadsdel. 3. TYDLIGT OFFENTLIGA OCH CENTRALA GATOR, PLATSER OCH ENTRÉER TILL NATUREN En inbjudande offentlighet skapas av tydliga gränser mellan platser som är till för alla, för de som bor i kvarteret och utmed den egna privata uteplatsen. Genom att lokalisera mindre offentliga platser som exempelvis parker och torg längs de centrala gatustråken skapas kontinuitet av lokala mötesplatser, tillgängliga både för lokalt boende och förbipasserande. Genom att låta centrala gator mynna i naturentréer förbättras även den upplevda närheten till naturen vilket medför en tydligare känsla av att få vistas och röra sig genom området. Glapp i bebyggelse kan medföra en minskad social trygghet då rummet saknar informell övervakning från exempelvis fönster eller entréer. Otydlighet om vad som är offentligt och privat kan medföra att man upplever något som privat som i själva verket är offentligt. Tydliga gränser underlättar således avläsningen av rummet. Ett sätt att minska bebyggelseglapp och samtidigt skapa tydligt offentliga grönområden är att förtäta intill befintliga fastigheter och samtidigt skapa en offentlig gata som avskiljer det offentliga grönområdet från privata fastigheter. / 15

16 REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR I den rekommenderade planstrukturen varierar kvartersexploateringen mellan 0,4 och 1,2 för att möjliggöra olika boendeformer och bebyggelsetyper inom planområdet. Högre exploatering återfinns längs centrala stråk och platser för att understöda en trygg och tydligt offentlig stadsmiljö. Högre täthet finns även i den mer kuperade terrängen. Här kan flerbostadshus med flera våningar lättare anpassas till terrängen. I de mindre centrala delarna av planområdet föreslås en lägre exploatering som ger möjlighet till inslag av mer friliggande småhus. För att öka tillgängligheten har gatunätet i Katrinehill och omgivande stadsdelar kopplats samman. Här är särskilt kopplingen till Kullagergatan viktig. Gatunätet i Katrinehill följer landskapets riktningar och ger närhet till naturen genom att gatorna ansluter till omgivande naturstigar och rekreativa målpunkter. För att skapa attraktiva och trygga stadsmiljöer är det viktigt att placera bebyggelsen och dess entréer och lokaler ut efter gatan och ge gående och cyklister tydlig prioritering. Grönkilar har bevarats men krympts för att minska mentala barriärer mellan stadsdelarna och möjliggöra mer bebyggelse i centrala lägen. Dessutom avgränsas grönytorna av offentliga gator eller gångoch cykelvägar för att bli mer tydligt offentliga och förhindra privatisering eller i anspråkstagande av offentlig mark. Här har också ny bebyggelse och gata/gång-cykelväg dikt an befintliga fastigheter föreslagits, just för att minska bebyggelseglapp och öka grönområdenas offentlighet. TOMTEXPLOATERING 1,2 1,0 0,4 KARTA: BEARBETAD PLANSTRUKTUR / 16

17 REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR I SUNDSVALL / 17

18 PLANLAB: GÅNGNÄTETS TILLGÄNGLIGHET STRUKTURSTUDIE MED REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR Gatusträckningar följer terrängen i möjligaste mån för att skapa sammanhängande stråk utan onödiga riktningsändringar REKOMMENDERAD PLANBEARBETNING MED NY KOPPLING UTANFÖR PLANOMRÅDET Koppling mellan Hårdvallsgatan och Kullagergatan ETT MER SAMMANHÄNGANDE GATUNÄT Planlaborationen visar att det finns stora möjligheter att öka tillgängligheten till Katrinehill, i synnerhet om även kompletterade åtgärder utförs i omgivande stadsdelar. Men givetvis behövs också en gång- och cykelvänlig utformning av gator som Kullagergatan, Kvarndammsvägen, Nackstavägen och Sallyhillsvägen för att fullt ut understöda ett ökat gång - och cykelflöde mella stadsdelarna. KARTA: INTEGRATIONSANALYS (R7) 1,7-1,95 1,2-1,3 1,5-1,7 1,1-1,2 1,4-1,5 1-1,1 1,35-4 0,9-1 1,3-1,35 0,3-0,9 / 18

19 PLANLAB: ORIENTERBARHET FRÅN CENTRALA KATRINEHILL STRUKTURSTUDIE REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR All ny bebyggelse är koncentrerad till Katrinehill, med dubbel tähet på halva ytan. REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR MED NY KOPPLING UT- ANFÖR PLANOMRÅDET Koppling mellan Hårdvallsgatan och Kullagergatan ETT NÄRMARE KATRINEHILL Planlaborationen visar att den centrala delen av Katrinehill i strukturstudien är mindre lätt att hitta till för omgivande stadsdelar. Med rekommenderad planstruktur öka närheten till detta rum betydligt. Detta talar för att Katrinehills centrala del blir lättare att hitta till och en mer naturlig del att röra sig i. KARTA: AVSTÅNDSANALYS AXIALSTEG / 19

20 PLANLAB: TÄTHET FYRA GÅNGER STÖRRE LOKALT SERVICEUN- DERLAG Kartan visar hur många boende och arbetande som nås inom 500 m gångavstånd via gångnätet. Jämfört med strukturstudien är tätheten fyra gånger högre (från 720 till 3 521). Det gör att Katrinehill, som med strukturstudien var bland de mest glesa av stadsdelarna inom 3 km från innerstaden, här utgör den tätaste. KARTA: TILLGÄNGLIG TÄTHET INOM 500 M STRUKTURSTUDIE REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR / 20

21 PLANLAB: ORIENTERBARHET TILL NATURENTRÉER TRE GÅNGER FLER NÅR NATUREN INOM 2 RIKTNINGSFÖRÄNDRINGAR Stadens struktur kan bidra till att öka tillgänglighet till målpunkter som naturentréer i kartbilden. På så vis ökar upptagningsområdet och fler kan hitta till och ta del av naturen eftersom de upplever den som nära. Gatunätet bidrar till att naturentréerna och målpunkter får en högre offentlighet om det inte bara är de närmast boende som söker sig dit. KARTA: RIKTNINGSFÖRÄNDRINGAR TILL NATURENTRÉER STRUKTURSTUDIE REKOMMENDERAD PLANSTRUKTUR / 21

22 PLANLABORATIONEN I SIFFROR 100 % når staden inom 3 km (40 % i strukturskiss) 4 gånger större lokalt serviceunderlag 3 gånger fler når naturen inom nära upplevt avstånd (inom två riktningsförändringar bort) 1/4 så mycket ny gata per person / 22

23 PLANLABORATIONEN I SIFFROR PLANLAB REKOMMENDERAD 1 PLANBEARBETNING STRUKTURSTUDIE ANTAL BOSTÄDER ANDEL M EGEN ENTRÉ & UTEPLATS 83% 100% ANTAL BOENDE E-TAL GENOMSNITT (TOMT) 0,66 0,16 KVARTERSYTA (KVM) KVARTERSYTA / PERSON (KVM) GATA (M) GATA / PERSON (M) 3 12 TABELL. JÄMFÖRELSE MELLAN SPACESCAPES PLANREKOMMENDATION OCH STRUKTURSTUDIE / 23

24 MÖJLIGA VIDARE UTREDNINGAR 1. PLANSTRUKTUR En mer detaljerad studie av planstrukturen och dess anpassning till lämpliga bebyggelsetyper, landskap och omgivande gatunät skulle behövas för att tydligare utreda Katrinehills utvecklingsmöjligheter och bostadskapacitet. 2. BEBYGGELSESTRATEGI En mer detaljerad studie av exploatering kan precisera vilken exploatering och bebyggelsetypologi lämpar sig var. Bebyggelsestrategin bör utgå ifrån en önskad täthet men även nyansera var läget motiverar högre respektive lägre täthet. 3. GRÖN STRATEGI Differentiering av parker bör studeras i sig - vad är park/vad är natur? Hur bör den offentliga platsmarken utformas för att attrahera vistelse och för att upplevas offentlig av alla? 4. TRAFIKSTRATEGI I samspel med bebyggelsestrategin ger trafikstrategin underlag för hur gaturummen prioriterar olika trafikslag och främjar mål avseende hållbara transporter i en klimatsmart stadsdel. Parkeringsstrategier i en tät småhusstad bör studeras med referenser från liknande områden. 5. LOKALSTRATEGI Den hållbara staden bygger på ett lokalt serviceutbud som gör vardagen lite enklare men hur verksamhetslokaler kan säkras innan ett område är fullt utbyggt kräver tydliga strategier som kommer ur en fördjupad analys av lägesfaktorer på kvartersnivå. / 24

25 Spacescape AB / Östgötagatan 100 / Box 4700 / SE Stockholm / Sweden Tel / / info@spacescape.se