SVAR ÖVNING 8 Svar till övning 8, Frank kap 16-18 1. Vad är en extern effekt? a. Ge exempel på en positiv respektive en negativ Svar: En effekt som påverkar någon annan än transaktionens parter (köpare och säljare) b. Hur påverkas produktionen av externa effekter? Svar: Ifall den externa effekten är negativ blir produktionen större än optimalt, och vice versa. c. Visa i diagram hur en negativ extern effekt av konsumtion kan illustreras Svar: Rita in en parallell utbudskurva ovanför den vanliga. Då representerar den lägre utbudskurvan företagets privata utbudskurva, medan den övre även inkluderar den externa kostnaden och därmed representerar samhällets utbudskurva (d.v.s. marginalkostnad). d. Visa i diagram hur en positiv extern effekt av konsumtion kan illustreras Svar: Nu är det D som ska studeras. I det här fallet hamnar samhällets D (d.v.s. efterfrågan/nytta) över den individuella nyttan. e. Visa hur en skatt eller subvention skulle kunna leda till optimal produktion Svar: Skatten/subventionen kan om den är exakt lagom stor få den individuella kurvan att sammanfalla med samhällets. 2. Så enkelt som i 1e är det dock inte. Ronald Coase visade (1960: The Problem of Social Cost) att externa effekter aldrig kan leda till icke-optimal produktion ifall transaktionskostnaderna är noll (vilket var det implicita antagandet pre-coase) a. Förklara dualiteten (reciprociteten) som nödvändigtvis finns vid en extern effekt utgå ifrån en negativ extern effekt. Svar: Det krävs två parter för att en skada ska kunna uppstå en skadevållare och en skadelidande. Därmed finns det (minst) två sätt att minska den externa effekten. b. Kan skada undvikas?
Svar: Nej, om vi förbjuder verksamheten som åsamkar en part en skada, kommer vi att skada den som bedriver verksamheten. c. Visa/förklara varför det inte spelar någon roll vem som har rätt att göra vad (vem som tilldelas rättigheten), utan att optimal produktion kommer till stånd ändå när transaktionskostnaderna är noll. För att göra det konkret, antag att det med tiden vuxit upp en bostadsbebyggelse runt ett gammalt stenbrott, där man bl.a. under buller och bång krossar berg. Svar: Den som bedriver den mest värdefulla verksamheten kommer alltid att kunna betala den andre så att denne avstår från sin rätt, ifall han fått tilldelats rätten. d. Visa hur transaktionskostnader kan förhindra effektiv omfördelning av rättigheter så att rätt produktion endast kommer till stånd under en viss rättighetsfördelning. Svar: Ifall transaktionskostnaderna är tillräckligt höga, kommer det vara omöjligt för den med den mer värdefulla produktionen att köpa rättigheten av den andre. Detta gäller ifall TK är större än skillnaden i värde mellan de två verksamheterna. e. Kan vi ge någon generell rekommendation till domstolarna om vem som bör bära bördan av att minimera konsekvenserna av en extern effekt? Svar: Ja, den som till minst kostnad kan minska dem, vilket kan innebära den som lättast kan åtgärda problemet (t.ex. rena utsläpp) eller den som bedriver minst värdefull verksamhet eftersom denne kan lägga ned/flytta. 3. Pia och Eva delar lägenhet. Eva röker och Pia ogillar rök. Visa att den optimala mängden rök kommer att cirkulera i lägenheten oavsett vem som tilldelas rätten (dvs rätten att röka, eller rätten till ren luft). Svar: Använd Coase teoremet. Det spelar ingen roll, Rök*, uppnås oavsett vem som har rätten, men det spelar roll för vem som kommer att betala.
4. Är det korrekt att påstå att regleringar om vad vi får göra alltid minskar individens frihet? Varför/varför inte? Svar: Nej, för att skydda vissa rättigheter måste vi inskränka andra. Utan några regleringar hade den starkes rätt avgjort vilka som hade kunnat göra vad. 5. Läs Economic Naturalist 16.4. Fundera över detaljplaners utbredning. a. Varför detaljplaneläggs vissa områden men inte andra? Svar: Detaljplanen är till för att hantera konflikter mellan olika fastighetsägare som orsakas av externa effekter. I detaljplanen avgörs vem som har rätt att göra vad. Vinsten av detta förfarande består i låga transaktionskostnader p.g.a. förutsägbarhet, vilket innebär färre domstolsprocesser. Kostnaden består (förutom av själva planläggningsprocessen) i att vissa drabbas av inskränkningar som inte är motiverade. Man inser att vinsten växer med befolkningstätheten, medan kostnaden växer när befolkningstätheten minskar. Någonstans hittar vi en gräns där kostnaderna överstiger vinsterna, och där är det inte motiverat att detaljplanelägga. b. Vad vore alternativet till detaljplaner? (d.v.s. hur skulle de problem som detaljplanen löser annars lösas?) Svar: Som nämndes ovan vore domstolsprocesser där alla berörda sakägare (fastighetsägare)deltar alternativet. 6. Efterfrågan på broöverfarter (Q) på en bro är P=130-Q. De privata marginalkostnaderna för överfarter är P pr =10+2Q. Trängsel och utsläpp gör att de sociala marginalkostnaderna överstiger de privata enligt P soc =10+3Q. a) Hur stor är efterfrågan på överfarter på en bro då man inte tar hänsyn till de externa effekterna? SVAR: 40 b) Vad är det optimala antalet överfarter för samhället? SVAR: 30 c) Beräkna effektivitetsförlusten. SVAR: 200 d) Vilken avgift måste man ta ut per överfart om decentraliserade beslut (som i a) ska leda till det samhälleliga optimala antalet överfarter? SVAR: 30 per överfart
7. Om frivilliga förhandlingar inte förmår åstadkomma samhällsekonomiskt effektiva lösningar då externa effekter förekommer kan staten vidta olika åtgärder. Ge exempel på sådana åtgärder och diskutera dessa. SVAR: Piqou-skatt, skatt per enhet output som är lika med den marginella skadan som orsakas vid effektiv outputnivå, MSC = MCP + skatt, där MCP är företagets privata MC och MCS är samhällets MC av produktionen. Subvention per enhet som företaget inte producerar. Om företaget inte minskar sin produktion går företaget miste om subventionen. Reglering av utsläpp. 8. Vilka två karakteristiska egenskaper har kollektiva varor (public goods)? Svar: Icke-rivaliserande konsumtion och icke-exkluderbar konsumtion a. Varför gör de här egenskaperna det besvärligt för privata, vinstmaximerande företag att producera kollektiva varor i optimal mängd? Svar: Icke-exkluderbar konsumtion innebär att producenten inte kan förhindra ickebetalande från att konsumera varan, vilket i sin tur innebär att ingen kommer att vara villig att betala för varan. Därmed kommer ingen vinstmaximerande producent kunna erbjuda varan. Icke-rivaliserande konsumtion innebär att MC för att erbjuda varan till ytterligare en konsument är noll, och därmed bör priset vara noll för att optimalt utnyttjande ska uppnås. Dock kommer ett vinstmaximerande företag inte kunna sälja varan till nollpris. 9. Marknaden kommer trots allt att producera en hel del kollektiva varor nämn fem olika metoder för marknaden att göra det. Svar: Frivilliga donationer, biprodukter, ny teknologi, privata avtal, ekonomiska klubbar. 10. Med utgångspunkt i exempel 19.1, förklara för- och nackdelar med reklamfinansiering och pay-per-view teknik för att erbjuda kollektiva varor. Svar: Nackdelen med reklamfinansiering jämfört med betal-tv är att intensiteten i preferenserna inte kommer till uttryck, och därmed riskerar fel program att produceras, d.v.s. de som drar flest tittare
istället för de som totalt sett skänker tittarskaran störst nytta. Nackdelen med betal-tv, å andra sidan, är att för få kommer att titta på programmen, eftersom priset kommer att överstiga MC, vilken ju är noll. 11. Diskutera hur allokering och finansiering av en kollektiv nyttighet skulle kunna lösas för en liten grupp respektive för en stor grupp. Svar: Ju större gruppen är, desto större risk för fripassagerare som inte betalar för sig och därmed ineffektiviteter relativt vad som är samhälligt optimalt. Stora grupper => staten beskattar obligatoriskt. 12. a) Diskutera hur man härleder marknadsefterfrågan för en privat respektive kollektiv vara. Svar: Vid en kollektiv vara summerar man individernas betalningsvilja vertikalt, dvs för en given kvantitet summerar man total betalningsvilja. För en privat vara summerar man vid ett givet pris hur stor kvantitet som efterfrågas (horisontell summering). b).antag att två individer, A och B, efterfrågar en kollektiv vara X. Vid priset 12 efterfrågar A 7 enheter av X och B 7 enheter av X. Vid priset 24 efterfrågar A och B båda 3 enheter. Härled marknadens efterfråga av X. Svar: X=7 P =24, vid X=3 P=48 c) Om X varit en privat vara, vad hade marknadsefterfrågan varit då? Svar: P=12 X=14, vid P=24 X=6. 13. Sjukvård som tillhandahålls till ett pris under MC kommer att leda till överutnyttjande och en DWL i utnyttjandet. Sätts däremot P=MC så kommer det att innebära att visa som har en positiv betalningsvilja för sjukvård (och uppenbarligen är sjuka) men där denna än under MC inte kommer att få vård. Det kan ifrågasättas om det är moraliskt korrekt att utestänga sjuka från vård. 14. Kommentera följande påstående: (i) Coase teoremet säger att så länge som äganderätten är väldefinierad kommer en offentlig korrigering i form av en skatt eller subvention att leda till en Pareto
optimal lösning. FEL (ii) En perfekt kollektiv vara är en vara där det inte finns någon rivalitet i konsumtionen och det är omöjligt eller kostsamt att utesluta individer från att konsumera varan. Rätt (iii) En imperfekt kollektiv vara där det är möjligt att utesluta konsumenter från att konsumera varan kan produceras effektivt på privat väg. Rätt (iv) I en renodlad marknadsekonomi kan den Pareto optimal kvantiteten tillhandahållas om alla individer betalar sin marginella betalningsvilja av den kollektiva varan. Rätt (v) I en ekonomi med endast två individer kommer den totala efterfrågan av en kollektiv vara att vara P = 20-6x om den enas efterfråga ges av p1 = 8-2x och den andres av p2 = 12-4x. Rätt