rep001.dcx 2012-03-29 KUNGÄLVS KOMMUN Marstrands vattenskyddsmråde UPPDRAGSNUMMER 1311703000 TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GÖTEBORG/KUNGÄLV 2017-08-28 SWECO ENVIRONMENT AB GBG VATTENRESURSER S w e c Skånegatan 3 Bx 5397 SE-402 28 Götebrg, Sverige Telefn +46 31 62 75 00 Fax www.swec.se S we c En vi r n me n t A B Org.nr 556346-0327 Styrelsens säte: Stckhlm En del av Swec-kncernen E me l i e P er s s n Civilingenjör Vattenresurser Telefn diret 031-62 90 02 Mbil 0703-74 13 42 emelie.perssn@swec.se PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
rep001.dcx 2012-03-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av vattenskyddsmråde 1 Uppdragets mfattning ch genmförande 1 Underlagsmaterial 2 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning 2 Orienteringskarta 3 2 Marstrands vattentäkt 3 Anläggningens utfrmning 3 Vattenbehandling 4 Försörjningsmråde 4 Vattenförbrukning 4 Reservvatten ch nödvatten 4 Vattentäktens värde 4 Ägandeförhållanden 5 Vattendm 5 3 Hydrlgisk beskrivning 5 Områdesbeskrivning 5 Markanvändning 5 Hydrlgisk beskrivning 5 Vattenkvalitet 5 4 Planbestämmelser ch markanvändning 6 Aktuella planbestämmelser 6 4.1.1 Översiktsplan Kungälvs kmmun 6 4.1.2 Detaljplaner 6 4.1.3 Lkala föreskrifter ch mrådesbestämmelser 7 4.1.4 Naturvärden 7 5 Inventering av riskkällr i anslutning till Marstrands vattentäkt 8 Genmförande 8 Riskkällr 8 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar 8 5.2.2 Sabtage, kris ch krig 9 5.2.3 Vägar ch transprter 9 5.2.4 Bebyggelse 10 5.2.5 Övrigt 11 2017-08-28 PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
6 Riskbedömning inm tillrinningsmrådet för Marstrands vattentäkt 12 Skyddsbehv 12 Riskbedömning 12 6.2.1 Marstrands vattentäkt 13 7 Åtgärder för riskminskning 13 Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter 15 Beredskap att agera i nödsituatin 15 Detaljerad riskanalys 16 Riktlinjer för planering 17 Tillsyn 17 Fysisk åtgärd 18 Infrmatin 18 7.7.1 Infrmatin inför ch i samband med fastställande 18 7.7.2 Infrmatin sm en hjälp på vägen 18 7.7.3 Uppskyltning av vattenskyddsmrådet 19 8 Utfrmning av vattenskyddsmråde 19 Krav ch allmän metdik 19 Skyddszner 20 8.2.1 Vattentäktszn 20 8.2.2 Primär skyddszn 20 8.2.3 Sekundär skyddszn 20 8.2.4 Tertiär skyddszn 21 Befintligt vattenskyddsmråde 21 Avgränsning av vattenskyddsmrådet 21 8.4.1 Vattentäktszn 21 8.4.2 Primär skyddszn 22 8.4.3 Sekundär skyddszn 22 8.4.4 Tertiär skyddszn 22 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar 22 8.5.1 Strategi ch generella mtiv 22 8.5.2 Platsspecifika mtiv 23 9 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter 25 Skyddsföreskrifternas syfte ch funktin 25 Riskanalysens överföring till vattenskyddsföreskrifter 25 Andra typer av riskreducerande åtgärder 26 Skyddsföreskrifternas restriktinsnivå 26 9.4.1 Generella krav 26 9.4.2 Restriktinsnivå 26 9.4.3 Generella restriktiner 27 2016-12-19 p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
rep001.dcx 2012-03-29 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bilagr Bilaga 1 Förslag till skyddsföreskrifter Bilaga 2 Förslag till vattenskyddsmråde 2017-08-28 PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
1 Inledning På uppdrag av Kungälvs kmmun har Swec upprättat tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Marstrands vattentäkt. Bakgrund ch mtiv för inrättande av vattenskyddsmråde På Kön i Marstrand finns en kmmunal vattentäkt med ett vattenskyddsmråde ch tillhörande skyddsföreskrifter fastställda 1991. Kungälvs kmmun utför nu arbeten ch översyn av sina tre vattentäkter inför framtiden då dricksvattenbehvet kmmer öka till följd av beflkningstillväxt. Vattenskyddsmrådet för Marstrands vattentäkt har därför genmgått en översyn, sm resulterat i reviderade vattenskyddsföreskrifter. Bedömningen är att den gegrafiska utbredningen av befintligt vattenskyddsmrådet inte behöver revideras. Syftet med ett vattenskyddsmråde är att skydda vattenresursen sm utgör Marstrands vattentäkt i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter gör det möjligt att reglera riskfyllda verksamheter ch vidta åtgärder så att vattnet, nu ch i framtiden, kan användas för sitt ändamål sm dricksvatten. Genm att ett mråde förklaras sm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter upprättas 1 : stärks skyddet för vattenförekmsten. tydliggörs vattenförekmstens planmässiga betydelse. förtydligas vad sm gäller utifrån Miljöbalken. Uppdragets mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten. Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Hydrlgisk beskrivning Beskrivning av hydrlgi, sårbarhet ch skyddsbehv. Identifiering ch kartläggning av ptentiella riskkällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskanalys av väsentliga riskkällr för vattentäkten 1 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. (Numera Havs- ch vattenmyndighetens ansvarsmråde) 1 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Översyn av utbredning på befintligt vattenskyddsmråde Befintlig utbredning av vattenskyddsmråde kntrlleras ch revideras vid behv. Vattenskyddsmrådet kmpletteras med eventuella zner enligt ny praxis. Framtagande av förslag till skyddsföreskrifter Underlagsmaterial Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material, delvis tillhandahållet av Kungälvs kmmun Underlagsmaterialet har främst utgjrts av: A. Gelgiska kartan, skala 1:50 000 (www.sgu.se kartgeneratr). B. Naturvårdsverkets allmänna råd m vattenskyddsmråden NFS 2003:16. C. Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde 2010:5 D. ÖP 2010, Översiktsplan för Kungälvs kmmun. E. Kungälvs vattenförsörjningsplan 2016. Dnr: KS 2013/1902-21 F. Skyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Kungälvs kmmuns ytvattentäkt vid Marstrand (Kön) 1991. Dnr 2470-12819-91 G. Egenkntrll med Driftinstruktiner Marstrands vattenverk, Kungälvs kmmun, 2005. H. PM Flckningsprcess vid Marstrands vattenverk, MiljöKemigruppen, Pr.nr 0409P25, 2007 I. Vattenberedning vid Marstrands vattenverk, Kungälvs kmmun, MiljöKemigruppen, Pr.nr 0409P25, 2006 J. Växtplanktnundersökning av Pjäxedammen på Kön, Kungälv kmmun 2012, Ver.1.0. Pr.nr 2409, Medins Bilgi AB, 2012 K. Växtplanktnundersökning av Pjäxedammen på Kön, Kungälv kmmun 2013, Ver.1.0. Pr.nr 2622, Medins Bilgi AB, 2013 L. Idealbild Marstrand, Delöversiktsplan, Kungälvs kmmun, 2008 M. PM Gehydrlgisk utredning för planerad explatering i Hareslätt, Kungälv kmmun, WSP Envirnmental 2013 Uppdragsnr: 1016585 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Syftet är inte ch kan inte vara att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt skyddsföreskrifterna. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av 2 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses här, samt att detaljeringsgraden enligt de allmänna råden är avpassad för att avgränsa vattenskyddsmrådet till, ch inte inm, fastighetsskala. Orienteringskarta Käftedammarna Pjäxedammen Smörsundsdammen Instön Kön Marstrand Figur 1: Orienteringskarta med läge för dammar i Marstrands vattentäkt, samt befintligt vattenskyddsmråde. 2 Marstrands vattentäkt Anläggningens utfrmning Marstrands vattenverk byggdes 1937 ch utgörs av ett ytvattenverk sm tar vatten från tre dammar på Kön; Käftedammarna, Pjäxedammen ch Smörsundsdammen. Pjäxedammen är huvudmagasin ch vatten från de två övriga dammarna pumpas dit innan det med självfall leds till vattenverket. Käftedammarna används idag endast sm reserv. Vlymen pumpat vatten sm går till verket bestäms av nivån i lågreservaren sm i sin tur är berende av nivån i vattentrnen 2. Vattenbehvet ch därmed förbrukningen varierar markant under året ch är sm störst under smmarsäsngen. Dammarna ligger på ungefär +11,6 m.ö.h. ch inmätt damm ligger på +11,75 m. 2 Kungälvs kmmun, 2005 3 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Vattenbehandling Råvattnet behandlas med hjälp av kemisk fällning ch sedimentering, följt av snabbfiltrering, ph- ch alkalinitetsjustering ch desinfektin 3 innan det leds till lågreservaren. Försörjningsmråde Marstrands vattentäkt prducerar dricksvatten till ca 1550 hushåll på Marstrandsön ch Kön. Området är starkt påverkat av smmarturismen ch under smmarhalvåret är bendeantalet ca 2500 4 persner. Förbrukningen skiljer sig markant under året ch smmarhalvårets behv förväntas öka ännu mer i framtiden Köns vattennät är ihpkpplat med Kungälvs vattennät sm kan kmplettera med vatten vid behv. Vattenförbrukning Marstrands vattenverk prducerar 130 000 m 3 /år (4,1 l/s) 5. Under smmarhalvåret uppgår maxuttaget till 1397 m 3 /dygn 6 (16,2 l/s). Reservvatten ch nödvatten Sammankppling finns till VA-nätet i Kungälv. Kungälvs kmmun saknar idag reserv- ch nödvatten till det kmmunala nätet, men arbete med detta pågår. Marstrand skulle kunna bidra till nödvattenförsörjning av fastlandet via planerad reservar i Lycke. Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång till reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms fta av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Marstrands vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde räknas allmänna vattentäkter där reservalternativ saknas. Kungälvs vattenförsörjningsplan 7 beskriver dagens försörjningssystem ch tittar på framtida möjligheter för vattenförsörjningen inm kmmunen. Planen identifierar värdet av de befintliga täkterna ch dess betydelse både idag ch i framtiden. 3 Kungälvs kmmun, 2005 4 Kungälvs kmmun, 2005 5 Kungälvs kmmun, 2005 6 Kungälvs kmmun, 2005 7 Kungälvs kmmun, 2016 4 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Ägandeförhållanden Dammarna ligger på fastigheten Marstrand 6:7 sm ägs av Kungälvs kmmun. Vattendm Vattendmen finns sedan 1992, Dm VA 42/92:5, på ett uttag av 300 000 m 3 /år (9,5 l/s). Villkren är satta med nivåer i dammarna. 3 Hydrlgisk beskrivning Områdesbeskrivning Vattentäkten ligger på Kön i Kungälvs skärgård. Området består till str del av klipplandskap med skgsmråden inåt ön. Mellan Smörsundsdammen ch Käftedammarna finns ett mindre antal bstadshus med trädgårdar ch en ftbllsplan. Markanvändning Området är identifierat sm riksintresse för naturvård ch friluftsliv. Kungälvs kmmun har anlagt vandringsleder i mrådet för att underlätta tillgängligheten. I mrådet finns ett antal bstadshus ch en ftbllsplan. Hydrlgisk beskrivning Det ttala nederbördsmrådet för vattentäkten är ca 0,9 km 2, där 0,15 km 2 går till Pjäxedammen ch 0,43 km 2 respektive 0,31 km 2 till Käftedammarna ch Smörsundsdammen 8. Alla tre dammar är knstgjrda, skapade genm uppdämning av befintliga vattenmråden (Käftedammarna ch Pjäxedammen) eller av en dalgång (Smörsundsdammen). Nettnederbörden i mrådet uppgår till ca 300 mm/år. Vattenkvalitet Vattenverket kntrllerar råvattenkvaliteten enligt ett egenkntrllprgram. Råvattnet är mjukt, lågalkalint, ch har ftast låg turbiditet, men uppvisar ibland höga färgtal. Prblem har tidigare funnits med flckningsprcessen till följd av vattnets egenskaper, ch detta utreddes av Miljökemigruppen 2007. Prblemen har tidvis lett till höga färgtal ch för höga halter aluminium i utgående dricksvatten 9. 8 Kungälvs kmmun, 2005 9 MiljöKemigruppen, 2007 5 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
4 Planbestämmelser ch markanvändning Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling ch vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt. Denna knflikt kan uppkmma genm att restriktiner läggs på verksamheterna. Aktuella planbestämmelser 4.1.1 Översiktsplan Kungälvs kmmun Kungälvs kmmuns gällande översiktsplan, utgörs av Översiktsplan 2010, tillsammans med knsekvensbeskrivning av översiktsplanen samt mark- ch vattenanvändningskarta, ch antgs av kmmunfullmäktige 2012-01-19. Översiktsplanen återspeglar bl.a. kmmunens visiner för framtida VA-arbete, ch nämner att en tydlig ch långsiktig plan för detta arbete behövs för Kungälvs kmmun. I ÖP:n lyfts ckså att det behöver genmföras en uppföljning av vatten- ch avlppslösningar 10. Inför arbetet med ÖP 2010 tgs ett planeringsdkument beträffande bebyggelseutveckling ch möjligheten till förtätning, specificerat för Marstrand fram. Detta dkument antgs av kmmunfullmäktige 2008 11. Dkumentet kallades Idealbild Marstrand. 4.1.2 Detaljplaner Området närmast ch mkring dammarna är inte detaljplanelagt. För mrådet söder m Pjäxedammen vid avlppsreningsverket finns en detaljplan för verket ch delvis hamnverksamhet, daterad 1982. Detaljplanen tar upp närheten till dricksvattentäkt. En detaljplan för del av Marstrand 6:7, Hareslätt tgs fram 2013 12 ch utbyggandet av ett nytt bstadsmråde har skett enligt denna. Hareslätts lkalisering i förhållande till vattentäkten, samt kmmande mråden för detaljplanering visas i Figur 2. 10 ÖP, 2010 11 Idealbild Marstrand, Delöversiktsplan för Marstrandsmrådet 2008 12 WSP Envirnmental 2013 6 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Figur 2. Hareslätt markerat med ring. Bild ur Miljöknsekvensbeskrivning av Idealbild Marstrand. 4.1.3 Lkala föreskrifter ch mrådesbestämmelser Inm Kungälvs kmmun gäller lkala föreskrifter för att skydda människrs hälsa ch miljö sm antgs 2015-03-21. Föreskrifterna behandlar enskilda avlppsanläggningar, djurhållning, gödselspridning, värmepumpar mm. 13 4.1.4 Naturvärden Hela mrådet mfattas av Riksintresse för naturvård ch friluftsliv (Miljöbalkens 3 kapitel 6 ). 13 Kungälvs kmmun, 2015 7 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
5 Inventering av riskkällr i anslutning till Marstrands vattentäkt Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes inm tillrinningsmrådet för Marstrands vattentäkt i april 2015 av Swec. En diskussin gällande risker i anslutning till vattentäkten har även genmförts med kmmunen. Riskkällr inm tillrinningsmrådet för Marstrands vattentäkt är både platsspecifika riskbjekt ch risker förknippade med en viss typ av markanvändning. Riskkällr Riskbjekt är platsbundna verksamheter ch företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Riskkällr är icke-platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Bebyggelse Fåglar Kpparsulfat PFOS/PFAS.dyl. Övriga riskkällr De lika riskbjekten beskrivs ch sammanställs nedan. 5.2.1 Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför i så fall att risken för översvämningar ökar. Därmed kan förreningar lättare spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördtillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämningar ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter i anslutning till vattendrag ch sjöar. Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i vattendrag 8 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Någn direkt påverkan på dammarna från havet bör inte vara aktuell då dammarna ligger högt i förhållande till havet (+11 m). 5.2.2 Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bl.a. åverkan på fasta installatiner, vilket kan mtverkas av fysiskt skydd. Risker förknippade med sabtage, kris ch krig har inte analyserats i denna rapprt. En särskild riskanalys med fkus på dessa risker rekmmenderas. Detta kmmer att inarbetas i kmmunens beredskapsplan. 5.2.3 Vägar ch transprter Inm mrådet finns idag en väg genm mrådet samt ett mindre antal i utkanterna av tillrinningsmrådet. Vägen leder fram till Smörsundsdammen ch används av bende för transprter till ch från fastigheter. Vägen är en grusväg. Övriga vägar i utkanten av mrådet samt nybyggt mråde är asfalterade. Ptentiella risker sm är förknippade med vägar ch transprter är: Olyckr Vägdagvatten Vägsalt Olyckr Olyckr sker statistiskt sett på alla typer av vägsträckr, men speciellt utsatta delar utgörs av vägavsnitt där trafiksituatinen är kmplex ch där trafikmängden är hög. Det är främst lyckr med farligt gdstransprter sm kan utgöra en risk för förrening, men även lyckr med tunga frdn utgör en risk eftersm frdnets tankar kan innehålla en str vlym diesel sm kan läcka ut i händelse av en lycka. Vägdagvatten Dagvatten från vägar utgör en diffus förreningskälla. Vägdagvattnet innehåller fta höga halter av tungmetaller i frm av kppar, bly ch kadmium samt plära alifatiska klväten ch PAH (plycykliska klväten). Kntinuerligt slitage där små partiklar frigörs från bildäck ch vägbana samt emissiner från biltrafiken bidrar till förrening av vägdagvatten sm sprids vidare via ytavrinning. Vägsalt Klrid från vägsalt kan utgöra en risk för grundvattnet ch en vattentäkt. Vanligtvis sprids någt kg salt/m 2 ch år på vägar. Klrid rör sig lätt i marken med grundvattenflöde ch ytvattenflöde. 9 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
5.2.4 Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för grundvattenförrening. Risker är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All hantering av för grund- ch ytvatten skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Samlad bebyggelse finns nrr m vattentäkten. De risker sm kan förknippas med bebyggelse är: Oljecisterner Hemkemikalier Parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt Avlppsanläggningar Energianläggningar Upplag av avfall Anläggningsarbeten Släckvatten Dagvatten Oljecisterner I samband med uppvärmning av bstäder hanteras stra mängder lja. Ett väsentligt riskmment med ljecisterner är transprter ch påfyllning. Det är klart m bstadshus inm föreslaget vattenskyddsmrådet har ljecisterner för uppvärmning. Hemkemikalier Bekämpningsmedel ch övriga hemkemikalier utgör en risk för vattentäkten inte enbart då de används för yrkesmässigt bruk utan även vid privat bruk. Rester av bekämpningsmedel kan vid låga halter påverka vattenkvaliteten ch nedbrytningen av en del medel är långsam, vilket gör att ämnena stannar kvar länge i marken. Parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt Inm bebyggda mråden är regelbunden parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt med eller utan avfettningsmedel vanligt förekmmande. Parkering ch uppställning av frdn kan innebära risk för läckage av bl. a. lja. Frdnstvätt på gatan medför att utsläpp av tungmetaller, lja ch rengöringskemikalier m.m. tillförs dagvattnet. Avlppsanläggningar Samtliga fastigheter inm föreslaget vattenskyddsmråde ska enligt uppgift vara anslutna till allmänt VA. 10 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Avlppsledningar kan utgöra en risk för grundvattenförrening genm bräddning, eventuellt ledningsbrtt eller läckage, vilket kan medföra spridning av mikrbiella förreningar samt näringsämnen (kväve ch fsfr). Energianläggningar Riskerna med energianläggningar i jrd ch berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av brrhålet samt brrhålet i sig sm utgör en risk genm att en snabb ch relativt öppen transprtväg skapas mellan markytan ch grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små. Upplag av avfall Upplag av avfall är ytterligare en risk förknippad med bebyggd miljö. Mindre upplag är allmänt förekmmande inm bebyggda mråden. Anläggningsarbeten Anläggningsarbeten mfattar brrning, schaktning, sprängning mm. Risker förknippade med anläggningsarbeten är främst spill ch läckage av ljeprdukter men även förändring av transprtvägar för grundvatten ch ytvatten. Arbeten av denna typ kan även rsaka grumling av vatten. Släckvatten Släckvatten är det vatten sm rinner av vid släckningsarbeten vid förekmst av brand. Vattnet kan innehålla förreningar berende på vad sm har brunnit. Riskerna med släckvatten hanteras genm beredskapsplanering i samarbete med Räddningstjänsten. Dagvatten Dagvatten är det regnvatten sm avrinner från lika srters ytr. Dagvatten kan innebära en risk för förrening av recipienter då det splar med sig förreningar ch partiklar vid avrinning. 5.2.5 Övrigt Fåglar Förekmsten av sjöfågel på ch vid dammarna leder till en inte betydlig risk för förrening av vattentäkten till följd av bakterier i fåglarnas avföring. Kpparsulfat Kpparsulfat har tidigare använts för att bekämpa algförekmst/algblmning i Pjäxedammen ch Smörsundsdammen. Detta enligt en dåvarande rekmmendatin från Livsmedelsverket. Kpparsulfatet är idag bundet i bttensedimentet ch anses inte utgöra någn fara för människrs hälsa. Dck kvarstår en liten risk för spridning av kpparsulfat. 11 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
PFOS/PFAS.dyl. Försvarsmakten har varit verksam i mrådet kring dammarna ch i bergrummen under, varför risken för förekmst av PFAS-ämnen finns. PFAS har förekmmit i ämnen sm använts av försvaret ch Räddningstjänsten till släckningsmedel. Flera prblemmråden har identifierats de senaste åren, främst vid brandövningsplatser. Om ch var ämnen med PFAS har använts i närheten av vattentäkten är klart, men inget har hittats i analyser (2016). Ftbllsplan Ftbllsplaner är förknippade med risken för spridning av bekämpningsmedel ch gödsel. Dessa kan ta sig till ytvatten genm avrinning ch även till grundvattnet genm infiltratin. 6 Riskbedömning inm tillrinningsmrådet för Marstrands vattentäkt Skyddsbehv Vattentäktens värde ch sårbarhet styr behvet ch mfattningen av skyddsbehvet. Förekmst av riskkällr i vattentäktens närmråde är ckså styrande för skyddsbehvet. Marstrands vattentäkt har ett högt skyddsbehv sm kmmunal vattentäkt för Kungälv kmmun. Dessutm saknas fullständig reservvattenförsörjning. Riskbedömning Riskbedömningen är en sammanvägd bedömning av sannlikheten för att en förreningskälla kan kmma att påverka vattentäkten negativt samt bedömningen av knsekvensen för vattentäkten vid en önskad händelse. Sannlikhetsbedömningen baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans uttrycker sannlikheten för att en önskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannlikhet för riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för emissin vid riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för gynnsam transprtmöjlighet till vattentäkten Knsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans bestämmer den negativa knsekvensen för vattentäkten av en eventuell önskad händelse. Markens ch vattnets sårbarhet uttryckt sm systemets innebende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktin av förreningen genm nedbrytning, fastläggning ch spädning fram till vattenuttaget 12 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Emissinens innebende förmåga att mtstå nedbrytning ch fastläggning Emissinens farlighet Belastning, mängd, vlym av emissinen Utbredning av riskförekmst 6.2.1 Marstrands vattentäkt De största riskerna med avseende på Marstrands grundvattentäkt bedöms vara: Fåglar i anslutning till dammarna Kpparsulfat i sedimenten Anläggningsarbeten vid nybyggnatin Användning av bekämpningsmedel på ftbllsplanen Användning av bekämpningsmedel i hushåll 7 Åtgärder för riskminskning Åtgärder ch riskhantering syftar till att minska påverkan från befintliga riskkällr, men bör även vara framåtsyftande för att hantera eller minimera framtida ptentiella risker för vattentäkten. Olika typer av riskreducerande åtgärder bidrar på lika sätt till ett ökat vattenskydd. Vilka åtgärder sm är lämpliga varierar för lika risker ch berr på syftet ch förutsättningar i det aktuella vattenskyddsmrådet samt på riskens allvarlighetsgrad ch ht. I riskinventeringen redvisas ptentiella förreningskällr. En bedömning av dessa har gjrts ch redvisas i föregående kapitel. För var ch en av de riskällr sm ingår i riskinventeringen van har förslag till åtgärd tagits fram. 13 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Riskkälla Typ av riskreducerande åtgärd Vägar ch transprter Olyckr Vägdagvatten Vägsalt Beredskapsplan, Skyltning, Kntrll av vägstandard (fysisk åtgärd) Skyddsföreskrift, Detaljerad riskanalys, Riktlinjer för planering, Dagvattendammar (fysisk åtgärd) Skyddsföreskrift, Infrmatin Bebyggelse Oljecisterner Hemkemikalier - Användning av bekämpningsmedel i hushåll Parkering ch uppställning av frdn samt frdnstvätt Avlppsanläggningar Energianläggningar Upplag av avfall Anläggningsarbeten - Anläggningsarbeten vid nybyggnatin Skyddsföreskrift, Infrmatin. Priritering av tillsyn. Skyddsföreskrift, Infrmatin. Skyddsföreskrift, Infrmatin. Skyddsföreskrift. Priritering av tillsyn. Skyddsföreskrift. Priritering av tillsyn. Skyddsföreskrift. Priritering av tillsyn. Skyddsföreskrift. Beredskapsplan. Priritering av tillsyn. Övriga Fåglar i anslutning till dammarna Kpparsulfat i sedimenten PFOS/PFAS Användning av bekämpningsmedel på ftbllsplanen Fysiska åtgärder, typ skyddsjakt, fågelskrämmr, Inventering beträffande förekmst av fåglar i mrådet, Kntrll ch prvtagning Kntrll ch prvtagning Skyddsföreskrift. Priritering av tillsyn. 14 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
De åtgärdstyper sm kan bidra till riskminskning, ch därmed ett ökat vattenskydd, utgörs främst av följande; Vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter Beredskap att agera i nödsituatin Detaljerad riskanalys Riktlinjer för planering Tillsyn Fysisk åtgärd Infrmatin En krt beskrivning av den generella nyttan med respektive åtgärd redvisas i följande avsnitt. I frtsatt arbete rekmmenderas Kungälvs kmmun att fördjupa arbetet med de åtgärder sm ligger utanför det administrativa arbetet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är en administrativ åtgärd där ett gegrafiskt mråde avgränsas för att skapa ett skydd för en vattentäkt. Inm det gegrafiska mrådet sm utgör vattenskyddsmråde fastställs bestämmelser, s.k. skyddsföreskrifter, sm anger vad man inte får lv att göra inm mrådet utan tillstånd eller anmälan. Även förbud kan förekmma. Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter meddelas med stöd av Miljöbalken 7 kap. 21-22. Vägledning för utfrmning av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter ges i Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråde 2010:5 samt Naturvårdsverkets allmänna råd m vattenskyddsmråde 2003:16 (med senare uppdateringar i den mån det tillkmmer sådana). Beredskap att agera i nödsituatin En viktig åtgärd för att minska knsekvensen av en önskad händelse eller nödsituatin är att ha en fungerande beredskap att agera för att förhindra eller mtverka negativ påverkan på vattentäkten. En metd sm kan användas i syfte att säkerställa att rätt beredskap finns tillgänglig är att upprätta en beredskapsplan. Även övningsmment sm simulerar en nödsituatin bedöms vara en verksam åtgärd för att upprätthålla beredskap. Beredskapsplaner tas fram av respektive verksamhetsutövare. En beredskapsplan för vattentäkten kmmer ckså tas fram av VA-huvudmannen. Knkret ch aktuell infrmatin i en beredskapsplan, ökar tryggheten ch underlättar arbetet för de sm behöver kunna agera snabbt. Förutm räddningstjänsten kan även lika verksamhetsutövare med fördel ha beredskap att hantera en eventuell lycka i sin verksamhet. Räddningsinsatser sm kan påbörjas snabbt ch bedrivas effektivt medför att knsekvenserna av lyckan kan minimeras. 15 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
En beredskapsplan ska bara innehålla infrmatin ch instruktiner sm verkligen behövs i en nödsituatin. Instruktiner ska vara tydliga ch lätta att följa. Beredskapsplanen bör lämpligen innehålla följande infrmatin 14 : Ansvarsfördelning Larmplan Sårbarhetskarta Åtgärdsplan för respektive skyddszn Hantering av farligt avfall Dkumentatin För sådana typer av verksamheter där en lycka eller bristande säkerhet kan medföra att skadliga ämnen kan nå vattentäkten ch medföra en acceptabel, i första hand akut, påverkan på vattenförsörjningen bör verksamhetsutövaren ansvara för att en aktuell beredskapsplan finns. Vilka dessa akuta verksamheter är, bör analyseras av miljökntret. Krav på beredskapsplaner fattas av tillsynsmyndighet i separata beslut. Länsstyrelsen i Västra Götaland anser att detta är lika viktiga beslut sm själva skyddsföreskrifterna 15. Detaljerad riskanalys En detaljerad riskanalys syftar till att ansvarig för enskilda verksamheter identifierar farr ch analyserar risker ch därmed klargör graden av risk för acceptabel, i första hand akut, påverkan på vattentäkten. Detaljerade riskanalyser tas fram av respektive verksamhetsutövare. Genm detaljerade riskanalyser identifieras åtgärder sm kan vara lämpliga ch effektiva, vid sidan av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Väl genmförda analyser kan både se till att investeringar görs i de mest lämpliga åtgärderna ch att åtgärder sm inte har någn effekt undviks eller avvecklas m de redan vidtagits. En detaljerad riskanalys kan se lika ut berende på vilken typ av verksamhet sm avses. Såväl val av analysmetd sm mfattning av analysen bör styras utifrån den riskfyllda verksamhetens art ch syftet med analysen. Vilka dessa verksamheter är bör analyseras av miljökntret. Krav på detaljerad riskanalys fattas av tillsynsmyndighet i separata beslut. För verksamheter där en lycka eller bristande säkerhet kan medföra att skadliga ämnen kan nå någn av de berörda dammarna ch medföra en acceptabel, i första hand akut, påverkan på vattenförsörjningen bör verksamhetsutövaren ansvara för att en detaljerad riskanalys genmförs sm grund för val av lämpliga kmpletterande åtgärder. 14 Beredskapsplanering för skydd av vattentäkt vid lycka med farligt gds handledning. Vägverket, Publikatin 2007:127 15 Rger Rudlfssn, Vattenvårdsenheten Länsstyrelsen Västra Götaland, 2012-03-06. 16 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Riktlinjer för planering Ett vattenskyddsmråde är en planeringsförutsättning, eftersm denna mrådeskategri tillhör samma skyddade mråden sm exempelvis natinalpark ch naturreservat 16. Utöver de restriktiner sm finns inm vattenskyddsmrådet bör själva förekmsten av vattenskyddsmrådet, liksm förekmst av andra skyddade mråden, påverka hur miljöbalkens allmänna hänsynsregler tillämpas. Större försiktighet ch större hänsyn till vattenskyddsbehv bör gälla inm vattenskyddsmrådet än utanför, givet att övriga förutsättningar är lika. Genm att den fysiska planeringen enligt miljöbalken ska värna m mest lämplig markch vattenanvändning samt undvika lämplig sådan, m verksamheter inte kan samsas 17, bidrar det både direkt ch indirekt till ökat vattenskydd. Indirekt kan den fysiska planeringen få str betydelse för vattenskyddet genm att hänsyn tas till känsliga mråden, till exempel skredkänslig mark. Annan hänsyn sm bör tas i den fysiska planeringen är hur extremväder ch klimatförändringar, till exempel översvämning påverkar risk för förrening av vattentäkten. Tillsyn Tillsyn av ett vattenskyddsmråde syftar till att kntrllera efterlevnaden av de regler sm finns i föreskrifterna för vattenskyddsmrådet. Tillsynen ch tillhörande förelägganden eller anmälan m lagöverträdelse är grundläggande förutsättningar för att syftet med ett vattenskyddsmråde ska säkerställas. Genm att ckså följa väl utfrmade kntrllprgram (egenkntrll) kan verksamhetsutövare säkerställa att föreskrifterna efterlevs. En annan srts tillsyn, sm inte föranleds av de specifika vattenskyddsföreskrifterna är tillsyn av sådana verksamheter sm styrs av annan lagstiftning.. Priritering av en mer aktiv tillsyn inm vattenskyddsmråde bidrar sannlikt till ökat vattenskydd. Även här är kntrllprgram ett viktigt verktyg för att bidra till förbättrad tillsyn inm vattenskyddsmrådet. Vid tillståndsprövning av en verksamhet enligt andra lagrum än vattenskyddsföreskrifterna bör prövningen beakta att verksamheten ligger inm ett vattenskyddsmråde. För de verksamheter sm mfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt 9, 11-14 kap. miljöbalken, ch sm riskerar att ge lägenhet på mgivningen genm exempelvis förrening eller utsläpp, ska verksamhetsutövaren utföra egenkntrll 18. Detta gäller avsett vilka restriktiner sm följer av vattenskyddsföreskrifterna. 16 Miljöbalken 7 kap mfattar natinalpark, naturreservat, kulturreservat, naturminne, bitpskyddsmråde, djur- ch växtskyddsmråde, strandskyddsmråde, miljöskyddsmråde, vattenskyddsmråde ch marinvetenskapligt frskningsmråde. 17 S.k. markplitisk avvägning med priritering av vissa intressen. 18 Enligt miljöbalken 1998:808, 26 kap. 19, NFS 2001:2 samt SFS 1998:901 m.fl. 17 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Verksamhetsutövaren ska exempelvis frtlöpande ch systematiskt undersöka ch bedöma riskerna med verksamheten från häls- ch miljösynpunkt 19. Resultatet av undersökningar ch bedömningar ska dkumenteras. Om det i verksamheten inträffar en driftsstörning eller liknande händelse sm kan leda till lägenheter för människrs hälsa eller miljön, ska verksamhetsutövaren mgående underrätta tillsynsmyndigheten 20. Verksamhetsutövaren är ckså skyldig att ha rutiner för att frtlöpande kntrllera att utrustning m.m. för drift ch kntrll hålls i gtt skick, detta för att förebygga lägenheter för människrs hälsa ch miljön 21. Fysisk åtgärd Vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är en administrativ åtgärd sm syftar till att uppnå ökat vattenskydd. Genm att ckså fysiskt åtgärda sådana bjekt sm kan utgöra en risk för påverkan på vattentäkten minskar risken ytterligare. Fysiska åtgärder är fta inte lämpliga att reglera genm vattenskyddsföreskrifter vilka anger vad sm inte är tillåtet att göra, inte vad eller hur man ska göra. Exempel på fysiska åtgärder sm kan medföra riskminskning inm ett vattenskyddsmråde kan vara fördröjningsmagasin för dagvatten, installatin av ljeavskiljare, förnyelse av avlppsledningsnätet, uppsamlingsbassänger för släckvatten, sekundärt fysiskt skydd sm barriär vid ett eventuellt läckage av för förrenande ämnen eller att undvika körskadr vid skgsbruk. Infrmatin 7.7.1 Infrmatin inför ch i samband med fastställande Under prcessen sm föranleder fastställande av ett vattenskyddsmråde sker kmmunikatin m vattentäktens skyddsvärde till alla sm br ch verkar inm mrådet. Denna varseblivning bedöms vara betydelsefull för ett ökat vattenskydd. I frmell mening är detta infrmatin ch inte samråd, eftersm samråd endast sker mellan myndigheter ch inte mellan myndighet ch verksamhetsutövare/innehavare av särskild rätt. 22 Innan kmmunfullmäktige i Kungälv fattar beslut m att fastställa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Marstrands vattentäkt ska den genm delgivning förelägga ägare ch innehavare av särskild rätt till marken inm föreslaget vattenskyddsmråde att inm viss tid yttra sig över förslaget. Kmmunfullmäktige ansvarar ckså för att infrmera m det beslut sm fattas avseende fastställande av vattenskyddsmrådet. 7.7.2 Infrmatin sm en hjälp på vägen När vattenskyddsmrådet är fastställt startar nästa etapp av infrmatinsarbetet. Här är det vattentäktens huvudman, VA-verksamheten på Kungälvs kmmun, sm har ansvar ch utför. Det är av str vikt att infrmatinen m vattenskyddsmrådet är tydlig, lättillgänglig ch anpassad efter vem mttagaren är. Lämpligt är att separat 19 Enligt SFS 1998:901, 1 20 Enligt SFS 1998:901, 6 21 Enligt SFS 1998:901, 5 22 SFS 1998:1252 18 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
infrmatinsmaterial tas fram sm vänder sig till lika typer av verksamhetsutövare respektive bende i vattenskyddsmrådet. Tydlig ch väl anpassad infrmatin till de sm berörs, internt i kmmunerna ch till andra myndigheter är en viktig pusselbit i strävan att medvetandegöra vikten av att skydda den berörda täkten. En viktig del av infrmatinen utgörs av tydliga riktlinjer ch anvisningar m hur handläggning av kmmunens egna ärenden ska ta hänsyn till vattenskyddsmrådet. Detta kan med fördel knkretiseras i Handläggningsriktlinjer eller liknande. Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråde pängterar att väl anpassad infrmatin är ett kstnadseffektivt hjälpmedel för att förhindra några önskade aktiviteter ch lyckstillbud inm ett vattenskyddsmråde. Ett tillfälle att ge allmänheten ch de sm har verksamheter inm vattenskyddsmrådet anpassad infrmatin m vattenskyddet kan vara att bifga infrmatinen i samband med utskick av exempelvis VA-fakturr. Infrmatinen kan ckså ske inm ramen för andra kmmunala saknämnders ch huvudmännens ansvarsmråde 23. 7.7.3 Uppskyltning av vattenskyddsmrådet Uppskyltning av vattenskyddsmråden är en viktig del av infrmatinen. Krav på skyltning anges i vattenskyddsföreskrifterna ch en separat s.k. skyltplan sm anger var skyltar ska sitta ch vilken typ av skyltar det ska vara på de lika platserna, arbetas fram av vattentäktens huvudman. Syftet med skyltningen är främst följande; Infrmera bilister ch transprtörer på det allmänna vägnätet m vattenskyddsmrådets existens. Infrmera m vattenskyddsmrådets existens på platser där sådan verksamhet bedrivs sm kan rsaka spill eller annan fara för vattentäkten vid t.ex. en lycka. Öka möjligheterna att rätt åtgärder vidtas vid sanering efter lycka. 8 Utfrmning av vattenskyddsmråde Utifrån vattentäktens hydrlgiska- ch tpgrafiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås en utbredning av vattenskyddsmråde enligt Figur 3. Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av vattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. 23 Naturvårdsverkets handbk m vattenskyddsmråde 2010:5. 19 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, kmmer påverka vattentäkten. Skyddszner En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till råvattenintaget. I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer: Vattentäktszn Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn 8.2.1 Vattentäktszn Syftet med vattentäktsznen är att säkra ett effektivt närskydd för en vattentäkt. Principen ska vara att mrådet ska vara tillgängligt för andra än verksamhetsutövaren. En vattentäktszn bör enligt Naturvårdsverket avgränsas kring uttagsmrådet (råvattenintaget) i vattendraget eller sjön. Området bör skyddas mt behöriga genm inhägnad ch/eller markeras med hjälp av bjar/länsr. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde. 8.2.2 Primär skyddszn Syftet med den primära skyddsznen är att skapa rådrum så att en lyckshändelse hinner upptäckas ch åtgärdas. I Naturvårdsverkets handbk föreslås att gränsen för primär skyddszn skall mtsvara en rinntid i sjöar ch vattendrag vid högvattenflöde med en återkmsttid m minst 10 år sm är upp till 12 timmar fram till nedström beläget råvattenintag. En strandzn sm bör vara minst 50 meter bred på vardera sida m ett ytvatten bör mfatta alla tillflöden i frm av sjöar, åar, bäckar ch större diken ch täckdiken från vilka rinntiden till vattentäkten är beräknad till mindre än 12 timmar. 8.2.3 Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att skydda ytvatten från förreningsspridning via avrinning på mark ch/eller i/till grundvattnet för senare transprt till dammarna. Den sekundära skyddsznen bör avgränsas så att rinntiden i sjöar ch vattendrag, inklusive småskalig dränering, vid högvattenflöde (med en återkmsttid m minst 10 år) är upp till 12 timmar till den primära skyddsznen ch således upp till 24 timmar till råvattenintaget. 20 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Den sekundära skyddsznen bör mfatta en strandzn m 50 m kring ytvatten där rinntiden till den primära skyddsznen är mindre än 12 timmar. Vid stränder där primär ch sekundär zn sammanfaller, blir den ttala strandznen minst 50+50 m, dvs 100 m på vardera sida m vattendraget. Enligt Naturvårdsverkets handbk ska skyddsavståndet för den sekundära skyddsznen även mtsvara ett markmråde med 100 dygns uppehållstid till ytvattnet inm 12-24 timmars rinntid till råvattenintaget. 8.2.4 Tertiär skyddszn Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. En tertiär skyddszn ska inrättas med syfte att mfatta resterande delar av vattenskyddsmrådet sm inte mfattas av övriga skyddszner. Detta kan vara detsamma sm vattentäktens tillrinningsmråde eller delar därav. Den tertiära skyddsznen har flera syften, varav ett är att skapa förutsättningar för infrmatin ch varseblivning för bende ch verksamhetsutövare inm det tilltänkta vattenskyddsmrådet. Den tertiära skyddsznen, liksm övriga zner i vattenskyddsmrådet, medför en väsentlig förutsättning för fysisk planering ch anvisning till bl.a. kmmunala översiktsplaner m vilken sm är den lämpligaste mark- ch vattenanvändningen. Befintligt vattenskyddsmråde Det idag befintliga vattenskyddsmrådet innefattar hela tillrinningsmrådet för vattentäkten ch fastställdes 1991. Gränsen har dragits med raka linjer mt höjdkurvrna för att följa tpgrafin. Avgränsning av vattenskyddsmrådet Marstrands vattentäkt har sedan tidigare ett befintligt vattenskyddsmråde, fastställt 1991. Den befintliga utbredningen gjrdes utifrån tillrinningsmrådets utbredning ch består endast av en zn med tillhörande restriktinsnivå. Vid översyn av befintligt vattenskyddsmråde föreslås en indelning enligt följande. 8.4.1 Vattentäktszn Vattentäktsznerna föreslås innefatta dammarna samt de närmaste 10 metrarna runt dammarna för att öka skyddet mt en direkt förrening vid intagspunkterna. Området kmmer inte inhägnas eller märkas ut specifikt på kartr med hänvisning till sabtagerisken. 21 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
8.4.2 Primär skyddszn Tillrinningsmrådet för Marstrands vattentäkt är litet ch transprt av förreningar inm mrådet kan snabbt nå vattentäkten. Primär skyddszn föreslås därför innefatta hela tillrinningsmrådet, vilket mtsvarar dagens befintliga vattenskyddsmråde. 8.4.3 Sekundär skyddszn Hela tillrinningsmrådet för vattentäkten bedöms innefattas av primär zn varför sekundär zn inte upprättas. 8.4.4 Tertiär skyddszn Hela tillrinningsmrådet för vattentäkten bedöms innefattas av primär zn varför tertiär zn inte upprättas. Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående, ej rangrdnade mtiv ch med de redvisade aktuella ch prgnstiserade riskerna, belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) att inte vara rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare. 8.5.1 Strategi ch generella mtiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. 2. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet skall ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftena är att lämna garantier för att en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning, så att råvattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning), samt att även skydda den vattenresurs sm kan kmma att användas sm vattentäkt i framtiden. 3. Vid dricksvattenframställning är det ftast bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning ska göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med 22 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin. 5. Naturvårdsverkets handbk anger bland annat att alla tillflöden, även bäckar, större diken ch täckdiken ska beaktas vid skyddsmrådets avgränsning. 8.5.2 Platsspecifika mtiv Mt bakgrund av de hydrlgiska förhållandena ch resultatet av riskbedömningen föreslås en vattentäktszn ch en primär skyddszn enligt Figur 3. Ingen revidering görs av gränserna enligt tpgrafin då dessa förändringar inte skulle innebära ett bättre vattenskydd utan enbart se annrlunda ut på kartan. Detta följer inte nu gällande praxis för framtagande av vattenskyddsmråden men anses ändå överensstämma tillräckligt bra med tillrinningsmrådets gränser. 23 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Figur 3. Föreslagen utbredning av vattenskyddsmråde för Marstrands ytvattentäkt Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 24 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
9 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Vattenskyddsmrådet är indelat i vattentäktszn ch primär skyddszn. I samtliga zner gäller de restriktiner ch anvisningar sm gäller generellt för skyddsmråden.. Lagstiftning, Havs- ch vattenmyndigheten, EU, Bverket, SGU, Livsmedelsverket, Miljömålskmmittén, Kungälvs kmmun ch många andra anser att vattenskyddet långsiktigt måste förbättras. Att införa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är ett av många verktyg för att uppnå detta. Syftena är att: Infrmera m det allmänt gällande lagkrav på aktsamhet ch allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i frm av skyddsföreskrifter inm just detta vattenskyddsmråde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten ch minska risken för förrening. Identifiera lika intressen sm vill använda mark ch vatten. Använda mark ch vatten på bästa sätt. Skyddsföreskrifternas syfte ch funktin Syftet med skyddsföreskrifterna ch deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Marstrands vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande sm infrmerande. Dessa två funktiner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utfrmningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktiner. Vattenskyddsföreskrifterna har utfrmats med vattentäktens nutida ch framtida skyddsbehv i fkus ch representerar i många avseenden en tillämpning ch uttlkning av miljöbalkens intentiner sm uttrycks i miljöbalkens allmänna hänsynsregler (MB 2 kap). I vissa fall kan en föreskrift med stöd av miljöbalkens 7 kap innefatta ett större krav på försiktighet än vad sm följer av miljöbalkens allmänna aktsamhetsregler. Föreskrifter för vattenskyddsmråde meddelas med stöd av 7 kap. 22 Miljöbalken. Riskanalysens överföring till vattenskyddsföreskrifter Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga risker, men de ska även vara framåtsyftande ch föreskriver därför även m verksamheter sm inte är aktuella idag. Det är de främsta riskerna från riskanalysen sm bör övervägas få de strängaste restriktinerna, med beaktande av de allmänna råden NFS 2003:16 sm referensram ch nrm, liksm kmmunens ställningstagande. Riskbedömningen har speciellt lyft fram anläggningsarbeten vid nybyggnatin ch användning av bekämpningsmedel på ftbllsplanen. 25 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken ch de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. Riskanalysens resultat är en av flera aspekter sm beaktas vid utfrmning av förslag till skyddsföreskrifter. Utöver riskanalys påverkar Naturvårdsverkets allmänna råd, baserade på Miljöbalkens allmänna hänsynsregler, samt kmmunens ställningstagande, såväl mfattning sm nivå av de restriktiner sm föreslås. Det finns således ingen kppling mellan enbart riskanalysens resultat ch föreskrifternas utfrmning. Andra typer av riskreducerande åtgärder Det finns flera typer av riskkällr sm varken är möjliga eller lämpliga att reglera genm skyddsföreskrifter, se kapitel 7 van. I syfte att uppnå önskad riskminskning inm Marstrands vattenskyddsmråde kmmer föreskrifterna bara vara en del i arbetet att uppnå ett säkert vattenskydd. Föreskrifterna kmpletteras med aktivt arbete med övriga typer av riskreducerande åtgärder. De åtgärdstyper sm kan bidra till riskminskning, ch därmed ett ökat vattenskydd, utöver vattenskyddsföreskrifter utgörs främst av följande; Indirekt lagstiftning inm vattenskyddsmråde Beredskapsplan Detaljerad riskanalys Riktlinjer för planering Tillsyn Fysisk åtgärd Infrmatin Olika typer av riskreducerande åtgärder bidrar på lika sätt till ett ökat vattenskydd. Vilka åtgärder sm är lämpliga varierar för lika risker ch berr på förutsättningar i enskilda fall samt på riskens allvarlighetsgrad ch ht, se kapitel 7 van. Skyddsföreskrifternas restriktinsnivå 9.4.1 Generella krav För att åstadkmma ett tillfredsställande skydd för vattentäkten, föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i strt genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsm grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "gd eklgisk status" uppnås ch bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även m vattnet idag har gd kvalitet. 9.4.2 Restriktinsnivå Kmmunens miljöplitiska ambitin bedöms ansluta till miljöbalkens nivå ch skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lkala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga 26 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
risker, men de ska även vara framåtsyftande ch föreskriver därför även m verksamheter sm inte är aktuella idag. Föreskrifterna baseras på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16. 9.4.3 Generella restriktiner Det finns restriktiner ch anvisningar sm gäller generellt inm vattenskyddsmråden, så även inm det föreslagna vattenskyddsmrådet för Marstrands vattentäkt. Dessa är meddelade med stöd av annan lag än miljöbalkens 7 kap. 22 MB. Vilka dessa är ch vilken mfattning de har, kan ändras över tid, ch av detta skäl är det inte lämpligt att det sm bilaga till vattenskyddsföreskrifterna ska finnas en fullständig ch aktuell beskrivning över all indirekt lagstiftning sm är i kraft. Den sm berörs av vattenskyddsmrådet är skyldig att känna till vilka restriktiner ch anvisningar sm är aktuella, liksm att känna till all annan lagstiftning. I dagsläget gällande restriktiner ch anvisningar sm per autmatik träder ikraft då ett mråde fastställs sm vattenskyddsmråde, redvisas nedan: 27 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Naturvårdsverkets föreskrifter gällande skydd mt mark- ch vattenförrening vid lagring av brandfarliga vätskr (NFS 2003:24 med senare ändringar enligt NFS 2006:16, NFS 2009:3) 10 kap. Ytterligare krav inm vattenskyddsmråde 1 Ytr, på vilka brandfarliga vätskr hanteras, skall utfrmas på ett sådant sätt att spill ch läckage kan insamlas ch mhändertas. 2 Vid påfyllningsrör för tank inm vattenskyddsmråde skall infrmatinsskylt m "vattenskyddsmråde" vara uppsatt. Infrmatinsskylten skall vara väl synlig, vara av varaktig beskaffenhet eller ha annan varaktig märkning. 3 Cistern eller lösa behållare med en sammanlagd lagrad vlym sm är större än 250 liter ska ha sekundärt skydd. Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte enligt dessa föreskrifter cistern med tillhörande rörledningar belägen i pannrum eller mtsvarande i bstadshus ch sm är under regelbunden uppsikt. Generellt krav på sekundärt skydd gäller inte, enligt dessa föreskrifter, befintliga cisterner ch lösa behållare med tillhörande rörledningar installerade på en plats sm vid tidpunkten för installatinen inte utgjrde vattenskyddsmråde. (NFS 2009:3) 4 Det sekundära skyddet skall rymma minst hälften av lagrad vätske-vlym, dck minst den största behållarens vlym, ch skall vara tätt ch hållbart. Det sekundära skyddet måste vara utfrmat så att kntrll är möjlig. 5 Rörledningar skall vara dubbelmantlade eller ha annat sekundärt skydd. Rörledningar i mark får endast ha kpplingar mt cistern. Rörledning (i byggnad) får ej dras i eller under glv, utan skall förläggas väl synlig. 6 Vid knstruktins- ch tillverkningskntrll skall kntrlleras att det sekundära skyddet är tätt ch fungerar. Undantag från knstruktins- ch till-verkningskntrll gäller för sådant sekundärt skydd, för vilken certifieringsrgan meddelat intyg m överensstämmelse enligt 6 kap. 2. (NFS 2006:16) 7 Återkmmande kntrll av det sekundära skyddet skall ske enligt samma intervall sm för cisterner ch rörledningar. 8 Cisterner ch rörledningar sm installerats ch tagits i bruk i enlighet med de vid installatinen gällande bestämmelserna ch sm inte har sekundärt skydd, ska genmgå återkmmande kntrll med ett intervall av 6 år m anrdningen har ett gtt krrsinsskydd, ch med ett intervall av 3 år m anrdningen saknar ett gtt krrsinsskydd. (NFS 2009:3) 11 kap, punkt 4: Kraven i 10 kap. 3, 4 ch 5 m sekundärt skydd inm vattenskyddsmråde gäller inte generellt för befintliga anläggningar installerade före den 6 juni 1990. 28 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
Statens naturvårdsverks föreskrifter m spridning ch viss övrig hantering av växtskyddsmedel (2015:2) 6 kap. Tillstånd för användning i vattenskyddsmråde 1 Det är förbjudet att utan särskilt tillstånd av den kmmunala nämnden yrkesmässigt använda växtskyddsmedel utmhus inm de delar av ett vattenskyddsmråde sm betecknas sm vattentäktzn, primär (inre) skyddszn ch sekundär (yttre) skyddszn. Om ett vattenskyddsmråde inte har indelats i zner gäller förbudet mt användning utan tillstånd enligt första stycket inm hela vattenskyddsmrådet. 2 Bestämmelsen i 1 gäller inte vid användning sm har karaktär av punktbehandling ch sm har en sådan begränsad mfattning att människrs hälsa ch miljön inte riskerar att skadas. Bestämmelsen i 1 gäller inte vattenskyddsmråden sm har inrättats efter den 1 januari 2018 eller vattenskyddsmråden för vilka föreskrifter till skydd för mrådet har ändrats efter den 1 januari 2018. Enligt 2 kap. 36 andra stycket förrdningen (2014:425) m bekämpningsmedel gäller bestämmelsen i 1 inte för ett vattenskyddsmråde eller de delar av ett vattenskyddsmråde sm mfattas av föreskrifter meddelade med stöd av 4 7 kap. 22 miljöbalken med förbud mt användning av växtskyddsmedel Swec Envirnment AB Vattenresurser, Götebrg Emelie Perssn Nils Kellgren 29 (29) p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\mstrand_vs tu 170828.dcx
mem04.dcx 2013-06-14 BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR 2017-08-28 Marstrands vattenskyddsmråde, Kungälvs kmmun Vattenskyddsmrådet för Marstrands vattentäkt är uppdelat i två skyddszner med lika restriktinsnivåer. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga genm att högst krav kan ställas på verksamheter sm ligger närmast dammarna. Vattentäktszn Vattentäktsznen avgränsas till dammarna samt en 10 m bred strandremsa runt dammarna. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Primär skyddszn Primär skyddszn mfattar hela tillrinningsmrådet till vattentäkten då rinntiden från alla delar av tillrinningsmrådet till vattentäkten bedöms ske inm 12 timmar. Syftet med den primära skyddsznen är att minimera risken för akut förrening av vattentäkten. 1 (10) S w e c E n vi r n m e nt AB PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx Skyddsföreskrifter för Marstrands vattenskyddsmråde, Kungälv kmmun 1 Vattentäktszn Inm vattentäktsznen är all annan verksamhet än vattentäktsverksamhet förbjuden. Syfte med föreskriften: Verksamheter på ch i anslutning till dammarna utgör en risk för förrening av dammarna, varför bad, fiske, båttrafik etc. är förbjudet. All annan verksamhet än den sm sker för vattentäkten, t.ex. underhållsarbete förbjuds. Prmenadvägar går igenm vattentäktsznen på vissa ställen inm vattenskyddsmrådet ch vandring på dessa undantas förbudet. 2 Kemikalier Primär skyddszn 2a Hantering av mer än 25 liter petrleumprdukter eller andra häls- eller miljöfarliga prdukter är förbjudet. (Ttal vlym ch inte vlym per behållare avses). Undantag gäller m hanteringen sker inm sekundärt skydd. Undantag gäller även inmhus under uppsikt eller utan glvbrunn. Undantag gäller ckså för bränsle i drifttanken på frdn. Bekämpningsmedel hanteras även under 13a. 2b Transprt av farligt gds är förbjudet. Syfte med föreskriften: Petrleumprdukter kan även i små mängder påverka ch förrena dammarna. Med hjälp av föreskriften vill man hålla all hantering utanför själva vattenskyddsmrådet, så långt möjligt. 3 Miljöfarlig verksamhet Primär skyddszn 3a 3b Miljöfarlig verksamhet eller åtgärd sm är anmälningspliktig enligt 2-32 kap i miljöprövningsförrdningen (2013:251) är förbjuden. Sanering sm avses i 28 förrdningen (1998:899) m miljöfarlig verksamhet ch hälsskydd får inte vidtas utan tillstånd. Syfte med föreskriften: Miljöfarlig verksamhet kan innebära flertalet lika risker, varför detta vill undvikas helt. 4 Avfall Primär skyddszn 4a Lagring ch depnering av farligt avfall är förbjuden. Undantag gäller m lagringen sker i låsbara utrymmen med tak, utan avrinning eller glvbrunnar. 2 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx 4b Uppläggning av avfall eller förrenade massr är förbjuden. 4c Massr med känt innehåll anses vara förrenade massr. Spridning av avlppsslam eller humanurin är förbjudet. 4d Tömning av sanitetstankar är förbjudet. Syfte med föreskriften: Farligt avfall ch upplag av avfall eller förrenade massr kan innebära urlakning ur massrna ch förrening av dammarna. Tillrinningsmrådets begränsade strlek gör att man vill undvika alla sådana verksamheter. 5 Avlpp Primär skyddszn 5a Utsläpp av spillvatten, prcessvatten ch annat avlppsvatten är förbjudet. Syfte med föreskriften: Avlpp ch vatten kpplat till avlpp vill undvikas i hela vattenskyddsmrådet med hänsyn till de stra risker ch krta avrinningstiderna. 6 Dagvatten Primär skyddszn 6a Anläggning av avledning av dagvatten till dagvattennätet, grundvattnet eller till ytvattenrecipient får ej anläggas utan tillstånd. Undantag gäller avledning från ytr sm utgörs av tmtmark utanför detaljplanelagt mråde. Syfte med föreskriften: Syftet med tillståndsplikten är att leda brt dagvattnet från täktens tillrinningsmråde ch styra vart dagvattnet leds inm mrådet. 7 Jrd ch berg Primär skyddszn 7a Markarbeten får ej ske utan tillstånd. Undantag gäller för markarbeten mfattande en sammanhängande jrd-/bergvlym sm är mindre än 10 mᶟ. Undantag gäller även för ledningsunderhåll 7b Sprängning är förbjudet. Syfte med föreskriften: Förrening av täkten sker lätt vid markarbeten sm tar brt det skyddande växtlagret ch i vissa fall öppnar upp flödesvägar till dammarna. Föreskriften innebär en möjlighet att villkra hur arbetet sköts ch belysa riskerna för entreprenören. Sprängning ska inte ske i mrådet, eftersm sprängning kan öppna sprickr i berget sm påverkar vattenbalansen samt på grund av bergrum. 3 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx 8 Uppställning av arbetsfrdn Primär skyddszn 8a Uppställning av arbetsfrdn är förbjudet. Syfte med föreskriften: Läckage från arbetsfrdn kan ske både genm lycka ch sabtage. Uppställning av frdnen utanför vattenskyddsmrådet minskar risken för att strt läckage sker utan att någn finns i närheten. 9 Asfalt, ljegrus ch vägsalt Primär skyddszn 9a Beläggningsarbete ch förbättringsarbeten på väg på en ttal yta av 100 m² eller mer vid samma tillfälle, får inte ske utan anmälan. 9b Nyanläggning av väg eller parkeringsplats mfattande mer än 50 m² får inte ske utan tillstånd. 9c Uppläggning eller tillverkning av asfalt, ljegrus eller vägsalt är förbjuden. 9d Saltning av vägar är förbjudet. Syfte med föreskriften: Föreskriften (a.) innebär att infrmatin m att verksamheten sker inm mrådet kan meddelas verksamhetsutövaren ch ger ett tillfälle att infrmera entreprenören m vikten av skyddsåtgärder ch övriga föreskrifter. Föreskriften (b.) påverkar tillrinningen till dammarna då andelen hårdgjrd yta ch avrinning är ihpkpplat med tillflödet. Tillstånd för nyanläggning kan kpplas till villkr för typ av beläggning, strlek ch arbetsmetdik. 10 Frdnstvätt Primär skyddszn 10a Frdnstvätt är förbjudet. Syfte med föreskriften: All typ av frdnstvätt vill undvikas inm mrådet för att förhindra avrinning till dammarna. 11 Djur Primär skyddszn 11a Hållning av lantbruksdjur är förbjudet. Syfte med föreskriften: Hållning av lantbruksdjur innebär en större mängd gödsel inm vattenskyddsmrådet sm man vill undvika. 4 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx 12 Växtnäringsämnen Primär skyddszn 12a Hantering av växtnäringsämnen såsm handelsgödsel, naturgödsel ch liknade är förbjuden. Undantag gäller för nrmal årlig skötsel av tmtmark. 12b Lagring av naturgödsel är förbjudet. Syfte med föreskriften: Gödsel i större mängder inm vattenskyddsmrådet vill undvikas. 13 Bekämpningsmedel Primär skyddszn 13a Hantering av bekämpningsmedel är förbjudet. Undantag gäller för hantering inmhus. 13b Jrd- eller vattenslagning av plantr sm behandlats med bekämpningsmedel är förbjudet. Syfte med föreskriften: Bekämpningsmedel ska undvikas inm vattenskyddsmrådet för att förhindra snabb transprt till dammarna. 14 Skg ch träprdukter Primär skyddszn 14a Avverkning av skg får ej ske utan anmälan. 14b Uppläggning av bark, flis, spån, timmer ch liknande är förbjuden. Undantag gäller för uppläggning av ved eller andra träbaserade prdukter, avsedda för ett års förbrukning för uppvärmning av bstad eller mtsvarande, på den fastighet där användningen sker. Syfte med föreskriften: Föreskriften innebär att infrmatin m att verksamheten sker inm mrådet kan meddelas verksamhetsutövaren ch ger ett tillfälle att infrmera m vikten av skyddsåtgärder ch övriga föreskrifter. Infrmatin m att minska körskadr, ch rekmmendatiner kpplat till årstid ch nederbörd ökar skyddet för täkten. 15 Allmänna bestämmelser a) Tillsyn enligt dessa föreskrifter utövas av Miljö- ch byggnadsnämnden i Kungälvs kmmun. b) I de fall tillstånd krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig ansökan skickas till Miljö- ch byggnadsnämnden i Kungälvs kmmun. I samband med sådan prövning kan nämnden 5 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx föreskriva särskilda villkr sm anses erfrderliga för att undvika acceptabel vattenförrening. c) I de fall anmälan krävs enligt dessa föreskrifter ska skriftlig anmälan skickas till Miljöch byggnadsnämnden i Kungälvs kmmun. I samband med sådan prövning kan nämnden föreskriva särskilda försiktighetsmått sm anses erfrderliga för att undvika acceptabel vattenförrening. d) Dispens från förbud enligt dessa föreskrifter kan medges av Miljö- ch byggnadsnämnden i Kungälvs kmmun efter hörande av huvudman för vattentäkten. I samband med sådan prövning kan Miljö- ch byggnadsnämnden föreskriva särskilda villkr sm anses erfrderliga för att undvika acceptabel vattenförrening. e) Brtt mt skyddsföreskrifterna kan medföra påföljd enligt 29 kap 2 ch 2a miljöbalken m inte ansvarsbestämmelser blir tillämpliga. f) Tillstånd enligt dessa skyddsföreskrifter krävs inte m verksamheten tillståndsprövats eller mfattas av pågående tillståndsprövning enligt miljöbalkens 9, 11 ch 12 kapitel eller annan förrdning utfärdad eller med stöd av miljöbalken. g) Fastighetsägare, nyttjare av fastighet eller verksamhetsutövare inm vattenskyddsmrådet ska medelbart anmäla spill, läckage ch andra händelser m de är av sådan mfattning att de kan medföra risk för vattenförrening. Anmälan ska göras till Räddningstjänsten. Inträffade lyckr ska medelbart rapprteras på telefn 112. 16 Skyltning a) Där allmänna vägar passerar gräns till vattenskyddsmrådet samt där så behövs vid vägar sm passerar genm mrådet ansvarar vattentäktens huvudman för att det finns skyltar sm utmärker ch infrmerar m vattenskyddsmrådet. Annans mark får tas i anspråk för detta (7 kap 22 miljöbalken). Utfrmningen av skyltar ska följa rekmmendatiner från berörda myndigheter ch statliga verk. b) Där petrleumprdukter eller andra häls- ch miljöfarliga prdukter hanteras ska skylt finnas sm infrmerar m vattenskyddsmrådets existens. Skyltarna tillhandahålls av vattentäktens huvudman. Undantag gäller vid hantering av nämnda prdukter för hushållsbehv. 17 Övergångsbestämmelser a) Skyddsföreskrifterna gäller enligt 7 kap. 22 Miljöbalken medelbart då vattenskyddsmrådet träder ikraft, även m de överklagas. b) Verksamhet sm har påbörjats före ikraftträdandet ch sm genm dessa skyddsföreskrifter blir tillståndspliktig får frtsätta att bedrivas till ch med den dd mm åå. Därefter får verksamheten bedrivas endast m den sm bedriver verksamheten lämnat in en ansökan m tillstånd till tillståndsmyndigheten senast den dd mm åå. 6 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx c) Verksamhet sm har påbörjats före ikraftträdandet ch sm genm dessa skyddsföreskrifter blir anmälningspliktig får frtsätta att bedrivas till ch med den dd mm åå. Därefter får verksamheten bedrivas endast m verksamheten är anmäld senast den dd mm åå. d) Verksamhet sm har påbörjats före ikraftträdandet ch sm genm dessa skyddsföreskrifter blir förbjuden får frtsätta att bedrivas till ch med den dd mm åå. Därefter får verksamheten bedrivas endast m verksamheten erhållit dispens från förbudet senast dd mm åå. 7 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx Bilaga A: DEFINITIONER AV BEGREPP Definitiner Arbetsfrdn Avverkning Dagvattennät Farligt avfall Frdn Hantering Hushållsbehv Häls- eller miljöfarliga prdukter Lantbruksdjur Med arbetsfrdn avses här annat frdn än persnbil, mtrcykel eller mped. Nedhuggning av träd, buskar ch vegetatin. Med dagvattennät avses det system sm är rdnat för att avleda det vatten sm avrinner från gatr, vägar, tak ch andra knstruktiner i samband med regn ch snösmältning. Med farligt avfall avses ett ämne eller ett föremål sm definieras enligt 3 Avfallsförrdningen (2011:927). Med frdn avses ett transprtmedel med förbränningsmtr sm kan framföras på mark, vatten eller is. Med hantering avses en verksamhet eller åtgärd sm innebär att en kemisk prdukt eller biteknisk rganism tillverkas, bearbetas, behandlas, förpackas, förvaras, transprteras, används, mhändertas, destrueras, knverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för någt annat jämförbart förfarande. Detta i enlighet med Miljöbalken 14 kap 2 punkt 7. Med hushållsbehv avses sådant behv sm uppkmmer i det egna hushållet ch sm inte är förknippat med kmmersiellt bruk. Hushållsbehv begränsas vid hantering av enstaka förpackningar av de största strlekarna en enskild knsument kan köpa i detaljhandeln. Tillfällig förvaring av större mängder färg, exempelvis i samband med målning av ett enskilt bstadshus skall ckså anses vara hantering för hushållsbehv. Med häls- ch miljöfarliga prdukter avses a) Häls- eller miljöfarliga kemiska prdukter enligt Kemikalieinspektinens definitin i KIFS 1994:12, samt dess ändringar eller b) Varr sm innehåller häls- ch miljöfarliga ämnen c) Petrleumprdukter sm bensin, mtrlja mm eller d) Vätskr ch fasta material sm innehåller mikrrganismer ch andra smittämnen eller e) prdukter sm är märkningspliktiga enligt CLP-förrdningen. Med lantbruksdjur avses i dessa föreskrifter nötkreatur, häst, get, får eller svin, pälsdjur eller fjäderfä sm inte är sällskapsdjur. 8 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx Markarbeten Materialtäkt Naturgödsel Nrmal årlig skötsel Petrleumprdukter Prcessvatten Saltning Samma tillfälle. Sanitetstank Sekundärt skydd Skg Spillvatten Tmtmark Med markarbete avses schaktning, grävning, brrning, pålning, sprängning ch andra jämförbara arbeten sm tillfälligt eller varaktigt påverkar markens utseende ch struktur. Med materialtäkt avses i dessa föreskrifter täkt av berg samt sten, grus, sand, lera, jrd, trv eller andra jrdarter. Med naturgödsel avses avföring ch urin från djur. Med nrmal årlig skötsel avses hantering sm utifrån mängd ch användningstillfällen under året sm utan tvekan kan anses mtsvara privat trädgårdsbehv. Med petrleumprdukter avses naturgas eller minerallja. Med prcessvatten avses vatten sm används i industriell prcess ch i ch med detta förändras i kemisk/fysisk aspekt i förhållande till recipienten. Spridning av saltblandning eller sand med saltinblandning, i dammbindning eller halkbekämpande syfte. Med samma tillfälle avses den tidsperid under vilket arbete utförs i en följd, utan andra avbrtt än vad nrmal arbetstid ger upphv till. Med sanitetstank avses uppsamlingskärl för avlppsvatten från WC. Med sekundärt skydd avses a) invallning för enskilt förvaringskärl sm rymmer hela kärlets vlym, eller b) invallning sm är gemensam för flera förvaringskärl sm rymmer minst 50 % av den ttala lagringskapaciteten, dck minst den största cisternens vlym ch 10% av övriga behållares vlymer, eller c) dubbelmantlade rörledningar eller d) uppsamlingstråg eller annan anrdning sm säkerställer att vätska ch andra medier kan uppfångas från ett läckande förvaringskärl eller vid spill. Det sekundära skyddet utgörs av ett tätt material sm är beständigt mt avsett ämne. Det sekundära skyddet ska mfatta alla delar sm mfattas av föreskrift. Ett trädbevuxet mråde, med >10 träd. Med spillvatten avses det vatten sm splas från taletter ch vatten sm avleds från bad, dusch, diskning ch tvätt i hushåll eller mtsvarande inm en verksamhet. Med tmtmark avses mark sm upptas av småhus samt trädgård ch parkeringsplats sm ligger i anslutning till bstadshus. 9 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
mem04.dcx Uppställning Under uppsikt Vattentäktsverksamhet Ytvatten Med uppställning avses sådan parkering sm har en varaktighet längre än 2 timmar ch att frdnet har lämnats bevakat. Avses sådan uppsikt på föremålet ifråga att regelbunden passering ch visuell kntrll görs autmatiskt. Verksamhet sm är direkt förknippad med drift ch underhåll av vattentäkten. Med ytvatten avses hela vattenvlymen i vattendrag, sjö, tjärn, damm, å, bäck eller dike sm någn gång under året är vattenförande. 10 (10) BILAGA 1: FÖRSLAG TILL SKYDDSFÖRESKRIFTER FÖR PE p:\1313\1311703_kungälv_vs\000\10 arbetsmtrl_dk\marstrand\bilaga 1_vsf_mstrand_170828_ej förslag.dcx
Bilaga 2 Vattenkyddsmråde för Marstrand ytvattentäkt (Kön) Vattentäktszn Vattenskyddsmråde Barrskg Annan öppen mark Vattenyta Lantmäteriverket. Ärende nr M2006/1022. 0 125 250 500 m