RAPPORT BREDARED VATTENSKYDDSOMRÅDE BORÅS ENERGI & MILJÖ AB TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER

Transkript

1 BORÅS ENERGI & MILJÖ AB UPPDRAGSNUMMER TEKNISKT UNDERLAG MED FÖRSLAG TILL VATTENSKYDDSOMRÅDE OCH SKYDDSFÖRESKRIFTER GBG VATTENRESURSER rep001.dcx Swec

2 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Uppdragets mfattning ch genmförande Underlagsmaterial Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Orienteringskarta 3 2 Bredared vattentäkt Uttagsbrunn Vattenbehandling Försörjningsmråde Vattenförbrukning Reservvattentäkt Vattentäktens värde Ägandeförhållanden Vattendm Befintligt vattenskyddsmråde 5 3 Hydrgelgisk beskrivning Områdesbeskrivning Markanvändning Gelgi Hydrlgi ch grundvattenbildning Hydrgelgi Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Vattenkvalitet 10 4 Planbestämmelser ch markanvändning Översiktsplan Brås kmmun Skyddade mråden Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet 12 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Bredared vattentäkt Genmförande Riskkällr Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk 14 rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

3 5.2.5 Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr 16 6 Riskbedömning Skyddsbehv Riskbedömning Bredared vattentäkt 19 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Krav ch allmän metdik Vattenskyddsmrådets skyddszner Vattentäktszn Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner Tillrinningsmråde Transprttid i mark Avgränsning av skyddszner för Bredared vattenskyddsmråde Vattentäktszn Primär skyddszn Sekundär skyddszn Tertiär skyddszn Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Strategi ch generella mtiv Platsspecifika mtiv 24 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå Generella krav Restriktinsnivå Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen 27 Bilagr Bilaga 1. Skyddsföreskrifter för Bredared vattenskyddsmråde Bilaga 2. Karta över Bredared vattenskyddsmråde Bilaga 3. Riskanalys Bilaga 4. Riskreducerande åtgärder rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

4

5 1 Inledning På uppdrag av Brås Energi & Miljö AB har Swec Envirnment AB upprättat tekniskt underlag samt förslag till nytt vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Bredared grundvattentäkt. 1.1 Bakgrund ch mtiv för inrättande av nytt vattenskyddsmråde Bredared vattentäkt försörjer 210 persner med dricksvatten, i nuläget finns ingen reservvattentäkt. Det är därför mycket viktigt att vattentäkten får det skydd sm erfrdras för att öka tryggheten ytterligare i den framtida vattenförsörjningen i kmmunen. För Bredared grundvattentäkt finns ett vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter fastställt av länsstyrelsen Avsikten är nu att se över detta vattenskyddsmråde ch att anpassa avgränsning ch skyddsföreskrifter till nu gällande krav ch lagstiftning. Syftet med vattenskyddsmrådet är att skydda Bredared vattentäkt så att råvattentillgången säkras i ett långsiktigt perspektiv. Inrättande av vattenskyddsmråden med skyddsföreskrifter möjliggör att målsättningen med EU:s ch svensk lagstiftning uppnås, genm att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras, så att vatten nu ch i framtiden kan användas för sitt ändamål. Genm att ett mråde förklaras sm vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter 1 : stärks skyddet för vattenförekmsten tydliggörs vattenförekmstens planmässiga betydelse förtydligas vad sm gäller utifrån miljöbalken 1.2 Uppdragets mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Bredared grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. För genmförande av uppdraget har följande mment utförts: Teknisk beskrivning av vattentäkten Sammanställning av befintligt material ch infrmatin. Hydrgelgisk beskrivning Beskrivning av gelgi, hydrgelgi, sårbarhet ch skyddsbehv. Identifiering ch kartläggning av ptentiella förreningskällr Riskinventering i fält samt sammanställning av befintligt material. Översiktlig riskbedömning av väsentliga riskkällr för vattentäkten Utvärdering ch förslag till vattenskyddsmråde 1 Vattenskyddsmråde. Handbk med allmänna råd. Naturvårdsverket 2010:5. 1 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

6 Översyn ch revidering av befintliga skyddsföreskrifter Kppling mellan riskbedömning ch åtgärder 1.3 Underlagsmaterial Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Bredared grundvattentäkt i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. Utredningsarbetet har baserats på genmgång ch analys av befintligt material enligt nedan: A. Naturvårdsverkets handbk med allmänna råd m vattenskyddsmråde, Naturvårdsverket 2010:5 B. Översiktsplan för Brås kmmun, 2006 C. Dricksvattenresurser inm Brås kmmun, Swec 2014 D. Infrmatinsbrshyr: Skyddsmråde för Bredared vattentäkt. Brås Stad E. Svenskt Vatten P108, Intrduktin till gd desinficeringspraxis, GDP F. PM PFOS i Bredareds grundvattentäkt, Swec 2014 G. VISS, Vatteninfrmatinssystem Sverige H. SGU kartmaterial 1.4 Syfte ch användning av denna tekniska beskrivning Denna tekniska beskrivning är ett underlag för beslut till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Syftet är inte att utgöra ett fullständigt eller tillräckligt underlag för att bedöma specifika ansökningar m tillstånd enligt de skyddsföreskrifter sm fastställs för vattenskyddsmrådet. Skälen är bl.a. att varje ansökan, verksamhet ch plats utgör en unik kmbinatin av detaljerade förutsättningar sm i alla varianter inte kan förutses i detta underlag. 2 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

7 1.5 Orienteringskarta Vattentäkt FIGUR 1. ORIENTERINGSKARTA MED LÄGE FÖR BREDARED VATTENTÄKT. ENIRO 3 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

8 2 Bredared vattentäkt 2.1 Uttagsbrunn Uttagsbrunnen ligger sydst m samhället Bredared. Brunnen är anlagd 1960 ch brrad i berg till ett djup av 74 m med diametern sex tum (15,24 cm). Råvattenpumpen sitter på djupet 50 m. 2.2 Vattenbehandling Ett kmmunalt vattenverk finns i anslutning till brunnen. Vattnet luftas ch filtreras för att avlägsna järn ch mangan, UV-strålning används för att ta brt mikrbilgiska rganismer. 2.3 Försörjningsmråde Vattentäkten förser ca 210 persner i samhället Bredared med dricksvatten. 2.4 Vattenförbrukning Det aktuella vattenuttaget uppgår till 30 m 3 /d (0,35 l/s) ch bedöms inte förändras nämnvärt i framtiden. Brunnens kapacitet är med prvpumpning bedömd till 120 m 3 /d (1,4 l/s). 2.5 Reservvattentäkt Reservvattenförsörjning i händelse att Bredareds grundvattentäkt blir brukbar finns ej. 2.6 Vattentäktens värde Värdet på en vattentäkt berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande, kstnader för en alternativ vattentäkt med samma kvantitet ch kvalitet samt på tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Vattentäktens värde bestäms översiktligt av kstnaden för att ersätta vattentäkten med ett likvärdigt alternativ i händelse av att den blir brukbar. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Bredared vattentäkt, i egenskap av en allmän huvudvattentäkt, ett högt skyddsvärde. 2.7 Ägandeförhållanden Brunnen ch tillhörande vattenverk är belägna på fastigheten Ingelstrp 1:50 sm ägs av Brås kmmun. Huvudman för vattentäkten är Brås Energi ch Miljö AB. 2.8 Vattendm Vattendm (tillstånd för grundvattenuttag)för Bredared vattentäkt saknas. 4 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

9 2.9 Befintligt vattenskyddsmråde Det befintliga vattenskyddsmrådet fastställdes av länsstyrelsen 1995 ch består av en inre ch en yttre zn, se figur 2. Avgränsningen av skyddszner ch skyddsföreskrifter ska nu anpassas till gällande krav ch lagstiftning. FIGUR 2. BEFINTLIGT VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR BREDARED VATTENTÄKT, FASTSTÄLLT AV LÄNSSTYRELSEN ÅR (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

10 3 Hydrgelgisk beskrivning 3.1 Områdesbeskrivning Bredared ligger nrdväst m Brås stad, väster m sjön Öresjö. Vattentäkten sm försörjer samhälle ligger några hundra meter strax öster m den centrerade bebyggelsen, i sluttningen ner mt Trröbäcken. Öster m samhället ch vattentäkten finns Trröbäcken ch våtmarker längs med bäcken i nrdsydlig utsträckning. Samhället ligger cirka 225 m.ö.h ch brunnen cirka 205 m.ö.h. Trröbäcken ligger lägre än vattentäkten. FIGUR 3. OMRÅDET I ANSLUTNING TILL BREDARED VATTENTÄKT ÄR LOKALT FLACKT MEN LIGGER I EN SLUTTNING MOT ÖSTER. FOTOT HAR TAGITS FRÅN SYDVÄST. 3.2 Markanvändning Vattentäkten mges av naturmark. Fram till vattenverket ch brunnen leder endast en liten grusväg. Närmrådet kring täkten består västerut av bebyggelse ch öppen mark eller åkermark. Brukad mark ch betesmark mger bebyggelsen. Österut dminerar skg ch våtmark. Översiktlig markanvändning ses i figur 4. 6 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

11 FIGUR 4. MARKANVÄNDNING I BREDARED. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Gelgi Jrdarterna i mrådet dmineras lkalt av sandig mrän i väster ch trv i öster, se Figur 5. Mränen är avsatt av inlandsisen ch vilar direkt på berget. På några ställen går berget i dagen. I mrådet där brunnen ligger finns berg i dagen ch mränlagret är tunt. Bredared samhälle ligger på en så kallad drumlin, en frmatin sm utgörs av ackumulerad mrän. Drumlinen är skapad av inlandsidsen ch har utsträckning i isens rörelseriktning, NNO-SSV. Detta är reginalt sett även den dminerande riktningen för dalar, frmatiner ch bergets sprickzner. Kring Bredared samhälle är jrddjupet större än i mkringliggande skgsmark, lkalt där brunnen ligger är dck jrdlagret tunt. 7 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

12 Eftersm mrådet ligger vanför högsta kustlinjen 2 finns ej finkrniga jrdar eller svallsediment. Bergrunden utgörs av kristallint berg (gnejsig granit ch/eller gnejsig grandirit) ch större sprickzner förekmmer i dminerande riktning NNO-SSV. Öster m täkten finns en sprickzn eller förkastning i denna riktning, i vilken Trröbäcken med tillhörande våtmarker återfinns. Strax söder m täkten finns även en mindre sprickzn i riktning O-V. Vattentäkt FIGUR 5. JORDARTSFÖRDELNING I ANSLUTNING TILL BREDARED VATTENTÄKT. SGU 3.4 Hydrlgi ch grundvattenbildning Årsmedelnederbörden för SMHI:s statin nr 7245 Brås, är 1098 mm. Enligt beskrivningen till kartan över grundvattnet i Västra Götalands län, mellersta delen, är rep001.dcx Den nivå sm havet sm högst hade i samband med avmältningen av senaste inlandsisen. 8 (27) SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

13 avrinningen 3 ca 500 mm/år. Nettnederbörden kan då bedömas till 500 mm/år, vilket mtsvarar 16 l/s ch km 2. Grundvattenbildning i mrådet, sm sker till mrän ch berg, antas vara mm per år. Figur 6 nedan visar lkala ytvattendelare ch riktningen på ytvattenavrinningen. FIGUR 6. VATTENDELAR OCH YTAVRINNING I BREDARED, TOLKAT FRÅN HÖJDMODELL 4. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Hydrgelgi Bredareds vattentäkt utgörs av en bergbrrad brunn i en sprickakvifer sm överlagras av mrän av varierande mäktighet. Vattenförekmst ch vattentransprt i det kristallina berget förekmmer dminerande i bergets sprickzner. En större sprickzn finns i NNO- 3 Avrinningen mtsvarar nettnederbörden ch är den maximala del vatten sm kan bilda grundvatten. Enligt SGU är avrinningen skillnaden mellan krrigerad nederbörd ch verklig avdunstning, vilket mtsvarar summan av ytavrinning ch grundvattenavrinning. 4 PM PFOS i Bredareds grundvattentäkt, Swec (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

14 SSV riktning strax öster m brunnen, medan en mindre zn finns i O-V riktning precis söder m brunnen. Det är inte känt hur grundvattenströmning i sprickzner sker men sannlikt följer den reginala strömningen samma riktning sm ytavrinningen 5 österut mt Trröbäcken ch den NNO-SSV-liga sprickznen. Lkalt vid brunnen kan strömningen vara riktad mt brunnen berende på uttagets strlek. Vid brunnen är jrdlagret, bestående av mrän, tunt ch begränsad grundvattenbildning sker direkt till berg. I allmänhet är grundvattenbildningen till berg liten, cirka 10 prcent av nettnederbörden antas bilda grundvatten. Precis väster m täkten återfinns tidigare nämnd mränackumulatin med jrddjup på upp till 20 meter. De mäktigaste delarna av drumlinen markeras i SGUs grundvattenkarta sm möjligt alternativ till grundvattenutvinning ur berg. Ytavrinningen sker mt nrr ch nrdst utm i den allra västligaste delen av Bredared där avrinningen sker mt nrdväst, se Figur Naturliga barriärer ch sårbarhetsbedömning Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager sm minskar ett mrådes sårbarhet. I anslutning till vattentäkten överlagras berggrunden av mrän, i vilken grundvattentransprten är mycket långsam. Mäktiga mränlager utgör ett skyddande lager mt förreningar applicerade på markytan. Där mränen är tunn eller nästan helt saknas är detta skydd reducerat ch sårbarheten betydligt större. Berg i dagen ch tunt mränlager återfinns i brunnens närmråde, kring tätare bebyggelse är mränlagret tjckt. Bäcken sm rinner över berg precis vid uttagsbrunnen kan inte helt uteslutas innebära möjlig induktin av bäckvatten till grundvattnet. Vattentäktens sårbarhet bedöms sm låg till måttlig. 3.7 Vattenkvalitet Råvattnet vid Bredared vattentäkt testas fyra gånger per år ch följande parametrar analyseras: alkalinitet, tubiditet, färgtal, ph, karbnatsystem, knduktivitet, ttal hårdhet, UV-transmittans, järn ch mangan samt mikrrganismer, klifrma bakterier, Cl. perfringens ch E. cli. Det behandlade dricksvattnet vid vattenverket testas även det med samma frekvens ch avseende samma parametrar. De äldsta mätningarna är gjrda på 70-talet ch sedan dess har vattenkvaliteten inte förändrats utan bara små variatiner har förekmmit. Den enda analyserade parametern sm möjligtvis visat en trend av förändring är dlingsbara mikrrganismer, vilka ökat någt sedan Järnhalten har ckså varit hög vid flera tillfällen sedan genmfördes en GDP-analys av Bredared vattenverk. Resultatet visade att tillräcklig barriärhöjd i vattenverket saknades vilket innebär att vattentäktens skydd mt mikrbilgisk smitta inte är tillräckligt. Enligt Svenskt Vattens publikatin P (27) 5 PM PFOS i Bredareds grundvattentäkt, Swec 2014 rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

15 Intrduktin till gd desinfektinspraxis kan administrativa åtgärder i vattentäkten så sm vattenskyddsföreskrifter kan ge lg-reduktin, det vill säga räknas sm skydd mt mikrbilgisk smitta. En förutsättning för detta är att föreskrifteran trätt i kraft efter utförd GDP-analys så att de kan antas bidra till en minskad spridning av mikrbilgiska rganismer. 11 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

16 4 Planbestämmelser ch markanvändning Knflikter gällande markanvändningen bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering ch vattentäkter. En säker ch hälssam dricksvattenförsörjning är en nödvändig grund för ett samhälles frtlevnad ch utveckling ch vattentäktens huvudman har skyldighet att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa. Detta innebär att skyddet av vattentäkten kan kmma i knflikt med andra verksamheter sm kan påverka vattnet negativt genm de restriktiner sm läggs på verksamheterna. 4.1 Översiktsplan Brås kmmun Översiktsplanen för Brås kmmun, ÖP06, antgs av kmmunfullmäktige 1 juni Kmmunen arbetar just nu med en ny översiktsplan, ÖP 15. I ÖP listas spelregler för en hållbar utveckling i Brås kmmun. I dessa nämns att man bör värna grundvatten, ytvatten ch våtmarker från åtgärder sm påverkar vattenkvaliteten negativt. För Bredared samhälle finns fyra detaljplaner sm innefattar bstadsbebyggelse ch mark för små industrier. Områdena sm berörs av detta ligger strax nrdväst m Bredared vattentäkt. 4.2 Skyddade mråden Naturreservat eller riksintressen finns inte inm vattentäktens tillrinningsmråde. 4.3 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet Några andra mtstående intressen än de sm tas upp i kapitel 5 har inte påträffats. 12 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

17 5 Inventering av ptentiella riskkällr i anslutning till Bredared vattentäkt 5.1 Genmförande En översiktlig riskinventering genmfördes i ch kring avrinningsmrådet (se figur 6) till Bredared vattentäkt Identifierade riskkällr inm tillrinningsmrådet för Bredared vattentäkt beskrivs nedan, både platsspecifika riskbjekt ch risker sm är förknippade med en viss typ av markanvändning. 5.2 Riskkällr Riskbjekten är platsbundna verksamheter eller företeelser sm kan påverka yt- ch grundvattnets kvalitet. Riskkällr är icke-platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter eller företeelser sm kan innebära risker i mrådet kan grupperas i följande riskkällr: Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Övriga riskkällr De lika riskkällrna beskrivs ch sammanställs nedan. Markanvändning ch riskkällr redvisas på karta i figur Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar 13 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

18 Ökad grumlighet i ytvattendrag Bredared vattentäkt ligger i en sluttning, lkalt ligger fastigheten med brunnen ch vattenverket en till ett par meter högre än mgivande mark. Därmed riskerara inte själva brunnen att översvämmas Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Eftersm mrådet kring vattentäkten i nuläget inte är inhägnat ch låst tas avsiktlig ch avsiktlig skadlig åverkan på vattentäkten upp i riskanalysen i bilaga 3. I övrigt har dessa risker inte analyserats i denna rapprt eftersm detta är ett samhällsprblem ch inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris ch krig rekmmenderas. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas Vägar ch transprter I Bredared möts Segerstrpsvägen, väg 1768, ch Myrekullavägen, väg 1766, vilka är de största vägarna i mrådet. Båda dessa är mindre lantsrtsvägar ch är inte speciellt belastade av tung trafik ch farligt gds. Antalet tunga frdn varierar för de närliggande vägarna mellan 10 ch 80 frdn per dygn, störst belastning är det på väg Segerstpsvägen ligger ca 200 meter väster m, ch därmed uppströms, täkten. Dagvatten från denna södra del av samhället leds ut i bäcken sm rinner förbi vattentäkten Jrd- ch skgsbruk Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch växtnäring, främst naturgödsel, sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Jrdbruksmark finns i nära anslutning till vattentäkten. Sammanhängande mråden med skgsmark finns både öser ch väster m vattentäkten men på ett relativt strt avstånd. Ptentiella riskkällr i samband med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Kalhyggen rep001.dcx (27) Upplag av timmer mm SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

19 Djurhållning Bekämpningsmedel Även vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög txicitet, vilket medför att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst hantering av plantr behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vattentäkten sm utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska vara dubbelmantlade, utgör en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. Kalhyggen Kalhyggen med körskadr kan medföra en kraftigare avrinning från mrådet med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler till grundvattnet. Djurhållning Marken i anslutning till vattentäkten utgörs av naturmark ch används inte förnärvarande sm betesmark. Hästar ch nötdjur förekmmer på betesmarker i Bredared, dck inte i direkt anslutning till täkten Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All sammalagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. Den närmsta bebyggelsen återfinns ungefär 100 m från brunnen ch utgörs av villr i den södra delen av Bredaeds samhälle. I sydväst finns en gård. 15 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

20 Dagvattenavrinning från Bredareds samhälle samlas upp ch släpps vid fyra lika punkter ut till ytvattendrag. En av utsläppspunkterna återfinns uppströms vattentäkten i den bäck sm rinner förbi täkten. Dagvattnet sm släpps ut här kmmer från samhällets södra del Materialtäkter ch andra markarbeten I närmrådet kring brunnen finns inga materialtäkter. Ca 2 kilmeter nrrut (nrdväst) finns en sand-/grustäkt men denna ligger inte inm samma avrinningsmråde ch bedöms därför inte påverka vattentäkten. Markarbeten sm schaktning ch brrning i anslutning till vattentäkten kan utgöra en risk främst genm spill eller läckage av petrleumprdukter Övriga riskkällr Ptentiellt förrenade mråden finns nrr ch nrdväst m uttagsbrunnen. Områdena är klassade enligt MIFO 6 att inte utgöra någn risk för markförrening. Avståndet mellan ptentiellt förrenade mråden ch uttagsbrunnen är mellan ett par hundra meter ch en kilmeter. Förrenade mråden utgörs av: Bredareds avlppsreningsverk Grafisk industri Verkstadsindustri Grafisk industri 16 (27) 6 Inventeringsmetdik framtagen av Naturvårdsverket. rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

21 FIGUR 7. MARKANVÄNDNING OCH RISKKÄLLOR I ANSLUTNING TILL BREDARED VATTENTÄKT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

22 Verkstadsindustrin (gjuteri) ch avlppsreningsverket identifierades vid riskinventeringen medan de grafiska industrierna ej återfanns. Avlppsreningsverket ligger cirka 200 meter nrr m vattentäkten. Området där avlppsreningsverket ligger är inte inhägnat eller stängt. Övriga riskkällr i närmrådet är en bilverkstad ch kyrkgård. En skjutbana finns nrr m vattentäkten, dck drygt 2 km så en eventuell påverkan på berggrundvatten vid vattentäkten är sannlik. 18 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

23 6 Riskbedömning 6.1 Skyddsbehv Vattentäktens värde ch sårbarhet styr mfattningen av skyddsbehvet. Förekmst av riskkällr i vattentäktens närmråde är ckså styrande för skyddsbehvet. Bredared vattentäkt har ett mycket högt skyddsbehv sm allmän vattentäkt där reservvattentäkt saknas. 6.2 Riskbedömning Bredared vattentäkt För Bredared vattentäkt baseras riskbedömningen på resultatet av den riskanalys sm presenteras i bilaga 3. I riskanalysen identifieras ch värderas väsentliga risker för vattentäkten. Mdellen för riskanalysen baseras på Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Fyra lika sannlikhetsklasser ch fyra lika knsekvensklasser utifrån specificerade kriterier i Livsmedelsverkets handbk har använts för att kategrisera riskkällrna. Dessa resulterar teretiskt i 16 kmbinatiner av sannlikhet ch knsekvens, vilka kategriseras i fyra nivåer av risk, se bilaga 3. För respektive riskkälla har en översiktlig sannlikhetsbedömning ch knsekvensbedömning genmförts. Sannlikhetsbedömningen (vald sannlikhetsklass) baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans uttrycker sannlikheten för att en önskad händelse bedöms kunna inträffa. Sannlikhet för riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för emissin vid riskförekmst inm vattentäktens tillrinningsmråde Sannlikhet för gynnsam transprtmöjlighet till vattentäkten Knsekvensbedömningen baseras på nedanstående faktrer, vilka tillsammans bestämmer den negativa knsekvensen av en eventuell önskad händelse för vattentäkten. Markens ch vattnets sårbarhet uttryckt sm systemets innebende känslighet för påverkan Avståndets inverkan på reduktin av förreningen genm nedbrytning, fastläggning ch spädning fram till vattenuttaget Emissinens innebende förmåga att mtstå nedbrytning ch fastläggning Emissinens farlighet Belastning, mängd, vlym av emissinen Utbredning av riskförekmst Utifrån resultatet av riskanalysen finns inga större risker för Bredareds vattentäkt. Dck finns ett antal mindre risker varav de med högst riskklass är: Spridning av kemiska bekämpningsmedel 19 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

24 Olyckr på Segerstrpsvägen Enskilda avlpp Avlppsreningsverket Sabtage Markarbeten Förslag på riskreducerande åtgärder redvisas i bilaga (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

25 7 Utfrmning av vattenskyddsmråde Utifrån vattentäktens hydrgelgiska förhållanden samt resultatet av riskbedömningen föreslås ett vattenskyddsmråde enligt bilaga Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 7.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer m inte annat mtiveras. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszn En vattentäktszn avgränsas sm ett mråde kring en eller flera uttagsbrunnar. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde Primär skyddszn Vid identifiering av primär skyddszn för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) mråden beaktas. Syftet med den primära skyddsznen är att riskerna för akut förrening minimeras. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnen. Gränsen mellan primär ch sekundär skyddszn sätts så att uppehållstiden från den primära znen yttre gräns till vattentäktsznen gräns beräknas vara minst 100 dygn. 21 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

26 7.2.3 Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära skyddsznen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddsznen avgränsas så att uppehållstiden från skyddsznens yttre gräns till vattentäktsznen har en beräknad uppehållstid på minst ett år Tertiär skyddszn En tertiär skyddszn kan inrättas med syfte att mfatta resterande delar av tillrinningsmrådet för vattentäkten sm inte mfattas av övriga skyddszner. Syftet med den tertiära skyddsznen är att även mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. 7.3 Arbetsmdell för avgränsning av skyddszner Tillrinningsmråde Grundvattentäktens tillrinningsmråde avgränsas av grundvattendelarna, vilka i detta fall antas sammanfalla med ytvattendelare framtagna från en höjdmdell över mrådet. Grundvattenströmningen i berg är i huvudsak lkaliserad längs större sprickr ch sprickzner, i vilka flödeshastigheterna är betydligt högre än i övriga bergmassan. Det är därför svårt att veta exakt varifrån vattnet till brunnen kmmer, vilka sprickzner sm i huvudsak förser brunnen med vatten, samt var grundvattendelarna finns. Vid uttag antas strömningen av grundvatten ske radiellt till brunnen ch tillrinningsmrådet till brunnen antas sm utgångspunkt vara cirkulärt. Hänsyn tas ckså till den lkala tpgrafin ch kända sprickzner utbredning ch riktning Transprttid i mark För att få en uppfattning m grundvattnets genmsnittliga uppehållstid i grundvattenmagasinet runt brunnen beräknas den knvektiva transprttiden enligt nedanstående samband; π (ekvatin 1) 2 Q t = r b n e Där r =radiellt avstånd från uttagsbrunn till gräns mt skyddszn b= det grundvattenförande lagrets mäktighet. Grundvattenytan antas ligga ti meter ner, vilket ger en vattenförande mäktighet på 64 m n e = effektiv prsitet för berg, antas till 0,1 % Q = vattenuttagets strlek (m 3 /d)=30 m 3 /d Detta ger ett mått på det minsta mråde sm erfrdras för att uppehållstiden 100 respektive 352 dygn mellan znens yttre gräns ch brunnen ska uppnås. Hänsyn tas 22 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

27 dessutm till lkal tpgrafi samt snabbare flödestransprt i eventuellt kända sprickzner, sm beskrivs van. Flödet i sprickzner kan ske med hasighet i strleksrdningen flera meter per dygn. Beräkning av transprttider görs för det nuvarande uttaget från brunnen. 7.4 Avgränsning av skyddszner för Bredared vattenskyddsmråde Vattentäktszn Vattentäktsznen utgörs av den fastighet på vilken uttagsbrunnen ch vattenverket ligger. Detta mråde är idag inte inhägnat Primär skyddszn Om man förutsätter att brunnen får sitt vatten från ett cirkelfrmat mråde erhålls med ekvatin 1 att radien för detta mråde är ca 123 m vid aktuellt uttag för uppehållstiden 100 dygn Sekundär skyddszn Om det på mtsvarande sätt sm för primär skyddszn (ekvatin 1) förutsätts att brunnen får sitt vatten från ett cirkelfrmat mråde erhålls att radien för detta mråde är ca 234 m vid aktuellt uttag för uppehållstiden 365 dygn Tertiär skyddszn De primära ch sekundära skyddsznerna mfattar väsentliga delar av vattentäktens tillrinningsmråde. Någn tertiär skyddszn har därför inte föreslagits utan gränsen för sekundär skyddszn utgör vattenskyddsmrådets yttre begränsning. 7.5 Genmförande samt mtiv till gränsdragningar Nedanstående generella mtiv har beaktats för vattenskyddsmrådets principiella strlek. Mt bakgrund av nedanstående, ej rangrdnade mtiv ch med de redvisade aktuella ch prgnstiserade riskerna, belastningar ch riskkällrnas lkalisering, bedömer vi att vårt förslag till principiell strlek utifrån försiktighetsprincipen (miljöbalken 2 kap 3) är välmtiverat ch inte rimligt. Inm vissa mråden har mtiven till gränsdragningen bedömts nödvändiga att specificera ytterligare Strategi ch generella mtiv 1. Grundregeln är att vattenskyddsmrådet i princip bör mfatta hela vattentäktens tillrinningsmråde. 2. Nödvändigheten av att bevara en gd vattenkvalitet kan inte ifrågasättas. Vattenskyddsmrådet skall ha den strlek sm behövs med hänsyn till syftet. Syftet är att lämna garantier för att en så gd kvalitet sm möjligt på råvattnet kan erhållas inm ramen för en samhällseknmisk avvägning, så att råvattnet efter 23 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

28 nrmalt reningsförfarande kan användas för sitt ändamål (dricksvattenframställning). 3. Vid dricksvattenframställning är det bättre att mtverka en förrening snarare än att eliminera den med ytterligare beredning. 4. Grundvatten skall kunna användas sm en dricksvattentäkt enligt direktiv till miljökvalitetsnrmer för vatten (prp. 1997/98:145) (Miljödepartementet, 1999). Ett vattenskyddsmråde skall därför ha så str utsträckning att detta kan uppnås med hjälp av infrmatin, restriktiner ch naturlig barriärförmåga. Strleken avgörs av de riskkällr ch belastningar sm knstaterats, samt naturlig barriärförmåga ch skyddsåtgärder. 5. Hushållningsreglerna i miljöbalken innebär, trts att en avvägning skall göras mellan det skyddande intresset ch mtstående intressen, att enbart eknmiska hänsynstaganden inte får äventyra de värden sm man vill skydda. Vårt förslag till vattenskyddsmråde baseras på en tlkning av hur avvägningen praktiskt bör göras, ch är ett förslag med en asscierad risk att vattenskyddet ändå inte kan uppnås. Med nuvarande utfrmning bedöms den risken acceptabel ch i linje med lagstiftarens intentiner. Varje annan strlek innebär en annan risk att syftet bakm vattenskyddet inte kan uppnås. I grunden är det en plitisk fråga att göra avvägningen mellan den risk man utsätter knsumenterna för samt de restriktiner sm nödvändigtvis uppkmmer för att uppnå en viss riskreduktin Platsspecifika mtiv Mt bakgrund av de hydrgelgiska förhållandena ch resultatet av riskbedömningen föreslås en primär ch en sekundär skyddszn enligt figur 8 ch bilaga (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

29 FIGUR 8. FÖRESLAGEN UTBREDNING AV VATTENSKYDDSOMRÅDE FÖR BREDARED VATTENTÄKT. LANTMÄTERIVERKET. ÄRENDE NR MS2011/ Den primära skyddsznen utgörs av ett cirkulärt utfrmat mråde med radien ca 120 m. Utgångspunkten för den sekundära znen är ckså det cirkulära mråde med radien ca 230 m sm redvisats tidigare, dck har mrådets frm ändrats någt med hänsyn till lämpliga avgränsningar ch ptentiella risker. I öster begränsas den sekundära znen av Trröbäcken, sm utgör en naturlig vattendelare. I väster har bstäderna öster m Segerstrpsvägen, samt gården på fastigheten 1:49, inkluderats i skyddsmrådet eftersm dessa mråden ligger uppströms täkten. Detta gör att den sekundära znen i väster sträcker sig sm mest upp till 370 m (i det nrdvästra hörnet) ut från vattentäktsznen. 25 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

30 8 Bakgrund till valda skyddsföreskrifter Genm att meddela skyddsföreskrifter för ett vattenskyddsmråde så bidrar det till att EU:s ch svensk lagstiftnings målsättningar för vattenskydd uppnås på så sätt att riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras. Riskfyllda verksamheter ch åtgärder regleras så att vattnet nu ch i framtiden kan användas för dricksvattenändamål. Syftena med att införa vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter enligt miljöbalken är att: Infrmera m allmänt gällande lagkrav på aktsamhet ch allmän hänsyn. Specificera krav på aktsamhet i frm av skyddsföreskrifter inm just detta vattenskyddsmråde. Bibehålla eller förbättra vattenkvaliteten ch minska risken för förrening. Identifiera lika intressen sm vill använda mark ch vatten. Använda mark ch vatten på bästa sätt. 8.1 Skyddsföreskrifterna syfte ch funktin 26 (27) Syftet med skyddsföreskrifterna ch deras tillämpning är att säkerställa att påverkan eller risk för påverkan på Bredared vattentäkt inte uppstår så att vattnet efter nrmalt reningsförfarande kan användas för dricksvattenförsörjning. Skyddsföreskrifterna är såväl föreskrivande sm infrmerande. Dessa två funktiner gör att syftet med skyddsföreskrifterna uppnås. Utfrmningen av skyddsföreskrifterna har därför anpassats till dessa funktiner. 8.2 Skyddsföreskrifterna restriktinsnivå Generella krav För att åstadkmma ett tillfredställande skydd för vattentäkten föreslås skyddsföreskrifter enligt bilaga 1. Skydd av vattentäkter regleras i strt genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger anvisningar för skydd av ytvattentäkter i Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden samt de allmänna råden NFS 2003:16. För såväl ytsm grundvattentäkter beaktas även EU:s ramdirektiv för vatten. Enligt EU:s ramdirektiv är det övergripande syftet att se till att en "gd eklgisk vattenstatus" uppnås ch bibehålls. Målet är även att förebygga försämring av vattnet även m vattnet idag har gd kvalitet Restriktinsnivå Kmmunens miljöplitiska ambitin bedöms ansluta till miljöbalkens nivå ch skyddsföreskrifterna grundar sig därför i princip på nrmalbestämmelserna enligt NFS 2003:16 med anpassning till lkala förhållanden. Skyddsföreskrifterna beaktar befintliga rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx

31 risker, men de ska även vara framåtsyftande ch underlag för planering ch är därför styrmedel även för verksamheter sm idag inte är aktuella Anpassning av skyddsföreskrifterna till riskbedömningen Riskbedömningen har speciellt lyft fram ptentiell spridning av bekämpningsmedel på jrdbruksmark i anslutning till vattentäkten samt lycka med farligt gds eller tungt frdn på väg 1768 sm förhöjda risker för vattentäkten. Därför bör vattenskyddsföreskrifterna anpassas till denna bedömning, i den mån miljöbalken ch de allmänna råden NFS 2003:16 inte hanterar dessa risker på ett tillräckligt vis. Eftersm skyddsföreskrifterna ska vara framåtsyftande regleras även verksamheter sm idag inte utgör en specifik risk för vattentäkten. Swec Envirnment AB Vattenresurser, Götebrg Helen Eklund Linn Ödlund Erikssn Nils Kellgren Kvalitetsgranskare 27 (27) rep001.dcx SELRUD p:\1313\ _bem_vattenskydd\000\10 arbetsmtrl_dk\bredared\2015\00 - bredared tu_ dcx