RAPPORT. Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsområde och skyddsföreskrifter TÖREBODA KOMMUN HABOSKOGEN - SLÄTTE VATTENSKYDDSOMRÅDE

Transkript

1 rep001.dcx UPPDRAGSNUMMER TÖREBODA KOMMUN HABOSKOGEN - SLÄTTE VATTENSKYDDSOMRÅDE Tekniskt underlag med avgränsning av vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter Swec Envirnment AB Götebrg Swec

2 rep001.dcx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund ch syfte Utredningens mfattning ch genmförande Orientering 2 2 Beskrivning av vattentäkterna Habskgens vattentäkt Anläggningens utfrmning Vattenbehandling Försörjningsmråde Vattenförbrukning Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendm Ägandeförhållande Slätte vattentäkt Anläggningens utfrmning Vattenbehandling Försörjningsmråde Vattenförbrukning Reservvattentäkt Vattentäktens värde Vattendm Ägandeförhållande 5 3 Områdesbeskrivning Gelgi Hydrgelgi Sårbarhet Vattenkvalitet 12 4 Planbestämmelser ch markanvändning Övergripande planering Översiktsplan Naturreservat Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet 14 5 Riskbedömning för Habskgen ch Slätte vattentäkter Riskbjekt Klimatförändringar ch översvämningar 15

3 rep001.dcx Sabtage, kris ch krig Vägar, järnväg ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Ptentiellt förrenade mråden Övriga riskkällr Riskanalys Bedömning av sannlikhet Bedömning av knsekvens Beräkning av risknivå Resultat Riskreducerande åtgärder 27 6 Utfrmning av vattenskyddsmråde Krav ch allmän metdik Vattenskyddsmrådets skyddszner Arbetsmdell för avgränsning av vattenskyddsmråde för Habskgen ch Slätte vattentäkter Gelgiska förutsättningar Transprttid i åsen Beräkning av erfrderliga flödessträckr uppströms vattentäkterna Beräkning av erfrderliga flödessträckr nedströms vattentäkterna Platsspecifika mtiv till avgränsningar 34 7 Bakgrund till skyddsföreskrifterna Skyddsföreskrifternas syfte Skyddsföreskrifternas funktin Skyddsföreskrifternas restriktinsnivå Generella krav Restriktinsnivå Anpassning av vattenskyddsföreskrifterna till riskbedömningen 39

4 rep001.dcx Bilagr: 1 Riskanalys a) Habskgen b) Slätte 2 Riskreducerande åtgärder tabell a) Habskgen b) Slätte 3 Karta Utbredning av vattenskyddsmråde för Habskgen ch Slätte vattentäkter a) Hela vattenskyddsmråde b) Detalj Habskgen c) Detalj Slätte 4 Skyddsföreskrifter för Habskgen ch Slätte vattenskyddsmråde

5 rep001.dcx Inledning På uppdrag av VA-enheten i Mariestad/Törebda/Gullspång (MTG) har SWECO upprättat tekniskt underlag med avgränsat vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för vattentäkterna Habskgen ch Slätte. 1.1 Bakgrund ch syfte Lkaåsen är en str grundvattenresurs ch av intresse för både lkal ch reginal vattenförsörjning. Det är därför mycket viktigt att skydda denna resurs. För vattentäkten Habskgen finns ett befintligt vattenskyddsmråde fastställt 1962 ch för Slätte vattentäkt finns ett vattenskyddsmråde fastställt Avsikten är nu upphäva dessa beslut ch att fastställa ett nytt gemensamt vattenskyddsmråde för de båda vattentäkterna enligt gällande lagstiftning. Krav finns på inrättande av vattenskyddsmråden i den svenska lagstiftningen i 2 samt 7 kap. miljöbalken ch i 6 kap. 5 1 p. vattenförvaltningsförrdningen. Krav finns även på skydd genm införandet av dricksvattendirektivet (80/778/EEG) ändrat genm 98/83/EG via: Livsmedelslag (2006:804); Livsmedelsförrdning (2006:813); Statens livsmedelsverks föreskrifter (SLVFS 2001:30) m dricksvatten. Vattenmyndigheten ställer i åtgärdsprgrammet krav på kmmunerna att upprätta nya vattenskyddsmråden sm behövs för framtida dricksvattenförsörjning. 1 I Naturvårdsverkets handbk för vattenskyddsmråden från anges att syftet med vattenskyddsmråden är att ge vattenförekmster, sm är viktiga för dricksvattenförsörjningen, ett tillräckligt gtt skydd så att råvattentillgångar säkras i ett långsiktigt perspektiv ett flergeneratinsperspektiv. Vattenförekmster ch vattentäkter måste därför skyddas mt såväl nutida sm framtida risker. Risker kan vara tillfälliga utsläpp i samband med lyckshändelser samt kntinuerliga diffusa ch kncentrerade läckage. Skyddet för viktiga råvattentillgångar bör ha en mycket hög priritet för att syftet med skyddet ska kunna uppnås. 1.2 Utredningens mfattning ch genmförande Uppdraget har mfattat upprättande av tekniskt underlag ch förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter för Habskgen ch Slätte vattentäkter i enlighet med Naturvårdsverkets riktlinjer angivna i handbk för vattenskyddsmråden. 1 Åtgärdsprgram Västerhavets vattendistrikt, 2010:4 2 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 Vattenskyddsmråde med allmänna råd 2003:16. 1 (39)

6 rep001.dcx Orientering Slätte vattentäkt Habskgen vattentäkt Figur 1: Orienteringskarta över Törebda samhälle med ungefärligt läge för vattentäkterna Habskgen ch Slätte. I kartan visas även yttre gräns för befintliga vattenskyddsmråden. Länsstyrelsens WebbGIS 2 (39)

7 rep001.dcx Beskrivning av vattentäkterna 2.1 Habskgens vattentäkt Anläggningens utfrmning Habskgens vattentäkt består av två brunnsmråden en huvudvattentäkt ch en reservvattentäkt. Huvudvattentäkten utgörs av 4 stycken jrdbrunnar brunnarna 1-4. Brunnarna är 9,5-12 m djupa. Reservvattentäkten ligger ca 1,4 km nrr m huvudvattentäkten ch utgörs av brunn Vattenbehandling Vattenverket tgs i drift Beredningen i anläggningen består av ph-justering genm avdrivning av klsyra i luftningstrn, dricksvattenreservar ch eventuell slutjustering av ph med natriumlut samt desinfektin med UV-ljus. Det finns ett långsamtfilter för reducering av manganhalten för råvattnet från brunn Försörjningsmråde Vattentäkten försörjer ca 4500 persner samt verksamheter inm Törebda samhälle med vatten Vattenförbrukning Vattenförbrukningen för periden var i medeltal 1445 m 3 /dygn (ca 16,7 l/s) Reservvattentäkt En reservvattentäkt finns lkaliserad ca 1,4 km nrr m huvudvattentäkten Vattentäktens värde Vattentäktens värde berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms fta av kstnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir brukbar. Habskgens vattentäkter ligger i Lkaåsen ch har en hög kapacitet jämfört med vad sm idag utnyttjas. Grundvattenmagasinet har därmed ett strt värde sm grundvattenresurs. Lkaåsen är identifierad sm en gelgisk frmatin av natinell betydelse för vattenförsörjning 3. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Habskgen vattentäkt ett högt skyddsvärde. Till vattentäkter med högt skyddsvärde hör allmänna vattentäkter. 3 Identifiering av gelgiska frmatiner av natinell betydelse för vattenförsörjning. SGU Rapprter ch meddelanden 115, (39)

8 rep001.dcx Vattendm Törebda kmmun har tillstånd (Dm M78-99:7) att brtleda en sammanlagd vlym av m 3 /dygn (ca 28 l/s) sm årsmedelvärde från brunnarna vid huvudvattentäkten. Enligt tillstånd (Dm M 78-99) får kmmunen brtleda en sammanlagd vlym av m 3 /dygn (ca 18 l/s) sm årsmedelvärde från brunnarna vid reservvattentäkten Ägandeförhållande Habskgens huvudvattentäkt ligger på en fastighet sm ägs av kmmunen. Reservvattentäkten ligger på en fastighet sm är privatägd. Kmmunen har dck rådighet över vattenföretaget. 2.2 Slätte vattentäkt Anläggningens utfrmning Slätte vattentäkt består av en grusfilterbrunn sm byggdes Brunnen är 12 m djup ch har en diameter på 400 mm Vattenbehandling Råvattnet har ett lågt ph-värde ch behandlas därför genm ett ph-justerande alkaliskt filter med kalciumkarbnatmassa. Lågreservaren är placerad under vattenverket ch utförd i betng med en vlym på ca 20 m 3. Tryckstegringen till nätet sker med två stycken högtryckspumpar ch en hydrfr. Innan distribuering av dricksvattnet passerar det genm ett UV-ljus för desinfektin Försörjningsmråde Vattentäkten försörjer ca 150 persner samt verksamhetsutövare i Slätte samhälle med vatten Vattenförbrukning Vattenförbrukningen för periden var i medeltal 19,3 m 3 /dygn (ca 0,22 l/s) Reservvattentäkt Det finns ingen reservvattentäkt för Slätte vattentäkt Vattentäktens värde 4 (39) Vattentäktens värde berr bl.a. på uttagbara vattenmängder, nuvarande ch framtida vattenutnyttjande samt tillgång på reservvattentäkter. För vattenförsörjningsändamål är utvinningsvärdet av största intresse. Det bestäms fta av kstnaden för att ersätta vattentäkten i händelse av att den blir brukbar. Slätte vattentäkt ligger i Lkaåsen ch har en hög kapacitet jämfört med vad sm idag utnyttjas. Grundvattenmagasinet har

9 rep001.dcx därmed ett strt värde sm grundvattenresurs. Lkaåsen är identifierad sm en gelgisk frmatin av natinell betydelse för vattenförsörjning 4. För Slätte vattentäkt finns ingen reservvattentäkt, vilket ytterligare ökar dess värde för vattenförsörjning. Enligt Naturvårdsverkets indelningsgrund i fyra värdeklasser har Slätte vattentäkt ett mycket högt skyddsvärde. Till vattentäkter med mycket högt skyddsvärde hör allmänna vattentäkter där reservvattenförsörjning saknas Vattendm För Slätte vattentäkt finns i dag inget tillstånd Ägandeförhållande Slätte vattentäkt ligger på en fastighet sm är privatägd. Törebda kmmun har ledningsrätt från med rätt att anlägga ch för all framtid bibehålla underjrdisk vattenledning ch för dess ändamål erfrderliga anrdningar. 4 Identifiering av gelgiska frmatiner av natinell betydelse för vattenförsörjning. SGU Rapprter ch meddelanden 115, (39)

10 rep001.dcx Områdesbeskrivning 3.1 Gelgi Habskgens vattentäkter ligger öster m Törebda på Lkaåsen, se Figur 2. Även Slätte vattentäkt ligger i Lkaåsen, ca 6,5 km nrr m Habskgen, se Figur 3. Lkaåsen är en isälvsavlagring sm sträcker sig från Hällefrs i Värmland till Hökensås i Västergötland. I anslutning till Törebda ch Slätte har isälvsavlagringen en nära nrd sydlig utbredning ch den är avsatt i dalgången mellan Tibr i söder ch sjön Skagern i nrr. Denna del av Lkaåsen är en s.k. subakvatisk isälvsavlagring, vilket innebär att den är avsatt under havsytan i samband med den senaste inlandsisens avsmältning 5. Den högsta kustlinjen ligger på nivån ca m i mrådet ch marknivån vid Habskgens vattentäkt ligger på nivån ca m. Detta medför att lera ch silt har kunnat sedimentera över det grövre isälvsmaterialet när mrådet std under vatten. Vid Slätte vattentäkt är marknivån ca +132 m, vilket är i höjd med högsta kustlinjen. Habskgens reservvattentäkt Habskgens huvudvattentäkt Figur 2:Jrdartsgelgisk karta över mrådet runt Törebda ch Habskgens vattentäkt. SGU 6 (39) 5 Beskrivning av grundvattenmagasinet i Lkaåsen, SGU 2006.

11 rep001.dcx Lkaåsen utgörs av sand ch grus med en varierande mäktighet. De brrningar sm genmfördes i samband med undersökningar för Habskgens reservvattentäkt indikerar bergnivåer på ca meters djup 6. Åsen har en väl markerad rygg, någt förskjuten mt öster. Åsen är ca meter bred i mrådet nrr m huvudvattentäkten vid Habskgen ch ca 1,5 km bred strax söder m huvudvattentäkten. Den har även en viss utbredning i sidled under lera ch svallsediment, främst mt väster. I syfte att undersöka åsmaterialets utbredning mt väster samt grundvattenströmningens riktning ut från åsen genmfördes getekniska undersökningar av Aqualg under Resultatet visade att åsens utbredning mt väster under leran är relativt begränsad. Bredden på avlagringen i höjd med Slätte är ca 1,5 km 7. Vid Slätte finns det inget sm indikerar att avlagringen har en utbredning under leran mt öster eller väster. Slätte vattentäkt Figur 3: Jrdartsgelgisk karta över mrådet runt Slätte vattentäkt. SGU 6 Törebda vattenskyddsmråde Lkaåsen. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, Aqualg, Beskrivning till jrdartskartan 9E Askersund SV, K (39)

12 rep001.dcx Hydrgelgi Lkaåsen är identifierad sm en gelgisk frmatin av natinell betydelse för vattenförsörjning 8. Vattentäkterna ligger i den södra delen av grundvattenförekmsten Lkaåsen Värpe-Fägre, SE I anslutning till Habskgen bedöms uttagsmöjligheterna för grundvatten till l/s. Vid Slätte bedöms uttagsmöjligheterna till 1-5 l/s. Vattentäkterna ligger mellan två grundvattendelare, en nrr m Slätte ch en sm är lkaliserad drygt 1 km söder m Habskgens huvudvattentäkt, se Figur 4. Figur 4: Hydrgelgisk karta över del av grundvattenförekmsten Lkaåsen Värpe-Fägre. SGU Enligt SMHI är den del av nederbörden sm bildar grundvatten i mrådet ca 330 mm/år, vilket mtsvarar ca 10,5 l/s ch kvadratkilmeter. Grundvattenbildningen sker till största delen inm mråden där isälvssedimentet ligger i dagen i Lkaåsens centrala delar. Ett 8 (39) 8 Identifiering av gelgiska frmatiner av natinell betydelse för vattenförsörjning. SGU Rapprter ch meddelanden 115, Viss.lansstyrelserna.se

13 rep001.dcx tillsktt av grundvatten kan även ske där ytvattendrag ch sjöar finns i anslutning till åsmaterialet samt från de mråden med mrän sm finns väster ch öster m Lkaåsen. Tillrinningsmrådet till Habskgens vattentäkt bedöms främst utgöras av den del av Lkaåsen sm finns mellan grundvattendelaren vid Slätte ch grundvattendelaren söder m vattentäkten. Inm mråden där isälvsavlagringen ligger i dagen bedöms en str del av nettnederbörden bilda grundvatten. En viss tillrinning av grundvatten sker även från mgivande mränmråden. Denna del bedöms dck vara mycket liten i förhållande till den grundvattenbildning sm sker i mråden med isälvsmaterial i dagen på Lkaåsen. Tillrinningen till Slätte vattentäkt bedöms främst ske inm mrådet nrr m vattentäkten, upp till vattendelaren. I anslutning till Habskgen ligger grundvattenytan ca 6-10 meter under markytan. Den reginala grundvattenströmningen i Lkaåsen i detta mråde sker naturligt främst från nrr mt vattentäkten, men grundvattenströmning sker även söder ifrån, från den grundvattendelare sm finns drygt 1 km söder m vattentäktsmrådet. I samband med ett tidigare arbete med att ta fram tekniskt underlag för Habskgens vattentäkt 10 har grundvattennivådata sammanställt enligt Figur 5. I figuren syns tydligt att grundvattennivåerna förändras kraftigt över en krt sträcka i anslutning till grundvattenrör R301 sm nivåförändring över en tröskel. Inm detta mråde försvinner åsens ytfrmer. Förändringen rsakas av ett ökat strömningsmtstånd i åsen sm kan ber på lkalt tätare material alternativt en avsmalning ch uttunning av åsen sm rsakar en mindre strömningsarea eller en kmbinatin av dessa två företeelser. Nedströms detta mråde lutar grundvattenytan med en någt flackare gradient. De våtmarksmråden sm finns på den östra sidan av åsen inm detta mråde indikerar att det här sker en utströmning av grundvatten. Detta kan vara en förklaring till varför gradienten i åsen är flackare nedströms tröskeln. Den hydrauliska gradienten från R301 ch söder ut (enligt Figur 6) har beräknats utifrån tillgängliga grundvattennivåmätningar till ca 0,0025. Vid Slätte ligger grundvattennivån betydligt högre än vid Habskgen. Den hydrauliska gradienten i mrådet nrr m Slätte har beräknats till ca 0, Törebda kmmun. Törebda vattenskyddsmråde Lkaåen. Aqualg (39)

14 rep001.dcx Figur 5: Grundvattennivåer i Lkaåsen uppmätta i grundvattenrör vid två tillfällen 2006 enligt Aqualg, Grundvattennivåerna i anslutning till Habskgen redvisas även på en karta i Figur 6. Vid beräkning av gradienten utifrån uppmätta grundvattennivåer enligt figuren blir gradienten lika str sm vid beräkningen enligt van, dvs. 0,0025. I figuren redvisas grundvattennivåer uppmätta av kmmunen i maj De indikerar tydligt att det finns en grundvattendelar med läget drygt 1 km söder m vattentäkten. Gradienten från grundvattendelaren i söder ch nrr ut i riktning mt Habskgens vattentäkt är svår att bestämma eftersm antalet mätpunkter är få ch det är inte möjligt att urskilja den naturliga lågpunkten. 10 (39) 11 Törebda vattenskyddsmråde Lkaåsen. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, Aqualg,

15 rep001.dcx Figur 6: Karta med uppmätta grundvattennivåer vid Habskgens vattentäkt i maj Sårbarhet Sårbarhet betecknar markens ch vattnets känslighet för att påverkas av en förrening, eller med andra rd, markens brist på förmåga att reducera en förrenings farlighet under transprten i mark ch vatten. Naturliga barriärer kan vara ett skyddande lerlager sm minskar ett mrådes sårbarhet från förreningar på markytan. Habskgens huvudvattentäkt ch reservvattentäkt samt Slätte vattentäkt är samtliga belägna i de delar av grundvattenmagasinet där öppna förhållanden råder. Det finns 11 (39)

16 rep001.dcx ingen naturlig barriär sm skyddar grundvattnet. Sårbarheten i anslutning till vattentäkterna ch i övriga mråden där isälvsavlagringen ligger i dagen är därmed mycket hög. En förrening på markytan kan snabbt infiltrera till grundvattnet ch röra sig med grundvattenströmningen nedströms. Områden där vegetatinstäcket är tunt eller saknas helt är extra sårbara. Inm mråden där isälvsavlagringen täcks av finsediment har grundvattenmagasinet ett naturligt skydd ch sårbarheten är låg. För att grundvattenmagasinet ska anses vara skyddat bör lermäktigheten uppgå till minst 3 m. Där lerlagret är tunnare kan det vara genmskuret av trksprickr. 3.4 Vattenkvalitet Tabell 1 visar värden för ett antal analyserade parametrar från fem uttagsbrunnar vid Habskgens vattentäkt. ph-värdena ligger strax över neutralt i samtliga brunnar ch alkaliniteten är hög. Halterna av järn ch mangan är lägre än analysgränserna med undantag för manganhalten i brunn 5. Klrid har endast analyserats vid ett tillfälle ch halterna var då låga. Knduktiviteten är låg i samtliga brunnar. I råvattnet har inga mikrrganismer påvisats. Bekämpningsmedel har analyserats vid ett tillfälle under den aktuella tidsperiden ch samtliga parametrar var då lägre än analysgränserna i alla brunnarna. Tabell 1: Medelvärden för några parametrar i råvattnet från uttagsbrunnarna 1, 2, 3, 4 ch 5 vid Habskgen vattentäkt Parameter Brunn 1 Brunn 2 Brunn 3 Brunn 4 Brunn 5 Medel Medel Medel Medel Medel (min-max) (min-max) (min-max) (min-max) (min-max) ph vid 20 C 7,3 (7,1-7,5) 7,5 (7,3-7,7) 7,3 (7,2-7,6) 7,5 (7,3-7,7) 7,3 (7,1-7,6) Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 77 (69-89) 85 (59-110) 71,3 (64-74) 90,8 (81-100) 53,7 (51-58) Järn, Fe (mg/l) Mangan, Mn (mg/l) <0,02 <0,02 <0,02 <0,2 <0,2 <0,02 <0,02 <0,02 <0,02 0,048 (0,02-0,07) Klrid, Cl (mg/l)* 8,8 (ett värde) 8,3 (ett värde) 7,7 (ett värde) 17 (ett värde) 7 (ett värde) Knduktivitet (ms/m) 16,4 (15,3-19,3 17,3 (15,7-23,3) 15 (14,4-16,3) 22,2 (16,8-23,5) 12,6 (12-13,7) 12 (39)

17 rep001.dcx Tabell 2 visar värdena för ett antal parametrar i råvattnet från Slätte vattentäkt. Järn- ch manganhalterna är låga i råvattnet. Alkaliniteten i råvattnet är relativt låg ch ph-värdet ligger strax under neutralt. Klifrma bakterier har påvisats vid ett tillfälle. I övrigt har inga mikrbiella förreningar påvisats. Tabell 2 Medelvärden för några parametrar i råvattnet från Slätte vattentäkt Parameter Medelvärde Maxvärde Minvärde ph vid 20 C 6,35 6,6 6,2 Alkalinitet, HCO3 (mg/l) 15, Järn, Fe (mg/l) 0,05 0,06 <0,05 Mangan, Mn (mg/l) <0,02 <0,02 <0,02 Klrid, Cl (mg/l)* Knduktivitet (ms/m) 12,8 14,1 11,7 13 (39)

18 rep001.dcx Planbestämmelser ch markanvändning 4.1 Övergripande planering Knflikter m användningen av vattnet bttnar ftast i anspråk på att få använda samma ytr för flera ändamål, t.ex. för bebyggelse, vägsträckning, industrilkalisering, vattentäkter. Knflikterna från vattentäktens huvudmäns perspektiv uppkmmer av skyldigheter att säkra vattnets kvalitet ch knsumenternas hälsa genm att vara restriktiva mt verksamheter sm kan påverka kvaliteten negativt. 4.2 Översiktsplan Törebda kmmun har en fastställd översiktsplan från Arbete pågår sedan några år med en ny översiktsplan, Törebda en framtidsbild. I den befintliga planen lyfts Lkaåsen fram sm en avlagring med strt värde för framtida vattenförsörjning Naturreservat Det finns inget naturreservat eller andra naturskyddsmråden i anslutning till Slätte samhälle eller vattentäkten vid Habskgen. 4.3 Mtstående intressen inm tillrinningsmrådet Några andra mtstående intressen än de sm tas upp under kap. 5 har inte påträffats för i anslutning till vattentäkterna. 14 (39)

19 rep001.dcx Riskbedömning för Habskgen ch Slätte vattentäkter Sammanställningen av risker har gjrts utifrån underlag från Törebda kmmun. En översiktlig riskinventering inm vattentäkternas tillrinningsmråde genmfördes även genm ett fältbesök Riskbjekt Riskbjekt är platsbundna verksamheter eller företeelser sm kan påverka ytvattnets grundvattnets kvalitet negativt. Riskkällr är icke platsrelaterade riskbjekt. De verksamheter ch företeelser sm kan innebära risk för de uttagsbrunnar sm finns i mrådet kan grupperas i följande riskkällr. Klimatförändringar ch översvämningar Sabtage, kris ch krig Vägar ch transprter Jrd- ch skgsbruk Bebyggelse Materialtäkter ch andra markarbeten Miljöfarlig verksamhet Förrenad mark Övriga riskkällr Klimatförändringar ch översvämningar Mycket talar för att stra delar av Sverige går mt ett mildare ch blötare klimat med ökande tillfällen med extrema vädersituatiner. Det medför att risken för översvämningar ökar ch att förreningar därmed lättare kan spridas till yt- ch grundvatten. Mer extrema väderförhållanden leder till ökad risk för bl.a. häftiga nederbördstillfällen ch perider av extrem trka. Extrema nederbördstillfällen kan medföra följande risker, vilket ckså tidigare erfarenheter från perider med höga regnmängder visar: Bräddning av avlpp Stra dagvattenmängder Översvämning ch brtsplning av förreningar från pågående ch nedlagda verksamheter på markmråden i anslutning till vattendrag ch sjöar Ökad lycksfrekvens, t.ex. underminering av vägar Ökad grumlighet i ytvattendrag Vattentäkterna Habskgen ch Slätte ligger inte nära sjö eller vattendrag ch riskerar inte att svämmas över. Andra klimatrelaterade faktrer kan dck kmma att påverka 15 (39)

20 rep001.dcx vattentäkterna på lång sikt. I mrådet finns inga bräddavlpp på det kmmunala spillvattennätet Sabtage, kris ch krig Vattenförsörjningen är en känslig sektr för sabtage ch i samband med kris ch krig. Risker rör bland annat åverkan på fasta installatiner vilket mtverkas genm fysiskt skydd. Dessa risker har inte analyserats i denna rapprt eftersm detta är ett samhällsprblem ch inte en specifik risk för denna vattentäkt. En särskild riskanalys sm fkuserar på risker i kris ch krig rekmmenderas. Detta bör inarbetas i kmmunens beredskapsplan. Även aktsamhet beträffande infrmatinsspridning m vattentäktens utfrmning ch sårbarhet bör iakttas Vägar, järnväg ch transprter Väg 202 går i öst-västligriktning tvärs över Lkaåsen strax nrr m Habskgens huvudvattentäkt. Vägen ligger uppströms uttagsbrunnarna i grundvattenströmningens riktning ch avståndet är ca 60 meter. Trafikmängden på den aktuella vägsträckan uppgår ttal till ca 734 ÅDT 12 varav antalet tunga frdn är ca Trafikverket har genmfört en riskanalys för den aktuella vägsträckan med förslag på skyddsåtgärder 14. Under 2018 genmför Trafikverket skyddsåtgärder i frm av täta diken längs en sträcka på ca 300 meter i anslutning till vattentäkten samt vägräcken längs vägens södra sida. Detta ska tillsammans med en beredskapsplan öka skyddet för vattentäkten. I anslutning till Habskgens reservvattentäkt finns endast mindre enskilda vägar. Enskild väg nr 26241, sm sträcker sig längs med åsen mellan väg 202 ch Slätte är belagd med asfalt. Övriga vägar i mrådet utgörs av grusvägar. Vid Slätte vattentäkt går länsväg 3054 ca 250 meter väster m uttagsbrunnen ch väg 200 ca 450 meter väster m uttagsbrunnen. Trafikmängden på länsväg 3054 uppgår ttalt till ca 419 ÅDT varav 30 tunga frdn. På väg 200 uppgår den ttala trafikmängden till ca 1418 ÅDT varav ca 174 tunga frdn. Risker förknippade med vägar ch transprter är främst förrenat vägdagvatten, vägsalt samt lyckr med farligt gds eller med tungt frdn. Tunga frdn har stra drivmedelstankar, ibland dubbla tankar. Sannlikheten för att en lycka med farligt gds eller tungt frdn med utsläpp av förreningar ska inträffa i nära anslutning till vattentäkterna är mycket liten, men en sådan händelse kan få mycket stra knsekvenser. 16 (39) 12 Årsdygnstrafik Trafikverket. Riskanalys vattenskydd Väg 202 Törebda vattentäkt. Cwi

21 rep001.dcx Saltning av vägar nära vattentäkter kan medföra en förhöjd klridhalt ch därmed hög knduktivitet i grundvattnet eftersm klrid är mycket rörligt. I brunnarna vid Habskgen har knduktivitet analyserats kntinuerligt ch halterna är låga i samtliga uttagsbrunnar. Järnvägen, Västra stambanan, går ca 390 meter väster m Slätte vattentäkten. På järnvägen går ett strt antal persn- ch gdståg. Olyckr med farligt gds kan få stra knsekvenser, men sannlikheten för att detta ska inträffa är mycket liten. Även besprutning med bekämpningsmedel på banvallen kan utgöra en risk för grundvattenförrening Jrd- ch skgsbruk Markanvändningen på Lkaåsen dmineras av skg. Väster m åsen finns utbredda mråden med jrdbruksmark. Jrd- ch skgsbruk utgör i lika delar av verksamheten varierande ht för vattentäkten. Inm jrdbruket är det framförallt spridning av bekämpningsmedel ch gödselmedel sm kan förrsaka försämrad vattenkvalitet. Skgsbruket kan innebära en risk för försämrad vattenkvalitet dels genm näringsläckage, dels genm markskadr ch läckage från de arbetsfrdn ch tankar sm används i verksamheten. Ptentiella riskkällr i samband med jrd- ch skgsbruk är: Bekämpningsmedel Växtnäringsämnen Mbila bränsletankar Kalhyggen Upplag av timmer mm Djurhållning Bekämpningsmedel Även vissa tillåtna bekämpningsmedel har beaktansvärd hög txicitet, vilket medför att de kan kmma att utgöra en risk för försämrad grundvattenkvalitet. Om bekämpningsmedel väl når grundvattnet kan det föras vidare till nedströms liggande mråden ch påverka mråden på strt avstånd från källan. Det är därför viktigt att beakta denna risk även m det inte förekmmer någn jrdbruksmark i nära anslutning till vattentäkterna. Även hantering av bekämpningsmedel utgör en riskkälla. Skgsbruket står generellt sett endast för en liten del av samhällets användning av bekämpningsmedel. Det är främst hantering av plantr behandlade med bekämpningsmedel i anslutning till vattentäkten sm utgör en risk. Växtnäringsämnen Det finns huvudsakligen två typer av gödselmedel; handelsgödsel (kemiskt framställt) ch naturgödsel (djurspillning). Naturliga gödselmedel utgör en risk för vattenkvaliteten främst 17 (39)

22 rep001.dcx genm dess innehåll av mikrbiella förreningar, vilka kan överleva under lång tid. Alla typer av växtnäringsämnen utgör dck en risk för spridning av t.ex. kväve till grundvattnet. Kväve kan lakas ut till grundvattnet, speciellt inm mråden med sandjrdar. Kväve är lättrörligt ch rör sig med grundvattenflödet. Djurhållning Stra gårdar med djurhållning, från miljöförvaltningens register, redvisas på kartr i Figur 7. I anslutning till Slätte vattentäkt finns inga gårdar registrerade. Vid Habskgen finns gårdar med djurhållning främst på den västra sidan av Lkaåsen. De utgörs främst av hästgårdar. Det finns även ett antal mindre hästgårdar i mrådet. Risker förknippade med djurhållning är lagringen av gödsel. Mbila bränsletankar Mbila tankar för petrleumprdukter inm jrd- ch skgsbruksverksamhet, sm enligt gällande krav ska ha sekundärt skydd eller vara dubbelmantlade inm vattenskyddsmråden 15, kan medföra en risk för grund- ch ytvattenförrening främst genm spill i samband med tankning ch vid stöld. Detta gäller även frdnstankar. Avverkning, kalhyggen Kalhyggen med körskadr kan medföra en kraftigare avrinning från mrådet med bl.a. ökad transprt av näringsämnen, rganiskt material ch partiklar sm följd. Ett strt uttag av bimassa kan bidra till försurning av yt- ch grundvatten. Timmerupplag Upplag av timmer, bark, spån, flis etc. kan utgöra en risk för vattentäkten genm läckage av bl.a. fenler till grundvattnet. 18 (39) 15 NFS 2003:24

23 rep001.dcx Figur 7: Jrdbruksmark (gula mråden) ch skgsmark (gröna mråden) i anslutning till vattentäkterna Slätte ch Habskgen. Gårdar med djurhållning, enligt miljöförvaltningens register, har även markerats på kartrna Bebyggelse Överallt där människr br ch vistas förekmmer en rad ptentiella risker för en närbelägen vattentäkt. Riskerna är dels förknippade med bende, dels med lika typer av verksamheter. All sammanlagd hantering av för yt- eller grundvattnet skadliga ämnen sm kan kmma i kntakt med vattentäktens tillrinning utgör en risk för vattentäkten. Olyckr kan inträffa sm rsakar stra utsläpp av skadliga ämnen, men även kntinuerliga diffusa utsläpp riskerar att hta vattentäkten. I anslutning till Habskgens vattentäkter finns ingen samlad bebyggelse. Bebyggelse förekmmer sm enskilda hus ch gårdar. 19 (39)

24 rep001.dcx Slätte vattentäkt ligger strax öster m Slätte samhälle sm utgörs av villabebyggelse. I den nrra delen av samhället finns ett industrimråde. Bebyggelsen i Slätte samhälle är ansluten till det kmmunala avlppsnätet. Övrig bebyggelse i mrådet runt vattentäkterna har enskilda avlppslösningar. Bristfälliga avlppsanläggningar kan utgöra en risk för vattentäkten främst genm spridning av bakterier ch mikrrganismer till grundvattnet. Inm bstadsmråde med trädgårdar kan nyttjande av bekämpningsmedel för hemmabruk ch användandet av hushållskemikalier utgöra en risk för grundvattnet. Knsekvensen av lyckr ch hushålls/trädgårdskemikalier är att skadliga ämnen kan nå vattentäkten ch försämra vattenkvaliteten. Ett antal energianläggningar, både bergvärme ch jrdvärme finns registrerade i Slätte samhälle samt vid andra fastigheter i mrådet. Riskerna med energianläggningar i jrd ch berg är främst förknippade med anläggningsskedet. För bergvärmeanläggningar är det främst utförande av brrhålet samt brrhålet i sig sm utgör en risk genm att en snabb ch relativt öppen transprtväg skapas mellan markytan ch grundvattnet. Risker förknippade med läckage av köldbärarvätska bedöms vara små eftersm denna idag är bilgiskt nedbrytbar Materialtäkter ch andra markarbeten I mrådet strax söder m Habskgens vattentäkt har tidigare en mfattande grustäktsverksamhet bedrivits. Före detta materialtäkter är i sig ingen riskkälla, men mråden där grustäktsverksamhet tidigare har bedrivits är sårbara eftersm en str del av den mättade znen är brtgrävd ch vegetatinslagret saknas helt eller delvis. Avståndet från markytan till grundvattenytan är litet, vilket medför en krt uppehållstid. Pågående materialtäkter finns i mrådet i frm av en grustäkt ca 1 km nrr m Slätte vattentäkt ch tre matjrdstäkter ca 1,5 km söder m Slätte vattentäkt. Även andra schaktningsarbeten sm utförs på Lkaåsen nära vattentäkterna kan medföra en ökad risk för grundvattenmagasinet berende på mfattning ch schaktdjup Miljöfarlig verksamhet Miljöfarlig verksamhet har sammanställts för Slätte ch Habskgens vattentäkter. Vid Habskgen finns inga sådana verksamheter. I anslutning till Slätte finns tre verksamheter prövade sm U-verksamheter (se Figur 8). Trävaruhantering (1) verksamheten ligger ca 300 meter nrdväst m Slätte vattentäkt. Återvinningscentral (3) verksamheten ligger ca 460 meter sydväst m Slätte vattentäkt, nedströms i grundvattenströmningens riktning. Avlppsreningsverk (5) verksamheten ligger ca 660 meter sydväst m Slätte vattentäkt, nedströms i grundvattenströmningens riktning. 20 (39)

25 rep001.dcx Figur 8: Förrenad mark, miljöfarlig verksamhet samt transfrmatrstatiner i anslutning till Slätte vattentäkt Ptentiellt förrenade mråden Slätte Förrenade mråden kan utgöra en risk för grundvattnet ch en vattentäkt genm läckage av förreningar från marken. I anslutning till Slätte vattentäkt finns fyra ptentiellt förrenade mråden, se Figur 8. Av dessa är tre identifierade, men inte klassade. Förrenad mark vid Slätte utgörs av: Industridepni, Riskklass 3 (1) mrådet ligger ca 300 m nrdväst m Slätte vattentäkt. Inm fastigheten har det bl.a. förekmmit hantering ch lagring av drivmedel ch kemikalier ch bränning ch depnering av avfall 16. Genmför miljöteknisk markundersökning visade att det inte föreligger någn akut risk att tungmetaller frigörs ch sprids till grundvattnet. 16 Fastighetsblaget Telaris. F.d. teleförråd på fastigheten Slätte 5:1, Törebda kmmun. KM Miljöteknik AB, (39)

26 rep001.dcx Nedlagd bensinstatin, ej klassad (2) mrådet ligger ca 460 meter sydväst m vattentäkten, nedströms i grundvattenströmningens riktning. En Spimfab undersökning har genmförts ch inga förreningar från verksamheten har påträffats i marken. Ytbehandling trä, ej klassad (4) mrådet ligger ca 660 meter sydväst m vattentäkten, nedströms i grundvattenströmningens riktning ch förreningsspridning kan inte ske mt Slätte vattentäkt. Avlppsreningsverk (5) - mrådet ligger ca 660 meter sydväst m vattentäkten, nedströms i grundvattenströmningens riktning. Förreningsspridning kan inte ske mt brunnen. Habskgen I anslutning till Habskgen finns tre ptentiellt förrenade mråden, men dessa är inte riskklassade, se Figur 9. De förrenade mrådena utgörs av: F.d. bilskrt (7) mrådet ligger nedströms reservvattentäkten i grundvattenströmningens riktning ch drygt 900 meter nrr m uttagsbrunnarna vid Habskgens vattentäkt. Bilskrt har funnits på platsen under lång tid, men med lika verksamhetsutövare. Det finns i dagsläget inga skrtbilar uppställda i mrådet. Sågverk utan dppning (8) mrådet ligger knappt 400 meter nrr m uttagsbrunnarna för Habskgens vattentäkt. Upplag av avfall (9) enligt uppgift finns en äldre depni i den f.d. grustäkten ca 400 m sydväst m vattentäkten. 22 (39)

27 rep001.dcx Figur 9: Förrenad mark, transfrmatrstatiner ch läge för skjutbana i anslutning till Habskgens vattentäkter Övriga riskkällr Övriga identifierade riskkällr utgörs av ett antal transfrmatrstatiner, en skjutbana samt en äldre hushållstipp. Transfrmatrstatiner Transfrmatrstatiner innehåller transfrmatrlja. Vid Slätte finns tre transfrmatrstatiner sm innehåller transfrmatrlja av mängden 430, 570 respektive 270 kg (se Figur 8). Vid Habskgen finns fyra transfrmatrstatiner sm innehåller transfrmatrlja av mängden 110, 110, 80 respektive 225 kg (se Figur 9). 23 (39)

28 rep001.dcx Skjutbana Öster m reservvattentäkten i Habskgen, på avståndet ca 100 meter, ligger en skjutbana (6). Området finns inte med i de identifierade förrenade mrådena. I anslutning till skjutbanr påträffas i allmänhet blyförreningar sm även m de rör sig långsamt i marken kan utgöra en risk, främst vid spridning direkt till ytvatten. Den aktuella skjutbanan ligger inte i anslutning till våtmark eller ytvatten ch skjutningen sker i en vall. Risken för spridning av bly bedöms sm mycket liten. Äldre hushållstipp (10) En äldre hushållstipp finns i mrådet ca 300 meter nrdväst m Habskgens vattentäkt. Den undersöktes i samband med arbetsplan ch bygghandling för ny sträckning av väg 202. Vid prvtagning har inga förreningar påträffats 17. (11) En äldre hushållstipp har påträffats ca 550 meter nrdst m Habskgens vattentäkt. Inga undersökningar har genmförts på platsen. Mtrcrsskörning Det förekmmer körning med mtrkrss inm mrådet där grustäktsverksamhet tidigare har bedrivits söder m Habskgens vattentäkt. Risker förknippad med detta är främst läckage ch spill av lja ch bensin. Området är mycket sårbart eftersm skyddande vegetatinsskikt saknas. 5.2 Riskanalys En riskanalys har genmförts för vattentäkterna Habskgen ch Slätte enligt Bilaga 1. I riskanalysen identifieras ch värderas väsentliga risker för vattentäkten. Risken (R) beskrivs sm en sammanvägning av sannlikheten (S) för att en riskkälla ska påverka vattentäkten negativt ch knsekvenserna (K) denna påverkan medför. Sannlikhet ch knsekvens bedöms var för sig ch är principiellt berende parametrar 18. Skalrna för sannlikhet ch knsekvens är indelad i fyra klasser ch kmbinatinen av sannlikhetsch knsekvensklassen beskriver risken. Risk (R) = Sannlikhet (S) Knsekvens (K) Metden följer anvisningarna i Naturvårdverkets handbk m vattenskyddsmråden 19 m att risker kan beskrivas sm sammanvägning av sannlikhet ch knsekvens. Denna typ av metd förespråkas även av Världshälsrganisatinen 20 sm en viktig del då Vattensäkerhetsplaner utarbetas. Den använda metden är ckså mycket lik det angreppssätt sm beskrivs i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för 24 (39) 17 Vägverket regin Väst. Gammal hushållstipp, Törebda kmmun; Översiktlig miljöteknisk markundersökning. WSP Bedömningen är utförd av knsulter på Swec. 19 Naturvårdsverket, Handbk 2010:5 20 Guidelines fr drinking-water quality, 4:e utgåvan 2011

29 rep001.dcx dricksvattenförsörjning. Underlag för bedömningen är den riskidentifiering sm genmförts inm ramen för prjektet. För att riskbedömningens resultat ska vara transparent ch användbart är det viktigt att tydligt redvisa vilka kriterier sm används för att bedöma sannlikhet ch knsekvens. Sm van nämnts utnyttjas fyra nivåer för att bedöma sannlikheten respektive knsekvensen. Detta återspeglar mdellens måttliga detaljeringsgrad Bedömning av sannlikhet Sannlikheten speglar hur fta en önskad händelse bedöms kunna inträffa ch tar hänsyn till att förreningen måste nå vattentäkten för att utgöra en fara. Sannlikhetsklassningen avser därför sannlikheten i vattentäkten, vilket är en kmbinatin av ett antal sannlikheter från utsläppspunkten till vattentäkten, ch mfattar inte enbart sannlikheten för utsläppet på sin plats. Sannlikheten delas in i fyra nivåer enligt kriterier beskrivna i tabellen nedan, ch är en överföring av Livsmedelverkets befintliga nivåer för sannlikhetsklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Riskch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Sannlikhet Kriterier S1: Liten sannlikhet Händelsen bedöms inträffa mer sällan än en gång på 50 år. S2: Medelstr sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa inm de närmaste åren. S3: Str sannlikhet Händelsen bedöms kunna inträffa de närmaste 1-10 åren. S4: Mycket str sannlikhet Händelsen bedöms inträffa en gång per år eller ftare Bedömning av knsekvens Knsekvenserna är indelade i fyra allvarlighetsnivåer, vilka redvisas i tabellen nedan. De kriterier sm används utgår ifrån vilken effekt riskkällan har på vattenkvaliteten. Knsekvensbedömningen utgår från att en önskad händelse verkligen har inträffat ch säkerheter m knsekvensen av en händelse hanteras på följande sätt 21 : Vid liten säkerhet m knsekvens bör den mest realistiska knsekvensen användas. Vid str säkerhet m den verkliga knsekvensen bör en pessimistisk bedömning göras enligt försiktighetsprincipen. Precis sm för sannlikhetsbedömningen redvisas m den knsekvens sm beaktas är relaterad till nrmala förhållanden för riskkällan, en brist sm uppstår eller m det är en lycksartad händelse. Knsekvensen redvisas sm K-klass (K1-K4) ch är en överföring 21 Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Livsmedelsverket (39)

30 rep001.dcx ch tlkning av Livsmedelverkets befintliga nivåer för knsekvensklassning, beskrivna i Livsmedelsverkets handbk Risk- ch sårbarhetsanalys för dricksvattenförsörjning. Knsekvens Kriterier K1: Liten knsekvens Obetydlig påverkan på råvattenkvaliteten, inga anmärkningar. K2: Medelstr knsekvens Tillfällig försämring av råvattenkvalitet sm kan påverka dricksvattenkvalitén. K3: Str knsekvens Otjänligt vatten sm berör många K4: Mycket str knsekvens Otjänligt vatten sm berör många, fara för liv ch hälsa Beräkning av risknivå När sannlikhet ch knsekvens för en önskad händelse har bedömts kan den placeras in i den riskmatris sm redvisas nedan ch tilldelas på detta viss en riskklass. Risken är indelad i tre lika klasser där riskklass 1 är den lägsta riskklassen ch riskklass 4 är den högsta riskklassen. Att en riskkälla i riskbedömningen får riskklass 1 innebär inte att den inte utgör någn risk, d.v.s. den kan inte brtses ifrån. Det är ckså viktigt att pängtera att indelningen i riskklasser kan göras på andra sätt än vad sm redvisas i riskmatrisen nedan. Indelningen sm används här har dck bedömts lämplig för det syfte riskanalysen har i detta sammanhang. Sannlikhet Knsekvens K1 K2 K3 K4, liten medelstr str mycket str S4 mycket str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 4 S3 str Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 Riskklass 3 S2 medelstr Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass 3 S1 liten Riskklass 1 Riskklass 1 Riskklass 2 Riskklass Resultat 26 (39) Resultatet av riskanalysen redvisas i Bilaga 1. Risknivån inm tillrinningsmrådet för både Habskgen ch Slätte vattentäkter är relativt låg. Närmrådet till vattentäkterna utgörs främst av naturmark. Habskgen vattentäkt Inga riskkällr med riskklass 3 eller 4 har analyserats. Följande riskkällr har riskklass 2 enligt analysen:

31 rep001.dcx Olyckr med farligt gds eller tunga frdn på väg 202. Vägen ligger nära vattentäkten. Sannlikheten för att en lycka ska inträffa med utsläpp av förreningar sm följd är dck mycket liten. Om förreningar från en lycka når vattentäkten medför detta mycket stra knsekvenser. Spridning av bekämpningsmedel på jrdbruksmark Skgsbruk mbila bränsletankar ch upplag av timmer mm i nära anslutning till vattentäkterna. Ptentiellt förrenat mråde, f.d. sågverk (8). Området ligger ca 400 meter från uttagsbrunnarna. Skjutbana, mrådet ligger knappt 100 meter från reservvattentäkten Slätte vattentäkt Inga riskkällr med riskklass 3 eller 4 har analyserats. Följande riskkällr har riskklass 2 enligt analysen: Olyckr med farligt gds eller tunga frdn på väg 200 ch väg Skgsbruk mbila bränsletankar ch upplag av timmer mm i nära anslutning till vattentäkten. Miljöfarlig verksamhet, trävaruhantering / förrenad mark, industridepni (1). 5.3 Riskreducerande åtgärder Habskgen ch Slätte vattentäkter har höga skyddsvärden sm allmänna vattentäkter för Törebda ch Slätte samhällen i Törebda kmmun. Sårbarheten med avseende på grundvattenmagasinet är mycket hög i anslutning till vattentäkterna eftersm grundvattenmagasinet är öppet ch ett naturligt skydd saknas. Lkaåsen har en mycket gd kapacitet ch är därför en viktig grundvattenresurs även ur ett reginalt perspektiv. Det är viktigt att ge vattentäkterna ch grundvattenmagasinet i Lkaåsen ett långsiktigt skydd för att förhindra försämring av grundvattenkvaliteten. Att inrätta vattenskyddsmråde med skyddsföreskrifter är ett sätt att skydda en vattentäkt. Det är dck inte möjligt att reducera eller styra undan alla risker med hjälp av skyddsföreskrifter utan det krävs även andra åtgärder för att reducera risker. Exempel på övriga riskreducerande åtgärder är beredskapsplaner, fysisk planering, tillsyn ch infrmatin. Ibland kan även fysiska åtgärder vara nödvändiga, t.ex. i anslutning till hårt trafikerade vägar. I bilaga 2 redvisas vilka risker sm kan regleras genm skyddsföreskrifter samt vilka övriga riskreducerande åtgärder sm kan behöva genmföras. Mt bakgrund av resultatet av riskanalysen ch av miljöbalkens allmänna hänsynsregler rekmmenderas följande övergripande åtgärder för att öka skyddet för vattentäkterna: Bende inm vattenskyddsmrådena ska få tillsänd infrmatin m vattenskyddsmrådet m hur bende ch verksamhetsutövare inm vattenskyddsmrådet kan påverka vattentäkten. Infrmatin ch tillsyn är nödvändigt för att kunna förstå vikten 27 (39)

32 rep001.dcx av att skydda vattentäkten genm vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter. Detta bedöms vara grundläggande för att uppnå önskat syfte med vattenskyddet. Olyckr med farligt gds regleras inte i vattenskyddsmrådets föreskrifter. Det är viktigt att kmmunen tillser att det finns gd beredskap ch kunskap hs räddningstjänsten m vattentäkterna vid insatser i samband med lyckr eller i samband med brand inm vattenskyddsmrådet. För att uppnå detta ska kmmunen, i samråd med räddningstjänsten, ta fram beredskapsplaner för vattentäkterna Habskgen ch Slätte. Skyltar ska finnas, sm upplyser m vattenskyddsmrådets existens, vid vägar där man kör in i vattenskyddsmrådet samt vid platser med hög risknivå. Skyltar ska även finnas i anslutning till där petrleumprdukter hanteras. 28 (39)

33 rep001.dcx Utfrmning av vattenskyddsmråde 6.1 Krav ch allmän metdik Det övergripande målet med vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter är att preventivt söka skydda en vattentäkt eller mråde möjligt för vattentäkt. Skydd av grundvattentäkter regleras genm Miljöbalken (SFS 1998:808, 7 kap). Naturvårdsverket ger i sina allmänna råd (2003:16) ch handbk för vattenskyddsmråden (2010:5) anvisningar för skydd av vattentäkter. Vattenskyddsmrådet för en vattentäkt bör i princip, enligt gällande råd ch anvisningar mfatta hela tillrinningsmrådet. Av hydrgelgiska skäl begränsas ibland mrådet när skyddsförhållandena är gda, uppehållstiden är tillräcklig eller det annars inte är skäligt att införa restriktiner inm så stra mråden. Varje vattenskyddsmråde sm inte mfattar hela tillrinningsmrådet är dck alltid asscierat med en viss risk att en förrening precis utanför gränsen, sm således inte mfattas av restriktinerna, inte hinner dämpas tillräckligt mycket innan det når vattentäkten. 6.2 Vattenskyddsmrådets skyddszner I Naturvårdsverkets handbk anges att avgränsningen ch vattenskyddsmrådet för en grundvattentäkt bör resultera i fyra skyddszner med lika restriktinsnivåer m inte annat mtiveras. En uppdelning av vattenskyddsmrådet i lika skyddszner gör att skyddsföreskrifterna blir mer nyanserade ch skäliga, samt att lägre respektive högre krav kan ställas på verksamheter inm lika mråden berende främst på närheten till uttagsbrunnen Vattentäktszn En vattentäktszn bör enligt Naturvårdsverket utfrmas kring uttagsbrunnen. Syftet är att säkra ett effektivt närskydd för vattentäkten. Vattentäktsznen skyddas mt behöriga på lämpligt sätt, t.ex. genm en låst inhägnad. Marken inm vattentäktsznen bör endast dispneras av vattentäktsinnehavaren. Annan verksamhet än vattentäkt bör inte förekmma inm detta mråde Primär skyddszn Vid identifiering av primär skyddszn för grundvatten måste särskilt känsliga (sårbara) mråden beaktas. Syftet med den primära znen är att riskerna för akut förrening minimeras. En akut förrening ska hinna upptäckas ch åtgärder vidtas innan förreningen når vattentäktsznen med uttagsbrunnarna. Gränsen mellan primär zn ch sekundär zn sätts så att uppehållstiden i grundvattenznen till uttagsbrunnarna beräknas vara minst 100 dygn för grundvatten bildat i den sekundära znen. I de fall mrådet nära vattentäkten utgörs av mäktiga jrdlager med begränsad genmsläpplighet eller där en starkt uppåtriktad grundvattengradient råder även vid fullt uttag kan även mråden med krtare uppehållstid än 100 dygn ingå i den sekundära znen. Viktiga nybildningsmråden för grundvatten beaktas vid utfrmning av den primära skyddsznen även när transprttiden överstiger 100 dygn. 29 (39)

34 rep001.dcx Sekundär skyddszn Syftet med den sekundära znen är att bibehålla en hög grundvattenkvalitet eller att förbättra kvaliteten. Den sekundära skyddsznen bör minst mfatta så str del av tillrinningsmrådet att uppehållstiden för grundvatten från skyddsznens yttre gräns till vattentäktsznen har en beräknad uppehållstid av minst ett år Tertiär skyddszn Syftet med den tertiära skyddszn är att även perifert mark- ch vattenutnyttjande sm negativt kan påverka vattenförekmster ch vattentäkter i ett långt tidsperspektiv mfattas av vattenskyddsmrådet. Den tertiära skyddsznen mfattar de delar av vattenskyddsmrådet sm inte mfattas av övriga skyddszner. Huvudprincipen är att hela tillrinningsmrådet till vattentäkten bör mfattas av vattenskyddsmrådet. 6.3 Arbetsmdell för avgränsning av vattenskyddsmråde för Habskgen ch Slätte vattentäkter Tillströmningen av grundvatten till Habskgen vattentäkter (huvudvattentäkten samt reservvattentäkten) sker främst genm den reginala grundvattenströmningen i Lkaåsen nrr ifrån. En viss tillströmning sker även från söder, från mrådet mellan huvudvattentäkten ch den grundvattendelare sm finns ca 1 km söder ut. Områden där isälvsavlagringen ligger i dagen utgör de viktigaste nybildningsmrådena för grundvattnet. I vattentäkternas direkta närmråde sker en relativt cirkulär strömning mt brunnarna vid uttag. Eftersm grundvattenytan har en naturlig lutning både från nrr ch från söder mt huvudvattentäkten sker tillströmningen både från nrr ch söder. Vid uttag ändras bilden ch tillströmningen sker i ett begränsat mråde även från den naturliga nedströmsriktningen. Tillströmningen av grundvatten till Slätte vattentäkt sker huvudsakligen från nrr, men lkala avvikelser kan förekmma. Områden där isälvsavlagringen går i dagen utgör de viktigaste nybildningsmrådena för grundvattnet. Tillströmningen till vattentäkterna är någt utdragen i strömningsriktningen sm en halvelips med spetsen nedströms uttagspunkten. Grundvattenuttaget medför att en rörlig grundvattendelare utbildas nedströms uttagsbrunnarna sm varierar i plan med vattenuttagets variatin över en längre tid. Figur 10 visar en principskiss över grundvattenströmningen i en ås vid ett grundvattenuttag. För huvudvattentäkten stämmer inte denna principiella strömningsbild eftersm det även sker en naturlig tillströmning av grundvatten från mrådet söder m uttagsbrunnarna. 30 (39)

35 rep001.dcx Figur 10: Principskiss över grundvattenströmningen vid Habskgen ch Slätte grundvattentäkter i Lkaåsen. Pilarna i figuren visar grundvattenströmningens riktning. Observera att figuren inte är skalenlig Gelgiska förutsättningar Jrdarternas utbredning ch egenskaper, liksm naturlig grundvattengradient ch uttagets strlek, är styrande för hur förreningsspridning kan ske till grundvattenmagasinet i vilket vattentäkten är belägen. Följande hydrgelgiska indata har använts vid beräkning av vattenskyddsmrådets utbredning. Habskgen Vattenuttag, Q, huvudvattentäkt: Vattenuttag, Q, reservvattentäkt: m 3 /dygn (enligt vattendm) m 3 /dygn (enligt vattendm) Hydraulisk knduktivitet, K: 4*10-3 m/s 22 Hydraulisk gradient: Effektiv prsitet, ne: Grundvattenbildning: 0,0025 (utifrån tillgänglig grundvattennivådata) 0,2 (litteraturvärde) 330 mm/år 22 Törebda vattenskyddsmråde Lkaåsen. Tekniskt underlag med förslag till vattenskyddsmråde ch skyddsföreskrifter, Aqualg, (39)

36 rep001.dcx Slätte Vattenuttag, Q: Hydraulisk knduktivitet, K: Hydraulisk gradient: Effektiv prsitet, ne: Grundvattenbildning: 20 m 3 /dygn (aktuellt uttag) 4*10-4 m/s 0,0011 (från tillgänglig grundvattennivådata) 0,2 (litteraturvärde) 330 mm/år Transprttid i åsen Vid beräkning av grundvattenströmningens transprttid i åsen har en analytisk mdell använts 23. För att avgränsa den primära ch den sekundära skyddsznen uppströms ch nedströms vattentäkten mtsvarande minst 100 dygn respektive 365 dygn har transprthastigheten i isälvsmaterialet beräknats utifrån naturlig hastighet adderad med uttagsberende ch avståndsberende hastighet. Därefter har transprtavstånd mtsvarande 100 dygn respektive 365 dygn beräknats. Den naturliga tillströmningen av grundvatten till Habskgens huvudvattentäkt sker både från nrr ch söder. Till reservvattentäkten ch till Slätte vattentäkt sker tillströmningen av grundvatten främst från nrr. Detta påverkar utbredningen av skyddsznerna Beräkning av erfrderliga flödessträckr uppströms vattentäkterna Habskgen huvudvattentäkt I första hand antas att ca hälften av vattenuttaget kmmer från åsen nrr m huvudvattentäkten ch den andra hälften kmmer från åsen söder m vattentäkten. Det ger ett dimensinerande uttag på 1200 m 3 /dygn för genmförda beräkningar. Grundvattenytans lutning vid ett dimensinerande uttag på 1200 m 3 /dygn tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har beaktats. Grundvattenytans lutning vid uttag minskar med ökat avstånd från brunnarna, vilket beaktas i beräkningen, se Figur 10. Detta innebär att grundvattenhastigheten minskar med ökat avstånd från vattenuttaget. Denna hastighetsförändring har beaktats vid beräkningar av avståndet för 100 dygn respektive 365 dygn. Beräkning ger att grundvattnet strömmar ca 520 m på 100 dygn till huvudvattentäkten ch ca 1720 m på 365 dygn. Den grundvattendelare sm finns ca 1200 m söder ut begränsar dck tillströmningen från söder. Beräkningar av vattenbalansen över mrådet söder m vattentäkten visar att det bildas tillräckligt med grundvatten i detta mråde för att balansera det dimensinerande uttaget. I andra hand kan antas att tillströmningen av grundvatten främst sker nrr ifrån. Det medför att mtsvarande beräkningar ger avståndet ca 560 m för uppehållstiden 100 dygn 32 (39) 23 Mdellen baseras på flödestidsberäkning enligt EPA (625/R-94/001), citerad i Krijgsman & Ferreira: A methdlgy fr delineating wellhead prtectin areas tagen från Kreitler & Senger, mdifierad efter Bear & Jacb.

37 rep001.dcx ch ca 1800 m för uppehållstiden 365 dygn. Skillnaden mellan de båda antagandena är relativt liten. Habskgen reservvattentäkt För reservvattentäkten har grundvattenytans lutning vid det dimensinerande uttag på 1600 m 3 /dygn tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet har beaktats. Beräkningen ger att grundvattnet uppströms reservvattentäkten transprteras ca 530 m fram till brunnarna under 100 dygn ch ca 1750 m fram till brunnen under tiden 365 dygn. Den långsammare hastigheten i sekundär skyddszn rsakas av att grundvattenytans lutning vid uttag avtar med ökat avstånd från vattentäkten allt efter att effekten av att gradientminskningen från uttaget avtar längre uppströms. Effekten blir att medelhastigheten till brunnarna är större närmast vattentäkten. Slätte Av ingående parametrar finns flera säkerheter. Grundvattenbildningen är avsett mfattning av undersökningar svårbestämd. Ingående värde i beräkningen är erfarenhetsmässigt baserat ch bedöms vara representativt för gällande hydrgelgiska förhållanden. Likaså gäller den effektiva prsiteten. Den antagna effektiva prsiteten kan betraktas vara relativt knservativt antagen. För att klarlägga hydraulisk knduktivitet ch strleken på den mättade delen av grundvattenmagasinet krävs kmpletterande undersökningar. Med antagandet att siktkurvrna från brunnsinstallatinen är representativa för magasinet bör bedömningen K = 4*10-4 m/s vara i rätt strleksrdning. Beräkningar ger att grundvattnet strömmar i strleksrdningen 35 m på 100 dygn ch 95 m på 365 dygn. Maximal bredd på skyddsavståndet beräknas till 15 m för 100 dygn ch 65 m för 365 dygn. En känslighetsanalys med avseende på hydraulisk knduktivitet, då K ökas med 50 % medför ökning av strömningstiden till 40 m för 100 dygn ch 130 för 365 dygn Beräkning av erfrderliga flödessträckr nedströms vattentäkterna För en viss beräkningsbar sträcka nedströms brunnen sker ckså en återströmning tillbaka mt brunnen. Tillrinningsmrådet sträcker sig nedströms till en punkt där den naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt mtsatt håll, det vill säga mt vattentäkten. I denna punkt tar uttagsgradienten mt brunnen ch den reginala gradienten från brunnen ut varandra. Påverkansavståndet nedströms sträcker sig dck längre nedströms än återströmningsavståndet, se Figur 10. Habskgen Vid reservvattentäkten är den naturliga grundvattenströmningen riktad från nrr till söder. För en viss beräkningsbar sträcka nedströms reservbrunnen sker därför ckså en 33 (39)

38 rep001.dcx återströmning tillbaka mt brunnen. Tillrinningsmrådet sträcker sig nedströms till en punkt där den naturliga grundvattengradienten, på grund av uttaget, påverkas att luta åt mtsatt håll, det vill säga mt vattentäkten. I denna punkt tar uttagsgradienten mt brunnen ch den reginala gradienten från brunnen ut varandra. Påverkansavståndet nedströms sträcker sig dck längre nedströms än återströmningsavståndet, se Figur 10. För denna beräkning har grundvattenytans lutning vid det dimensinerande uttaget m 3 /dygn tillsammans med den hydrauliska knduktiviteten, det gelgiska materialets effektiva prsitet ch grundvattenmagasinets vattenförande mäktighet beaktats. Beräkningen ger att på ett avstånd av ca 45 m nedströms vattentäkten vänder grundvattnet ch strömmar mt uttagsbrunnen till följd av uttaget. Detta avstånd är dimensinerande för avgränsning av primärskyddszn nedströms reservvattentäkten. Slätte Flödessträckrna nedströms uttagsbrunnen blir betydligt mindre berende på den hydrauliska gradienten. Resultaten visar att strömningsavståndet är i strleksrdningen 5-10 m för 100 dygn ch m för 365 dygn. 6.4 Platsspecifika mtiv till avgränsningar Mt bakgrund av de hydrgelgiska hörhållandena ch enligt resultatet av den arbetsmdell sm använts för att beräkna strömningsförhållanden har primära ch sekundära skyddszner för Habskgen ch Slätte vattentäkter avgränsats, se Figur 11 ch Figur 12. Dessutm har en gemensam tertiär skyddszn avgränsats. Mtiv till avgränsningarna redvisas nedan med hänvisning till numrering i figurer. P1 P2 S1 Den primära skyddsznen för huvudvattentäkten har avgränsats utifrån de beräkningar sm har genmförts av grundvattentillströmningen för 100 dygn till vattentäkten. Det medför ett avstånd på ca 520 m både mt nrr ch mt söder eftersm den naturliga tillströmningen av grundvatten sker från båda hållen. Mt öster ch mt väster har skyddsznen avgränsats så att den dela av Lkaåsen sm ligger i dagen mfattas av skyddsznen. Den primära skyddsznen för reservvattentäkten har avgränsats utifrån de beräkningar sm har genmförts av grundvattentillströmningen för 100 dygn till vattentäkten. Det medför ett avstånd på 530 m mt nrr uppströms vattentäkten ch ett avstånd på ca 45 m nedströms vattentäkten. Åt öster ch åt väster har skyddsznen avgränsats så att den dela av Lkaåsen sm ligger i dagen mfattas av skyddsznen. Mt nrr har den sekundära skyddsznen avgränsats utifrån de beräkningar sm har genmförts av grundvattentillströmningen för 365 dygn till reservvattentäkten, vilket medför ett avstånd på ca 1750 m uppströms vattentäkten. Mt väster har skyddsznen avgränsats så att den mfattar en del av grundvattenmagasinet sm är överlagrad med lera ch svallsand enligt SGU:s karta över grundvattenmagasinet. Mt öster begränsas znen längs gränsen för grundvattenmagasinets utbredning. 34 (39)

39 rep001.dcx Figur 11: Mtiv till avgränsning av vattenskyddsmråde för Habskgen ch Slätt vattentäkter. S2 Den beräknade sekundära skyddsznen för huvudvattentäkten sammanfaller i nrr med beräknade skyddszner för reservvattentäkten. Skyddsznen är 35 (39)

40 rep001.dcx sammanhängande mellan vattentäkterna. Mt söder sträcker sig skyddsznen någt söder m den grundvattendelare sm identifierats ca 1200 m söder m vattentäkten. Det beräknade avståndet för en strömningstid på 365 dygn är ca 1700 km. Den sekundära skyddsznen är avgränsad så att det identifierade grundvattenmagasinet mfattas mt öster. Mt väster mfattas en del av isälvsavlagringen (grundvattenmagasinet) sm är täkt av lera ch svallsand. T1 En tertiär skyddszn har avgränsats för resterande del av grundvattenmagasinet nrr m vattentäkterna ch upp till den grundvattendelare sm finns utbildad nrr m Slätte. Nedan redvisas avgränsningen av Slätte vattenskyddsmråde i detalj (Figur 12). Figur 12: Mtiv till avgränsning av primär ch sekundär skyddszn för Slätte vattentäkt. Primär skyddszn Slätte P1 Beräkningarna visar att skyddsavståndet bör vara i strleksrdningen 15 m. Gränsdragningen är därmed tilltagen ch har gjrts med hänsyn till att marken lutar relativt kraftigt ner mt brunnen i detta mråde. Marklutningen ch hårdgjrda ytr kan medföra att ytavrinningen medför krtare transprttider än beräknade. Bedömningen är därför riskbaserad. 36 (39)