Redovisning Skolschackklubbsprojekt 110204 Redovisning hösten 2010 Det verkar som om det har bildats 52 skolschackklubbar under hösten 2010, och som har registrerats så att de finns med i medlemregistreringen vid mitten av februari. Osäkerhetsfaktorn beror på om de orutinerade klubbledarna har hunnit få in en korrekt registrering till distriktsförbunden. En kompletterande siffra är att jag bedömer det som att ytterligare 15 skolor som jag har haft kurser för och haft kontakt med har schackundervisning regelbundet, men att de har valt att inte bilda klubb. I alla fall inte än. (Bredvid dessa siffror finns det fler skolklubbar som bildats, men där har jag inte varit direkt inblandad. Flera av dessa klubbar har dock använt i alla fall delar av det pedagogiska material jag tagit fram. Klubbarna räknas inte in i denna redovisning.) Det är svårt att i detta läge beräkna hur många barn som nu får schackinstruktion i skolorna. Om vi håller oss till de bildade skolschackklubbarna, och det område jag själv tar hand om när det gäller registreringen, Lund, så ligger snittet på medlemmar i klubbarna på ca 23 barn. (När detta skrivs håller jag på med registreringen, där av ordet ca.) Om denna siffra stämmer för resten av Sverige, innebär det att 1 196 barn idag får schackinstruktion i en skolschackklubb, och att ytterligare 345 får schackinstruktion, men utan att klubb bildats. Under hösten höll jag 9 kurser för 164 pedagoger. 100 stycken av kursdeltagarna var kvinnor. Där till har två mentorskurser hållits för 18 mentorer. Sammanlagt kommer 20 mentorer att ge stöd till de nya skolschackklubbarna runt om i landet. Två möten med Referensgruppen för Schack i skolan har hållits under året. Fredric Hillertz och Christina Einarsdotter i Halland, respektive i Västmanland, har kunnat anställas på deltid genom stöd från respektive region. Ett nätverk mellan Sverige, Danmark och Norge har bildats, eftersom alla tre länder nu gör stora satsningar på schack i skolan. Studieresor har gjorts till båda länderna, samt till New York. (Obs! Jag betalade resan och alla omkostnader själv.) Lund En kurs med 11 skolor och 27 deltagare. (7 klubbar) Halland Tre kurser med 14 skolor och 43 deltagare. (13 klubbar) (Fredric Hillertz anställd på 60% under hösten) Västerås Två kurser med 7 skolor och 10 deltagare. (5 klubbar) (Christina Einarsdotter avlönad mentor) Östersund En kurs med 14 skolor och 26 deltagare. (10 klubbar) Norrtälje Kursen inställd (0 klubbar) Huddinge En kurs med 8 skolor och 35 deltagare. (9 klubbar)
Stockholm (4 klubbar) Wasa SK Två kurser för Matteusskolans samtliga arbetslag, 23 deltagare. (Skolan betalar SSF för utbildningen.) Matteusskolan har schackprofil på hela skolan. Uppsala (2 klubbar) Södertälje (1 klubb) Torslanda (1 klubb) Prognos våren 2011 Under våren 2011 räknar jag med att ytterligare ett tjugotal skolklubbar bildas, utan att jag behöver göra en större satsning, eftersom projektets goda rykte nu har börjat sprida sig i försöksområdena. Där till har Stockholm startat ett provprojekt nu i vår, och ytterligare fyra distrikt i Sverige har visat sitt intresse och vill göra satsningar under denna vår och kommande höst. Min prognos ger vid hand att det fram till sommaren kommer att ha bildats 76 skolschackklubbar i Sverige. När det gäller utbildning är prognosen att fram till sommaren 2011 kommer 130 pedagoger att ha gått en steg 1-kurs och en steg 2-kurs. Ytterligare 140 pedagoger kommer att ha gått enbart en steg 1-kurs. Sammanlagt kommer således 270 pedagoger att ha blivit utbildade i schackinstruktion till sommaren. Av dessa är min prognos att 180 kommer att vara kvinnor. Under våren planeras det för ett möte med Referensgruppen för Schack i skolan, samt ett möte med mentorerna. Lund En steg 1-kurs och en steg 2-kurs. (Prognos 10 klubbar fram till sommaren) Halland Två steg 1-kurser och två steg 2-kurser (Prognos 15 klubbar fram till sommaren) (Fredric Hillertz anställd på 60% fram till juni) Västerås En steg 1-kurs och en steg 2-kurs (7 klubbar fram till sommaren) (Christina Einarsdotter avlönad mentor) Östersund En steg 1-kurs och en steg 2-kurs. (11 klubbar fram till sommaren) Norrtälje En steg 1-kurs (3 klubbar fram till sommaren) Huddinge En steg 1-kurs och en steg-2 kurs. (10 klubbar fram till sommaren)
Stockholm En steg 1-kurs (14 klubbar fram till sommaren) Wasa SK En steg 3-kurs för Matteusskolans samtliga arbetslag. (Skolan betalar SSF för utbildningen.) Uppsala (2 klubbar fram till sommaren) Södertälje (1 klubb fram till sommaren) Torslanda (1 klubb fram till sommaren) Övriga landet (2 klubbar fram till sommaren) Instruktionsmaterial Ett instruktionsmaterial har tagits fram för de nya klubbarna. Inför höstens termin fick samtliga nya klubbar en lärarhandledning i form av pärmen T1, vilken har boken Schackma Gandhi får en idé som handbok. I pärmen finns det färdiga lektioner och övningsuppgifter utformade för att passa pedagoger med mindre kunskaper i schack. I slutet av hösten blev jag färdig med två kortlekar med schackuppgifter som är kopplade till pärm T1 och T2, och som är framtagna för att fungera som extramaterial i en undervisningssituation. I början av 2011 kom pärmen T2 ut, vilken är en fortsättning på T1. Pärmens struktur och utformning följer pärm T1, men innehållet är kopplat till Schackma Gandhi och gudabråket. Inför hösten 2011 kommer pärm T3 ut. Under våren kommer det att tas fram instruktionsfilmer, vilket blir den sista pusselbiten i instruktionskonceptet. Till hösten 2011 är tanken att pärmarnas innehåll ska finnas lättillgängligt på nätet, så att pedagoger enkelt kan ladda ner material för schackinstruktion, förslagsvis på en ny hemsida för Schack in skolan. På höstens möte med Referensgruppen för schack i skolan tyckte man att ett viktigt projekt är att ta fram ett schackmatte-material. Orsaken är att det är eftersökt av skolorna, skulle stärka schacks koppling till skolans verksamhet, samt öppnar för möjligheten till extern finansiering. En grupp bildades under ledning av Jesper Hall och matematikprofessor Sten Kaijser, som under våren kommer att ta fram tre schackmattelektioner för lågstadiet, och tre lektioner för mellanstadiet. Utvärdering och reflektion Mitt uppdrag var att under projekttiden 100215 110615 starta 35 skolschackklubbar. Prognosen är att mer än dubbelt så många skolschackklubbar kommer att ha bildats. Halland är det område vi följer speciellt i utvärderingssyfte och forskningssyfte. I den utvärdering som gjordes av klubbarna i Halland i november av professor Lars Holmstrand, Fredric Hillertz och Jesper Hall framkom det att 100% av pedagogerna såg positiva sociala effekter efter att ha börjat med schackundervisning. De menade att schack gjorde det möjligt
för ALLA att mötas på lika villkor, att ett lugn spred sig i gruppen, och att barnen började samarbeta i nya konstellationer. 81% av pedagogerna menade att de kunde se positiva intellektuella faktorer hos barnen, efter att de startat med schackundervisning. 23% ansåg att barnen blivit bättre i samtliga ämnen, medan 58% lyfte fram matematiken som det område där barnen genom schack hade utvecklats. Utvärderingen baseras på intervjuer med pedagogerna och kan inte räknas som en vetenskaplig studie, men den ger en indikation på att projektet har två tydliga vägar för att ytterligare stärka sitt koncept: att lyfta fram schackspelets koppling till matematik, och att lyfta fram schackspelets integrerande egenskaper och positiva sociala effekter. Referensgruppen för Schack i skolan menar att projektet bör försöka utveckla och stärka båda spåren. Gör man det kan en etablering i en ny region anpassas beroende på vilket spår som är mest attraktivt för den. Exempelvis kan man tänka sig att ett område med sociala problem eller med barn från många olika kulturer kan använda schack som ett hjälpmedel till integration, till att stimulera till att tänka, för att i förlängningen få barnen att studera vidare på gymnasium och högskola. (Det är förövrigt det spår som Chess in the Schools i New York och Skoleskak i Danmark framgångsrikt använder sig av.) Matematikspåret kan användas i samtliga områden, eftersom det idag söks med ljus och lykta inom skolvärlden efter metoder som stimulerar barns intresse för matematik. De två viktigaste faktorerna till framgångarna är enligt en utvärdering hos de nybildade klubbarna dels känslan av att bli väl omhändertagen, dels den höga kvalitén på schackkurserna och instruktionsmaterialet. Det är därför viktigt att i framtiden fortsätta ge de nya schackledarna stimulans och feedback på dessa områden. En faktor för ett framgångsrikt försöksområde är att det finns kompetenta mentorer med tid att coacha de nya klubbarna och de ovana schackledarna. De 20 mentorer som nämndes inledningsvis har således en stor del i projektets framgång. Dessutom har det gällt att hitta rätt personer som säljer in och förankrar projektet i regionen tillsammans med riksinstruktören. (Framgången i Östersund/Åre är ett exempel på detta.) Denna fas är den svåraste. För när pedagogerna väl är igång är de i stort sett självgående när det gäller schackundervisningen. Ett argument som förts fram är att de nya pedagogerna skulle ha för lite erfarenhet av schack för att kunna ge schackinstruktion. Projektet har tydligt visat motsatsen. Undervisningen i de nya skolschackklubbarna är enligt min mening generellt sett bättre än i de flesta traditionella schackklubbar, och i takt med att pedagogerna blir säkrare i sin situation kommer de även att kunna applicera sina pedagogiska erfarenheter från andra områden och utveckla schackpedagogiken. Framtid Enligt min bedömning kommer Sverige att till sommaren 2012 att ha lika många skolschackklubbar som traditionella schackklubbar, och till årsskiftet 2013/14 kommer det att finnas dubbelt så många skolschackklubbar. I alla fall om projektet förankras i Schacksverige och distrikten är beredda att hjälpa till i satsningen. För att kunna säkerställa kvaliteten i den kraftiga expansion som förestår har professor Lars Holmstrand, professor Tora Friberg och Jesper Hall varit i kontakt med ett antal lärosäten för att undersöka intresset för att starta en fristående distanskurs på lärarutbildningen i schackinstruktion. Flera universitet och högskolor har visat intresse och ett arbetsmål är att förverkliga en kurs under 2011 eller 2012. En händelse som pekar mot framtiden är att när en skola som startat skolschackklubb i Västerås skulle anställa en ny fritidspedagog valde man en schackspelare till tjänsten med motiveringen att han kunde gagna schackinstruktionen. I framtiden tror jag många pedagoger
kommer att vilja ha schack på sitt CV, och mer spelstarka schacktränare kommer att knytas till skolor som vill använda schack mer avancerat i sin verksamhet. Precis som Matteusskolan i Stockholm tror jag även att många skolor kommer att ha schack som profil. I slutändan handlar förstås allt om finansiering. Det gäller att finna medel på samma sätt som i Halland och i Västerås. För att lyckas med detta behövs det bland annat ett aktivt nätverkande och en etablering på alla nivåer i kommuner och försöksområden. Det är något som hela Schacksverige bör involveras i, och uppmuntras till. Jesper Hall