Klinisk handläggning av lymfom. Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

Relevanta dokument
KRONISK LYMFATISK LEUKEMI Skillnad mellan KLL och lymfom?

Diffust storcelligt B-cellslymfom och aggressiva T-cellslymfom

Emma Ölander Överläkare Hematologen i Sundsvall

Herman Nilsson-Ehle Sektionen för Hematologi och Koagulation Sahlgrenska Universitetssjukhuset

LYMFOM / KLL. Maria Ljungqvist Specialistläkare Hematologiskt Centrum, Karolinska, Solna

David Erixon Hematologen Sundsvalls sjukhus

Lågmaligna lymfom

Lymfom. Översikt Hodgkinlymfom Diffust storcelligt B-cellslymfom Follikulärt lymfom Burkittlymfom Mantelcellslymfom T-cellslymfom

Varför satsa på klinisk forskning?

diagnostik Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Översikt malign hematologi. Lena von Bahr SVK Blodsjukdomar

Maligna lymfom. Kristina Drott Docent och specialistläkare onkologi

ASH är världens bästa möte om lymfom

Lymfom. 2000/år varav 50% lågmaligna

T-cellslymfom. - populationsbaserade data från Svenska lymfomregistret. Fredrik Ellin Överläkare, Med dr Medicinkliniken, Länssjukhuset Kalmar

Lymfom. Regionalt vårdprogram

Svenska Lymfomregistret

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Lymfom och kronisk lymfatisk leukemi

Vårdprogram för lymfom. Gäller

Svenska Lymfomregistret

Lymfom. Stefan Norin Hematologiskt Centrum Karolinska Universitetssjukhuset

Aktiespararna Jönköping 15 mars 2016 Michael Oredsson, VD

Lymfom sammanfattning

Endast data från sjukhus och år med minst 5 fall (rapporterade i INCA) visas.

Maligna lymfom. Del II. Specifika lymfomtyper Cytostatikaschema Aktuella studier R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M

Årsstämma 12 maj 2016 Michael Oredsson, VD

LYMFOMRAPPORT UPPSALAÖREBRO

TENTAMEN. 18 januari APEX och BVLP, ht 05

Vad kan man mäta? IHE forum. Lund 7 september 2017 Ulf-Henrik Mellqvist

Högmaligna-HögproliferativaHögproliferativa Lågmaligna-LågproliferativaLågproliferativa

Incidensen av lymfoida och hematopoetiska tumörer i Finland

Modern behandling av maligna blodsjkdomar. Hospice Gabriel-seminarium på Vara Konserthus 2 oktober 2013 Martin Hjorth

Hodgkins lymfom. Annika Englund Barnonkologen Uppsala. Strängnäs

LYMFOM. Indelning enligt REAL/WHO klassifikationen. Lymfom. Onkologi vidareutbildning 3/12-12 Magdalena Adde. Heterogen sjukdomsgrupp.

Ett faktamaterial om kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

Lungcancer. Behandlingsresultat. Inna Meltser

TILL DIG MED HUDMELANOM

Kronisk lymfatisk leukemi

LYMFOMRAPPORT STOCKHOLMGOTLAND

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Aggressiva B- cellslymfom

Fakta om akut lymfatisk leukemi (ALL) sjukdom och behandling

Indikation för allogen stamcellstransplantation vid lymfom

Svenska Lymfomregistret

Fakta om GIST (gastrointestinala stromacellstumörer) sjukdom och behandling

Nationella kvalitetsregistret för lymfom

Svenska Lymfomgruppen. Nationella riktlinjer för mantelcellslymfom

Lymfom. Lymfom. Lymfom - symptom. B-cellens utveckling

Lungcancer. Mortalitet och incidens. Lungmedicin ST-läkare Georgios Ioannou

Tillämpning av Nationellt vårdprogram Mantelcellslymfom

HEMATOLOGI PÅ TVÅ TIMMAR!

TNM och lungcancer Vad tillför PET-CT? Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

BRÖSTCANCER. Behandling. Aktuell för patienter med lymfkörtelmetastaser eller större tumör med snabb celldelning.

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL)

A k t i e s p a r a r n a Lund 31/1-17 M I C H A E L O R E D S S O N VD

Hodgkinlymfom. Birgitta Sander Karolinska Universitetssjukhuset (många bilder från Christer Sundström, Uppsala)

Hematologi. Jenny Wiik Käkkirurgiska kliniken Örebro Universitetssjukhus

Patientinformation. Bendamustine medac 100 mg bendamustinhydroklorid. Pulver till koncentrat till infusionsvätska, lösning.

Fakta äggstockscancer

CAR T-celler. Framtidens gen/immunterapi? IHE Forum Gunilla Enblad Professor/överläkare onkologi

Epitelial ovarialcancer. Elisabet Hjerpe Överläkaregynekologisk onkologi Radiumhemmet

Kolorektal cancer. Man ska inte ha blod i avföringen eller anemi utan att veta varför!

F-FDG PET-CT i klinik. Cecilia Wassberg Överläkare, Bild och funktionsmedicin Akademiska Sjukhuset, Uppsala

Akut lymfatisk leukemi hos barn Thomas Wiebe. Skånes universitetssjukhus, Lund

Kliniska indikationer: När används PET/CT resp SPECT/CT? Peter Gjertsson Klinisk Fysiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Svenska Lymfomregistret

Provmaterial, Perifert blod 2 heparinrör med blod för vitalfrysning av tumörceller respektive preparation/infrysning av RNA-DNA.

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

Innehåll. Förord. Inledning. 1 Maligna lymfom Vad är lymfom? Vad är orsaken till lymfom? 2 Diagnos Symtom vid maligna lymfom Så ställs diagnosen

Lungcancer, radon och rökning

Gastrointestinal cancer

Dokumentnamn PM leukemier Utfärdare Martin Höglund/Kerstin Hamberg. Version 2.0. Granskare Leukemi-Lymfom diagnosgrupp.

Bilaga IV. Vetenskapliga slutsatser

Mobiliseringsbehandling inför autolog stamcellsskörd

R E G I O N A L A V Å R D P R O G R A M Maligna lymfom. Del I. Allmän del ONKOLOGISKT CENTRUM VÄSTRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling

Onkologi -introduktion. Outline: Hur uppstår cancer? Cancercellen. Cancergåtan

HEMATOLOGI. Michael Karlsson Hematologsektionen Medicinkliniken CLV

Jan-Erik Frödin Onkologi Karolinska Universitetssjukhuset

Fakta om lungcancer. Pressmaterial

Njurcancer. Författare: Annika Mandahl Forsberg, Biträdande Överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitets Sjukhus.

Cervixcancer. Henrik Falconer, docent 2016

Immunologi. Laboration; Epstein Barr Virus (EBV) serologi. Oxblodshemolysat test (OCH) Epstein Barr Virus ELISA (EBNA)

Innehåll. Sjukdom med många ansikten 5. Lymfsystemet 7. Sjukdomstecken 8. Vad är cancer? 9. Undersökningsmetoder 11. Indelning i stadier 16

EBV och CMV Klinik. Det beror på

Anders Vikström ST dag Lungcancer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Lungcancer. Figur och tabellverk för diagnosår Uppsala-Örebroregionen. December Lungcancer

Trender inom barnonkologin

Uppföljning efter ovarialcancer vilken evidens finns? Dags att ändra kurs mot mer individualiserad uppföljning? SFOG, Stockholm 2017

Vi vill med den här broschyren ge dig information på vägen.

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Autolog stamcellstransplantation. Johanna Ungerstedt Docent, Specialistläkare Hematologiskt Centrum Huddinge

VSTB, register, rapportering, resultat, epidemiologi

18-19 december 2006 Christina Fjæraa Doktorand, avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Karlstads Universitet

Non- Hodgkins lymfom. Karin Mellgren Dro-ning Silvias Barn- och Ungdomssjukhus Göteborg

Mantelcellslymfom Nationellt vårdprogram

Aggressiva B-cellslymfom

Transkript:

Klinisk handläggning av lymfom Daniel Molin, docent, överläkare Sektionen för onkologi, BOT Augusti 2016

Bakgrund Uppdelning Högmaligna / lågmaligna lymfom B-cells- / T-cellslymfom (Hodgkin / Non-Hodgkin lymfom) Symptom Knölar B-symptom

Bakgrund Drabbar knappt 2000 svenskar per år Tidigare ökat 3-5% per år Viktigt budskap: Tänk på lymfom i tumörutredningar nästan alltid behandlingsbart, ofta botbart!

Utredning Helst hel lymfkörtel, i andra hand mellannålsbiopsi Klinisk undersökning Röntgenundersökningar (DT eller FDG- PET/CT hals, thorax, buk) Lab-prover (ex sänka och LD) Benmärgsbiopsi (kan i vissa fall ersättas av PET/CT)

Stadieindelning (Ann Arbor) I II III IV En lokal Två eller fler på ena sidan diafragma På båda sidor om diafragma Spridd extranodal sjukdom A/B Förekomst eller ej av B-symtom: viktnedgång, nattsvettningar, feber

Behandling Beror på klassifikation, stadieindelning, ålder och riskfaktorer Cytostatika Strålbehandling Annan medicinsk behandling (cortison, monoklonala antikroppar, tyrosinkinashämmare, antikropp-cytostatikakonjugat, radioimmunoterapi mm) Kirurgi ingen roll

Högmaligna lymfom 90% Diffust storcelligt B-cellslymfom Perifert T-cellslymfom Burkitt-lymfom med flera Oftast botbara men aggressivt förlopp

Diffust storcelligt B-cellslymfom Vanligaste högmaligna lymfomet Riskfaktorer: åldersjusterat International Prognostic Index aaipi: Stadium III-IV Performance status (hur patienten mår) Förhöjt LD

Diffust storcelligt B-cellslymfom CHOP = 3 cytostatika och cortison McKelvey et al, Cancer, 1976 246 patienter CR71%, PR21% Mycket bättre än tidigare behandlingar Husets vin under många år

Utveckling av CHOP Tillägg av ytterligare cytostatika: CHOEP Intensifiering till var 14:e dag istället för var tredje vecka med hjälp av G-CSF = CHOP-14 Tillägg av anti-cd20-antikropp rituximab (Mabthera) = R-CHOP Samma droger som långtidsinfusion: EPOCH

R-CHOP vs CHOP 1.0 80% 0.8 R-Chemo Probability 0.6 0.4 61% Chemo 0.2 0 P = 0.000000007 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Months Pfreundschuh M, et al. Blood 2004

Burkittlymfom Ovanligt i Sverige Endemisk variant i Afrika och sporadisk variant Högmalignt B-cellslymfom Ofta Epstein-Barr virus (EBV)-associerat Mycket snabbt prolifererande (upp mot 100%) dramatisk sjukdomsbild Kan ofta botas

Speciella problem med Burkittlymfom Kräver snabbt omhändertagande och utredning Risk för tumörlys-syndrom behöver profylax mot detta, skydd för njurarna Förbehandling och CNS-profylax är viktigt Intensiv behandling Risk för organperforation

Lågmaligna lymfom Follikulära lymfom Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) Mucosa associated lymphoid tissue (MALT) lymfom med flera Spridd sjukdom ej botbar men stillsamt förlopp

Follikulära lymfom Lågmalignt B-cellslymfom Ca 30 år och uppåt (oftast äldre) Lång överlevnad, i princip obotliga Kan transformera (gå över i högmaligna lymfom)

Klorambucil Mabthera Watch and wait Behandling Allogen- Autolog Stamcellstransplantation Mabthera + CHOP Mabthera + Bendamustin Radioimmunoterapi (antikropp + istotop) Nya läkemedel

Transformation Ytterligare genetiska händelser Ökad cellstorlek, ökad celldelningshastighet Snabb tillväxt, symtom, stigande LD Kan botas till skillnad från lågmalignt Vanligast: follikulärt till diffust storcelligt bcl Follikulärt Diffust storcelligt B cell

Kronisk lymfatisk leukemi (KLL) / lymfocytiskt lymfom Från 40 år och uppåt (oftast betydligt äldre) Lågmalignt B-cellslymfom Kan transformera Spridd sjukdom utan symtom: exspektans Med symptom: cytostatika och CD20-antikropp rituximab (Mabthera) Stamcellstransplantation

Hodgkins lymfom Varken hög- eller lågmalignt Unga patienter, god prognos men intensiv behandling med risk för allvarliga senbiverkningar

Förbättrad överlevnad i Hodgkins lymfom Cytostatikan kombineras ofta med strålbehandling Daniel Molin, 2016

Äldre Hodgkin-behandling: mantelfält för strålbehandling

Senbiverkningar 10 år och mer efter behandling Muskelatrofier Bröst- och lungcancer Kardiotoxicitet Hudtumörer Hypotyreos

Behandling av Hodgkins lymfom Tidiga stadier (I-IIA): Kortvarig cytostatika följt av begränsad strålbehandling - Minimerad behandling för att minska toxicitet Avancerade stadier: Långvarig cytostatika strålning endast i enstaka fall - Intensifierad behandling för att öka bot

FDG-PET/CT för att styra behandlingen Stadieindelning Efter två kurer

Tidig behandlingsutvärdering (efter 1-2 kurer) Stark prognostisk faktor Ger möjlighet att öka behandlingen vid dåligt svar och minska den vid bra svar

Mantelcellslymfom B-cells-lymfom, utmärks kliniskt av: Varken hög- eller lågmalignt Vanligen extranodal, spridd sjukdom (benmärg, gastrointestinal, mjältförstoring) Fler män än kvinnor Kräver mer intensiv behandling än tex DLBCL

Mantelcellslymfom CHOP, cytarabin Rituximab Högdosbehandling med autolog stamcellstransplantation Eventuellt platå i överlevnaden = bot kanske möjlig enligt Nordiska protokollet MCL 2 (dock fortsätter sena recidiv att inträffa) Nya läkemedel (B-cellsreceptor-hämmare) växande betydelse.

Nordiska protokollet MCL 2 Survival (%) Survival (%) 100 Survival 80 75% MCL2 (n = 160) 60 41% 40 MCL1 (n = 41) p < 0.001 20 0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 0 Time (years) 100 EFS proportions 80 60 40 63% MCL2 (n = 160) 20 15% 0 p < 0.0001 MCL1 (n = 41) 0.0 2.5 5.0 7.5 10.0 Time (years)

T-cellslymfom Mycket ovanligare än B-cellslymfom Exempel: perifera T-cellslymfom, anaplastiska storcelliga lymfom (ALCL), intestinalt T-cellslymfom, mucosis fungoides (MF) Oftast aggressiv klinisk bild (gäller ej MF) Ökad infektionskänslighet Ofta paramaligna autoimmuna sjukdomar

Överlevnad nodala T-cellslymfom ALCL, ALK+ ALCL, ALK-

Speciella T-cellslymfom Intestinalt: associerat till glutenenteropati Mucosis fungoides: cutant T-cellslymfom, inte lika aggressivt

Nya behandlingsprinciper, exempel Tyrosinkinashämmare;; framförallt hämning av B-cellsreceptor signalering Antikropp-cytostatikakonjugat Nya cytostatika (Bendamustin) PD-1-hämmare = immuncheckpointhämmare

Frågor E-post: daniel.molin@onkologi.uu.se