KVALITETSREDOVISNING 113 11--11-14:19
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 9 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 98,1 (8 93,8) Riksgenomsnittet: 97,4 CStG Riket Bägge dessa gynnsamma trender har förhoppningsvis samband med en målmedveten översyn av våra rutiner och en ambition att eftersträva hög kvalitet genom hela vårdkedjan. Vi använder beprövade proteskoncept med gott stöd ur Nationella Höftregistret och det bidrar säkert till detta. Vi har rätt att känna en viss grad av stolthet över klinikens resultat. Tidig mortalitet är som väntat mycket låg, någon promille, och denna faktor kan svårligen analyseras. Likaså är värdet för patientrelaterad hälsovinst välkänd sedan flera år och ligger på samma väntade nivå vid jämförelse kliniker emellan. Detta värde kan användas vid jämförelse med andra operationer och värdering av nyttan av dessa. Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret Patientrapporterad hälsovinst (EQ-5Dindexvinst efter 1 år) 9 8 416 3 st,33,32,35 Smärtlindring preoperativt/ postoperativt 61/17 59/16 62/15 9-dagars mortalitet, 6-9 9,9 9-dagars mortalitet, 5-8 12 7,4 Reoperation inom 2 år, 6-9,9 1,8 Reoperation inom 2 år, 5-8 1,3 1,9 5-års protesöverlevnad 96,7 96,5 -års protesöverlevnad 95,7 94,1 94,7 Analys: Klinikens resultat i Svenska höftregistret har kontinuerligt förbättrats den senaste -årsperioden både vid jämförelse med oss själva och övriga kliniker i landet. Klinikens 5- respektive -årsöverlevnad för proteser vid total höftledsplastik är nu 97 respektive 96 och vi ligger över genomsnittet för hela riket. Risk för tidig omoperation inom 2 år är generellt låg, även här finns en klar trend för kliniken, idag blir färre än 1 patient av omopererad inom 2 år jämfört 3 av för år sedan. Endast 13 av ca 1 patienter de senaste 3 åren har behövt denna tidiga omoperation. Försiktig tolkning: Detta låga antal tidiga revisioner medför att varje operation får stort utslag i statistiken, trenden är kanske mer väsentlig än absolutvärdet. En mer självsäker analys kan ge stöd för följande: risken för tidig omoperation på Capio S:t Göran är f.n. halverad jämfört med övriga ortopedkliniker i Stockholm och även genomsnittet för hela riket. Det bör då även beaktas att vi har utbildningsuppdrag och att vi handlägger patienter med alla grader av riskfaktorer. Resultat i Svenska höftprotesregistret för redovisas i september 11. Halvprotesregistret Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 8 och 9 Datakälla: Svenska halvprotesregistret Täckningsgrad: 94,4 (9) Analys: Andelen protesopererade patienter vid cervikal höftfraktur var under perioden 8-9 63.4 (källa Svenska Höftprotesregistret Årsrapport) vilket är i nivå med de 65-7 som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 8 år och opereras med en primär halvprotes. Under tidsperioden 8-9 (källa Svenska Höftprotesregistret Årsrapport) utfördes 353 halvproteser varav 96 utfördes som primär behandling. 94 av patienterna opererades inom 48 timmar vilket är i nivå med riksgenomsnittet 93. 9-dagarsmortaliteten var 15.6 vilket också var i nivå med riksgenomsnittet på 14.7. Reoperationsfrekvensen var anmärkningsvärt låg.6 vilket är klart under riksgenomsnittet på 2.9. En bidragande förklaring till detta fynd kan vara underrapportering och en analys av detta pågår för närvarande. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för halvprotesoperation vid cervikal höftfraktur och resultaten är goda avseende frekvensen av reoperationer och mortalitet. Täckningsgraden i Halvprotesregistret var mycket god, 94.4, vilket talar för att data är valida. Resultat i Svenska halvprotesregistret redovisas i september 11. 114 KVALITETSREDOVISNING KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Höftledsplastik, Halvprotesregistret
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 7-8 Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 9 och Täckningsgrad: 97,5 år 8 (86,6 7) 1999-8 Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros 3 47 Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken Relativ revisionsrisk, inom år,8 Rang 32 Analys: Vi har under 8 gått från täckningsgrad 87 (enl ovan) till 97.5 vilket är en god förbättring. Målet har av knäprotesregistret satts till 96. I tabellen för relativ revisionsrisk i procent inom år, har vi gått från ranking 37 till 32, också ett steg i rätt riktning (från,85 till,8). Vi ligger kvar på riksgenomsnittet eller strax under för revisioner, ca 3 årligen. Infektionsfrekvens kvarstår på ca 1. Antalet knäkirurger ligger konstant på 4 till antalet och revisionerna ligger på ännu färre händer. Revisioner som orsakats av djupa infektioner sker i 1- eller 2-seansförfarande, beroende på agens och när i förloppet de uppkommer. En ytterligare uppstramning av antibiotikaprofylaxens tidpunkt gällande administrering har skett under det gångna året, så att 75 nu ges i rätt tid dvs i intervallet 15-45 min preoperativt. Antibiotikabehandling sker enligt nationella riktlinjer. 57 Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: 4-6 Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: Analys: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis för åren 4-6. Vi finns inte representerade i diagnosgruppen spondylolys, då vi opererat mindre än patienter per år i denna grupp. Våra resultat stämmer rimligt bra med rikets resultat i stort, inga stora avvikelser föraranligger. Nya data för perioden 6-8 är på väg och den närmaste utmaningen är att bearbeta och tolka den informationen. Vi jobbar också med att genom kontroller av Swespinedata mot våra egna system kunna följa våra egna resultat mer i detalj och kunna titta på patientselektion etc. Detta har dock visat sig betydligt svårare än man först kan tro. Detta arbete fortgår dock. Resultaten från Svenska ryggregistret ligger nu ute på webben för allmänheten. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport respektive 9 avser data för 8 respektive 7, dvs med två års eftersläpning. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik, Ryggregistret KVALITETSREDOVISNING 115
SÄKER VÅRD Avvikelserapportering Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikelseanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men. Tidsperiod:. Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelsesystemet Alpha Quest. 9 Antal avvikelser 162 2 Varav läkemedelsavvikelser 33 35 Analys: En minskning av antalet avvikelser kan noteras. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikelser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplatsträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Genomförda händelseanalyser Tidsperiod: Datakälla: Lokalt register 9 Antal analyser 2 4 Analys: Under har ortopedkliniken genomfört 2 händelseanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom infor mation, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händelseanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. Under 11 kommer fokus att ligga på att arbeta med händelseanalyser som ett förbättringsarbete och med fokus på patientsäkerhet. Anmälningar enligt Lex Maria Enligt 6 kap. 4 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid allvarlig skada eller sjukdom som en patient drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen Analys: Kliniken har under året haft 1 anmälan enligt Lex Maria. Vi har vidtagit förbättringsåtgärder utifrån Socialstyrelsens beslut i ärendet. Anmälningar till Patientförsäkringen (LÖF) LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Tidsperiod: Datakälla: Rapporterade ärenden från LÖF. 9 Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken 56 64 Analys: Antal nyanmälda ärenden har minska något i jämförelse med föregående år. Vi granskar noga inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten, och vidtar åtgärder för att förhindra upprepning. MRSA Beskrivning: Punktprevalensmätning på alla inneliggande patienter med riskfaktorer för MRSA vid inskrivning. Tidsperiod: Punktprevalens 1 gång per kvartal under år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel patienter med riskfaktorer för MRSA som odlats vid punktprevalens 1 Ej komplett 9 6 4 2 MRSA-odlade 8 Komplett MRSA-odlade 7 3 44 25 19 Totalt Kvinnor Män 41 Ort.Klin 9 9 Antal absoluta tal 1 Analys: Målet är att av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemen- 116 KVALITETSREDOVISNING SÄKER VÅRD Avvikelserapportering, Händelseanalyser, Lex Maria, LÖF, MRSA
SÄKER VÅRD samma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköterskan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Sjukhusets bedömningskort har hjälpt personalen att lättare kunna identifiera vilka patienter som ska odlas. Den vanligaste kategorin som man missat att inskrivningsodla är de patienter som hade infart, KAD eller PEG, sedan tidigare och som är fokus för förbättringar. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (VRI). Alla inneliggande patienter på sjukhuset under en viss dag granskas avseende VRI. Tidsperiod: -4-6, --26 Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel patienter med VRI vid punktprevalensstudie 5 9 4 VRI 8 Ej VRI 7 52 48 3 HT VT Analys: Andel patienter med VRI på kliniken 6 april var 8,8 och 26 oktober 7,6. Vi når inte det nationella målet på <5. När vi granskade andel patienter där VRI uppkommit på kliniken under vårdtillfället vid mätningen 26 oktober, var andelen 3,8. Under 11 kommer kliniken att starta ett förbättringsarbete kring indikation och metod för KAD-insättning samt inneliggande tid för kvarliggande KAD postoperativt för att minska infektioner från urinvägar. Hygien Beskrivning: Punktprevalensmätning på kliniken gällande förekomst av handdesinfektion på patientsängarna, följsamhet till klädregler och hygienobservation. Tidsperiod: Vid två tillfällen under året. Datakälla: Observationsstudier av hygienssjuksköterskan. Förekomst av handsprit vid patientsäng 9 9 7 Ej handsprit 8 Handsprit 7 88 3 3 Ort.Klin. Ort.Klin. 9 Följsamhet till klädrutin 3 Klädsel ej 9 8 7 enligt rutin Klädsel enligt rutin 64 84 3 9 Analys: 98 respektive 83 av alla sängar hade handdesinfektionsmedel. 9 var resultatet 89 resp 98. Vi gör även egna stickprovsmätningar flera gånger per år för att följa förekomst av handsprit på patientsäng. I den observationsstudie som utfördes på sjukhuset gällande basala hygienrutiner och klädregler var resultatet vid båda tillfällena. Följsamheten till korrekt användning av handskar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet är generellt god. SÄKER VÅRD Vårdrelaterade infektioner, Hygien KVALITETSREDOVISNING 117
SÄKER VÅRD Trycksår Beskrivning: Punktprevalensstudie under 1 dygn på inneliggande patienter. Andel patienter av totala antalet som är riskbedömda enligt modifierad Nortonskala redovisas i den övre bilden. Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram redovisas i den nedre bilden. Tidsperiod: Punktprevalens utförd 1 juni. Datakälla: Patientjournalen Cambio Cosmic. Täckningsgrad: Andel riskpatienter som är bedömda enligt modifierad Nortonskala Ej fullständigt 9 8 7 7 bedömda Fullständigt bedömda 18 3 23 Totalt Kvinnor Män 15 Ort.Klin. 9 Andel patienter som har trycksår enligt definition i regionalt vårdprogram (allvarlighetsgrad 2-4) 2 1 1 9 3 Trycksår 8 Ej trycksår 7 27 21 3 Totalt Kvinnor Män Ort.Klin 9 Analys: Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi har delvis förbättrat resultaten. Andel riskbedömda enligt modifierad Nortonskala av totala antalet patienter år var 46 (23/) och andel bedömda patienter som har risk för trycksår var 77 (23/3). Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var 4 (2/), vilket är en försämring jämfört med 9 då resultatet var. Under året har kliniken lagt fokus på klinikens representanter i sårvårdsgruppen och de har genomfört utbildning av personalen vid ett flertal tillfällen rörande riskbedömningar och sårvård. Genom att personalen själva arbetar aktivt med förbättringsförslag och patientsäkerhet, t,ex bedömningar och åtgärder för att förhindra trycksår, förbättras resultaten. Den lathund som utvecklades används i vardagen som ett stöd i de bedömningar som ska utföras vid inläggning av en patient. Fallriskbedömning Beskrivning: Punktprevalensmätning vid ett tillfälle för samtliga inneliggande patienter. Antal/andel riskpatienter för fall som inom 24 timmar efter inskrivning på avdelning blivit fallriskbedömda med instrumentet Downton samt antal/ andel av dessa med identifierad hög risk (dvs Downton 3) som hade fallförebyggande åtgärder insatta. Tidsperiod: Punktprevalensmätning 1 juni Datakälla: Journalsystemet Cosmic. Täckningsgrad. Resultat antal och andel fallriskbedömda patienter av riskpatienter 9 8 7 3 13 1 Resultat antal och andel med fallförebyggande åtgärder 9 8 7 3 1 Totalt Kvinnor Män Ej fallriskbedömda Fallriskbedömda efter 24h Fallriskbedömda inom 24h Ej fallförebyggande åtgärder Fallförebyggande åtgärder 118 KVALITETSREDOVISNING SÄKER VÅRD Trycksår, Fallriskbedömning
SÄKER VÅRD Analys: Under gjorde kliniken sin första mätning gällande fall och 59 av patienterna var fallriskbedömda ( av 34), vilket var en förhållandevis bra siffra men inte optimal. Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet sämre, endast 1 av 11 med hög fallrisk hade insatta åtgärder. Vi har under året köpt in nya sängar så att alla sängar nu har fungerande grindar och lagt fokus på att arbeta med åtgärder på de identifierade riskpatienterna. Vi kommer under år 11 att arbeta med utbildning, fallriskbedömningar och förebyggande åtgärder. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera fall i större utsträckning för vi tror att det finns en underregistrering. SÄKER VÅRD Fallriskbedömning KVALITETSREDOVISNING 119
PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter på ortopedkliniken som varit inskrivna 48 timmar eller längre och som inom 48 timmar från inskrivning till första vårdavdelning blivit nutritionsbedömda enligt vårdprogram. Parametrar som ingår i nutritionsbedömningen är BMI, viktförändring och ätsvårigheter. Tidsperiod: -11-17 Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal i Cambio Cosmic. Täckningsgrad Andel patienter som nutritionsbedömts enligt vårdprogram inom 48 timmar från inskrivning Ej fullständigt 9 bedömda 8 Fullständigt bedömda 7 18 7 15 11 3 5 5 8 Totalt Kvinnor Män Ort.Klin 9 Analys: (32/64)av det totala antalet patienter, före exkludering av de som varit inneliggande < 48h. under punktprevalensdygnet, har nutritionsbedömts. 36 (/28) var nutritionsbedömda efter exkludering, dvs utifrån de angivna parametrarna. Detta är ett något bättre resultat än föregående år, 35, men fortfarande en alltför låg siffra. Vi har under året haft utbildningsinsatser gällande nutrition och nutritionsbedömningar för att öka kunskapen hos personalen, detta arbete kommer att fortgå under 11. Vi kan se att de patienter som kommer in för planerade operationer bedöms till nästan, men för de akuta patienterna är resultatet sämre. Målet för år 11 är att 7 blivit bedömda utifrån angivna parametrar. Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren 9 Antal ärenden 157 166 Analys: En viss minskning av antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare kan noteras. Vi tar del av ärendena och arbetar aktivt med att upptäcka och förebygga brister i verksamheten för att förhindra upprepning. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 9 Behandling Bemötande 2 7 Tillgänglighet 6 6 Omvårdnad 3 2 Samverkan 1 1 Ekonomi 1 1 Juridik 1 2 Information 4 3 Administration 2 4 Rådgivning/hänvisning 2 Antal totalt 48 Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har minskat något.vi har under året arbetat med bemötande och tillgänglighetsfrågor, vilket är de områden som under de senaste åren haft flest ärenden. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ärenden från PaN. Dessa analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. 1 KVALITETSREDOVISNING PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition, Ärenden till Patientvägledare, Ärenden till Patientnämnden (PaN)
PATIENTFOKUSERAD VÅRD Anmälningar till Hälsooch sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) HSAN är en statlig myndighet, som prövar om yrkesutövare inom hälso- och sjukvården gjort sig skyldig till fel i sin yrkesutövning. Nämnden kan i sådana fall ålägga disciplinär påföljd. Tidsperiod: Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från HSAN. 9 Antal anmälningar 8 6 Analys: Kliniken har fått två anmälningar mer detta år jämfört med 9. Inga beslut med disciplinpåföljd från för klinikens medarbetare har inkommit. Patientenkät Indikator Beskrivning: Patientenkäten Indikator genomförs genom en postal enkät till ett antal slumpvis utvalda patienter varje månad. Tidsperiod: Datakälla: Indikator Täckningsgrad: Svarsfrekvensen på 9 års enkät var 65 och år. Analys: Generellt har kliniken bra värden. Vi har identifierat områden där vi kan förbättra oss och kommer att arbeta vidare med det under året. Under har vi utvecklat patientinformationen och annan skriftlig information har tagits fram i syfte att förbättra delaktigheten och information till våra patienter. Bemötandefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Eftersom Indikator förändrat sättet att redovisa resultatet av enkäten kan vi inte jämföra siffrorna med föregående år. Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Mätning av smärtskattning hos patienter som upplevde smärta som problem. Mätningen genomfördes på samtliga inneliggande patienter vid ett och samma tillfälle på hela sjukhuset. De patienter som uppgav smärta som problem undersöktes vidare med frågor om bland annat smärtskattning i vila. Patienterna smärtskattades med VAS (Visuell Analog Skala). Tidsperiod: 5 Datakälla: Smärtombudsgruppen har via enkät som utformats av Smärtkliniken, APS, tillfrågat alla inneliggande patienter, täckningsgrad Andel patienter som upplever smärta som ett problem Upplever smärta 9 som ett problem 8 Smärta ej relaterad 29 till vtf 7 25 Upplever ej smärta som ett problem 3 15 1 13 9 Analys: Att 25 patienter av (62) upplever smärta som ett problem, kan tänkas vara relevant då kliniken är en opererande enhet där smärta är en indikation för kirurgi. 46 av patienterna VAS-skattar sig till 3 i vila. Förra årets resultat var 29 patienter av 43, dvs 67, varav 65 av patienterna VAS-skattade sig -3 i vila. Resultat i Patientenkät, PUK Jan-Dec 9 8 7 3 Bemötande Patientmedverkan Läkemedel Information Fortsatt vård Helhetsintryck PATIENTFOKUSERAD VÅRD Patientenkät Indikator, Smärta KVALITETSREDOVISNING 121
PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta Beskrivning: Undersökning av hur patienters postoperativa smärta dokumenteras. Tidsperiod: Data inhämtad vid ett tillfälle. Journaler på patienter, inneliggande den dagen och som under vårdtiden genomgått en operation, granskades. Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) och journalen för avancerad postoperativ smärtlindring. Täckningsgrad. Smärtombud på berörda enheter och sjuksköterska från Smärtkliniken, APS, granskade dokumentationen av smärta utifrån klinikspecifika riktlinjer och dokument under tre arbetspass motsvarande 1 dygn postoperativt. För att få ett rättvisande resultat räknades kvoten av antalet faktiska skattningar i förhållande till mål i klinikspecifika riktlinjer och dokument. Antal granskade patienter var. Uppnådd andel dokumenterade smärtskattningar av klinikspecifika mål 9 Ej VAS-skattade 8 VAS-skattade 7 3 9 Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under år var 38 vilket är en försämring från 9 då den var 52. Det vi kan se är att i de fall när patienten inte förstår VAS-skalan, så brister dokumentationen. Vi vet även att många patienter skattas, men att vi inte dokumenterar detta i journalen. Vi har under året arbetat med sk smärtkörkort och kommer att fortsätta med detta under 11. Vi kommer också att ha utbildningstillfällen för sjuksköterskorna med fallbeskrivningar där inte smärtlindringen fungerat optimalt. Här diskuterar vi även andra mätmetoder som t.ex. NRS (Numeric Rating Scale) eller Beteendeskala som kan användas i de fall där VAS-skalan inte fungerar optimalt. 122 KVALITETSREDOVISNING PATIENTFOKUSERAD VÅRD Dokumentation av postoperativ smärta
EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst. Tidsperiod: Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: Andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar efter ankomst 9 SLL 9 Totalt 57 57 61 Kvinnor 57 56 Män 57 Analys: Andelen patienter opererade inom 24 timmar, i genomsnitt 57 under året, är lägre än målsättningen 74. Kraven har dock skärpts då ledtiden räknas från ankomsten till sjukhuset. Vi har haft störst problem under 1:a kvartalet då akutverksamheten hårt belastats av andra akuta frakturer till följd av halk olyckor. Tid till operation är i medeltal 25 timmar och mediantiden är 22 timmar. Ett betydande antal opereras således precis på fel sida av 24-timmarsgränsen vilket också avspeglas av att andelen opererade inom 36 timmar under året i genomsnitt är 83. Det kan också noteras att det inte föreligger skillnader mellan män och kvinnor avseende operation inom 24 timmar. Drygt hälften av samtliga höftfrakturer utgörs av cervikala frakturer, en stor del av dessa 63 erhåller en hel- eller delprotes, vilket ingår i ovanstående resultat. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är nu mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogrammet Provisio. Vårt förbättringsarbete fortskrider med målsättning att minska ledtiderna till operation och tillskapa flexibla operationsresurser för att motsvara den stora variation som föreligger i antalet inlagda höftfrakturpatienter över tid. EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur KVALITETSREDOVISNING 123