Vad styr våra val inlärning och motivation

Relevanta dokument
Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.

Projektnätverk - Förändringsledning. Hur påverkar hjärnan mig som projektledare?

Emotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.

Erfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Känslor och känslohantering

Den lärande hjärnan - om hjärna, gener och motivation. Torkel Klingberg Dept. Neuroscience Karolinska Institutet Stockholm, Sweden

Det åldrande minnet. Lars Bäckman Aging Research Center, KI

Den beslutsfattande hjärnan

ADHD, NEUROPSYKOLOGISKA FUNKTIONER OCH SKOLPRESTATIONER

Period 3-4, VT2006 Distans, nät

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

Långtidseffekter i hjärnan efter missbruk av beroendeframkallande ämnen

Öva bättre. Börja kvalitetssäkra

Återkoppling: Beteende- och hjärnforskning Motgångar och a: gör fel Instruk>oner och våra reak>oner Tankesä: och Feedback

Kreativitet och kreativ problemlösning Del 4 Crister Skoglund 2015

Motiverande Samtal vid spelproblem

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

Från inlärningsteori till praktisk hundträning

Johari Fönster. Johari Fönster. Arena. Blint. Fasad. Okänt Modell om individens självbild JAG ANDRA. Syfte. Innehåll.

Barns hjärnor kan påverkas med rätt träning

Emotioner: aversion, belöning

En halv tusendels sekund!

Pedagogiska akademier i en stuprörsorganisation

Bedömning för lärande

Hjärnans utveckling och sårbarhet

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

Feedback. Ge och bra på ett bra sätt

Checklista - vanliga stressorer


Undvika återkoppling. Avsätta för lite tid för våra medarbetare och vårt team

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Vad innebär spelarutbildning för er? Vilka är de viktigaste faktorerna att fokusera på inom spelarutbildning?

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Mental träning. I teorin och i praktiken

Den sociala smärtan: Hur kan ensamhet påverka smärta och hälsa?

Bedömning för lärande

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen.

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

Skolperspektivet Elevhälsa

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Våld kan påverka hjärnans utveckling. Supervisors. Beteenden, psykiska och fysiska besvär kan indikera våldsutsatthet

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

Motivation och lärande

Prestationspsykologi en lärandeprocess

Ann Björkdahl Universitetssjukhusöverarbetsterapeut, Docent SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, ARBETSTERAPI OCH FYSIOTERAPI

Golfföräldrar. Idrottsföräldrar är viktiga, jobba i team, motivation, känslor och boktips - Mål fler engagerade föräldrar på era klubbar!

SET. Social Emotionell Träning.

Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation

1. Få fram bra digitala läromedel

Ett beteende är något vi gör

Konstruktiv feedback. Hur att hantera positiva/negativa beteenden...prestera mera

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Bra luft gör Dig smartare viktigt vid energismart renovering. Svensk Ventilation Britta Permats

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

HJÄRNA, GENER JÄVLAR &ANAMMA

Kognitivt stöd Har DU någonsin. Inspiration för tid och struktur i vardagen

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

STRESSHANTERING VID NPF

@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen

Men man måste väl lära sig att ha lite tråkigt..? OM ADHD SOM EN ALLERGI MOT ATT HA TRÅKIGT OCH VAD VI KAN GÖRA ÅT DET LEG PSYKOLOG MARIA BÜHLER

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

Patrik Sjöbergeffekten eller vad vi kan lära av elitidrottarens träning Ett nytt sätt att hjälpa komplexa smärtpatienter tillbaka till funktion

Att förstå sin egen utredning

Vänliga knuffar i restaurangen och på andra ställen

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling

EXCELLENS PASSION HANDLINGSKRAFT. Utvecklingssamtal i praktiken Riktlinjer och råd för både medarbetare och chefer

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Häremellan ligger ett universum av handlingsalternativ Mahatma Gandhi

Elektronisk patientjournal

VÄLMÅENDE GER RESULTAT

Lön, motivation och prestation:

Mortalitet hos personer med AST

Lasse Andersson Coaching Boendestöd Stöd i vardagen. lasse@adhd-coaching.se

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Xxxx Motivation och drivkrafter

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

Disposition MI. Motivation på Hagbards vis.

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande. Andreia Balan 2012

Placebo och självläkning som

Tankens kraft. Inre säkerhetsbeteenden

KAPITEL 7 INDIVID & ORGANISATION

TDDB96 Projekt: Object priming med visuell stimuli

Relationsarbete. Vertikala relationer vuxna. Horisontala relationer barn

Den kidnappade hjärnan hur påverkas vi av droger?

Kognition i aktivitet

Den neuropsykologiska utredningens betydelse vid tidig diagnosticering av schizofreni

Behandling av långvarig smärta

Centralstimulerande läkemedel vid samsjuklighet av ADHD och beroende

Boomerang 360 ID: 2. Ensize International AB (dev) Henrik Wigh Sofielundsvägen Sollentuna

Välkommen till seminariet ACTsmart

Neurovetenskap. Varför? Effekten i fokus. Tolkning. Hur? Vad? Vem? Ledaren i fokus.

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS

Transkript:

Vad styr våra val inlärning och motivation Sara Bengtsson University of East Anglia Karolinska Institutet Sara.Bengtsson@uea.ac.uk

Kognitiv neurovetenskap Beteendeexperiment Neurovetenskap +

fmri-signal BOLD Blood Oxygen Level Dependent signal Logothetis, 1993

Grå och vit substans

Motivation Viljan att tillfredställa behov

Belöning generella principer Att göra rätt Undvika att göra fel

Motivation val baserade på belöning

Dopamin

Dopamin Dopamin signallerar oväntad belöning Schultz et al., 1997

p(b) Inlärning b

Nervcellsaktivitet - sannolikhet Fiorillo et al., 2003

Inlärning snabbare associationer Collins and Quillian, 1969

Modifierad från youtube.com Center of Dev Child at Harvard Uni

Inlärning anatomiska förändringar Vit substans (isolering) Bengtsson et al., 2005

Inlärning Omdistribuera hjärnaktivitet Toni et al., 2001

Inlärning Omdistribuera hjärnaktivitet Ramnani et al., 2002 Uppmärksamhet Bengtsson et al., 2004

Hantera fel Passingham, 1993

Frågor att disktuera Associationer Hur kan reklam verka? Hur kan fobier uppkomma? Hur kan fobier behandlas?

Sammanfattning Inlärning innebär att: Sannolikhetsdistributioner mellan handling och utfall beräknas Signaler uttrycks med större säkerhet Signaler skickas snabbare Snabbare handlingar Information packas och ger utrymme för ny inlärning och problemlösning/kreativitet Fel kan hanteras mer effektivt

Färdighet ökar motivation Varför och hur påverkar detta val som görs? Lukmani et al., 1972; Reeve, 2015

Motivation Vad är det som gör att vi vill fortsätta lära när vi fått vår belöning?

Förväntan - dopamin Dopamin signallerar förväntad belöning Fruktjuice Schultz et al., 1997

Förväntan - dopamin Schultz et al., 1997

Förväntan Varför signallerar hjärnan förväntan? För att man inte ständigt ska bli förvånad Tid att förbereda sig (även emotionellt) Hinna välja mellan alternativ Skapa en modell av världen

förvåning belönande surprise vinst Föväntad vinst vinst Schultz et al., Nature 1997 Föväntad vinst ingen vinst

Motivation Flow Prestation Motivation Uttråkad Utmaning / osäkerhet Stressad Csikszentmihalyi., 1990

Vad betyder förvånings -signalen? Bättre än förväntat belöning, motivation En nyhet (inlärning) En udda företeelse

mätt Är positiv förvåning alltid bra? Att söka förvåning är bara fördelaktigt om grundläggande behov är tillfredsställda (Kolling et al., 2014). Att söka Bättre än förväntat är bra i längden eftersom det kan ge oss mer belöning än nu (Wittmann et al., 2008)

mätt Frågor att diskutera Vad skapar stress och kan få personer att undvika gör de val som de vill? Otydliga mål Tidsbrist Dålig förståelse för varför Dåliga förkunskaper

Förväntan Förväntan kan förändras av: Färdighet/kunskap Svårighetsgrad Signaler i vår omgivning

Förväntan på egen prestation Ledsen Marcus, 1977; Bengtsson et al., 2011, 2013

Förväntan på egen prestation? Jag är intelligent Utfall Jag är dum Utfall

Self image

Automatiska processer Det här är ett mått på ditt IQ

N-back task Priming H P Ah K A A A

a

H

m

M

h

Priming student bright Mary a is cake Priming H P Ah K A A A (Sryll and Wyer, 1979; Bargh et al., 1996)

Skilda neurala processer Bengtsson et al., 2011

Skilda neurala processer Bengtsson et al., 2011

Reaction time Correct after Error vs other Corrects Skilda sätt att hantera fel 50 40 30 20 13 12 11 10 * 10 0-10 Clever Stupid Happy Sad Valence*task-spec interaction p<0.05 Clever vs Stupid p<0.005 9 8 7 6 Stupid Clever Bengtsson et al., 2011 Bengtsson and Penny, 2013

Hantera fel Jag är dum Jag är intelligent

Fokus på uppgiften Du är smart Du valde rätt * task feedback self feedback 1 Appelgren and Bengtsson, 2015

Balanserade grupper Murphy et al., 2007

Frågor att diskutera Hur kan man motverka negativa primingeffekter så att personer gör bättre val? Fokus på uppgift (Bengtsson and Penny, 2013) Återkoppling på fel {Dum} (Appelgren et al., manus) tankefrihet och kontroll (Van Loo and Rydell, 2013) Jämnställd miljö (Murphy et al., 2007)

Återkoppling Jag är dum Jag är intelligent Appelgren et al., in manus

Sammanfattning Upprepning - Mindre motstånd att välja det man kan Överraskning - Söker lagom spänning Sociala signaler - Glömma jaget, jämställd miljö Finansierat av VR, Vinnmer, Cornells Stiftelse, KI

Sammanfattning Individen provar sig fram till bästa utfall (belöning, att göra rätt). Sannolihetsdistributioner mellan handling och utfall skapar associationer som leder till effektivisering av neurala processer och beteende. Inlärning leder till förväntan av utfall som innebär att belöning (val) kan planeras. Motivation drivs av dopamin som reagerar på förändringar i förväntan. Självbild kan påverkas av yttre stimuli och implementeras i förväntan. Hur misstag hanteras beror av aktuell självbild.