Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

Relevanta dokument
Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

RUTIN SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN

Behov och förutsättningar för att utvärdera delaktighet vid samordnad planering och upprättande av SIP samordnad individuell plan

Foto: Oleg Kozlov/Mostphotos. Manual för samverkansmöten SIP BARN OCH UNGA

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Delaktighetsmodellen - en möjlig väg till ökad delaktighet?

Vad behöver verksamheten/arbetsgruppen utveckla för att stärka föräldraskapet och barnperspektivet i missbruks- och beroendevården?

Samordnat föräldrastöd - för barn och unga med funktionsnedsättning. Bemötandedagarna oktober 2015

Överenskommelse om rutin för samordnad habilitering och rehabilitering mellan Landstinget Halland och kommunerna i Halland. enligt

Samordnad individuell plan SIP SIP

Samordnad individuell planering (SIP) med Meddix Öppenvård

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Utveckling av ett utvärderingsinstrument för att mäta barn och ungas delaktighet vid SIP

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Barn och ungas delaktighet! Så mycket mer än att bara bestämma

Tillämpning av lagstiftning samt överenskommelser i Jönköpings län gällande Samordnad Individuell Plan (SIP)

Samordnad individuell plan (SIP)

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Plan mot kränkande behandling för Klippans förskola 2016/17

SIP Samordnad Individuell Plan

Vägar till ökad delaktighet och förbättrad samordning

Projektplan Samverkan kring barn med behov av samordnande insatser

Samverkanslagen Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Viktigt att veta inför den 1/3 om du jobbar i kommunal verksamhet

SIP Samordnad individuell plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser

LÄTTLÄST SVENSKA. Plan för att göra Uppsala bättre för personer med funktionsnedsättning

Barns och unga kan och vet andra saker än vuxna. Visby December 2011

OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE. Utbildning socialnämnden

Foto: HK Andersson/Scandinav. Foto: HK Andersson/Scandinav Simple. Manual för samverkansmöten SIP VUXNA

Likabehandlingsplan/ plan för kränkande behandling för Solberga förskoleenhet Bräcke Hede - Boken

Samordnad individuell plan

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2017/18. Nattis. Förskolan Lyckan

Förskolan Varvs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Barnperspektiv i socialtjänsten

Systematiskt kvalitetsarbete

Vägar till förbättrad samordning av insatser för barn med funktionsnedsättning

Uppdrag Psykisk Hälsa

Plan för barns och föräldrars delaktighet och inflytande

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Skebo förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kriterier för mätområde matematikutvecklande arbetssätt

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

Vi verkar för gemensamt lärande och ökad delaktighet i vård och stöd.

Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2017/2018

Validand och valideringshandledare

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Årsplan Förskolan Kastanjen 2013/14

verksamhetsplan för Mångkulturell Hemtjänst AB 2016

Hällevadsholms förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från till

Silverskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 16/17

Gemensam samverkansrutin vid placering i familjehem eller hem för vård eller boende

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Likabehandling-ramverk 2018 Skänninge Förskolor

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018/19 Förskolan Lyckebo

Samordnad individuell plan

Diseröd Förskoleenhets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Källbystugans/Väderlekens förskola. Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Min förskoleresa. Norrbyområdet

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

UPPDRAG OCH YRKESROLL BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET

Pedagogisk omsorgs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Riktlinjer. Lönekriterier

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Åvägens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan 14/15

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Länsgemensam strategi och utvecklingsplan

Rutin för upprättande av samordnad individuell plan, SIP, för barn och ungdom som har kontakt med socialtjänsten i Motala

Vägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år

Lokal arbetsplan för Eneryda förskola

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Jämtögårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årlig plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling; Likabehandlingsplan för Solberga förskoleenhet.

Konferensrapport. Ökad delaktighet för barn och unga med funktionsnedsättning. En sammanfattning av konferensen i ord & bild

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Pedagogisk planering. Verksamhetsåret 2018/19. Förskolan Lyckan. Nattis

Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Kareby förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Årsplan Förskolan Kastanjen 2015/16

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Riktlinje för bedömning av egenvård

FORSKNINGSCIRKLAR OM BARNS DELAKTIGHET INOM SOCIALTJÄNSTEN. En nationell studie. Ulla Beijer

Kriterier för mätområde Språkutveckling

Vägledning vid samtal

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Pedagogisk omsorg i Tidaholm

Transkript:

www.fou.sormland.se Barn och ungas delaktighet och inflytande vid planering av insatser Liv Mannberg Utvecklingsledare FoU i Sörmland

Vad ville vi? Vi ska öka vår kunskap om hur vi säkerställer att brukaren är delaktig i sin individuella samordningsplan. Med stöd av den kunskapen ska brukarens delaktighet i sin individuella utvecklingsplan öka. Idé: Med hjälp av ett instrument screena dokumenterade planer för att få kunskap om barn och ungas delaktighet i planeringen

Mäta? Delaktighet? Upprättade SIP barn och unga Samordnad plan? Förutsättningar? Nyckelpersoner kommun och landsting Barn och unga

Utveckling av ett screeninginstrument Definiera kriterier för delaktighet vad ska instrumentet fånga? Avgränsa mätområden vad är rimligt att hitta i en dokumenterad plan? Formulera frågor att ställa till planen vad behöver besvaras? Formulera mått hur ska svaren på frågorna tolkas och omvandlas till ett jämförbart resultat? Testa instrumentet!

Delaktighet? Vad? Varför? Hur?

Vad? Delaktighet kan vara olika saker Används i vardagsspråk och teoretiskt Ett samspel mellan individuella förutsättningar och den omgivande miljön

Vad? Delaktighet i planering av insatser handlar om att vara med i beslut om viktiga händelser i sitt eget liv och att uppleva att man har inflytande över beslut som påverkar det egna livet

Varför? Delaktighet har positiva effekter på barns hälsa, motivation, intresse och kompetens Barn och vuxna upplever samma situation på olika sätt Barn kan delta i planering vid tidig ålder förutsatt att frågor och information är utformade på rätt sätt Fortfarande vanligt att se barn som passiva mottagare av samhällets tjänster Många barn har negativa erfarenheter av delaktighet vid planering

Varför? Barn ses inte som tillräckligt kompetenta Vuxna vill skydda barn Barn och vuxna har olika förväntningar på delaktighet Vuxna tycker att det krävs för mycket ansträngning Barn vet inte att de är delaktiga Föräldrars delaktighet prioriteras eller likställs med barns delaktighet

Varför? Krav kring delaktighet och inflytande Rätt att uttrycka sig och höras i frågor som rör en själv (FN-konventioner) Insatser ska utformas tillsammans med den det berör (SoL, LSS, HSL, PL) Barn har rätt till information (SoL, LSS, HSL, PL) Barns åsikter ska tillmätas betydelse (SoL, LSS)

Hur? Förtroende och respekt: förhållningssätt med barnet i centrum, förmåga att lyssna och samtala med barn, förutsättningar att bygga en relation Anpassat stöd: före, under och efter möten, kunskap om egna förutsättningar? Dokumentation Kommunikation och information: infomaterial, metoder för att lyssna, AKK

För att uppnå hög grad av delaktighet vid SIP behöver dessa kriterier vara uppfyllda: Förutsättningar Att planeringen är tillgänglig och möjlig att påverka Att planeringen är anpassad för barnets delaktighet Att både barn och förälder har kunskap att vara delaktig Att professionella har kompetens att skapa delaktighet Upplevelser Att barnet är utgångspunkt för samspelet mellan olika aktörer Att barn och förälder ses som aktiva subjekt i planeringen Att barn och förälder upplever engagemang i planeringen Att barn och förälder förväntar sig att vara delaktiga i planeringen

Delaktighet

Intervjuer Arbetet med barn och ungas delaktighet är viktigt och behöver utvecklas Föräldrar kan både stärka och hindra barn och ungas delaktighet Barn/ungas och föräldrars uppfattning om verksamheten är viktig Delaktighetsarbetet fokuserar barnets självständighet och att göra egna val Barn och unga är oftare med i andra typer av planeringar än SIP SIP handlar ofta om föräldrars behov av samordning Önskan om att gå från ord till handling - kompetens

Intervjuer SIP upprättas sällan kring barn med utvecklingsstörning SIP initieras sällan pga. funktionsnedsättningen. Föräldraförmåga är ofta orsak. Barn är sällan närvarande vid SIP-möten Det är inte säkert barn vet om möten, eller vad det handlar om (ansvar lämnas till föräldrar) Information om ev. delaktighet skrivs ej i planen utan i den löpande journalen Det förekommer olika syn/uppfattningar om SIP, syfte, regler, rutiner, tillvägagångssätt. Mer barn-anpassade mallar och system önskas

SIP-granskning 19 planer 1 närvarande (snart 18 år) 14 anger ej skäl till frånvaro Omyndig, föräldrar representerar, för liten Ansvarig för planen: alla tar sin del Planeringsprocessen beskrivs inte Barnet beskrivs som ett föremål för insatser i alla planer beskrivs utifrån sitt beteende i olika situationer (ofta problem) Mål/delmål går ej att avgöra om de är baserade på föräldrars/barns önskemål/tankar Vissa planer saknar mål Barnets önskemål finns med i 4 planer (1 förmöte med professionell, 3 genom föräldrar) Föräldrars önskemål finns med i 4 planer (2 samma som ovan)

Resultat Ökade kunskaper om barn och ungas delaktighet vid SIP Ökade kunskaper om hur verksamheter arbetar med SIP och barns delaktighet Ett förslag på hur alla aspekter av barns delaktighet vid SIP skulle kunna utvärderas Ett halvfärdigt screeninginstrument

www.fou.sormland.se Kontaktinformation FoU i Sörmland Eskilstuna Drottninggatan 16 B, bv Växel: 016-541 40 30 Liv Mannberg Utvecklingsledare funktionshinder liv.mannberg@fou.sormland.se