Barnkonsekvensanalys Workshop 2,5 3 h LAPE Nyland Tillsammans är vi mera

Barnkonsekvensanalys Workshop 2,5 3 h LAPE Nyland Tillsammans är vi mera

Workshop Ni kan få stöd av LAPE Nyland i workshop-arbetet. Ta kontakt så planerar vi vidare!

Video om barnkonsekvensanalyser: Titta på videon tillsammans. Det är ett bra sätt att sätta sig in i ämnet. Innehåll: Presentation Hälsning från Förändringsagenten 10 påståenden av Late om BARNKONSEKVENSANALYS Erfarenheter av när barn är delaktiga och av barnkonsekvensanalyser https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/rkuie6gt https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/vy8jzifz https://dreambroker.com/channel/tne6d29u/dsh1je1s Efter videon går vi igenom principerna för barnkonsekvensanalys, ca 10 min.vi testar hur man planerar en barnkonsekvensanalys med hjälp av exempel. Vi planerar på en konkret nivå och går igenom resultaten på en teoretisk nivå. 3 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Planering Syntes Genomförande Rekommendation/ synpunkter som stöd för beslut 4 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fakta som underlag för beslut

Vad handlar en barnkonsekvensanalys om? Barnkonsekvensanalys Med en barnkonsekvensanalys avses att man i samband med olika beslut och åtgärder förutser och följer uppvilka konsekvenserna är för barn. En barnkonsekvensanalys kan till exempel göras av ett landskap eller en kommun när någon service planeras och utvecklas eller när målet är att förbättra barns hälsa och välbefinnande. En barnkonsekvensanalys kan göras på förhand innan beslut fattas, som en processbedömning när ett beslut omsätts i handling eller som en uppföljande utvärdering när konsekvenserna av beslutet analyseras i efterhand. 6 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Hur gör man en barnkonsekvensanalys? En barnkonsekvensanalys leder till att barnens rättigheter bättre tillgodoses och till att barnen blir mer delaktiga eftersom analysen förutsätter dialog med barnen och att man använder sig av deras sakkunskap. Konventionen om barnets rättigheter innehåller följande fyra grundprinciper: 1. Icke-diskriminering 2. Prioritering av barnets bästa 3. Barnets rätt till liv, överlevnad och utveckling 4. Barnets rätt att höras När dessa principer syns i barnets vardag betyder det att barnets rättigheter tillgodoses! 7 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Brister i förverkligande av barnens rättigheter i Finland som kommittén för barnets rättigheter har anmärkt om: Det råder kunskapsbrist om barnkonventionen och dess betydelse Barnets bästa prioriteras inte på ett systematiskt sätt och domstolar och förvaltningsmyndigheter tillämpar inte denna princip som grund för sina beslut Barnkonsekvensanalys saknas Barn får inte sin röst och sina åsikter hörda i tillräcklig grad Rättigheterna för barn som tillhör minoriteter och grupper med särskilda behov uppmärksammas inte tillräckligt. Finland saknar sådana informationstjänster och rättsskyddsmedel som kommittén för barnets rättigheter avser att behövs för att säkerställa att barnets rättigheter tillgodoses. De ska vara effektiva och anpassade till barnets behov. 8 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

En barnkonsekvensanalys kan ge svar på: Vad vill vi åstadkomma? Obs! Bredare förhandsbedömning i vilken barnkonsekvensanalysen ingår (t.ex. generalplansärende) besvara följande två frågor i den allmänna delen, inte i barnkonsekvensanalysen. Vilka alternativa lösningar finns? Vilka positiva och negativa konsekvenser har de olika alternativen för barn? Vilket slags data baserar sig barnkonsekvensanalysen på? Vad är det som vi inte vet? Beskriv även om informationen är ofullständig på någon punkt. Vilken helhet är bäst för barnet, och varför? Har förslaget negativa följder för någon viss grupp av barn? Vilka motstridigheter eller konkurrerande synvinklar finns det i frågan? Vad är viktigt att komma ihåg när beslutet genomförs? Vilka saker bör följas upp? 9 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Ta barnen med Barn och ungdomar ska tas med konsekvensanalys. Därför måste barnvänliga metoder användas och utvecklas. Barn och ungdomar ska i sin uppväxtmiljö varje dag kunna delta och påverka de beslut och den verksamhet som berör dem. Därutöver behövs olika former för representativt deltagande såsom kundpaneler och barnparlaments-, ungdomsfullmäktigeoch elevkårsverksamhet. För att göra barn mer delaktiga behövs det strukturer genom vilka barnens och ungdomarnas röst blir hörd. Frågorna och metoderna bör väljas enligt vilken typ av information som behövs. Vill man till exempel veta vad barn tycker att är viktigt så att man kan analysera vilket alternativ som bäst tillgodoser deras behov? Eller behöver man kanske veta vilka slags tankar, frågor eller bekymmer som en förändring väcker hos barn? Den typen av information kan användas både i analyssyfte och då man genomför beslut. 10 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Diskussion 11 31.10.2018

Diskussion i par, ca 10 min. Vilka beslut har er kommun har fattat under de senaste två åren där ni anser att det hade varit på sin plats att göra en barnkonsekvensanalys Varför? Har er kommun några goda förfaranden när det gäller barnkonsekvensnalys eller att ta hänsyn till barn? Vilket skulle vara det enklaste första steget till att få en analys gjord? Vem i er kommun kunde göra barnkonsekvensanalyser? Kunde barnkonsekvensanalyser ingå systematiskt i den kommunala politiken? Har er kommun tagit upp frågan om barnvänlig verksamhet, barnvänlighet eller barnkonsekvensanalyser i välfärdsplanen eller -strategin för barn och unga eller i andra styrdokument? 12 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Workshop 3 fallexempel 13 31.10.2018

Fallexempel: Organisering av skolhälsovården Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation. Fiktivt exempel 1: Ett lågstadium och ett högstadium ligger mittemot varandra. En bilväg löper mellan skolorna. En hälsovårdare är på plats 2 dagar i veckan i lågstadiet (250 elever) och 3 dagar i veckan i högstadiet (430 elever). I lågstadiet ingår en förskolegrupp. Frågan som övervägs är om hälsovårdarens arbetsställe ska flyttas helt och hållet till en av skolorna, dock så att eleverna från båda skolorna ska ha tillgång till hälsovårdare hela tiden. Det blir inga förändringar i skolområdet, men i praktiken förändras tillgången till service för eleverna. Nu är det dags att analysera barnkonsekvenserna av beslutet. 14 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fallexempel: Inrättande av barnjour Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation. Fiktivt exempel 2: Ett sjukhus vill kartlägga möjliga förändringar i jourupplägget. Man överväger att inrätta en separat barnjour. Sjukhusets verksamhetsområde omfattar 120 000 invånare. Av dessa är 14 000 barn under 18 år. Någon åldersgräns har inte bestämts för barnjouren. Majoriteten av barn som besöker jouren har förkylningssymtom och kräver inte nödvändigtvis läkarvård. Under kvälls- och nattetid samt under veckosluten är det tidvis oroligt på jouren. Mottagningen är inte trivsam för barn. De nuvarande kötiderna är dessutom orimligt långa. 15 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Fallexempel: Koncentrering av skolnätet Ni kan jobba med ett av exemplen eller välja något aktuellt tema som är relevant för en kommande beslutsprocess i er organisation. Fiktivt exempel 3: Målet är att utreda hur skolnätet ser ut. Kommunen har 43 000 invånare och man överväger att koncentrera skolnätet på ett sätt som påverkar två byskolor, Aapola och Piipola. Aapola skola har en sammansatt klass för åk 1 4 och Piipola tre för åk 1 2, 3 4 och 5 6. I dagens läge flyttar eleverna i Aapola till Isola skola när de börjar i årskurs 5. Aapola har 18 och Piipola 36 elever. Aapola ligger 5 km från Isola och 10 km från Piipola. Förskoleundervisningen för elever från Aapola, Piipola och Isola finns i dagens läge i Isola skola. 16 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

PLANERING Beslutsalternativ: Fundera på vilka beslutsalternativ som finns och som kan jämföras och presenteras i bedömningen: A) B) C) Ansvariga personer: Vem är ansvarig för processen och sammankallar arbetsgruppen, vem planerar processen och väljer bl.a. metoderna för delaktighet? Tidsplan: Vilka är tidsramarna inom vilken processen ska genomföras i sin helhet? Inverkar t.ex. Tidtabeller för nämnd möten på tidsplanen eller är bedömningen inte alls kopplad till beslutsfattandet? Finns det några åtgärder som kan göra att saker går fortare/långsammare? När ska en uppföljande analys eller utvärdering göras? 17 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Samla in bakgrundsinformation: Samla in information: PLANERING Vilken grupp av barn påverkas av konsekvenserna? Vad kan ni observera i fråga om heterogeniteten i gruppen? Är gruppen så homogen att lösningarna för delaktighet kan vara de samma, eller finns det t.ex. småbarn eller barn med funktionsnedsättning som behöver beaktas? Finns det något annat särskilt att beakta? Vem samlar in information? Vilket slags underlag behövs? Statistik? Behöver ekonomiska utredningar eller kalkyler göras? Finns det något annat underlag eller lagar och förordningar som måste beaktas? Låt barnen delta/bli hörda: Vilka metoder används för att låta barn delta i bedömningen? Kan samma metod användas med alla barn? Deltar alla barn eller används representativt deltagande? Vem genomför detta? De egna vuxna/utomstående? Kan barnen ta fram material till stöd för besluten till exempel genom att rita, skriva eller genom lek? Går det till exempel att genomföra en enkät? 18 31.10.2018

INSAMLING AV MATERIAL LÅT BARNEN DELTA En eller flera Metoder Vad är det som ska utredas? Särskilda behov Målgrupper En eller flera Genomförare Vem och varför? 19 31.10.2018 > Lisää > alatunniste: lisää oma nimi

Objektivitet och sekretess: Information till barn och föräldrar: Information om processen: Andra förberedelser: PLANERING OCH GENOMFÖRANDE Finns det objektivitets- eller sekretessfrågor som måste beaktas i analysen? Påverkar valet av en utomstående eller bekant intervjuare själva processen eller resultaten? Ska en föräldrakväll ordnas? Före och/eller efter processen? Ska brev skickas? Ska medierna informeras? Hur i så fall, och vem ska göra det? När? Kan man förvänta sig kritik i frågan? Väcker frågan som analysengäller värderingskonflikter? Medför beslutet några förändringar som kan ha konsekvenser för barn eller andra konsekvenser framöver? Val av synvinkel: Analys och bedömning av resultat: 20 31.10.2018 Välj de synvinklar som ska ingå i analysen, t.ex. hälsa, säkerhet, tjänsternas tillgänglighet. Valet av synvinklar är ett led i planeringen av analysen. Synvinklarna beror på vad som bedöms. Hurudan arbetsgrupp ska analysera och bedöma resultaten, vem ska ingå i den? Behövs en expertgrupp? Kan barn/ungdomar/föräldrar/politiker delta? Vilka experter/synvinklar bör beaktas?

Synvinkel: A: B: C: 21 31.10.2018

Gör en syntes: AVSLUTNING AV BEDÖMNINGEN Vilka styrkor har de olika analyserade alternativen? Har det kommit fram något oväntat eller har några överraskande observationer gjorts? Vilka behov har ni observerat som anknyter till beslutet? Om A väljs bör vi beakta att... Om B väljs... Leder valet till andra beslut? slututvärdering: När analysen är slutförd och ändringarna införda kan man utvärdera de faktiska konsekvenserna och de eventuella oförutsedda följderna av förändringen. Exempel: man märkte oväntat att vägen mellan skolorna kan göras till en gång- och cykelväg eller att högstadieeleverna började leka med lågstadieeleverna på rasterna. Eller: Det har uppstått oväntade köer på måndagar därför att båda skolornas elever besökerhälsovårdaren samtidigt. 22 31.10.2018

Mer information om barnkonsekvensanalyser Alila, K. (2011). Lapsivaikutusten arviointi kansallisia ja kansainvälisiä näkökulmia. Barnombudsmannens byrås publikationer 2011:7. Custódio, I. (2016). Lapsivaikutusten arviointi hyvistä aikeista toiminnaksi. Nuorisotutkimus1/2016. Heinämäki, L. & Kauppinen, T. (2010). Lapsivaikutusten arviointi kuntapäätöksissä Työväline kunnille lasten, nuorten ja perheiden hyvinvoinnin edistämiseen sekä palveluiden suunnitteluun, kehittämiseen ja arviointiin. Institutet för hälsa och välfärd

Mer information om barnkonsekvensanalyser Iivonen, E. & Pollari, K. (2016). Sosiaali- ja terveydenhuollon uudistuksen ja maakuntauudistuksen lapsivaikutusten oikeudellinen ennakkoarviointi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland Lapsivaikutusten arviointi. Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland (2015). Lapsivaikutusten arviointi Suomen evankelisluterilaisessa kirkossa Ohjeistus. Ev.lut. kyrkan i Finland, publikation 21. Finlands Unicef (2016). Ohjeita lapsivaikutusten ennakkoarviointiin kunnan päätöksenteossa. Taskinen, S. (2006). Lapsiin kohdistuvien vaikutusten arvioiminen. https://www.mll.fi/tietoa-mllsta/lasten-oikeudet/lapsenoikeuksien-sopimus/lapsen-oikeuksien-sopimuksentoteutuminen-suomessa/ https://thl.fi/fi/web/lapset-nuoret-japerheet/johtamisen_tueksi/miten_arvioida/lapsivaikutust en_arviointi

Materialet har beretts av Anu Koivumäki, Lojo Charlotte Lindh, Raseborg Karl-Erik Gustafsson, Hangö landskapsgruppen som arbetar med förändringen av verksamhetskulturen I samarbete med: Ira Custódio Unicef Kati Honkanen THL

LAPE NYLAND Projektchef Maikki Arola Maikki.arola@lohja.fi www.lapeuusimaa.fi