INDIVID & FAMILJEOMSORG Årsredovisning
Innehållsförteckning 1 Året som gått... 4 1.1 Sammanfattning av året... 4 1.2 Viktiga händelser... 4 2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under... 6 3 Uppföljning Mål... 8 3.1 Ökat inflytande... 8 3.2 Bemötande och tillgänglighet... 9 3.3 Hälsosam kommun... 10 3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion... 11 3.5 Trygg kommun... 11 3.6 Företagsvänlig kommun... 12 3.7 Minskat försörjningsstöd... 12 3.8 Minskad energianvändning... 13 3.9 Minskade koldioxidutsläpp... 13 3.10 Ökad jämställdhet... 13 3.11 Attraktiv arbetsplats... 14 3.12 Utvärdera måluppfyllelse för nämnden... 15 3.13 Antal projekt med forskningsstöd... 15 4 Uppföljning direktiv... 16 4.1 Direktiv om försörjningsstöd... 16 4.2 All köpt vård ska vara upphandlad med ramavtal... 16 4.3 Arbeta för att minska antalet tillfälliga boendelösningar och öka antalet egna hyreskontrakt för bostadslösa (En fast punkt)... 17 4.4 Översyn av bostäder för missbrukare på Hammeröby. Undersök möjligheter att, i samarbete med Funktionsstöd och Äldreomsorgen, erbjuda nämnda målgrupp en bättre boendesituation... 17 5 Uppföljning inriktningar... 19 5.1 Värdegrund... 19 5.2 Valfrihet... 19 6 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer... 21 6.1 Synpunktshantering... 21 6.2 Kvalitetsdeklarationer... 21 7 Verksamhetsmått... 23 7.1 Analys verksamhetsmått... 23 7.2 Resursmått... 23 7.3 Prestationsmått... 23 7.4 Effektmått... 24 8 Personalmått... 25 8.1 Analys personalmått... 25 8.2 Resursmått... 25 8.3 Effektmått... 25 9 Ekonomi med kommentarer... 27 9.1 Uppföljning driftbudget... 27 9.2 Uppföljning investeringsbudget... 29 9.3 Rättstvister... 29 10 Intern kontroll... 31 11 Kompetensförsörjning... 32 11.1 Attrahera/rekrytera... 32 11.2 Utveckla/behålla... 32 Nämndens årsredovisning 2
11.3 Avsluta... 32 11.4 Analys... 33 12 Analys... 34 12.1 Sammanfattande analys... 34 12.2 Förändringsområden... 36 Nämndens årsredovisning 3
1 Året som gått 1.1 Sammanfattning av året srapport i miljoner kronor Intäkter 14,7 26 32,6 Kostnader -184,5-203,4-206,6 Netto -169,8-177,4-174,0 Budget, netto -168,3-173 -176,4 Avvikelse -1,5-4,4 2,4 Kommentarer till verksamhet och utfall Verksamheten visar ett positivt resultat på 2,4 mkr vilket motsvarar en budgetföljsamhet om 1,3 %. Nämnden fick ett tilläggsanslag under hösten på 8 mkr, varav 6 mkr var riktat åt försörjningsstödet. Nettokostnaden har sjunkit med drygt 2 procent jämfört med och inflödet till förvaltningen har avtagit. Investeringar Budget Avvikelse Inkomster 0 0 0 Utgifter -1 269-1 184-85 Netto -1 269-1 184-85 Kommentar till investeringar Under året har nämnden för Individ och Familjeomsorg främst investerat i inventarier till befintlig verksamhet och trådlösa nätverksanslutningar. Anledning till avvikelsen är att investeringar i iordningställandet av Teknikgatans paviljong blev dyrare än beräknat. 1.2 Viktiga händelser Fortsatt utvecklingsarbete utifrån de inriktningsbeslut som är fattade för missbruk/beroende samt för barn och familj: Processbeskrivningar och rutiner är framtagna för de flesta enheterna Fältteamet har utvecklat sina metoder Missbrukshandläggarna har utvecklat sina analyser utifrån vårdbehov Daglokalens verksamhet har påbörjat ett arbete mot en mer strukturerad verksamhet Öppna insatser barn och familj har gjort ett stort förändringsarbete för att kunna arbeta mer med biståndsbeslut Nämndens årsredovisning 4
Flera nya funktionsgrupper mellan enheter och verksamhetsområden har startat upp under året för att säkerställa processer mellan dem. Försörjningsstöd: Minskat antal hushåll både vad det gäller målgruppen unga vuxna och vuxna Bidragstiden minskat för målgruppen unga vuxna För personer 25 år och uppåt har bidragstiden ökat. Fler hushåll erhåller bidrag tre år och längre. Ensamkommande barn: Fler barn har placerats i familjehem. Ensamkommande utgör 20 % av alla familjehemsplaceringarna. Ett intensivt planeringsarbete för en boendekedja har bedrivits. Besked i december från Länsstyrelsen om ny lagstiftning som ger Migrationsverket rätt att anvisa fler barn till kommunerna. Ett kraftfullt planeringsarbete inför nya omständigheter både vad det gäller boendekedjan och organiseringen på IFO har påbörjats. Fyrtornet har fått ta in extra personal. Barnens ålder och deras mående har krävt mer personalresurser. Nämndens årsredovisning 5
2 Faktorer i omvärlden som påverkat oss under En del ny lagstiftning har inneburit implementering av nya arbetssätt och rutiner. Beslut om att IFO skulle omfattas av Lex-Sarah kom redan. Då inledde förvaltningen med att formulera en temporär rutin som skulle gälla tills Socialstyrelsen kom ut med en handbok om hur IFO ska hantera frågan. Denna handbok kom under året och mycket arbete har genomförts med att formulera rutiner och att implementera dessa i alla enheter. Inom barnavården har lagstiftningen skärpts. Det gäller bland annat utbildning av familjehem och uppföljningen av familjehemsplacerade barn. Justeringar har skett i verksamheten för att leva upp till kraven. Förändringar i människors livsstil och levnadsvillkor har lett till svårigheter att rekrytera familjehem och till att allt fler familjehem är i behov av ersättning för inkomstbortfall för att kunna vara hemma (helt eller delvis) med placerade barn som har särskilda behov. För att möta behovet har man arbetat aktivt med marknadsföring och information via media, kommunens hemsida samt att delta i olika evenemang. Inom missbruksvården har lagstiftningen skärpts vad det gäller samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården. Förändringen välkomnas men det är fortfarande svårt att få till stånd fungerande samverka med vuxenpsykiatrin. Ett av nämndens mål uppmanar till att öka samarbetet och få till stånd ett lokalt avtal med psykiatrin. Detta har fortfarande inte genomförts. Äldre människor med alkoholmissbruk är en grupp som har ökat i antal. Alkoholkonsumtionen blir överlag högre bland den vuxna befolkningen. För att nå den äldre gruppen behöver vi förutom samverkan mellan IFO och Äldreomsorgen också ett nytt sätt att närma oss målgruppen. Det har varit stort fokus kring cannabisfrågan såväl lokalt som nationellt. Vi har uppmärksammat ett ökat inflöde av allt yngre ungdomar med svår missbruksproblematik i våra verksamheter. Polisen har bedrivit ett aktivt arbete för att motverka droger och har bland annat gjort tillslag på Kungsbackas gymnasieskolor. Detta har lett till att man upptäckt ett ökat antal ungdomar med allvarliga missbruksproblem. Detta har främst påverkat ungdomsenheten där man sett ett ökat inflöde av ungdomar med akut och allvarlig drogproblematik. Samarbetet mellan ungdomsenheten och ung öppenvård har utvecklats under året och nya rutiner har skapats. Försörjningsstödet påverkas i hög grad av förändringar i omvärlden. Förändringar har skett i socialförsäkringssystemet där konsekvenser i samverkan med försäkringskassan har blivit tydligt. Arbetsförmedlingen har förändrat sitt arbetssätt som också påverkar samarbetet med socialtjänsten negativt. En ny lag från juli reglerar den så kallade jobbstimulansen. Det innebär att om man uppburit försörjningsstöd i sammanhängande 6 månader, får man behålla 25 % av sin lön i max 2 års tid. Den nya lagen innebar också en höjd gräns till ett helt prisbasbelopp för hemmavarande barns- och skolungdomars arbetsinkomster. Deras inkomster får alltså ej beaktas när hushållet uppbär försörjningsstöd. Den nya lagen tog också bort ålderstaket (max 25 år) när socialnämnden får möjlighet att anvisa en sökande till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om de inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Under har IFO märkt av en ökad svårighet att rekrytera och behålla erfaren personal till de myndighetsutövande enheterna inom verksamhetsområdet barn och unga. Det är få sökande till tjänsterna och många har begränsad eller ingen erfarenhet av liknande arbete sedan tidigare. Antalet ensamkommande barn och ungdomar inom verksamhetsområdet har successivt ökat i snabb takt under året. I skrivande stund är 39 ensamkommande barn och ungdomar aktuella inom olika Nämndens årsredovisning 6
enheter på IFO. Detta är en arbetskrävande målgrupp med stora behov. I december fick vi besked från Länsstyrelsen om den nya lagen som innebär Sveriges måste ta hand om fler ensamkommande barn. För Kungsbacka innebär det en stor förändring. Ett planeringsarbete inför detta stora inflöde påbörjades innan årsskiftet. Nämndens årsredovisning 7
3 Uppföljning Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur politikerna vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, hänsyn tagen till omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett adresseras en eller flera politiska nämnder. Målen är strategiskt viktiga utvecklingsområden som politiken har prioriterat. De är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns mätningar för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. När vi sedan bedömer måluppfyllelse sker en sammanvägning av utfallen för de kvantitativa mätningarna och en kvalitativ uppföljning som samlas in från nämnderna i samband med delårsrapportering och årsredovisning. Samordning och adressering Det finns alltid en samordnande nämnd med ett särskilt ansvar för varje mål. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder ansvarar för att arbetet med målet samordnas inom kommunen sammanställa vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse följa upp arbetet och göra en samlad analys bidra aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder ansvarar för att arbeta aktivt med att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas som beskriver hur förvaltningen ska arbeta för att bidra till att målen nås följa upp genomförandeplanen och redovisa för nämnden 3.1 Ökat inflytande Analys I alla individärenden inom IFO görs en gemensam vårdplan där den enskildes synpunkter och önskemål är grunden för planen. I vår brukarenkät som genomfördes i november månad svarar 84% att de anser att personalen på IFO har tagit hänsyn till deras åsikter och önskemål i de kontakter som varit. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning Målvärd e Nämndens årsredovisning 8
Mätning Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII 44 48 45 50 3.2 Bemötande och tillgänglighet Analys IFO arbetar för att alla brukare ska mötas med respekt och i den brukarenkät som genomfördes i november månad svarar 89 % att de anser sig ha blivit mötta med respekt i kontakterna med IFO. Tillgängligheten är en fråga vi ständigt arbetar med och har en hög tillgänglighet via våra mottagningstelefoner som är bemannade med erfarna socialsekreterare under större delen av dagen. Myndighetskontoret, som besöks av många brukare, är beläget vid Teknikgatan vilket upplevs av många brukare som otillgängligt och ocentralt. Önskemål om andra mer lättillgängliga lokaler har framförts till Serviceförvaltningen. I vår brukarenkät svarar 71 % att de anser att det är lätt att komma i kontakt med IFO och 84% att de alltid kan få tag i någon för att lämna meddelande. KF:s formulering Andelen av de som har kontakt med kommunen ska uppleva ett gott bemötande och god tillgänglighet Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Målvärd e 61 60 60 63 3.2.1 Brukare ska ha korta väntetider för att få hjälp Mätning Målvärd e Väntetiden för nybesök ska inte överskrida tre veckor 14 15 Vi har uppnått målet och kunnat erbjuda nybesökstider inom två veckor från det att ansökan inkommit. Under hösten har inflödet till försörjningsstöd sjunkit något varför vi kunnat erbjuda nybesökstid redan inom en vecka. Ny rutin att ansökan ska ha inkommit till oss innan nybesökstid erbjuds har inneburit att "onödiga" besök har kunnat sorteras bort och minskat uteblivna inbokade besök. Nämndens årsredovisning 9
3.3 Hälsosam kommun Analys Förvaltningen har arbetat med att stärka skyddet för barn och för att kunna erbjuda familjer bra insatser på hemmaplan. Under hela har ett utvecklingsarbete gjorts kring att stärka rättssäkerheten och tryggheten kring barns uppväxtvillkor. Samarbetet kring En Dörr In har bidraget i detta arbete och en ytterligare utveckling kring det förebyggande arbetet kring barns uppväxtvillkor är tänkt under 2014. Insatser och behandling för människor med missbruks- eller beroendeproblematik har utvecklats och ett fältteam har skapats för att arbeta mer offensivt och ute bland missbrukarna. Detta innebär att vi har större möjlighet att upptäcka och erbjuda stöd i ett pågående missbruk än tidigare. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de bor i en hälsosam kommun ska öka Mätning Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 6,8 6,6 7,2 6,8 3.3.1 Barn och ungdomar ska få individanpassad hjälp på hemmaplan Mätning Antal SIP för barn och unga 30 29 Målvärd e Avser antal barn som varit föremål för samordnad handlingsplan enligt En Dörr In. 15 av dessa barn har varit under 12 år. Uppdragen kring samordning har kommit från både IFO, skola och psykiatrin. 3.3.2 All öppenvård för barn och unga ska utföras i egen regi Mätning Köpt öppenvård ska minska 10 Målvärd e Målet är inte uppfyllt. I något fall handlar det om köpt öppenvård i form av eftervård av den institution där familjen tidigare varit placerad och där familjen bott kvar på institutionsorten. I ett annat fall avser den köpta öppenvården insats som inte finns i IFO:s regi (avlösarservice) som köpts av Funktionsstöd i Kungsbacka. I några fall har familjen behövt insatser på kvällar och helger. IFO:s öppenvård har i dagsläget ingen personal som kan arbeta oregelbundna arbetstider. I några fall har den interna öppenvården tidigare arbetat med familjen, men bedömt att fortsatta behandlingsinsatser inte skulle vara gynnsamma. Nämndens årsredovisning 10
3.4 Minskad alkohol- och tobakskonsumtion Analys IFO utför kontinuerliga tillsynskontroller för att säkerställa att regler för försäljning av alkohol och tobak följs. IFO bedriver förebyggande arbete ute bland gymnasieungdomarna genom att Ung Öppenvård ger både utbildning och rådgivning till gymnasieskolorna. Två gånger per termin besöker Ung Öppenvård alla kommunala gymnasieskolor. Ung Öppenvård har även utbildat alla LASTEN`s kontaktpersoner från gymnasieskolorna och grundskolorna i beroende/missbruksproblematik. KF:s formulering Totalkonsumtionen av alkohol och tobak bland ungdomar ska minska Mätning Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol Målvärd e 78% 91% 87% 79% Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 86% 94% 90% 86% 3.5 Trygg kommun Analys IFO arbetar aktivt med uppsökande verksamhet bland missbrukare via vårt fältteam vilket innebär att fältteamet finns ute i de miljöer där missbrukarna samlas. Genom detta uppsökande arbete bidrar IFO till att skapa en tryggare miljö i vissa särskilt utsatta områden. IFO arbetar för att skapa trygghet genom att brukarna ska känna att de blir lyssnade på och att de bli väl informerade om vad som händer i deras respektive ärenden. I den brukarenkät som genomfördes i november månad svarar 89% att de upplever att de blivit lyssnade på och 67% att de blivit väl informerade om sitt ärende. KF:s formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning Målvärd e SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 66 65 66 67 Nämndens årsredovisning 11
3.6 Företagsvänlig kommun Analys Hantering av serveringstillstånd sköts enligt riktlinjerna och vid servicemätning Insikt där 13 västsvenska kommuner jämfördes fick Kungsbacka 81 NKI vilket var högst betyg av alla kommunerna. KF:s formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Mätning Målvärd e Insikt, SKL Nöjd Kund undersökning 66 63 70 3.7 Minskat försörjningsstöd Analys Första bedömningen i kontakt med Försöjningstödsenheten görs i samband med att vi kontaktats. Första bedömningen blir ett tillfälle att ge och samla in utförlig information i syfte till att Rätt personer får rätt hjälp. Utgångspunkten i vårt arbete är att det skall finnas arbetsplaner i alla ärenden som syftar till att våra brukare aktivt deltar i sitt ärende. Våra arbetsplaner är oftast avhängiga vad som händer hos andra myndigheter (ex FK och AF). Två medarbetare har regelbundna träffar med två kontaktpersoner på AF för att öka och förenkla vårt samarbete inte minst avseende efterlevnaden av arbetsplanerna. Individsamverkansteamet med stöd av Samordningsförbundet i Halland startade 130901, vilket innebär ökat samarbete med VPM, funktionsstöd och Fk. Samarbetet med missbruksenheten är bra. Detta arbetet har bidragit till att andelen personer med försörjningsstöd har minskat från föregående år med 8,2 %. KF:s formulering Antal hushåll med försörjningsstöd ska minska Mätning Målvärd e Andel personer som har försörjningsstöd ska minska 3% 2,8% 2,5% 2,9% 3.7.1 Brukare som uppbär försörjningsstöd ska få stöd för att komma i sysselsättning Mätning Antal hushåll med försörjningsstöd längre än 10 månader 458 353 Målvärd e Nämndens årsredovisning 12
Antalet hushåll totalt har minskat och även gruppen med långvarigt försörjningsstöd har minskat. Ett nära samarbete med EFA för att hitta olika lösningar samt en förbättrad arbetsmarknad har bidragit till att gruppen med långvarigt försörjningsstöd minskat. Under hösten startade individsamverkansteam där både Arbetsförmedling, Försäkringskassan och kommunen deltar och de vänder sig till denna målgrupp, dvs till de som står allra längst från arbetsmarknaden. 3.8 Minskad energianvändning Analys IFO bedriver ingen energislukande verksamhet och kan inte påverka målet i stort. Riktlinjer kring avstängning av maskiner och dylikt finns och efterlevs. KF:s formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Målvärd e Den totala mängden tillförd energi, kwh/m2, temperaturkorrigerad 185 176 171 166 3.9 Minskade koldioxidutsläpp Analys IFO följer den policy som gäller vad avser tjänsteresor och försöker i den mån det går att åka kollektivt. IFO har egen bilpool för de tjänsteresor som handläggare gör till olika familjer, familjehem och institutioner. KF:s formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska minska med 30 procent fram till år 2015 jämfört med 2009 års nivå Mätning Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar. Basår 2009 Målvärd e 10 % -0,4 7% -6,5 % -7,5 % 3.10 Ökad jämställdhet Analys Förvaltningen har ett ansvar att utveckla en organisationsstruktur som är jämställd och som främjar ett likvärdigt bemötande, som inte styrs av fördomar. I de gemensamma mötesplatserna hålls vårt jämställdhetsarbete levande och samtliga arbetsplatser inom förvaltningen har ett aktivt jämställdhetsarbete. Nämndens årsredovisning 13
På arbetsplatserna inom förvaltningen ska kvinnors och mäns kompetens tas tillvara och utvecklas. Arbetsmiljön ska utformas så att den passar både kvinnor och mäns behov. I förvaltningens verksamheter arbetar vi för att förutsättningarna är lika för män och kvinnor bland annat avseende att ta ut föräldraledighet och tillfällig föräldrapenning. KF:s formulering som arbetsgivare ska arbeta aktivt för att öka jämställdheten mellan kvinnor och män Mätning Jämix, ökning av antal punkter per år 104 113 2 Målvärd e 3.11 Attraktiv arbetsplats Analys Förvaltningen arbetar mycket med kompetensutvecklande insatser för medarbetarna samt kontinuerlig handledning samt ett nära ledarskap med relativt små arbetsgrupper. Vidare uppmuntras intern rörlighet och tillsättning av chefstjänster har skett med internsökanden. För att attrahera nya medarbetare till förvaltningen erbjuds studenter praktik och examensjobb vilket kan ge potentiella nya medarbetare en positiv bild av förvaltningen. Förvaltningen har fattat beslut om att vara pilot i ett projekt kring verksamhetsinriktad kompetensförsörjning. Arbetet i projektet syftar delvis till att tydliggöra interna karriärvägar både för dem som vill utvecklas till specialister eller till chefer. På det sättet hoppas man att de anställda ska kunna växa i sina roller och utvecklas inom förvaltningen. KF:s formulering ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats av medarbetarna Mätning Målvärd e Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda frågor 7 6,7 8,4 3.11.1 Förvaltningen ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Mätning Mäts i medarbetarenkät 8,4 Målvärd e Nämndens årsredovisning 14
3.12 Utvärdera måluppfyllelse för nämnden Mätning Antal utvärderingar 4 Målvärd e Samforskning är en utvärderingsmetod som förvaltningen genomför två gånger per termin som innebär att en målgrupp med brukare blir intervjuade och får lämna sina erfarenheter kring hur de upplevt kontakten med IFO. Under var målgruppen försörjningsstödstagare samt brukare hos Ung Öppenvård föremål för denna utvärderingsmetod. Redovisning av resultaten kommer att ske till nämnden under våren 2014. Familjehemsplacerade barn utvärderas genom Karlstads-metoden vilket innebär att alla barn och ungdomar som avslutat sin placering blir kontaktad efter minst två år för en uppföljande intervju kring deras upplevelse kring placeringstiden. Dessa intervjuer görs kontinuerligt och sammanställs två gånger per år. Nämnden fick en presentation och genomgång i maj av de resultat som framkommit. Inom behandlingsenheten för barn och unga används en utvärderingsmetod, Scott Miller, som är en utvärdering av själva behandlingen och behandlingsrelationen och är en utvärdering mellan behandlare och klient. Görs ej någon samlad dokumentation kring resultaten. DOK är ett bedömnings- och utvärderingsverktyg som används inom öppna insatser missbruk och beroende. 3.13 Antal projekt med forskningsstöd Mätning Minst två projekt med forskarstöd ska genomföras 0 2 Förvaltningen har inte ingått i något forskningsprojekt under. Målvärd e Nämndens årsredovisning 15
4 Uppföljning direktiv Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. 4.1 Direktiv om försörjningsstöd KF:s formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Mätning Status direktiv Uppnått Enligt Socialtjänstlagen har den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning. Rätten är dock inte ovillkorlig utan det förutsätter att den enskilde efter förmåga försöker bidrar till sin försörjning. När rätten till bistånd bedöms tas alltid hänsyn till om den enskilde har uppfyllt de krav som ställs utifrån den enskildes förmåga. Att vara aktivt arbetssökande och att delta i de aktiviteter, sysselsättning eller studier som erbjuds är i de flesta fall en förutsättning för att ha rätt till försörjningsstöd. Handläggarna inom IFO, försörjningsstöd är väl medvetna om dessa krav och har även handledning av en nära arbetsledare för att säkerställa att dessa förutsättningar efterlevs. 4.2 All köpt vård ska vara upphandlad med ramavtal Mätning Status direktiv Ej uppnått När det gäller institutionsvård för barn och unga har enstaka platser köpts utanför ramavtal. Detta har skett i fall där barnets eller ungdomens vårdbehov inte har kunnat tillgodoses med de institutioner som kommunen har ramavtal med. I dessa fall har alla möjligheter att placera inom ramavtal undersökts och motiveringen till att man köpt utanför avtal har dokumenterats i barnets/ungdomens personakt. Gällande konsulentstödda familjehem har man också nödgats köpa platser utanför ramavtal då barnens behov inte kunnat täckas av de upphandlade konsulentstödda familjehemmen. Även här har orsaken dokumenterats i barnets akt. Under året har det blivit tydligt att volymen av och kompetensen hos de konsulentstödda familjehemmen varit för låga. Ramavtalsperioden går ut 31 Nämndens årsredovisning 16
augusti 2014 och en ny upphandling kommer då att genomföras. Köpt institutionsvård för vuxna med missbruksproblem har minskat. All köpt vård har skett inom ramen för den upphandlade vården. Fältteamets arbete (uppsökande, stödjande och motiverande insatser i hemmet och på stan ) har bidragit till att Vuxenenheten under minska antalet LVM-insatser och köpt institutionsvården har minskat. Missbrukshandläggarna har under hösten påbörjat ett utvecklingsarbete för att bättre kunna bedöma vårdbehovsnivå rätt insats, på rätt nivå, vid rätt tidpunkt. Samverkan/utveckling Nya daglokalen Vuxenenheten har tillsammans med Öppna insatser beroende, genom utbildning och diskussioner börjat forma Nya Daglokalen, en strukturerad öppenvård på hemmaplan. 4.3 Arbeta för att minska antalet tillfälliga boendelösningar och öka antalet egna hyreskontrakt för bostadslösa (En fast punkt) Mätning Status direktiv Uppnått Arbetet för att öka egna hyreskontrakt är en uppgift som kräver nytänkande och kontinuerlig metodutveckling då IFOs målgrupp har svårigheter att hävda sig på den ordinarie bostadsmarknaden i Kungsbacka. En väl upparbetad och fördjupad kontakt med fastighetsbolaget Eksta (med samtycket från klienter) gentemot fastighetsägaren har inneburit fler akutbostäder men även lägenheter med förstahandskontrakt. När det uppstår konkurrens om de bostäder som finns att tillgå är goda relationer med fastighetsägare ett sätt för oss att stå oss bättre i konkurrensen. Vi har möjlighet att stötta upp med hyresgaranti för att ge människor en chans till ett förstahandskontrakt. Det finns ett värde att arbeta lösningfokuserat genom att möta upp med kort varsel både gentemot brukare, fastighetsägare och kollegor inom förvaltningen. Antalet boende på Kuggaviks vandrarhem har minskat mellan åren. Som mest bodde 20 brukare under, vid mätningen i november sjönk antalet till 8 brukare. Under året arbetade boendeenheten med totalt 103 biståndsärende i form av boende, 43 hushåll fick eget kontrakt, 16 hushåll fick eget kontrakt efter hyresgaranti, 12 hushåll fick eget kontrakt efter att har bott i en akut bostad. Med andra ord fick 71 hushåll tillträde till den reguljära bostadsmarknaden som ett resultat av enhetens arbete. För de återstående32 hushållen löstes boende på annat sätt, flytt från kommunen, samboförhållande och ett par hushåll blev det boende på vandrarhem. 4.4 Översyn av bostäder för missbrukare på Hammeröby. Undersök möjligheter att, i samarbete med Funktionsstöd och Äldreomsorgen, erbjuda nämnda målgrupp en bättre boendesituation Mätning Nämndens årsredovisning 17
Mätning Status direktiv Hammeröby Ej påbörjat Förvaltningarna för Individ & familjeomsorg och Funktionsstöd har under hösten 2014 påbörjat arbetet med att ta fram en gemensam behovsbeskrivning för att lösa bostadssituationen för personer som på grund av mycket långvariga alkohol - och/eller drogproblem i kombination med psykosocialproblematik eller psykisk sjukdom inte får eget hyreskontrakt inom den reguljära bostadsmarknaden. I dagsläget finns 6 platser på Hammeröby för ovan nämnda målgrupp. Samtliga har egna hyreskontrakt med kommunen som hyresvärd. Bostäderna på Hammeröby är i mycket dåligt skick. Under hösten har Service Fastighet utfört visst nödvändigt underhåll, men i avvaktan av nya beslut planeras inga omfattande renoveringsarbeten att utföras. Utöver dessa sex platser finns uppskattningsvis ytterligare ett tjugotal personer som står utanför den reguljära bostadsmarknaden i kommunen och som bedöms vara i behov av boendelösningar. Nämndens årsredovisning 18
5 Uppföljning inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från 5.1 Värdegrund Alla som arbetar i ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Så här arbetar vi med Bitt Enheterna arbetar med BITT genom en ständig dialog kring bemötande och tillgänglighet. Förvaltningen har även arbetat med BITT internt för att skapa goda förutsättningar för samverkan mellan de olika enheterna. I vår brukarenkät som genomfördes i november månad uppger 89 % att de upplever sig ha blivit bemötta med respekt i sina kontakter med IFO. 5.1.1 Bitt-resultat kundenkäter Bitt-resultat kundenkäter Andel nöjda brukare Bemötande 89 91 89 Inflytande 81 87 84 Tillgänglighet 70 74 71 Trygghet 90 91 89 5.2 Valfrihet Nämnderna ska aktivt verka för att skapa ökad valfrihet för våra invånare genom konkurrensutsättning. Nämnderna ska utveckla beställarkompetens och uppföljningskompetens så att god kvalité erhålls samt att kvalitén går att följa upp och jämföra mellan olika utförare och mellan externa utförare och egenregin. Nämndens årsredovisning 19
5.2.1 Alternativa driftsformer Kommunfullmäktige fastställde policyn för konkurrensprövning. Policyn ska underlätta för att pröva om det är i egen regi eller i alternativ driftsform som kommunalt finansierad verksamhet ska bedrivas. Under finns följande alternativa driftsformer i vår förvaltning. Nämnden har för tillfället ingen verksamhet i alternativ driftsform. Verksamhet Andel av verksamhetsvolym Kostnad för verksamhet År År År År Nämndens årsredovisning 20
6 Synpunktshantering och kvalitetsdeklarationer 6.1 Synpunktshantering 6.1.1 Kommentaren Genom att systematiskt använda inkomna synpunkter kan vi ständigt förbättra våra processer och därmed förbättra förutsättningar för medarbetarna att leverera en god kostnadseffektiv service. Kommentaren är vårt kommungemensamma system som ska förenkla för invånarna, våra brukare och andra intressenter att felanmäla, lämna klagomål, lämna förslag till förbättringar eller ge oss beröm. Kommentaren är ett systemstöd för att vi ska kunna fånga upp så många synpunkter som möjligt på vår verksamhet och snabbt ställa tillrätta problem som uppstått för dem vi är till för. Tillsammans med våra kvalitetsdeklarationer ingår Kommentaren i ett system för ständiga förbättringar. Inkomna Kommentarer Fördelning av inkomna synpunkter -01-01---12-31 Klagomål 10 Beröm Förslag till förbättring Felanmälan Totalt antal inkomna synpunkter 10 Varav anonyma Varav politiska Antal obesvarade 10 dgr efter besked om mottagande 0 Tre av KOMmentarerna handlar om att det funnits personer som övernattat utomhus i vår kommun. Tre av klagomålen har handlat om att förvaltningen lagt ned en verksamhet inom missbruksvården. 6.1.2 Övrig synpunktshantering Utöver KOMmentaren har förvaltningen en egen klagomålshantering och där har det under året inkommit 7 klagomål. Dessa klagomål handlar om handläggning i ärenden i två fall och klagomål på bemötande i två fall. Ett av klagomålen var anonymt och har därför inte kunnat besvarats medan övriga har besvarats genom kontakt med den klagande. Finns inget mönster i klagomålen som kan analyseras. I de fall klagomålen varit berättigade har åtgärder gjorts för att liknande händelse inte ska hända igen. 6.2 Kvalitetsdeklarationer Kvalitetsdeklarationerna vänder sig till dem vi är till för. De ska tydligt beskriva vad vi lovar. Deklarationerna är en viktig del i kommunens kvalitetsarbete och ett effektivt förbättringsverktyg Nämndens årsredovisning 21
för verksamheten. Kvalitetsdeklaration Uppfyllnad Kommentar Serveringstillstånd Nätverkslaget Ekonomisk rådgivning Mottagning Delvis uppnått Delvis uppnått Uppnått Uppnått Tillsyn och serveringstillstånd uppfyllt enligt deklarationen. Medverkan av politiker i utbildning och tillsyn ej uppnåtts. På grund av vakanser på tjänster och ett högt inflöde har inte den garanterade tiden för ett första förmöte inom 4 veckor kunnat hållas. Nämndens årsredovisning 22
7 Verksamhetsmått 7.1 Analys verksamhetsmått Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd har minskat på totalen. Den största minskningen ser vi inom åldersgruppen 25 år och uppåt. Däremot har bidragstiden ökat inom samma åldersgrupp. En hög andel av ärendena har haft försörjningsstöd i mer än tre år. Att uppbära försörjningsstöd så lång tid innebär att kostnaderna för dessa ärenden ökar. Utöver det minskade inflödet har inriktningsbeslutet från visat resultat inom Vuxen-området. Vi kan även se denna tendens inom området Barn och Familj efter ett liknande inriktningsbeslutet togs i slutet av. Insatser inom öppen vård egen regi för barn och unga har ökat. Det ser vi som ett direkt resultat från inriktningsbeslutet. Av de placeringar vi har inom Familjehem utgör placeringar av ensamkommande 20 procent. Dessa placeringar har ökat från. 7.2 Resursmått Nyckeltal Riket Budget Individ- och familjeomsorg total, Kostnad per invånare, kr 2 242 2 314 2 252 Försörjningsstöd, kostnad per invånare, kr 638 611 591 Barn och ungdom, kostnad per invånare 0-20 år, kr 2 931 3 324 3 166 Vuxen, 21 år -, kostnad per invånare, kr 536 403 342 7.3 Prestationsmått Nyckeltal Andel personer av befintlig befolkning med insats/stöd Andel barn och ungdomar i befolkningen med insats/stöd 5,9% 5,6% 4,7% 5,1% 4,9% 4,5% Andel vuxna av befolkningen med insats/stöd 1,8% 1,7% 1,5% Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd Riket 3% 2,8% 2,5% 6% Genomsnittlig bidragstid för vuxnas försörjningsstöd, antal månader 5,4 5,4 5,6 6,6 Budget Nämndens årsredovisning 23
Nyckeltal Genomsnittslig bidragstid för unga vuxna, 18-24 år, försörjningstöd, antal månader 4,1 4,3 3,6 Riket Budget 7.4 Effektmått Nyckeltal antal barn, 0-17 år,som ingår i hushåll som haft försörjningsstöd över 10 månader 218 209 195 andel barn och ungdomar med öppenvårdsinsats 3,3% 3,3% 3,4% antal barn och ungdomar placerade utanför egna hemmet 145 159 145 antal barn placerade i familjehem 104 117 103 antal barn placerade på institution 46 42 47 antal barn och ungdomar där det gjorts en samordnad individuell handlingsplan under året 0 30 29 antal vuxna placerade på institution 47 34 28 antal vuxna med öppenvårdsinsats 854 845 792 antal unga vuxna, 18-24 år, med försörjningsstöd 232 171 154 antal unga vuxna, 18-24 år, med försörjningsstöd över 3 månader 113 85 66 antal ansökningar om stöd till boende 101 122 98 antal personer som avslutat en insats som återaktualiserats inom två år 372 349 239 Riket Nämndens årsredovisning 24
8 Personalmått 8.1 Analys personalmått Personalomsättningen har varit normal, ungefär 10 procent, men förvaltningen har ökat med tio tjänster, vilket innebär att många är nya i förvaltningen. Andelen som är över 60 år är låg, 14 procent, och andelen som är under 30 år är också låg, 10 procent. För övrigt är medarbetarna är jämt fördelade i åldersgrupperna från 30 år till 59 år. Sjukfrånvaron har gått upp de senaste två åren till 5,9 och ligger nu i nivå med kommunen totalt. Det är något högt med tanke på att förvaltningen bara har tjänstemän. Sjukstatistiken i kommunen totalt dras upp av de verksamheter där medarbetare har en lägre utbildningsnivå och fysiskt tunga arbetsuppgifter. Hälften av de anställda inom förvaltningen utnyttjar friskvårdsubventionen, vilket har sjunkit med 8 % sedan. Svårigheten med statistik i procent är att en liten population, som IFO, påverkas mycket när få individer blir exempelvis sjuka. 8.2 Resursmått Nyckeltal Total antal anställda 150 152 162 Totalt antal årsarbetare 145 148 158 Andel anställda kvinnor 82 % 84 % 84 % Andel anställda män 18 % 16 % 16 % Andel medarbetare 100% sysselsättningsgrad 89 % 92 % 93 % Andel medarbetare 75-99% sysselsättningsgrad 6 % 7 % 5 % Andel medarbetare <75% sysselsättningsgrad 5 % 1 % 2 % Andel kvinnliga chefer i relation till andel kvinnliga medarbetare 0,93 0,88 1,02 Andel manliga chefer i relation till andel manliga medarbetare 1,35 1,59 0,86 Antal medarbetare per chef 11 14 11 Förvaltningen växer i takt med kommunen och ökade med tio medarbetare men fördelningen mellan kvinnor och män ligger kvar, 84 procent kvinnor och 16 procent män. Den fördelningen motsvarar kommunen totalt, där andelen kvinnor är 83 procent. Sysselsättningsgrad är en liten fråga på IFO eftersom 93 procent av medarbetarna arbetar heltid. I princip alla har en heltidstjänst i botten. Organisationen har minskat antal medarbetare per chef under det gånga året från 14 medarbetare till 11, vilket erbjuder medarbetarna ett nära ledarskap. 8.3 Effektmått Nyckeltal Nämndens årsredovisning 25
Nyckeltal Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Totalt 2,4 % 4,3 % 5,9 % Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Kvinnor 2,2 % 4,2 % 5,3 % Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid Män 2,7 % 4,6 % 8,9 % Sjukfrånvaron har ökat och ligger nu i nivå med hela. De som är sjukskrivna >60 dagar har ökat rejält under, för både kvinnor och män. var andelen med över 60 dagar sjukfrånvaro 30,5 procent i denna grupp och ökade den till 52,9 procent. Framför allt har sjukfrånvaron ökat i gruppen 50 år och äldre. Eftersom det är så få män som arbetar i förvaltningen påverkas statistiken oproportionerligt även om det bara är få som är sjukskrivna.. Nämndens årsredovisning 26
9 Ekonomi med kommentarer 9.1 Uppföljning driftbudget Budgetavräkning nämndbudget Ramfördelning Bokslut Budget Bokslut Avvikelse 100 Nämnd och styrelseverksamhet -1 116,5-1 190,6-1 001,3 189,3 267 Alkoholtillstånd 114,4-78,7-27,2 51,5 552 Institutionsvård för vuxna missbrukare 554 Institutionsvård för barn och unga 556 Familjehemsvård vuxna 557 Familjehemsvård för barn och unga 558 Öppna insatser för vuxna missbrukare 568 Öppna insatser för barn och unga -9 009,3-9 097,7-6 200,6 2 897,1-12 073-9 940-9 305 635 0 0-330,6-330,6-30 283,2-29 624,9-29 182,4 442,5-9 601,9-9 961,8-9 038,4 923,4-30 503,3-30 100,2-30 369,6-269,4 571 Övrig vuxenvård -3 466,3-4 068,7-3 371,8 696,9 575 Ekonomiskt bistånd 579 Gemensam verksamhet, IFO -46 852,8-46 717,3-45 691,9 1 025,4-27 326,3-31 700,3-30 686,1 1 014,2 585 Familjerätt -4 720,2-5 225,7-5 128,1 97,6 600 Flyktingsmottagande -2 617 1 269-3 694,2-4 963,2 Summa nämndsbudget -177 455,4-176 436,9-174 027,2 2 409,7 Kommentarer et för är ett positivt resultat om 2 409 tkr, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på 1,3 procent. I jämförelse med års utfall har nettokostnaden sjunkit med knappt 2 procent. Kostnad per invånare har sjunkit på samtliga redovisade nyckeltal, på totalen har kostnaden per invånare sjunkit med 2 procent. Nämndens årsredovisning 27
Andel av befolkningen med insats eller stöd har sjunkit med 15 procent vilket betyder att 4,7 procent av befolkning har någon form av insats från Individ och familjeomsorgen. Generellt sett har inflödet till Individ och Familjeomsorgen sjunkit. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd uppgår till 758, vilket är 8 procent lägre än. Antal hushåll i åldersgruppen 18-24 år har också sjunkit med nästan 10 procent till 154 hushåll. I denna åldersgrupp har också genomsnittlig bidragstid sjunkit till 3,6 månader. Detta efter att bidragstiden steg under. Bidragstiden har däremot stigit i åldersgruppen 25-w med 4 procent till 5,6 månader. Nästan 20 procent av aktuella ärenden har varit aktuella för försörjningsstöd i mer än tre år. Denna målgrupp är svår att få självförsörjande. Institutionsvård för vuxna visar ett budget överskott på cirka 2,5 mkr. Antal vuxna placerade på institution har kontinuerligt minskat på två år, och jämfört med har det sjunkit med 18 procent. Institutionsvård för barn och unga visar ett litet överskott på 635 tkr, och nettokostnaden har sjunkit med nästan 23 procent jämfört med föregående år. Antal barn placerade utanför hemmet (inklusive ensamkommande barn) har sjunkit med nästan 9 procent, men antal barn placerade på institution har ökat. Detta kan förklaras med att fler ensamkommande barn placeras på institution på grund av platsbrist i kommunen. Familjehemsvården visar ett mindre överskott på 460 tkr. Jämfört med föregående år så har nettokostnaden sjunkit med 1 mkr. Enheten har arbetat hårt med att försöka sänka kostnaden för lönebortfall och har lyckats, men kostnader på cirka 2 mkr kvarstår. Försörjningsstöd visar ett överskott på 1 mkr. Det består till mesta del av personalöverskott i form av vakanta tjänster. Jämfört med föregående år har utbetalt bistånd minskat med 1 mkr, vilket är en nettokostnadsminskning om 2,5 procent. Den centrala besparingspotten som genomfördes i början av ligger kvar som ett överskott på gemensam verksamhet. Verksamheten för ensamkommande flyktingar visar ett underskott på nästan 5mkr. Detta uppgörs av cirka 1,5 mkr i kostnader från som vi ännu inte har fått besked om från Migrationsverket. Vi väntar fortfarande på besked från kvartal 3 och 4 för. En sammanställning över återsökningar visar att vi har fått täckning för 90 procent av de kostnaderna vi återsöker. Alltså kommer vi få större kostnader för placeringar i extern regi ju fler barn vi tar emot. Boendet Fyrtornet visar ett underskott på cirka 600tkr. Detta på grund av en högre personalkostnad än budgeterat. Läget var turbulent på Fyrtornet under vår och sommar, och personalförstärkningar var nödvändiga. Nämndens årsredovisning 28
9.2 Uppföljning investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Löpande årliga investeringar Bokslut Bokslut Årsbudget Avvikelse Utgifter -510,6-1 273,6-1 184,0-1 269,7-85,7 Lokaler Inkomster Utgifter Övriga investeringar Inkomster Utgifter Netto -510,6-1 273,6-1 184,0-1 269,7-85,7 Kommentarer Under året har nämnden för Individ och Familjeomsorg främst investerat i inventarier till befintlig verksamhet och trådlösa nätverksanslutningar. Anledning till avvikelsen är att investeringar i iordningställandet av Teknikgatans paviljong blev dyrare än beräknat. Specifikation projekt > 5 Mkr (belopp i tkr) Projn r Text Pr.l äge Bokslut Bokslut Årsbudget Avvikelse Summa projekt >5 Mkr Processläge: B = behovsanalys G = genomförande Kommentarer F = förstudie P = projektering U = uppföljning/projektavslut 9.3 Rättstvister Nämndens årsredovisning 29
Tvisten avser: Rättsläge Tvistigt belopp Nämndens årsredovisning 30
10 Intern kontroll Internkontrollen har förändrats under året och har nu mer fokus på hur handläggningens följer lagar och rutiner. Handläggare rapporterar regelbundet till enhetschefer som i sin tur i sina uppföljningssamtal med verksamhetschef beskriver statusen i hur enheten klarar av att leverera enligt rådande regelsystem. Kontroll med verksamhetschef sker varje månad. Eventuella brister i exempelvis handläggningstider kan snabbt åtgärdas. Utvecklingsledarna har som uppgift i den nya internkontrollplanen att granska slumpvis valda individärenden utifrån journalanteckningar, utredningar, utredningstid, uppföljningar och beslut. Utvecklingsledarna återkopplar snabbt till berörd enhetschef om de i sin granskning upptäcker brister. Denna förbättring följer det inriktningsbeslut som nämnden fattade i december. Den motsvarar dessutom de krav som Socialstyrelsen ställer på systematiskt kvalitetsledningssystem som handlar om internkontrollen. De administrativa processerna kontrolleras mer systematiskt än tidigare. Vi kan snabbt se vilka åtgärder som behöver sättas in. (internkontrollplanen som bilaga) Nämndens årsredovisning 31
11 Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en fortlöpande process för att säkerställa att rätt kompetens finns för att nå verksamhetens mål och tillgodose dess behov på kort och lång sikt. Kort sagt, att ha rätt kompetens på rätt plats i rätt tid. Kompetensförsörjning är en långsiktig process. Förvaltningen har rekryterat mång nya medarbetare under det gånga året. Tyvärr har flera medarbetare med lång erfarenhet sagt upp sig. Vid avslutningssamtalen har det kommit fram att för låg lön är en anledning till att flera säger upp sig. För att motverka att erfarna medarbetare går till andra arbetsgivare har Individ & Familjeomsorg äskat pengar i löneöversynen 2014 för att kunna höja lönen för de mest kompetenta medarbetarna som arbetar med tvångslagstiftningarna LVU och LVM. Förvaltningen har även fattat beslut om att tydliggöra interna karriärvägar, som ett sätt att motivera medarbetarna att stanna kvar. De interna karriärvägarna handlar om att medarbetarna genom intresse och kompetensutveckling får specialistroller inom förvaltningen. 11.1 Attrahera/rekrytera Individ & Familjeomsorg strävar efter att vara en attraktiv arbetsgivare, både för de som redan är anställda men även inför arbetssökande. När det finns lediga tjänster annonseras dessa förutom i vardagspress och på kommunens hemsida även i fackpress samt webbsidor för att nå målgruppen. Inför nyanställningar görs alltid en kravspecifikation där rekryterande chef går igenom sin arbetsgrupp för att se vad arbetsgruppen behöver kompletteras med och därefter skrivs annonsen. Förvaltningen värdesätter meriter och kompetens vid nyrekrytering och ansvarig chef tar hjälp av serviceområde Personals rekryteringscenter för att få en så tilltalande och rättvisande annons som möjligt. Rekryteringscenter är sedan chefen behjälplig med expertkunskaper för att säkra en bra rekryteringsprocess. 11.2 Utveckla/behålla Nyanställda ges en arbetsplatsintroduktion, en webbaserad introduktion om kommunen, samt en kommuncentral introduktion. Utöver detta erbjuds möten med nyckelpersoner inom andra förvaltningar, som man i sin yrkesroll kommer att samarbeta med. Det är av stor vikt att de anställda ser att det är möjligt att göra karriär inom förvaltningen. Detta arbetar förvaltningen med genom att uppmuntra medarbetarna att söka lediga tjänster, både chefstjänster och övriga tjänster. Majoriteten av medarbetarna är heltidsanställda och har flexibel arbetstid. Det finns ett avtal så att medlemmar inom SSR och Vision samt de som är oorganiserade inom förvaltningen, kan lösa in semesterdagstillägget mot ledig tid. I rehabiliteringsfrågor finns stöd till cheferna av HR- konsult och Företagshälsovård. Samtliga anställda har tillgång till Falck dygnet runt. 11.3 Avsluta När en medarbetare avslutar sin tjänst vid Individ & Familjeomsorg har ansvarig chef ett avslutningssamtal som dokumenteras och de synpunkter som medarbetaren för fram tas tillvara. Nämndens årsredovisning 32
11.4 Analys Politiska beslut samt händelser i omvärlden påverkar organisationen. De myndighetsutövande verksamheterna har stort arbetstryck. Även om inflödet på totalen har minskat är arbetsbelastningen stor på grund av att många nya och relativt oerfarna socialsekreterare har anställts. Vid nyrekrytering är det någorlunda balans i rekryteringen av socionomer men det finns svårigheter i att finna socionomer inom myndighetssidan med lång erfarenhet av LVU och LVM. Individ och familjeomsorg vill attrahera nya medarbetare med erfarenheter och kompetenser som kan komplettera och berika de arbetsgrupper som finns idag. I Göteborg examineras många socionomer, men många av dem vill hellre jobba kvar i Göteborg eller i närheten. De är en utmaning att motivera socionomer att pendla till Kungsbacka. Nämndens årsredovisning 33
12 Analys 12.1 Sammanfattande analys Året som gått har präglats av två inriktningsbeslut som har gett vägledning för det utvecklingsarbete som har bedrivits både vad det gäller vuxna med missbruksproblematik och/eller beroende samt insatser för barn och familjer. Organisationen som genomgick en stor förändring har hittat sina former. Flera nya enhetschefer har tillkommit och på flera enheter har även ny personal tillkommit. En del ny lagstiftning har inneburit utvecklingsarbete och förändring av rutiner och förhållningssätt. Nämndens arbete har varit föremål för granskning av IVO (tidigare socialstyrelsen), revision och JO i ett fall. Det ekonomiska utfallet för är ett positivt resultat om 2 409 tkr, vilket motsvarar en budgetföljsamhet på 1,3%. I jämförelse med års utfall har nettokostnaden sjunkit med knappt 2 procent. Kostnad per invånare har sjunkit på samtliga redovisade nyckeltal, på totalen har kostnaden per invånare sjunkit med 2 procent. Generellt sett har inflödet till Individ och Familjeomsorgen sjunkit. Andel av befolkningen med insats eller stöd har sjunkit med 15 procent och uppgår nu till 4,7 procent av befolkningen. Den centrala besparingspotten som genomfördes i början av ligger kvar som ett överskott på gemensam verksamhet. Försörjningsstöd. Antal hushåll som uppbär försörjningsstöd uppgår till 758, vilket är 8 procent lägre än. Antal hushåll i åldersgruppen 18-24 år har också sjunkit med nästan 10 procent till 154 hushåll. I denna åldersgrupp har också genomsnittlig bidragstid sjunkit till 3,6 månader. Detta efter att bidragstiden steg under. Bidragstiden har däremot stigit i åldersgruppen 25-w med 4 procent till 5,6 månader. Nästan 20 procent av aktuella ärenden har varit aktuella för försörjningsstöd i mer än tre år. Denna målgrupp är svår att få självförsörjande. Försörjningsstödet påverkas i allra högsta grad av förändringar i omvärlden. Det har skett stora förändringar i socialförsäkringssystemet (Fk) och hos Arbetsförmedlingen. Vi fick en ny lag från och med 130701 som innefattade jobbstimulans, dvs. att om man uppburit försörjningsstöd i sammanhängande 6 månader får man behålla 25 % av sin lön i max 2 års tid. Den nya lagen innebär också en höjd gräns till ett helt prisbasbelopp (44 500 kr år ) för hemmavarande barns och skolungdomars arbetsinkomster. Deras inkomster får alltså ej beaktas när hushållet uppbär försörjningsstöd. Vid granskning har det emellertid visat sig att det inte har varit några nämnvärda belopp som kompenserades med försörjningsstöd. Den nya lagen tog också bort ålderstaket (max 25 år) som innebär att socialnämnden får möjlighet att anvisa en sökande till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet om de inte har kunnat erbjudas någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Av olika anledningar har samverkan med vuxenpsykiatrin och arbetsförmedlingen försämrats under året vilket påverkar det gemensamma arbetet med människor som är i behov av försörjningsstöd. Försörjningsstöd visar ett överskott på 1 mkr. Det består till mesta del av personalöverskott i form av vakanta tjänster. Jämfört med föregående år har utbetalt bistånd minskat med 1 mkr, vilket är en nettokostnadsminskning om 2,5 procent. Kostnadsminskningen står inte i relation till minskningen av antal hushåll. En förklaring till detta är att bidragstiden har ökat för målgruppen 25 år och uppåt. Nämndens årsredovisning 34