Försättsblad tentamen Fakulteten för hälsa och samhälle Försättsbladet utgör första sidan i tentamensfilen. Instruktioner för kursansvariga om hanteringen: mah.se/hs/tentamedarbetare * Fylls i av kursansvarig Mobiltelefoner ska vara avstängda och förvaras åtskilda från studenten, liksom ytterkläder, väskor och liknande. Bläck eller kulspetspenna ska användas vid besvarande av frågor. Totalt antal sidor Tidpunkt för inlämning Studentens kod (inkl. denna sida) *Fakultet, institution samt ev. avdelning el motsvarande HS, Institutionen för Vårdvetenskap * Kursnamn Verksamhetsförlagd utbildning inom somatisk vård, akutsjukvård och hemsjukvård * Kurskod OM161A Provkod 1603 Författningskunskap * Examinator(er) Louise Ekström * Hjälpmedel X Inga hjälpmedel Kalkylator Formellista Okommenterad lagtext Allt kursmaterial Lexikon * Tentamensdatum 2017-11-20 * Tid (från till) 08.15-10.15 Andra hjälpmedel, specificera: * Maximalt antal poäng 40 (G=27) Resultat * Tentamen avser Författningskunskap. Korrekta svar meddelas vid tentamensgenomgång 2017-11-20 kl. 113.15. Tentamen består av uppgifter med svarsalternativ. Endast ett (1) av dessa alternativ är korrekt. Avges mer än ett svarsalternativ ges inget poäng. Avge ditt svar på Svarsblankett Tentamen som finns längst bak i tentamen + på studentkopian. Tentamensfrågorna och svarsblankett Tentamen lämnas till tentamensvakt. Riv av ditt eget exemplar (Studentkopia av svarsblankett) och behåll för egen rättning./louise 1
Fråga 1: Hälso- och sjukvården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård. Detta innebär, enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30), att den särskilt skall: a. vara av god kvalitet, med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Främja goda kontakter mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonalen. b. vara av god kvalitet, med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av rättvisa. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och värdighet. Främja goda kontakter mellan närstående till patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen. c. vara av god kvalitet, med en god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och värdighet. Främja goda kontakter mellan de olika yrkeskategorierna inom hälso- och sjukvårdspersonalen. d. vara av god kvalitet, med en god hygienisk standar och tillgodose patientens behov av säkerhet. Bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Främja goda kontakter mellan patient och verksamhetsledning. Fråga 2: Fråga: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017: 30) finns särskilda skyldigheter i fråga om barn. Ett barns behov av information, råd och stöd ska särskilt beaktas om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med: a. har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning b. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada c. är missbrukare av alkohol eller något annat beroendeframkallande medel d. alla ovanstående är exempel på tillfällen då barnets behov särskilt ska beaktas Fråga 3: Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) ska: a. den som har väntat längst ges företräde till vården b. den som har det största behovet ges företräde till vården c. den som är yngst ges företräde till vården d. den som är äldst ges företräde till vården Fråga 4: Vilka personer har rätt till insatser för särskilt stöd och särskild service enligt LSS (Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade? a. personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder b. personer med lindriga fysiska funktionshinder c. personer med funktionshinder till följd av normalt åldrande d. alla ovanstående har rätt till insatser enligt LSS 2
Fråga 5: Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2005:27) om samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård gäller följande: a. vårdplanering ska ske även om patienten efter utskrivning från sluten vård inte behöver insatser från öppen vård och socialtjänst; t.ex. vård, omsorg, rehabilitering. Det är behandlande läkare i sluten vård som bedömer om patienten är utskrivningsklar och ansvarar för att skicka ett utskrivningsmeddelande till berörda enheter inom öppna hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utskrivningsmeddelandet ska skickas senast 3 dagar före planerad utskrivning. b. vårdplanering ska ske om patienten efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från öppen vård och socialtjänst; t.ex. vård, omsorg, rehabilitering. Det är ansvarig sjuksköterska i den slutna vården som bedömer om patienten är utskrivningsklar och ansvarar för att skicka ett utskrivningsmeddelande till berörda enheter inom öppna hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utskrivningsmeddelandet ska skickas senast dagen före planerad utskrivning. c. vårdplanering ska ske om patienten efter utskrivning från sluten vård behöver insatser från öppen vård och socialtjänst; t.ex. vård, omsorg, rehabilitering. Det är behandlande läkare i sluten vård som bedömer om patienten är utskrivningsklar och ansvarar för att skicka ett utskrivningsmeddelande till berörda enheter inom öppna hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utskrivningsmeddelandet ska skickas senast dagen före planerad utskrivning. d. vårdplanering ska ske även om patienten efter utskrivning från sluten vård inte behöver insatser från öppen vård och socialtjänst; t.ex. vård, omsorg, rehabilitering. Det är patientansvarig sjuksköterska i sluten vård som bedömer om patienten är utskrivningsklar och ansvarar för att skicka ett utskrivningsmeddelande till berörda enheter inom öppna hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Utskrivningsmeddelandet ska skickas senast 3 dagar före planerad utskrivning. Fråga 6: Fråga: I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLFS 2017:40) om vårdgivares systematiska patientsäkerhetsarbete regleras bl.a. vårdgivares informationsskyldighet till hälso- och sjukvårdspersonalen om vårdskador. Vilket av följande påstående är helt korrekt: a. vårdgivaren ska informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldigheter att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört/hade kunnat medföra vårdskador. Informationen ska ges när en anställning, ett uppdrag eller en verksamhetsförlagd utbildning påbörjas och därefter återkommande. Informationen bör ges både skriftligt och muntligt minst en gång per år. b. vårdgivaren ska informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldigheter att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört/hade kunnat medföra vårdskador. Informationen ska ges skriftligt när en anställning, ett uppdrag eller en verksamhetsförlagd utbildning påbörjas. c. vårdgivaren ska informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldigheter att rapportera vårdskador som inträffat. Informationen ska ges skriftligt när en anställning, ett uppdrag eller en verksamhetsförlagd utbildning påbörjas. d. vårdgivaren har inga skyldigheter att informera hälso- och sjukvårdspersonalen om deras skyldigheter att rapportera risker för vårdskador och händelser som har medfört/hade kunnat medföra vårdskador. Det ingår i det personliga yrkesansvaret att känna till denna rapporteringsskyldighet. 3
Fråga 7: Enligt Lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet ska det finnas en eller flera nämnder med uppgift att stödja och hjälpa patienter inom: a. landstingens hälso- och sjukvård b. kommunens hälso- och sjukvård som bedrivs enligt Hälso- och sjukvårdslagen c. den tandvård som bedrivs enligt tandvårdslagen, t.ex. inom Folktandvården d. alla ovanstående är korrekta Fråga 8: Patientdatalagen (2008:355) reglerar hur personuppgifter behandlas och hur patientjournaler förs inom hälso- och sjukvården. Följande gäller: a. vid vård av patienter ska det föras patientjournal, journalen får inte vara gemensam för flera patienter. Den som enligt Patientsäkerhetslagen har legitimation har skyldighet att föra patientjournal. Det är enhetschefen som ansvarar för uppgifterna i journalen. b. vid vård av patienter ska det föras patientjournal, journalen får inte vara gemensam för flera patienter. All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att föra patientjournal. Det är den som för journal som ansvarar för sina uppgifter i journalen. c. vid vård av patienter ska det föras patientjournal, journalen får inte vara gemensam för flera patienter. Den som enligt Patientsäkerhetslagen har legitimation har skyldighet att föra patientjournal. Det är den som för journal som ansvarar för sina uppgifter i journalen. d. vid vård av patienter ska det föras patientjournal, journalen får inte vara gemensam för flera patienter. All hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att föra patientjournal. Det är verksamhetschefen ansvarar för uppgifterna i journalen. Fråga 9: Vilket påstående är, enligt smittskyddslagen (2004:168), helt korrekt? a. den som vet att han eller hon bär på en smittsam sjukdom (som faller under smittskyddslagen) är inte skyldig att vidta några åtgärder för att skydda andra mot smittrisk b. den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom (som faller under smittskyddslagen) är inte skyldig att vidta några åtgärder för att skydda andra mot smittrisk c. den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom (som faller under smittskyddslagen) är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk d. den som vet att han eller hon bär på en smittsam sjukdom (som faller under smittskyddslagen) är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk 4
Fråga 10: Patientdatalagen (2008:355) reglerar hur personuppgifter behandlas och hur patientjournaler förs inom hälso- och sjukvården. Vilket av följande påstående är korrekt? a. en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om patienten anser att en uppgift är oriktig eller missvisande ska det antecknas i journalen. En journalhandling ska bevaras minst 10 år efter det att sista uppgiften fördes in i handlingarna. Vid rättelse av en felaktighet ska det framgå när rättelsen skett och vem som gjort den. b. en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om patienten anser att en uppgift är oriktig eller missvisande ska uppgiften omedelbart strykas. En journalhandling ska bevaras minst 5 år efter det att sista uppgiften fördes in i handlingarna. Vid rättelse av en felaktighet ska det framgå när rättelsen skett och vem som gjort den. c. en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om patienten anser att en uppgift är oriktig eller missvisande ska det antecknas i journalen. En journalhandling ska bevaras minst 5 år efter det att sista uppgiften fördes in i handlingarna. Vid rättelse av en felaktighet ska det framgå när rättelsen skett. d. en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Om patienten anser att en uppgift är oriktig eller missvisande ska uppgiften omedelbart strykas. En journalhandling ska bevaras minst 10 år efter det att sista uppgiften fördes in i handlingarna. Vid rättelse av en felaktighet ska det framgå vem som gjort den. Fråga 11: Vid provtagning för infektion av HIV gäller: a. ingen patient har rätt att begära att prov tas anonymt. Om resultatet visar att patienten har antikroppar mot HIV gäller dock rätt till anonymitet b. endast vissa patienter har rätt att begära att prov tas anonymt. Om resultatet visar att patienten har antikroppar mot HIV gäller även då rätt till anonymitet c. alla patienter har rätt att begära att prov tas anonymt. Om resultatet visar att patienten har antikroppar mot HIV gäller dock att identitetsuppgifterna ska skrivas ut i journalen. d. ingen patient har rätt att begära att prov tas anonymt. Om resultatet visar att patienten har antikroppar mot HIV gäller även då att identitetsuppgifterna ska skrivas ut i journalen. Fråga 12: Vad gäller, enligt SOSFS 2014:10 om förebyggande av och behandling vid undernäring, för vårdgivare inom hälso- och sjukvården? a. vårdgivaren ska fastställa rutiner för när en patients näringstillstånd ska utredas b. vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur en utredning av näringstillståndet ska göras c. vårdgivaren ska fastställa rutiner för hur undernäring ska behandlas d. alla ovanstående är rätt 5
Fråga 13: Enligt Socialstyrelsen föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård gäller följande: a. en sjuksköterska kan, inom sitt ansvarsområde, göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Bedömningen görs i samråd med patienten och ska omprövas om förutsättningarna ändras. Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten behöver praktisk hjälp med att utföra egenvården går det inte att utföra åtgärden som egenvård. b. en sjuksköterska kan, inom sitt ansvarsområde, göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Bedömningen görs i samråd med övrig sjukvårdspersonal och ska omprövas om förutsättningarna ändras. Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten behöver praktisk hjälp med att utföra egenvården går det inte att utföra åtgärden som egenvård c. en sjuksköterska kan, inom sitt ansvarsområde, göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Bedömningen görs i samråd med patientens närstående och ska omprövas om förutsättningarna ändras. Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten behöver praktisk hjälp med att utföra egenvården ska en planering göras som bl. a. innefattar hur information och instruktioner till den eller dem som ska utföra egenvården ska ges. d. en sjuksköterska kan, inom sitt ansvarsområde, göra en bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Bedömningen görs i samråd med patienten och ska omprövas om förutsättningarna ändras. Bedömningen ska dokumenteras i patientens journal. Om patienten behöver praktisk hjälp med att utföra egenvården ska en planering göras som bl. a. innefattar hur information och instruktioner till den eller dem som ska utföra egenvården ska ges. Fråga 14: Anmälan ska genast ske vid kännedom om allvarligt missförhållande eller risker för missförhållanden i omsorgerna om äldre människor eller människor med funktionshinder (Lex Sarah). Följande gäller: a. rapporteringsskyldigheten gäller endast inom kommunal verksamhet och det är endast den medicinskt ansvariga sjuksköterskan som har en rapporteringsskyldighet b. rapporteringsskyldigheten gäller både inom kommunal verksamhet och inom privat bedriven verksamhet. Det är enbart den medicinskt ansvariga sjuksköterskan som har rapporteringsskyldighet c. rapporteringsskyldigheten gäller endast inom kommunal verksamhet. Alla som är anställda eller praktiserar inom området har rapporteringsskyldighet d. rapporteringsskyldigheten gäller både inom kommunal verksamhet och inom privat bedriven verksamhet. Alla som är anställda eller praktiserar inom området har rapporteringsskyldighet. 6
Fråga 15: Anmälan ska genast ske vid kännedom om allvarligt missförhållande i omsorgerna om äldre människor eller människor med funktionshinder (Lex Sarah). Som allvarligt missförhållande räknas: a. både aktiva handlingar och försummelser som innebär ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa b. aktiva handlingar som innebär ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa c. aktiva handlingar som innebär ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv eller säkerhet d. både aktiva handlingar och försummelser som innebär ett hot mot eller har medfört konsekvenser för enskildas liv, säkerhet eller fysiska hälsa Fråga 16: Vilket ansvar har hälso- och sjukvårdspersonal som ska använda och hantera medicintekniska produkter och, till dessa, anslutna informationssystem? a. hälso- och sjukvårdspersonalen har inget ansvar, det är verksamhetschefen som har allt ansvar för dessa produkter b. hälso- och sjukvårdspersonalen har ansvar för att produkterna är korrekt installerade c. hälso- och sjukvårdspersonalen har ansvar för att kontrollera de medicintekniska produkterna innan de används på patienter d. hälso- och sjukvårdspersonalen har ansvar för att endast säkra och medicinskt ändamålsenliga produkter används på patienter Fråga 17: Recept för särskilda läkemedel ska enligt HSLF-FS 2016:34 användas vid förordnande av läkemedel som klassats som särskilda läkemedel. Dessa läkemedel är bland annat: a. teknisk sprit b. sömnmedel. t.ex. de som innehåller substansen diazepam c. bredspektrumantibiotika, p.g.a. risken för resistensutveckling d. alla ovanstående klassas som särskilda läkemedel Fråga 18: I vilket av nedanstående fall har du enligt Patientskadelagen inte rätt till patientskadeersättning i samband med undersökning, vård och behandling? a. när jag har fått en skada som orsakats av felaktig diagnostisering b. när jag har fått en skada som orsakats av läkemedel trots korrekt dosering c. när jag fått en skada som orsakats av olycksfall i samband med undersökning d. när jag fått en skada som orsakats av fel hos medicinteknisk produkt/sjukvårdsutrustning 7
Fråga 19: Enligt riksdagen ska det i varje landsting finnas en eller flera läkemedelskommittéer vars uppgift bl.a. är a. att genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska vara grundade på samhällsekonomiska analyser. Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen ska kommittén göra de påpekande som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna. b. att genom rekommendationer till patienter och anhöriga verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen ska kommittén göra de påpekande som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna. c. att genom rekommendationer till hälso- och sjukvårdspersonalen verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska vara grundade på vetenskap och beprövad erfarenhet. Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen ska kommittén göra de påpekande som behövs och vid behov erbjuda hälso- och sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna d. att genom rekommendationer till patienter och anhöriga verka för en tillförlitlig och rationell läkemedelsanvändning inom landstinget. Rekommendationerna ska vara grundade på hälsoekonomiska analyser. Om kommittén finner att det förekommer brister i läkemedelsanvändningen ska kommittén göra de påpekande som behövs och vid behov erbjuda hälsooch sjukvårdspersonalen utbildning för att avhjälpa bristerna. Fråga 20: Endast läkare får ordinera läkemedel enligt generella direktiv. I de generella direktiven skall enligt författningen anges a. dosering, indikationer och antal tillfällen som läkemedlet får ges utan att läkare kontaktas b. dosering, indikationer och kontraindikationer c. dosering, indikationer, kontraindikationer och antal tillfällen som läkemedlet får ges utan att läkare kontaktas d. indikationer, kontraindikationer och antal tillfällen som läkemedlet får ges utan att läkare kontaktas Fråga 21: För ordination av läkemedel per telefon gäller följande: a. läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Möjligheten att ordinera per telefon gäller alla läkemedel b. läkemedel får aldrig ordineras per telefon c. läkemedel får ordineras per telefon om den som ordinerar läkemedlet är förhindrad att komma till patienten. Möjligheten att ordinera per telefon gäller bara vissa läkemedel d. endast läkemedel som inte klassas som särskilda läkemedel (enl. HSLF-FS 2016:34) får ordineras per telefon 8
Fråga 22: Enligt lag (2006:323) om utbyte av sprutor och kanyler (för personer som missbrukar narkotika) gäller följande: a. endast personer som kan anses bosatta i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprutbytesverksamheten i det landstinget. Verksamheten ska bedrivas så att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Sprutor och kanyler får endast lämnas ut till den som har fyllt 18 år och utlämnandet får endast ske vid personligt besök. b. endast personer som kan anses bosatta i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprutbytesverksamheten i det landstinget. Verksamheten ska bedrivas så att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Sprutor och kanyler får endast lämnas ut till den som har fyllt 18 år och utlämnandet får ske vid personligt besök eller via anhörig som kan legitimera sig. c. alla personer som vistas i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprutbytesverksamheten i det landstinget. Verksamheten ska bedrivas så att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Sprutor och kanyler får endast lämnas ut till den som har fyllt 18 år och utlämnandet får endast ske vid personligt besök. d. alla personer som vistas i ett landsting som har beviljats tillstånd får delta i sprutbytesverksamheten i det landstinget. Verksamheten ska bedrivas så att den enskilde kan motiveras för vård och behandling. Sprutor och kanyler får endast lämnas ut till den som har fyllt 18 år och utlämnandet får ske vid personligt besök eller via anhörig som kan legitimera sig. Fråga 23: För genomförande av blodtransfusion gäller, enligt SOSFS 2009:29: a. ett blodprov för bestämning av blodgrupp och ett för förenlighetsprövning (BAS-test) ska tas från blodmottagaren. Proverna ska tas samtidigt. En läkare eller en sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen och blodmottagaren ska under transfusionen fortlöpande övervakas av hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften. Om fullständiga identitetsuppgifter saknas får transfusion ej genomföras. b. ett blodprov för bestämning av blodgrupp och ett för förenlighetsprövning (BAS-test) ska tas från blodmottagaren. Proverna ska tas vid två separata tillfällen. I akuta fall får de tas vid samma tillfälle. En läkare ska ha ansvaret för transfusionen och blodmottagaren ska under transfusionen fortlöpande övervakas av hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften. Om fullständiga identitetsuppgifter saknas får transfusion ej genomföras. c. ett blodprov för bestämning av blodgrupp och ett för förenlighetsprövning (BAS-test) ska tas från blodmottagaren. Proverna ska tas samtidigt. En sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen och blodmottagaren ska under transfusionen fortlöpande övervakas av hälsooch sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften. Om fullständiga identitetsuppgifter saknas ska ett av vårdgivaren fastställt system för tillfällig identifiering användas. d. ett blodprov för bestämning av blodgrupp och ett för förenlighetsprövning (BAS-test) ska tas från blodmottagaren. Proverna ska tas vid två separata tillfällen. I akuta fall får de tas vid samma tillfälle. En läkare eller en sjuksköterska ska ha ansvaret för transfusionen och blodmottagaren ska under transfusionen fortlöpande övervakas av hälso- och sjukvårdspersonal med kompetens för uppgiften. Om fullständiga identitetsuppgifter saknas ett av vårdgivaren fastställt system för tillfällig identifiering användas. 9
Fråga 24: En människa är död när a. hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort b. hjärtats och andningens funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort c. hjärtats och andningens funktioner upprätthålls på konstgjord väg d. hjärtats funktioner totalt och oåterkalleligt fallit bort Fråga 25: I kommunens hälso- och sjukvård skall det finnas en MAS-sjuksköterska. Vad innebär de uppgifter (allmänt) som åligger ovan berörda medicinskt ansvarig sjuksköterska? a. hon/han har ansvar för vårdkvalitet och patientsäkerhet i den verksamhet som bedrivs inom sjukhusansluten hemsjukvård b. hon/han har ansvar för vårdkvalitet och patientsäkerhet i den verksamhet som kommunen bedriver c. hon/han har ansvar för vårdkvalitet och patientsäkerhet i den verksamhet som vårdcentraler bedriver d. alla ovanstående påstående stämmer Fråga 26: Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård gäller följande: a. ett beslut om delegering gäller för högst ett år. Den som delegerar ska vara såväl reellt som formellt kompetent för den arbetsuppgift som ska delegeras. Om den som ska bli delegerad inte anser att hon/han klarar uppgiften får delegering inte ske. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av den som delegerat uppgiften och den som mottar delegationen. När den som mottagit en delegering lämnar sin tjänst överförs inte delegeringen på dennes efterträdare. b. ett beslut om delegering gäller för högst två år. Den som delegerar ska vara såväl reellt som formellt kompetent för den arbetsuppgift som ska delegeras. Om den som ska bli delegerad inte anser att hon/han klarar uppgiften får delegering inte ske. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av den som mottar delegationen. När den som mottagit en delegering lämnar sin tjänst överförs inte delegeringen på dennes efterträdare c. ett beslut om delegering gäller för högst ett år. Den som delegerar ska vara formellt kompetent för den arbetsuppgift som ska delegeras. Om den som ska bli delegerad inte anser att hon/han klarar uppgiften får delegering inte ske. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av den som delegerat uppgiften och den som mottar delegationen. När den som mottagit en delegering lämnar sin tjänst överförs inte delegeringen på dennes efterträdare d. ett beslut om delegering gäller för högst två år. Den som delegerar ska vara reellt kompetent för den arbetsuppgift som ska delegeras. Om den som ska bli delegerad inte anser att hon/han klarar uppgiften får delegering inte ske. Varje delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av den som delegerat uppgiften. När den som mottagit en delegering lämnar sin tjänst överförs inte delegeringen på dennes efterträdare 10
Fråga 27: Vad är, enligt SOSFS 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg, korrekt när det gäller hälso- och sjukvårdspersonalens naglar: a. naglarna ska vara korta och fria från konstgjorda material b. naglarna kan ha valfri längd, men ska vara fria från konstgjorda material c. det är tillåtet med konstgjorda material om naglarna är korta d. alla sorters naglar är tillåtna Fråga 28: SOSFS 2005:26 reglerar hanteringen av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Smittförande avfall är bl.a. avfall som är eller bedöms kunna vara förorenat med organiskt material från personer som är eller misstänks vara smittade med sjukdomar som orsakats av mikroorganismer som tillhör riskklass 3-4 (Arbetsmiljöverkets klassificering). Smittämnen i riskklass 3 medför risk för allvarliga konsekvenser vid exponering (t.ex. TBC, Hepatit, Gula febern, Denguefeber) och smittämnen i riskklass 4 medför mycket allvarliga konsekvenser (t.ex. Ebola och Marburgvirus). Vilket av nedanstående är korrekt gällande smittförande avfall? a. vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hantering av smittförande avfall. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, får förvaras högst en vecka i ett utrymme med rumstemperatur. Ett utrymme där smittförande avfall förvaras i väntan på borttransport ska ha en väl synlig skylt med den internationella symbolen för biologisk fara: triangelform med symbolen i svart på gul bakgrund. b. vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för märkning av smittförande avfall. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, får förvaras högst en vecka i ett utrymme med rumstemperatur. Ett utrymme där smittförande avfall förvaras i väntan på borttransport ska ha en väl synlig skylt med den internationella symbolen för biologisk fara: triangelform med symbolen i svart på röd bakgrund. c. vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, får förvaras högst ett dygn i ett utrymme med rumstemperatur. Ett utrymme där smittförande avfall förvaras i väntan på borttransport ska ha en väl synlig skylt med den internationella symbolen för biologisk fara: triangelform med symbolen i svart på röd bakgrund. d. vårdgivaren ska säkerställa att det finns rutiner för hantering och märkning av smittförande avfall. Rutinerna och ansvarsfördelningen ska dokumenteras. Smittförande avfall, förutom avfall med skärande/stickande egenskaper, får förvaras högst ett dygn i ett utrymme med rumstemperatur. Ett utrymme där smittförande avfall förvaras i väntan på borttransport ska ha en väl synlig skylt med den internationella symbolen för biologisk fara: triangelform med symbolen i svart på gul bakgrund. 11
Fråga 29: Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande basala hygienregler: a. arbetskläderna ska ha korta eller halvlånga ärmar. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart före varje direktkontakt med en patient b. arbetskläderna ska ha korta ärmar. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient c. arbetskläderna ska ha korta eller halvlånga ärmar. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart efter varje direktkontakt med en patient d. arbetskläderna ska ha korta ärmar. Händer som har tvättats ska desinfekteras innan de har torkat. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel omedelbart efter varje direktkontakt med en patient Fråga 30: Följande föreskrifter gäller vid hantering av cytostatika och andra läkemedel med bestående toxisk effekt: a. tillredning får endast utföras av personer som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Personlig skyddsutrustning som använts vid arbete med sådana läkemedel som medför risk för överkänslighet får inte användas vid arbete med andra läkemedel. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen, i dessa ska det också framgå hur spill och avfall som innehåller läkemedel ska omhändertas. b. tillredning och administration får endast utföras av personer s som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Personlig skyddsutrustning som använts vid arbete med sådana läkemedel som medför risk för överkänslighet får användas vid arbete med andra läkemedel. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen, i dessa ska det också framgå hur spill och avfall som innehåller läkemedel ska omhändertas. c. tillredning och administration får endast utföras av personer som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Personlig skyddsutrustning som använts vid arbete med sådana läkemedel som medför risk för överkänslighet får inte användas vid arbete med andra läkemedel. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen, i dessa ska det också framgå hur spill och avfall som innehåller läkemedel ska omhändertas. d. tillredning får endast utföras av personer som har kompetens för detta och kunskap om de skyddsåtgärder som behöver vidtas. Personlig skyddsutrustning som använts vid arbete med sådana läkemedel som medför risk för överkänslighet får användas vid arbete med andra läkemedel. Skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner ska finnas på arbetsplatsen, i dessa ska det också framgå hur spill och avfall som innehåller läkemedel ska omhändertas. 12
Fråga 31: SOSFS 2005:26 reglerar hanteringen av smittförande avfall från hälso- och sjukvården. Med smittförande avfall menas till exempel: a. avfall med skärande/stickande egenskaper som varit i kontakt med kroppsvätskor och som inte behandlats så att de smittförande egenskaperna upphört b. allt avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor c. foster eller abortmaterial som omhändertagits efter abort d. alla ovanstående är exempel på smittförande avfall Fråga 32: Vem är enligt Socialtjänstlagen skyldig att anmäla till Socialnämnden om ett barn far illa? a. alla anställda inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och polis är skyldiga att anmäla. Rapporteringsskyldigheten gäller även misstanke om att ett barn far illa, inte enbart när man med säkerhet vet det. Även allmänheten uppmanas att anmäla till Socialnämnden vid kännedom om eller misstanke om att ett barn far illa b. alla som arbetar vid en myndighet eller inom en verksamhet vars verksamhet rör barn och ungdom är skyldiga att anmäla. Rapporteringsskyldigheten gäller bara om man med säkerhet vet att ett barn far illa c. endast den som är beslutsfattare vid en myndighet vars verksamhet som rör barn och ungdom är skyldig att anmäla. Rapporteringsskyldigheten gäller bara om man med säkerhet vet att ett barn far illa d. det finns ingen sådan rapporteringsskyldighet Fråga 33: Huvudregeln för de sekretessbestämmelser som gäller den allmänna hälsooch sjukvården säger att: a. uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården om enskilda patienter är skyddade. Skyddet gäller bara uppgifter om patientens hälsotillstånd och endast skriftligt dokumenterade uppgifter om patientens hälsotillstånd är hemliga. b. uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården om enskilda patienter är skyddade. Skyddet gäller alla uppgifter om patienten, både om hälsotillstånd och om andra personliga förhållanden. Endast skriftligt dokumenterade uppgifter är hemliga. c. uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården om enskilda patienter är skyddade. Skyddet gäller alla uppgifter om patienten, både om hälsotillstånd och om andra personliga förhållanden. Både skriftligt dokumenterade uppgifter och muntliga uppgifter (uppgifter som inte är dokumenterade) är hemliga. d. uppgifter som finns inom hälso- och sjukvården om enskilda patienter är skyddade. Skyddet gäller bara uppgifter om patientens hälsotillstånd. Både skriftligt dokumenterade uppgifter och muntliga uppgifter (uppgifter som inte är dokumenterade) är hemliga. 13
Fråga 34: Enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2014:4) om våld i nära relationer, gäller följande: a. om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till att personalen tar reda på om det finns barn i den vuxnes familj och i så fall göra en anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) b. om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till att personalen informerar om möjligheten till vård och omvårdnad från hälso- och sjukvården eller stöd och hjälp från socialtjänsten och frivilligorganisationer. c. om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att hon eller han har utsatts för våld eller andra övergrepp av en närstående, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen frågar den vuxne i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanke kvarstår om våld eller andra övergrepp, ska vårdgivaren se till att personalen beaktar vilka behov den vuxne kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet. d. alla ovanstående påstående om vad som gäller våld i nära relationer är korrekta. Fråga 35: Patientskadelagen (1996:799) innehåller bl.a. bestämmelser om rätt till patientskadeersättning. Vilket av följande påstående är enligt Patientskadelagen korrekt? a. det är frivilligt för vårdgivaren att ha en patientförsäkring. Ersättning ges för alla skador som patienten åsamkats under vårdtiden b. det är obligatoriskt för vårdgivaren att ha en patientförsäkring. Ersättning ges även för skador som uppkommit i samband med hälso- och sjukvård utomlands c. det är obligatoriskt för vårdgivaren att ha en patientförsäkring. Ersättning ges även för skador som uppkommit när en person frivilligt deltar som försöksperson i medicinsk forskning d. det är frivilligt för vårdgivaren att ha en patientförsäkring. Ersättning ges även för skador som uppkommit som en följd av nödvändigt förfarande för diagnostisering eller behandling av skada som utan behandling är direkt livshotande 14
Fråga 36: När det gäller patienternas sekretesskydd inom enskild vårdverksamhet (t.ex. privatpraktiserande läkare/sjuksköterskor) gäller att: a. sekretesskyddet för patienterna inom enskild vårdverksamhet är betydligt starkare än det är inom allmän vårdverksamhet. Inga sekretesskyddade uppgifter får lämnas ut, inte ens till myndigheter som behöver uppgifterna för att kunna fullfölja sina lagstadgade uppgifter b. sekretesskyddet för patienterna inom enskild vårdverksamhet är i stort detsamma som gäller inom allmän vårdverksamhet. Sekretesskyddade uppgifter får lämnas ut till myndigheter som behöver uppgifterna för att kunna fullfölja sina lagstadgade uppgifter c. sekretesskyddet för patienterna inom enskild vårdverksamhet är betydligt svagare än det är inom allmän vårdverksamhet. d. sekretesskyddet för patienterna inom enskild vårdverksamhet är i stort sett obefintligt Fråga 37: Där det bedrivs hälso- och sjukvård ska det finnas en verksamhetschef som: a. har det samlade ledningsansvaret, representerar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning eftersom det medicinska ledningsansvaret kan delegeras till någon med den sakkunskapen b. har det samlade ledningsansvaret, representerar Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen måste vara leg. läkare eftersom det medicinska ansvaret inte kan delegeras till någon annan c. har det samlade ledningsansvaret, representerar vårdgivaren och ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen måste inte ha hälso- och sjukvårdsutbildning eftersom det medicinska ledningsansvaret kan delegeras till någon med den sakkunskapen d. har det samlade ledningsansvaret, representerar vårdgivaren och ska svara för att verksamheten tillgodoser hög patientsäkerhet och god kvalitet av vården samt främjar kostnadseffektivitet. Verksamhetschefen måste vara leg. läkare eftersom det medicinska ansvaret inte kan delegeras till någon annan Fråga 38: Vilket av följande påstående om ditt yrkesansvar som hälso- och sjukvårdspersonal är korrekt: a. jag har bara ansvar för hur jag utför mina arbetsuppgifter b.jag har ansvar både för hur jag utför mina arbetsuppgifter och ansvar för arbetsuppgifter som jag inte utfört, då detta borde gjorts c. jag har ansvar för hur jag utför mina arbetsuppgifter, ansvar för arbetsuppgifter som jag inte utfört, då detta borde gjorts, samt ansvar för de råd jag ger till en kollega. d. inget av ovanstående är korrekt 15
Fråga 39: Följande påstående om prövotid är, enligt Patientsäkerhetslagen, rätt: a. en prövotid på ett år ska beslutas för den som har legitimation att utöva ett yrke inom hälsooch sjukvården, om den legitimerade har gjort sig skyldig till ett misstag under yrkesutövningen. Beslut fattas av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) b. en prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva ett yrke inom hälso- och sjukvården, om det kan befaras att den legitimerade på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredställande. Beslut fattas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. c. en prövotid på tre år ska beslutas för den som har legitimation att utöva ett yrke inom hälsooch sjukvården, om den legitimerade har gjort sig skyldig till ett misstag under yrkesutövningen. Beslut fattas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. d. en prövotid på ett år ska beslutas om det kan befaras att den legitimerade på grund av sjukdom eller någon liknande omständighet inte kommer att kunna utöva sitt yrke tillfredställande. Beslut fattas av Socialstyrelsen. Fråga 40: Vilken av följande situationer bör av vårdgivaren anmälas enligt Lex Maria? a. en patient har i samband med inläggning på sjukhus drabbats av klåda p.g.a. förbandstejp b. en patient har efter en venpunktion fått ett heamatom på handryggen c. en patient har, p.g.a. en felaktigt inställt operationsbord, fallit i golvet och ådragit sig flera frakturer på underbenen d. alla ovanstående situationer bör föranleda anmälan enligt Lex Maria 16
Klass VT 15 Kod: 2017-11-20 SVARSBLANKETT TENTAMEN, FÖRFATTNINGSKUNSKAP 1. 20. 39. 2. 21. 40. 3. 22. 4. 23. 5. 24. 6. 25. 7. 26. 8. 27. 9. 28. 10. 29 11. 30. 12. 31. 13. 32. 14. 33. 15. 34. 16. 35. 17. 36. 18. 37. 19. 38. Din poäng: Betyg: Lärarsignatur: 17
18
Klass VT 15 Kod: 2017-11-20 STUDENTKOPIA AV SVARSBLANKETT 1. 20. 39. 2. 21. 40. 3. 22. 4. 23. 5. 24. 6. 25. 7. 26. 8. 27. 9. 28. 10. 29 11. 30. 12. 31. 13. 32. 14. 33. 15. 34. 16. 35. 17. 36. 18. 37. 19. 38. Din poäng: Betyg: Lärarsignatur: 19