Resultat 143 14-4-2-9:24
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 213 Andelen primär höftplastik hos patienter med cervikal höftfraktur, 65 år eller äldre Beskrivning: Kvalitetsdata Datakälla: Rikshöft Täckningsgrad: 1 % Samtliga patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik eller osteosyntes Antalet patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Andelen patienter med cervikal höftfraktur 65 år eller äldre som opererades med primär höftplastik Tot K M Tot K M Tot K M 211 36 227 79 23 149 54 66,3 % 65,6 % 68,4 % 212 314 23 84 211 16 51 67,2 % 69,6 % 6,7 % 213 276 21 75 193 138 55 69,9 % 68,7 % 73,3 % Analys: Andelen patienter äldre än 65 år med cervikal höftfraktur som opererades med en primär höftplastik, halvplastik eller totalplastik, var under året 69,9 %. Detta är inom intervallet 63-7 % som rekommenderas vid modern höftfrakturbehandling och över genomsnittet för landet. Den stora majoriteten av dessa patienter är över 8 år och opereras med en primär halvplastik. Detta år ingen större skillnad i könsfördelning avseende andel cervikala höftfrakturer som erhållit plastik. Total andel cervikala höftfrakturer som erhållit plastik ligger i övre delen av det rekommenderade intervallet och man kan de senaste åren se en stigande trend. Detta utan att vi på kliniken ändrat våra indikationer. Möjligen har andelen patienter som inte är optimerade för plastik inom 24h minskat succesivt, vilket i sådant fall skulle kunna avspegla god vård och tidiga preoperativa insatser. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata även har validerats mot data från operationsplaneringsprogram. Den sammanfattande analysen är att kliniken följer moderna indikationer för primär höftplastikoperation vid cervikal höftfraktur. Höftledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: 212 Datakälla: Svenska höftprotesregistret Täckningsgrad: 99,3 % Riksgenomsnittet: 97,5 % Antal patienter registrerade i Svenska höftprotesregistret CStG Riket 213 212 211 212 47 46 448 EQ-5D efter 1 år,74,75,78 9-dagars mortalitet, 4,7 6,6 6,9 Reoperation inom 2 år, 2% 1,3 % 1,9 % 1-års protesöverlevnad 94,4 % 94 % 94,5 % PROM 19 16 Analys: Beskrivning, kommentarer avser mätetal ur SHPR, Svenska Höftprotesregistret. Data avser år t.o.m. 212, publicerade november 213. SHPR presenterar sin årsrapport som omfattar i sin helhet drygt 12 sidor text, data, statistik samt kommentarer och analyser. För den intresserade hänvisas till denna källa, shpr.se. Produktion. År 212 redovisades för Capio St. Göran 46 primära höftplastiker och 79 revisioner (alla typer av omoperation), år 213 har vi till registret registrerat 47 primära och 132 revisioner. Detta innebär en väsentlig ökning f.f.a av reoperationer, en i regel mer resurskrävande och tidsödande kirurgi. Analys av denna grupp är tidsödande och ännu ej utförd. Andelen reoperationer där patienten primäropererats på andra sjukhus är inte analyserat i detalj. Detta kommer att ske under 214. Sannolikt är del av ökningen av antalet reoperationer till följd av att fler primäroperationer sker på enheter där man saknar resurser att genomföra reoperationer. Volymen indikerar ett ökande behov av revisioner, och dessa styrs ( korrekt) till enheter med erforderliga resurser. Vi handlägger alla former av revision, den stora volymen utgörs av äldre proteser med lossning. Vår täckningsgrad i registren(shpr och PAR) är god, 99,3 resp. 98,6 % vilket är över rikssnitt och innebär att analyser kan anses tillförlitliga. 2 Klinikens 1-årsöverlevnad av primär höftplastik är knappt 95%, lika med riksmedelvärdet. Med våra volymer (näst största producent 1979-21, totalt drygt 11. plastiker) bidrager vi ofrånkomligt till att skapa detta medelvärde. En trend över tiden har visat förbättrad pro- 144 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Andelen primär höftplastik..., Höftledsplastik
213 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 9 tesöverlevnad. Reoperation inom 2 år är ett mått som snabbare kan ändras och speglar f.f.a. problem med luxationer, infektion och tidiga frakturer. Sett till hela vår patientgrupp opererade 29-12 sett en viss ökning; totalt 2 % ( 34 av 1699 ) är omopererade, ( för riket 1,9%). 16 av dessa eller,9 % betingas av infektion. Vid denna analys bör hänsyn tas till patientutval, s.k. casemix. SHPR har här valt att normera till en s.k. vanlig patient, normalvikt, 55-85 år, ASA1 och 2 (=väsentligen frisk). Vi har då för samma period endast 699 vanligapatienter (4 %) och vår omoperationsfrekvens är för denna grupp 1,3 % ( riket 1,), 4 individer med infektion, ingen luxation och 5 övriga, 9 totalt. Vår andel sjuka d.v.s. ASA3/ med komorbiditet/ ökar i enlighet med beställarens intention. Vid jämförelse utifrån ASA gradering förefaller Capio St. Göran 213 ha högst andel tyngre, sjukare höftplastikpatienter bland de större ortopedklinikerna i Stockholm, c:a 6%. Detta torde med närmast nödvändighet återspeglas i en ökad komplikationsfrekvens. Att prestera en sänkt frekvens komplikationer parallellt med ökad sjuklighet hos våra patienter är en utmaning värd att beakta. PROM, /patient related outcome measures/ presenteras utifrån enkätsvar före och 1 år efter operation. Dessa värden presenteras dels som s.k.värdekompasser, dels numeriskt. Jag uppfattar dessa verktyg som en hjälp att dels se vilken patientgrupp som hanteras på resp sjukhus, dels för att observera ev. trender som är ogynsamma/ el av andra skäl bör belysas. Att läsa av siffror med decimal för gradering kliniker emellan kan locka men bör göras med försiktighet enl. min mening. Knäledsplastik Beskrivning: Kvalitetsdata Tidsperiod: se nedan Datakälla: Svenska knäprotesregistret, årsrapport 213 Täckningsgrad: 98,1% år 211 Antal patienter som opererats för total knäledsplastik vid artros Antal patienter av dessa som genomgått en revision av knäledsplastiken 213 212 211 446 349 366 28 74 73 Relativ revisionsrisk, inom 1 år,83,89,96 Rang 37 43 46 Analys: Enligt egna data har ortopeden genomfört 446 operationer för 213 och vi räknar med att 1 % inrapporteras till knäprotesregistret 213. Det saknas idag on-line-funktion varför registeruppgifter har inhämtats manuellt från registret. Den relativa revisionsrisken är.83. Under en analyserad 1-årsperiod har 71 av 3 424 totala knäledproteser reviderats. I svenska knäprotesregistret ger det ranking 37 i riket. En successiv förskjutning av lättare fall från akutsjukhus till mindre elektiva enheter pågår i Stockholm efter införandet av vårdval höft- och knäproteser som ger en tyngre case-mix. Antalet knäkirurger begränsas till 4 och revisionsoperationerna utförs av utvalda operatörer som opererar tillsammans för att successivt öka vanan och förbättra operationsresultaten. Resultat i Svenska knäprotesregistrets årsrapport 213 avser data för 211, d.v.s. två års eftersläpning. Våra värden på tillfredsställelse, smärta, EQ5 D faller inom de ramar som kan anses normala och har hittills inte motiverat för riktade insatser utöver vår generella ambition till kontinuerlig översyn och förhoppningsvis förbättring av våra rutiner. KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Knäledsplastik 145
KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD 213 Ryggregistret Beskrivning: Kliniska resultat av ländryggskirurgi, mätt med patientenkäter. VAS, EQ-5D etc. Tidsperiod: 21-212 Datakälla: Svenska ryggregistret Täckningsgrad: ca 1 % av operationerna registreras i registret. Patienten väljer själv huruvida de önskar delta med egenrapporterande data, detta innebär bl.a. att uppföljningsgraden för pre och postoperativa data ej uppnår 1 %. 212 211 Antal op 67 21 Antal op 58 Riket 212 Riket 211 Riket 21 Preop EQ5D diskbråck,23 (n=28),25 (n=32),5 (n=4),27 (n=1657),27 (n=1 575),26 (n=1 57) 1 års resultat EQ5D diskbråck,76 (n 41),68 (n=44),64 (n=34),7 (n=1486,71 (n=1 336),71 (n=1 383) Hälsovinst 1 år postop. diskbråck,53,43,59,43,44,45 Andel patienter som anser sig nöjda med sin operation,diskbråck 78 % 64 % 69 % 75 % 76 % 77 % Analys ryggregistret och öppna jämförelser: Sektionen arbetar aktivt med Nationella ryggregistret Swespine. Swespines hemsida redovisar resultat klinikvis. Även öppna jämförelser redovisar från 212 klinikvis resultat för patienter opererade åren 28-29. Vi har bra resultat i diagnosgruppen diskbråck men sämre relativt resultat i diagnosgruppen spinal stenos. Vi tror att det till stor del beror på patientselektion, men uppföljningsprocenten är också så pass dålig att det blir svårt att dra några slutsatser. Dessutom har vi försökt att verifiera uppgifterna i öppna jämförelser med egna statistiksökningar i Swespine, och fått dålig överensstämmelse i resultaten, vilket ytterligare försvårar analysen. 2 Vi har under 21 och 211 enligt våra egna analyser något sämre resultat på bensmärta efter diskbråck, men här har vi en uppföljningsfrekvens på bara ca 5% vilket omöjliggör analys. Swespine håller för närvarande på att bygga upp en central uppföljningsorganisation, som vi ämnar ansluta oss till under 213. Vi planerar under 213 med hjälp av statistisk kompetens att fördjupa analysen av vår data. 146 KUNSKAPSBASERAD OCH ÄNDAMÅLSENLIG VÅRD Ryggregistret
9
213 Översikt patientsäkerhetsarbete 4 35 3 25 2 15 1 5 1 Antal anmälda avvikelser 193 År 211 319 År 212 Händelse och riskanalyser 9 8 7 6 5 4 3 2 1 1 2 År 211 Anmälningsärenden 4 År 212 246 4 Antal anmälda avvikelser En minskning av antalet avvikelser kan noteras. Vi kommer uppmuntra medarbetarna att öka sin rapportering. [...] Vi uppmanar även personalen att skriva avvikelser i de fall de sett brister i riskbedömningar kring omvårdnad på patienterna Genomförda riskanalyser Genomförda händelseanalyser Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner 4 35 3 25 2 15 1 5 33 17 1 År 211 19 18 År 212 15 1 2 Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS / IVO Kliniken har under året haft 2 anmälningar enligt Lex Maria. [...] Vi kommer att gå igenom dessa som ett lärande på kliniken med möjlighet till reflektion. 148 Översikt patientsäkerhetsarbete
213 Avvikelserapportering Beskrivning: Avvikelsesystemet används för att rapportera avvikelser och upptäckta risker i verksamheten. En avvikelseanmälan innebär inte i sig att patienten fått några men. Datakälla: Registrerade avvikelser i det elektroniska avvikelse systemet AlphaQuest. Analys: En minskning av antalet avvikelser kan noteras. Vi kommer uppmuntra medarbetarna att öka sin rapportering. Den stora gruppen avvikelser finns inom kategorin dokumentation och informationsöverföring. Klinikens läkemedelsavvikelser gäller till största delen felaktiga/bristfälliga ordinationer i patientjournalen. Avvikelserna används ofta vid arbetsplatsträffar som ett lärande och ett led i förbättringsarbetet. Flest avvikelser skrivs av sjuksköterskor. I de fall en avvikelse är av allvarligare grad initieras en händelseanalys. Vi uppmanar även personalen att skriva avvikelser i de fall de sett brister i riskbedömningar kring omvårdnad på patienterna Genomförda händelseoch riskanalyser Datakälla: Lokalt register Analys: Under 213 har ortopedkliniken genomfört 4 händelseanalyser till följd av mer allvarliga avvikelser. Händelseanalyserna har resulterat i åtgärder som förväntas öka patientsäkerheten på kliniken, genom information, undervisning inom olika områden, översyn och/eller utarbetande av nya rutiner. Händelseanalyser ger en god möjlighet att kritiskt granska befintliga rutiner och genomföra förbättringar. I alla de analyser vi gjort har patienten varit delaktig och haft möjlighet att lämna synpunker och reflektera över händelsen. Anmälningar enligt Lex Maria Beskrivning: Enligt 3 kap. 5 patientsäkerhetslagen (21:659) ska anmälan till Socialstyrelsen göras vid händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada. Datakälla: Registrerade ärenden hos Socialstyrelsen. Analys: Kliniken har under året haft 2 anmälningar enligt Lex Maria. Kort beskrivning finns samlat i den sjukhusövergripande resultatdelen. Vi kommer att gå igenom dessa som ett lärande på kliniken med möjlighet till reflektion. Anmälningar till Patientförsäkringen (LÖF) LÖF (Landstingens Ömsesidiga försäkringsbolag) kan ge rätt till ersättning om patienten drabbats av en skada i vården och om skadan hade kunnat undvikas. Datakällor: Rapporterade ärenden från LÖF. 213 212 211 Nyanmälda ärenden kopplade till egna kliniken 19 11 99 Antal beslut från LÖF 49 43 74 Varav ersättningsbar skada 28 19 33 Analys: Antal nyanmälda ärenden har ökat något i jämförelse med föregående år. Vi granskar våra inkomna ärenden för att upptäcka och förebygga brister i verksamheten och arbetar med att vidta åtgärder för att förhindra upprepning. En del av våra anmälningar innebär endast begäran av journalkopia. Vi får ingen återkoppling på dessa ärenden. Siffran kring antal beslut blir därför ej likvärdig med antal anmälda skador. Anmälningar till Socialstyrelsen Enskildas klagomål Beskrivning: Den som råkat ut för en vårdskada eller upplevt brister i patientsäkerheten i samband med vård eller behandling inom hälso- och sjukvården eller tandvården, kan göra en anmälan till Socialstyrelsen. Från 1 juni 213 övertogs anmälningsfunktionen av den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Datakälla: Registrerade anmälningsärenden från Socialstyrelsen/IVO. 213 212 211 Antal anmälningar absoluta tal 1,3 17,5 17 Analys: Antalet anmälningar till Socialstyrelsen/IVO har minskat. Många av årets anmälningar finns även som PaN-ärenden, vilket ger ett visst dubbelarbete. Fokus ligger på organisatoriska och verksamhetsfrågor av både medicinsk och övrig karaktär. Vi upplever att antalet allvarliga avvikelser under vårdtiden dock minskar i takt med ett ökat patientsäkerhetsmedvetande på kliniken. Avvikelserapportering, Händelse- och riskanalyser, Lex Maria, LÖF, SoS 149
213 Patientsäkerhetskulturenkät Beskrivning: Den nationellt framtagna enkäten gällande patientsäkerhetskultur har sammantaget besvarats av 145 medarbetare på. Svarsfrekvens 57,9 %. Datakälla: Indikator. Analys: Capio S:t Görans Sjukhus genomförde en patientsäkerhetskultur mätning under maj månad 213. I stort så ligger resultaten på höga värden men vi har identifierat vissa förbättringsområden. Medarbetarnas upplevelse kring återföringen och kommunikationen kring avvikelser har blivit sämre. Främst gäller detta benägenhet att rapportera händelser samt öppenhet i kommunikation inom kliniken. Förbättrade resultat finns inom områden som information och stöd till patienter och personal vid negativa händelser samt självskattad patientsäkerhetsnivå. 15 Patientsäkerhetskulturenkät
213 Översikt punktprevalenser Följsamhet MRSA-odling av patienter med riskfaktorer 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 93 94 93 År 211 År 212 Vi uppmanar personalen att avvikelse rapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättrings arbete. Källa: Journalsystem Cambio Cosmic. Vårdrelaterade infektioner 2 % Andel VRI 15,6 15 % 9,7 1 % 5% % 2,9 År 211 År 212 Andel patienter med VRI på kliniken var 2,9 % vilket är en anmärkningsvärd förbättring jämfört med föregående år. Vi når det nationella målet på <5 %. Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. Följsamhet till hygienrutiner öppenvård Följsamhet till hygienrutiner slutenvård 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 99 98 1 95 Klädregler Basala hygienrutiner 52 32 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år. 152 Översikt punktprevalenser 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 9 9 År 211 År 212 Källa: Sjukhusgemensam punktprevalens 2 ggr/år.
213 Riskbedömingar 1 1 % 91 9 % 8 % 7 % 6 % 59 57 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 88 8 Fallriskbedömda Trycksårsbedömda Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård. Förvärvade trycksår 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4,7 4 % 3,1 3 % 2, 2 % 1 % % År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 6,7 ÅR 213 Andel förvärvade under sjukhusvistelsen Andel patienter med trycksår grad 2-4 Alla patienter med risk för trycksår eller befintligt trycksår vid ankomst har vid punktprevalensmätningar fått insatta åtgärder. Ett nytt system med enbart trycksårsmadrasser för alla riskpatienter har fungerat utmärkt. Förebyggande åtgärder 1 % 96 1 9 % 8 % 71 7 % 6 % 5 % 43 4 % 3 % 2 % 1 % % År 211 År 212 Källa: Patientjournal Cambio Cosmic. 1 58 Andel trycksårsförebyggande åtg. för riskpat. Andel patienter med fallförebyggande åtgärder Det vi kan se är att de akuta patienterna har fler insatta stödåtgärder p.g.a. fallrisk jämfört med elektiva patienter. Vi vet att det sätts in stödåtgärder såsom gånghjälpmedel och sänggrindar i större utsträckning än det dokumenteras i journalen. Översikt punktprevalenser 153
213 MRSA Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler som vid inskrivning har riskfaktorer för MRSA, definierat enligt Smittskydd Stockholm - SLL:s, handlingsprogram Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per kvartal årligen. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen, inneliggande patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Under 213 uppmättes komplett MRSA-odlade patienter till 93,1 %. Målet är att 1 % av riskpatienterna ska vara fullständigt odlade. Genomgång med all personal av sjukhusets gemensamma vårdprogram kring MRSA och separata informationsmöten av hygiensjuksköterskan sker fortlöpande. Vi uppmanar personalen att avvikelserapportera MRSA som handlagts fel, vilket ger oss ett bra underlag för förbättringsarbete. Den vanligaste kategorin som man missat att odla är de patienter som vårdats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna och blir uppsatta för en subakut operation. En ny rutin är framtagen kring att MRB odla alla fraktur patienter som går hem från akuten för att vänta på en subakut operation. Vårdrelaterade infektioner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler om de vid mättillfället har en vårdrelaterad (VRI) enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år. Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: Andel patienter med VRI på kliniken var 2,9% vilket är en anmärkningsvärd förbättring jämfört med föregående år. Vi når det nationella målet på <5 %. Under 213 har kliniken genomfört förbättringsarbeten kring minskad KAD användning,riskreduktion för aspirationspneumonier, rökstoppsarbete och förbättrad struktur kring sårvård och preoperativa duschrutiner. Efter att mätningarna genomförts har förändringar i flödet av ortopediska infektionspatienter skett. Följsamhet till hygienrutiner Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning observeras vårdpersonal inom slutenvården under en tvåveckorsperiod 2 gånger om året. Varje avdelning observerar 1 medarbetare. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år, under vecka 12-13 samt vecka 42-43 Datakälla: Mätning utförd av klinikernas hygienombud enligt nationell modell. Täckningsgrad: 1 %, totalt 2/2 avdelningar Analys: Gällande basala hygienrutiner och följsamhet till klädregler har kliniken förbättrat sig mycket bra. I den observationsstudie som utfördes på kliniken gällande klädregler 213 var resultatet i slutenvården 1 % och öppenvården 9 %. Gällande basala hygienrutiner var siffran i slutenvården 95 % respektive öppenvården 9 %, Framgången har sin bakgrund i ett fokuserat arbete främst på vårdavdelningarna i samband med patientnära arbete. Gällande följsamheten till korrekt användning av handskar och att sprita händerna före och efter vårdmomentet så kan vi tydligt se en klar förbättring i att sprita händerna före vårdmomenten. Med hjälp av Månadens fråga har vi fokuserat på de svåra och oklara momenten. Lärande i vardagen och en tillåtande kultur för att kunna ifrågasätta varandra har varit viktig. En klinikkonferens med bl.a. fokus på dessa frågor har också skapat en gemensam målbild. Tydliga rutiner kring livsmedelshanteringen och utbildning av samtliga undersköterskor i livsmedelshygien har gjorts under året. Vi har även förtydligat städ- och hygienrutiner och tydliggjort vem som ansvarar för vad gällande detta på kliniken. Trycksårsförekomst bland slutenvårdspatienter Beskrivning: Genom en nationell punktprevalensmätning granskas samtliga inneliggande patienters journaler enligt Sveriges kommuner och landsting (SKL) riktlinjer och definitioner gällande riskbedömning och dokumentering av trycksår. Tidsperiod: Mättillfälle 2 gånger per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal. Täckningsgrad: 1 % Analys: Andel riskbedömda inom 24 timmar var under 213 var 88,3 % vilket är en förbättrad siffra mot föregående år som var 57,1 %. Målet är att minst 7 % ska vara bedömda inom 24 timmar, vilket vi når detta år. 154 MRSA, VRI, Hygien, Trycksår
213 Andel patienter med uppkomna trycksår grad 2-4 var % jämfört med 212 som var 3,1 %. Arbetet med att dokumentera riskbedömningar för trycksår och förebygga uppkomst av trycksår fortlöper och vi arbetar aktivt med att förbättra resultaten och därmed ge en säker patientvård. Trycksårsprevention är numer en naturlig och viktig fråga i vardagen och under året har kliniken haft ordförandeskap i Sårvårdsgruppen. Alla patienter med risk för trycksår eller befintligt trycksår vid ankomst har vid punktprevalensmätningar fått insatta åtgärder. Ett nytt system med enbart trycksårsmadrasser för alla riskpatienter har fungerat utmärkt. Vi har under året haft utbildningstillfällen kring riskidentifiering gällande bl.a. trycksår. 89,7 % av personalen har körkort i trycksår. Fallrisk Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och fallförebyggande åtgärder av riskpatienter. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: I årets mätning kring fallriskbedömda inom 24h var siffran 8,6 % en något sämre siffra än förra årets 91,4 %. Gällande insatta fallförebyggande åtgärder var resultatet 58,3 % på de patienter där en hög risk för att falla under vårdtiden var identifierade. Det vi kan se är att de akuta patienterna har fler insatta stödåtgärder p.g.a. fallrisk jämfört med elektiva patienter. Vi vet att det sätts in stödåtgärder såsom gånghjälpmedel och sänggrindar i större utsträckning än det dokumenteras i journalen. Generellt bedöms alla våra patienter som risk för fall de första dagarna postoperativt och både sjukgymnast och arbetsterapeut bedömer patienten. Fallrisk 155
PATIENTFOKUSERAD VÅRD 213 Översikt patientfokuserad vård Anmälningsärenden 4 35 3 25 2 15 1 5 33 17 1 År 211 19 18 År 212 15 1 2 Ersättningsbara anmälningar till LÖF Anmälningar enligt Lex Maria Enskildas klagomål SoS / IVO XXXXX Patientenkät Indikator Öppenvården PUK 1 Riket 9 8 7 SLL Ort-klin. 6 5 4 3 2 1 Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta Patientenkät Indikator Slutenvården PUK 1 Riket 9 8 7 SLL Ort-klin. 6 5 4 3 2 1 Tillgänglighet Förtroende Helhetsintryck Delaktighet Bemötande Information Upplevd Rekommendera nytta 156 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård
213 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Andel nutritionsbedömda 1 % 9 % 8 % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 58 År 211 59 År 212 81 Fullständigt bedömda Förbättringen kan sannolikt tillskrivas ett generellt ökat fokus på omvårdnadsparameterar, förbättrad dokumentation och en förbättrad kommunikation kring fastande patienter. Resultat Smärta 1 % 9 % Uppnådd andel dok. smärtskattningar 8 % Upplever smärta som ett problem 7 % 6 % 53 54 NRS -3 i vila 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % % 38 År 211 38 2 År 212 29 2 Vi har under året tagit fram ett basalt smärtlindringsprogram kring ryggkirurgi samt fortsatt ett samarbete med Smärtkliniken avseende förbättrad smärtbehandling efter axelkirurgi. Den nationella enkäten visar ett mycket bra resultat och visar att våra patienter är nöjda med den vård vi erbjuder, främst inom slutenvården. Vi kan se att resultatet i öppenvården ligger något under riket och störst skillnad är det inom områdena delaktighet och helhetsintryck. Detta kommer vi titta närmre på under 214. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Översikt patientfokuserad vård 157
PATIENTFOKUSERAD VÅRD 213 Ärenden till Patientvägledare Beskrivning: Sjukhusets patientvägledare tar emot telefonsamtal och mail med frågor eller synpunkter från patienter och anhöriga. Datakälla: Registrerade ärenden till Patientvägledaren Analys: Antalet ärenden som inkommer till sjukhusets patientvägledare har ökat något jämfört med föregående år. Kommunikation med sjukhusets patientvägledare och kliniken angående ärenden sker fortlöpande vilket gör att vi får vetskap om vad patienterna tycker och tänker om mötet med oss. Utifrån detta kan vi arbeta med förbättringar, patientsäkerhet och vårdkvalitet. Ärenden till Patientnämnden (PaN) Beskrivning: Patientnämnden är en fristående och opartisk instans dit man kostnadsfritt kan vända sig med frågor som rör all offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden har inga disciplinära befogenheter utan arbetar förebyggande och systematiskt med att utreda problem och söka lösningar. Datakälla: Registrerade ärenden från Patientnämnden Antal anmälningar 213 212 211 Behandling 24 2 26 Bemötande 8 4 1 Tillgänglighet 9 6 Omvårdnad 1 Samverkan 2 1 Ekonomi 2 3 Juridik 2 2 Information 1 2 1 Administration 2 4 Rådgivning/hänvisning 3 Antal totalt 4 47 37 Analys: Antalet anmälningar totalt till Patientnämnden har minskat något. Vi får månatligen en sammanställning av inkomna ärenden från PaN. Vi har under året arbetat med informations och omvårdnadsfrågor. Resultaten analyseras i verksamheten för lärande och utveckling. Flest ärenden har vi återigen inom området behandling. Vi har noterat att patienterna oftare ifrågasätter behandlingsalgoritmer. Vi intensifierar arbetet med att bättre kunna förklara bakomliggande orsaker till behandlingsbeslut och kommer att utveckla vår skriftliga information till de patienter som ska genomgå en subakut operation då vi sett att det brustit i kommunikationen kring det flödet. Kliniken hade under 213 en studiedag med fokus på bl.a bemötande frågor och vi har fortsatt fokus på dessa frågor. Patientenkät Beskrivning: Under våren 213 genomfördes en nationell patientenkät inom den somatiska öppen- och slutenvården i landets samtliga landsting. Nationell Patientenkät är ett samarbetsprojekt som omfattar samtliga landsting i Sverige. På Capio S:t Görans Sjukhus besvarade drygt 7 patienter enkäten. Tidsperiod: Maj Datakälla: Enkäten genomförs i samarbete med Institutet för kvalitetsindikatorer, Indikator. Drygt 15 enkäter skickades ut. Undersökningen genomfördes som en postal enkät, men med möjlighet att svara även via ett webbgränssnitt. Svarsfrekvensen var 52,5%. Resultaten redovisas som PUK (patientupplevd kvalitet), i intervallen -1 där så höga siffror som möjligt är eftersträvansvärda. Analys: Den nationella enkäten visar ett mycket bra resultat och visar att våra patienter är nöjda med den vård vi erbjuder, främst inom slutenvården. Vi kan se att resultatet i öppenvården ligger något under riket och störst skillnad är det inom områdena delaktighet och helhetsintryck. Detta kommer vi titta närmre på under 214. Gällande slutenvården är våra resultat mycket bra. Vi ser att vi har något sämre resultat jämte riket gällande tillgänglighet. Bemötandefrågor och förtroendefrågor har varit i fokus på kliniken vilket avspeglar sig i resultatet. Vi har under året haft en konferens med inriktning på bemötande och kommunikation och upplever ett större engagemang hos medarbetarna efter den och vi kommer att arbeta vidare inom detta område under året. Genom att diskutera patientsynpunktskortet på APT varje vecka och därmed lyfta de kommentarer och tankar gällande vården som patienterna lämnar, hoppas vi öka medvetandet hos medarbetarna om hur patienten upplever vården hos oss. Eftersom medarbetarna kontinuerligt blir uppdaterade med resultat och förbättringsförslag och kan se den förbättring som sker över tid, har detta haft en positiv inverkan på arbetsglädje och förbättringslust. På varje patientrum och i dagrummet finns informationspärmar kring bl.a. delaktighet, bemötande och hur teamarbetet på kliniken fungerar. 158 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Ärenden till Patientvägledare, PaN, Patientenkät, Nutrition
213 PATIENTFOKUSERAD VÅRD Nutrition Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande samtliga inneliggande patienter som legat inne mer än 24 timmar gällande följsamhet till riskbedömning och dokumenterade åtgärder Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalgranskning av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienters journal Täckningsgrad: 1 % Analys: 8,5 % av det totala antalet patienter har nutritionsbedömts under 213. Målet nås sålunda i år. Förbättringen kan sannolikt tillskrivas ett generellt ökat fokus på omvårdnadsparameterar, förbättrad dokumentation och en förbättrad kommunikation kring fastande patienter. Vid identifiering av malnutrition så ges energirik kost i allt större utsträckning. Vid identifierad risk för malnutrition är rutinen att starta en vätskelista, men vi behöver fortsätta att arbeta med dokumentationen. Andel sjuksköterskor med körkort i nutrition var 89,7 % 213. Smärta - Punktprevalens Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning tillfrågas samtliga inneliggande patienter gällande smärtupplevelse och smärtskattning Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Verbal enkät av samtliga, vid punktprevalensmätningen inneliggande, patienter. Enkäten utformad av Smärtmottagningen. Täckningsgrad: 1 %. Dokumentation av postoperativ smärta Beskrivning: Genom en lokal punktprevalensmätning granskas journaler tillhörande patienter som under vårdtiden genomgått en operation. Tidsperiod: Mättillfälle 1 gång per år Datakälla: Journalsystem Cambio Cosmic, rapport- och uppvakningsbladet (del av anestesijournalen) Täckningsgrad: 1 %. Analys: Andelen dokumenterade smärtskattningar under 213 var 2 % vilket är bekymmersamt låg siffra. 212 var det 38 %. När vi diskuterar resultatet så framkommer det att sjuksköterskorna inte dokumenterar smärtskattningen i samma utsträckning som de utför den. Vi kommer att arbeta kring detta under året för att förbättra resultatet vid nästa mätning. Under året har kliniken arbetat med smärtkörkort och under 213 har sammanlagt har 96,6 % av klinikens sjuksköterskor tagit körkortet. Vi har fortlöpande möten på kliniken kring smärtfrågor. Analys: Smärta är en indikation för ortopedisk kirurgi vilket innebär att i stort sett alla inneliggande patienter får smärtbehandling. Vid den senaste mätningen hade 98 % pågående behandling insatt. Resultatet vid mätningen 213 var 29 % som hade NRS under 4. Jämförande värde 212 var 2 %. Vi har under året tagit fram ett basalt smärtlindringsprogram kring ryggkirurgi samt fortsatt ett samarbete med Smärtkliniken avseende förbättrad smärtbehandling efter axelkirurgi. Fortlöpande utbildningstillfällen av smärtombuden kommer ske under 214. Andelen sjuksköterskor med körkort i smärta var 96,6 % under 213. PATIENTFOKUSERAD VÅRD Smärta - Punktprevalens, Dokumentation av postoperativ smärta 159
EFFEKTIV VÅRD 213 Ledtid höftfraktur Beskrivning: Andelen av totala antalet patienter som inkommit till sjukhuset på grund av höftfraktur och som opererats inom 24 timmar efter ankomst till akuten. Knivstart räknas som start för operationen. Datakälla: Rikshöft Datakvalitet/felkällor: Mycket hög datakvalitet. VG se analys. Täckningsgrad: 1 % Andelen patienter med höftfraktur som opererats inom 24 timmar efter ankomst, % CStG 213 CStG 212 CStG 211 T K M T K M T K M Andel opererade inom 24 h 71,6 % 72,7 % 68,7 % 82,6 % 82,9 % 81,7 % 68,2 % 71,1 % 6,2 % Analys: Det totala antalet patienter med höftfraktur var 69 vilket var en liten minskning jämfört med föregående 2 år (667 och 67). Andelen patienter opererade inom 24 timmar var under år 213 i genomsnitt 72 % vilket är en minskning jämfört med år 212. En förklaring skulle kunna vara att andelen cervikala höftfrakturer som opererats med höftplastik samtidigt har öket. Andra viktiga förklaringar är förändringar av operationsplaneringssystem, resurser och organisationen. Andelen opererade inom 36 timmar var 9 %. Tid till operation var i medel 22 timmar och mediantiden var 21 vilket innebär försämring jämfört med föregående år. Samtliga patienter är rapporterade till Rikshöft och datakvaliteten är mycket hög då Rikshöftdata har validerats mot data från operationsplaneringsprogram. Vår nuvarande andel patienter med höftfraktur opererade inom 24 timmar ligger nu på en icke tillfredställande nivå. Arbete pågår för att ånyo nå minst 8 %. Bland åtgärderna finns en översyn av flödet dagtid på akutoperationssalen, bättre säsongsanpassad resursfördelning, kvalitetssäkring av data i QlikView som följs varje vecka där exakt tid presenteras för varje enskild patient. 16 EFFEKTIV VÅRD Ledtid höftfraktur
213 VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet Beskrivning: Att patienterna får telefonkontakt inom utlovad tid. Datakälla: Tele-Q, ett datorbaserat telefonsystem. Täckningsgrad: 1 % under öppettiden. 213 Antal uppringda samtal 28524 Andel samtal uppringda inom 1 minuter 26256 Analys: På har vi två Tele-Q, ett som berör tidsbokningen med 23 245 uppringda samtal och ett andra som berör op-planering med 5279 uppringda samtal under 213. Tillsammans så blev 92 % uppringda inom 1 min. tidsintervallet som satts som mål på sjukhuset. VÅRD I RIMLIG TID Telefontillgänglighet 161