Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket

Relevanta dokument
Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj/juni

Språk- läs- och skrivutvecklare: Skolverket Tillfälle

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Maj

Att leda lärares lärande Halmstad.

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan Skolverket

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 2. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Språk-, läs- och skrivutvecklare: Skolverket Utgångspunkter för att utveckla undervisning

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem

Kollegialt lärande för språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen Kompetento.

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

En undervisning som möter varje elev kompetensutveckling för alla!

HUR KAN FRITIDSHEM UTVÄRDERA VERKSAMHETEN SOM EN DEL AV ETT SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE?

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Dagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson Anna Lindblom

Systematiskt kvalitets och utvecklingsarbete - Fritidshem. Center för Skolutveckling

Innan man startar en insats för lärare med fokus på kollegialt lärande, kan det finnas många frågor som behöver diskuteras och beslutas.

Lärarnas professionsutveckling och kollegialt lärande

Att leda kollegialt lärande

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och evidens hur kan man arbeta forskningsbaserat i klassrummet?

NATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

LÄSLYFTET I FÖRSKOLAN. Planera och organisera för kollegialt lärande

Välkomna till Handleda vidare På uppdrag av Skolverket

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Teoretiska perspektiv och praxisteorier - Vad påverkar en effektiv undervisning? Forskningsvåren 2016 Lärare

Utbildningsplan för handledare inom Läslyftet läsåret 2018/19

Läslyftet i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen

Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Verksamhetsidé för Norrköpings förskolor. norrkoping.se. facebook.com/norrkopingskommun

Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag

Modell för lektionsobservationer i Svedala kommun

Analys av Dialogmöte

Systematiskt kvalitetsarbete

Lesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund

DIGITAL UTVECKLINGSPLAN

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Fortbildning för rektorer MÅLDOKUMENT

Språk- läs- och skrivutvecklare. Förskolan 1. En utvecklad undervisning vad behöver man tänka på? Skolverket

Här växer människor och kunskap

Regional Teknikkonferens Västerås Johnny Häger

Verksamhetsplan 2013/14

Kvalitetsarbete i förskolan

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Planera och organisera. Kollegialt lärande i fritidshemmet

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Bildningsstaden Borås. Bildningsstaden 1

Systematiskt kvalitetsarbte Sigfridsborgs skolenhet

Ledning i förskolan Villkor och uttryck. Almedalen 2 juli 2019

Matematiklyftet utveckling av kompetensutvecklingskultur och undervisningskultur. Peter Nyström Nationellt centrum för matematikutbildning

Alla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stad. Bildningsstaden Borås

Fritidshemmets uppdrag

VÅGA VISA. Våga Visa Lärande, kontroll, kvalitetatt göra observationer,intervjuer och analyser 2/3/2015

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Sammanfattning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Om kopplingen mellan pedagogisk forskning och skolverksamhet.

Rektorernas roll i förskolans förändrade uppdrag

Handledarutbildning. Högskolan Dalarna 22 maj 2018

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Utvecklingsplan för Förskolan i Eda kommun

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

Handledaruppdraget Skolverket maj

Forskningsbaserad skolutveckling i teori och praktik

I mötet med dig ser jag mig själv. Kollegiala observationer. Cecilia Bergentz

Förskoleområde Trångsund 2016

Regional Teknikkonferens Gävle Mats Hansson

Flerspråkighet en möjlighet!

Undervisningsstilar Forskningsvåren februari 2016 Skolledare.

STRATEGI. Strategi för förbättrade kunskapsresultat

Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Kommunala utförares skolstrategi Alla i Mål Förskola Fritidshem - Grundskola Särskola - Gymnasium

A L V I K S S K O L A N S K O L L E G I A L A L Ä R A N D E

Beslut för fritidshem

Tänkandets didaktik Forskningsvåren.

Att handleda och utveckla yrkeskunnande i ämneslärarutbildningen

Läslyftets uppföljande konferens för rektorer, mars 2017 Ildico Hellman och Anna Lindblom. Twitter:#laslyft

Forskningsbaserat arbetssätt och systematiskt kvalitetsarbete. Jonas Andersson

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Insatser på huvudmannanivå

MATEMATIKLYFTET. Planera och organisera för kollegialt lärande

Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

Transkript:

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket 2017-09-13 ann.pihlgren@igniteresearch.org www.igniteresearch.org

Jag kommer att reflektera över Fortsatta lyft Aktuell forskning Analysarbete vad är det? Praxisteori/ personlig yrkesteori arbeta med handledarna

Praxisteorin Situerad, kroppslig, tacit knowledge, implicit kunskap, förtrogenhetskunskap Ofta omedveten Ibland annorlunda än den teori man tror sig eller vill omfatta

Pedagogiska trädet

Fem olika undervisningsmiljöer Den allmänna undervisningsmiljön Den elevutforskande undervisningsmiljön Undervisningen som bygger byggnadsställningar (the scaffolding teaching environment) Den moralistiska undervisningsmiljön Låt-gå-undervisningsmiljön

Undervisningsmiljöer förflyttning Låt-gå Moralistisk Svagt kognitivt innehåll Elevutforskande Allmän Scaffolding Starkt kognitivt innehåll

Elevutforskande Ta ansvar för elevernas lärandeutveckling Allmän Ta ansvar för elevernas utforskande och problemlösning Scaffolding

Skolans undervisning och utbildning ska vara evidensbaserad och vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skollagen 2010

Hur ska det tolkas? Vetenskaplig grund det ska finnas stöd i forskning för de metoder som skolan använder och de kunskaper som skolan lär ut Beprövade erfarenheter erfarenheter som prövats under en längre tid och som är granskade och dokumenterade måste spridas till andra lärare arbetar tillsammans med ny kunskap och kontinuerlig utveckling genom att observera och lära av varandra Evidensbaserad lärarens metoder ska grunda sig i bästa tillförlitliga kunskap utifrån systematiska slutsatser från forskning och de bästa metoderna

Utbildningsutskottets rapport: Forskning i skolan Ny kunskap måste möta angelägna behov för att få genomslag Att snabbt kunna återgå till ett tidigare arbetssätt eller pröva något annat gör användarna mer benägna att våga satsa Att enbart få information presenterad räcker inte Att ha en ändamålsenlig utbildning räcker inte För lärare handlar det om att få träna i klassrummet och tillsammans med kollegor eller handledare kunna pröva, diskutera och bearbeta

Hur gör lärare och skolledare? En stor majoritet av lärare och skolledare svarar att de har behov av kunskap från ny forskning främst nya tekniker och verktyg De flesta säger att de tar del av och använder ny kunskap främsta källa Skolverket bara hälften av lärarna anser att detta ingår i arbetsuppgifterna få skolor har en plan för hur kunskapsimplementeringen ska gå till knappt hälften av lärarna upplever att de får stöd i sin kunskapsinhämtning från skolledning eller kollegor tre av tio lärare uppger att deras kompetensutveckling har varit värdefull

Catharina Tjernbergs avhandling (2013) om framgångsrika lärare Forskningen behöver förhålla sig mycket mer till lärarnas praktik, forskarna måste ut i skolorna och se det arbete som bedrivs Den skickliga läraren använder kunskap från två olika forskningsfält, dels kognitionsforskning som handlar om individens lärande, dels den sociokulturella som tar hänsyn till lärande i ett meningsfullt sammanhang Det behövs mer sammanställningar av befintlig forskning

Karin Lager (2015) I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling Spänning mellan att kontrollera enskilda individers kunskaper och utveckla verksamheten Särskilt tydligt när förskola och fritidshem möter skolans bedömningstradition och kommuners krav på det systematiska kvalitetsarbetet Praktiken fortsätter att reproducera en socialpedagogisk diskurs

MÅL PROCESS RESULTAT Vad ska uppnås? Hur ska det uppnås? Nådde vi målet?

Analysen Ser resultatet med nya ögon Gör en syntes, en fördjupad process Kan förstärkas genom att forskning på området används för tolkning Är en subjektiv process i alla led!

Analysera Bryt ner helheten i delar Granska delarna från olika vinklar: Varför blev det som det blev? Många hypoteser Dra slutsatser som ger förklaringar Bedöm resultatet (stäm av mot aktuell forskning) Analysera de olika delarna tillsammans och skapa en syntes en ny helhet

Vad säger resultaten? Måluppfyllelse kontra kundnöjdhet? På vilket sätt tolkar forskning motsvarande fenomen?

Utvärdera pedagogisk planering Hur har jag lyckats med resultatet i elevgruppen? Lärde sig eleverna det jag avsåg? Vad har jag planerat hur har jag genomfört detta hur analyserar jag hur utvecklar jag detta?

Utvärdera PP:s resultat Lärde sig alla elever det som avsågs? Genomfördes alla delar i PP? Vilka olika hypoteser kan ni ha om varför utfallet blev som det blev? Försök hitta så många som möjligt.

Utvärdera PP del för del Granska del för del: Är syftesformuleringen spännande, intressant, utmanande? Väcker den nyfikenhet? Är nivån rimlig för åldersgruppen? Är målen väsentliga? Förtydligar utvärderingen/resultatuppföljningen vad eleverna ska lära sig? Kan eleverna vara med och utvärdera vad de lärt sig? Kommer aktiviteterna lära eleverna det som krävs för att nå målen? Vilka förbättringar skulle kunna göras? Många hypoteser

Utvärdera hela PP Finns alla delar med? Finns det en röd tråd (alignment)? Kan en kollega ta över eller behövs mer information? Är texten begriplig för föräldrar? 2 stars and a wish

Bedöm och utveckla Förslag till förbättringar Förändra PP

Tre moment eller fyra moment? Individuell uppgift A. Individuell textbearbetning, ev. film B. Kollegiala diskussioner och planering C. Prova D. Gemensam Uppföljning Kollegialt möte

Falkenbergs fritidshemslyft 1. Uppdraget i styrdokumenten att arbeta målstyrt 2. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter observationer utifrån elevinflytande 3. Utgå från elevernas behov, intressen och erfarenheter aktionsforskning utifrån elevinflytande 4. Planera mål i FRIPP 5. Utvärdera resultat i FRIPP 6. Planera och genomföra aktiviteter i FRIPP: Ställa utvecklande frågor och stödja kursplanebundet lärande genom lek, tema och experiment 7. Utvecklingssamtalet samt uppföljning och analys av kvalitetsindikatorerna 8. Redovisning och utvärdering: Gemensamt tillfälle för samtliga grupper

Salemsmodellen för rektors pedagogiska ledarskap Identifiera utifrån analys ett område där resultaten brister eller som du misstänker påverkar resultatuppfyllelse negativt Använd resultatanalysmetod som innebär Observerbart underlag Möjligt att analysera Möjligt att förändra Rektor med hjälp av handledare/utvecklare leder lärarnas lärande på ett systematiskt, vetenskapligt underbyggt sätt under ett års tid med handledning, forskningsfördjupning och gemensam dialog Förbättra resultaten och mät förbättringen

Undervisningslyftet i Salem 1. Lärares praxisteorier, undervisningsmiljöer och Blooms reviderade taxonomi Självvärdering, auskultation och egenanalys av undervisning 2. Förutsättningar för ett kognitivt klassrum 3. Utmanande dialog, metakognition, eftertänksam dialog 4. Baklängesplanering: Målfokus, generativ fråga och tematiskt arbete 5. Baklängesplanering: Resultatuppföljning 6. Baklängesplanering: Lektionens aktiviteter 7. Förbättringsarbete: Aktionsforskning och andra metoder

Tre teorinivåer Första graden: praktikerns teori Andra graden: praktikerns teori är artikulerad, utformad, systematiserad och reflekterad Tredje graden: vetenskapligt grundad teori

PYT Styrdokument Etik, politik, religion Exempel från praktiken P3 Rättfärdigande Etiskt rättfärdigande P2 Teoribaserade+praxisbaserade Grunder och motiv Egna erfarenheter, andras erfarenheter, litteratur forskning P1 Handling Det som faktiskt sker

Förslag till arbete med PYT Börja med P1, hur du faktiskt gör skriv dagbok någon/några dagar Leta efter mönster Analysera och reflektera utifrån de didaktiska frågorna vad? hur? varför? för vem? Ta stöd av litteratur Klargör och belys de bakomliggande principerna/teorierna och värdena i din praxis. Formulera din praktiska yrkesteori PYT OBS PYT ska inte vara perfekt eller fulländad. Den ska vara DIN. ( och den ska vara kort 1-2 A4 )