LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling

Relevanta dokument
Ansökan - Systematiskt arbete med lärande för hållbar utveckling (LHU) i förskola och skola

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Dnr: 2018/000120/600 id: Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Storebro skola

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Globala målen. Förbättrade resultat. Attraktiv utbildning. Ökad likvärdighet

Välkomna till. En konferens i 3 delar. Från modeller till mainstream. Del 1 VAD behöver göras? Del 2 Pedagogisk marknad

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

Förstelärare på fritidshem. Vi utvecklar för framtiden!

Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Kommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.

HANDLINGSPLAN. Föräldrasamverkan. För Skinnskattebergs kommuns förskolor

Handlingsplan Elev- och föräldramedverkan Läsår

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2016

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

VÅGA VISA BEDÖMNINGSMATRIS GYMNASIESKOLA

Hållbar förskola och skola

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

VERKSAMHETSPLAN FÖR SALTSJÖ-DUVNÄS FÖRSKOLOR

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

SJÄLVSKATTNING. ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet

Datum (17) IT-plan Tyresö kommuns förskolor och skolor

Det goda livet i Gävle inom ramen för ett jordklot

2.1 Normer och värden

Vision och målbild förskola och grundskola

Kom igång med kriterierna för utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Dnr 2018/120/600 Id Barn- och utbildningsförvaltningen. Verksamhetsplan Brännebro skola

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

HANDLINGSPLAN FÖR ELEVERS INFLYTANDE på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll Läsåret

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

e-strategi i utbildningen

Förväntansdokument. Hämtad från Eiraskolan. Uppdaterad:

Innehå llsfö rteckning

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Fokusområde/Mål: Utveckling och lärande, kunskaper

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Nätverk för lärare på fritidshem

Enkät till skolledare

Handlingsplan för fritidsgårdsverksamheten och öppen fritidsverksamhet för 10- till 12-åringar i Västerås för åren

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Grundsärskolan

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

VERKSAMHETSPLAN 2014/2015

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Verksamhetsplan Arbetsåret 2013/14

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Videdals privatskolors plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan Vågen utifrån framtagna förbättringsområden

Teamplan Ugglums skola F /2012

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige

Lärande om hållbar utveckling för barn & unga

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Tyck till om förskolans kvalitet!

Lönepåverkande kriterier för förskollärare, fritidspedagoger och lärare

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Arbetsplan 2018/2019 för förskolorna:

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2013/14

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

Grundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6

Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering

Vollsjö skola och fritidshem i Sjöbo kommun

Verksamhetens systematiska kvalitetsarbete - om grundskolans arbete med systematisk uppföljning och analys

Arbetsplan för Årsunda kyrkskola åk 1-6 läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Arbetsplan Åtorpsskolan åk /2019

Handlingsplan Lärande för hållbar utveckling

Arbetsplan för Högalidsskolans fritidshem F

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Verksamhetsplan. Åbytorps förskola Internt styrdokument

LOKAL ARBETSPLAN

Nuläge: Handlingsplan: Mål: Ansvarig: Nuläge: Handlingsplan: Mål: Aktivitet: När: Ansvarig:

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

En förskola för alla där kunskap och människor växer

Spekeröds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Utvecklingsprofil för studenten under VFT

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Skolplan för Tierps kommun

LOKAL ARBETSPLAN

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Arbetsfika - sammanställning diskussioner, konferensen Lust och engagemang utbildning för hållbar framtid

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Transkript:

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor Självskattningsmaterial för systematiskt arbete med Lärande för hållbar utveckling Utbildningskontoret, Barn och ungdom, Linköpings kommun i samverkan med Utbildningskontoret, Norrköpings kommun

Lärande för Hållbar Utveckling Utgiven av Enheten för Metodstöd inom Utbildningsförvaltningen i Linköpings kommun Kontakt: Ann-Sofi Johansson Omslagsbilder: Mostphoto Grafisk form Lennart Lundwall

Inledning Det finns flera olika begrepp som används för att beskriva hållbar utveckling i undervisning och skola. I detta skattningsmaterial används konsekvent LHU - lärande för hållbar utveckling. Syfte Självskattningsmaterialet syftar till att: Ge underlag för diskussion kring innebörden av begreppet lärande för hållbar utveckling och hur detta synliggörs i verksamheten, samt ge underlag för möjliga handlingsplaner. Ta fram belägg för hur väl er verksamhet lever upp till grundskolans styrdokument med avseende på lärande för hållbar utveckling. Stärka likvärdigheten med avseende på lärande för hållbar utveckling i kommunens skolor. Aspekter som skattas Skolans vision om LHU LHU i handlingsplanerna Samverkan med omgivande samhälle (samhället som klassrum, synliggörande, föräldrasamverkan) Kompetens inom LHU LHU i undervisningen (ämnesövergripande undervisning, progres sion, elevinflytande och pedagogiska metoder) Resurshantering (förhållningssätt kring den fysiska miljön såsom energi, vatten, värme, återvinning, inköp och transporter) Globala målen - För hållbar utveckling En rad nationella och internationella dokument ger mandat och stöd åt globala hållbarhetsfrågor i skola och förskola. Den antagna Agenda 2030 och dess 17 Globala Mål för hållbar utveckling kommer att sätta prioriteringsordningen för den globala utvecklingen under de kommande 15 åren. de 17 målen med samtliga 169 delmål finner ni på www.globalamalen.se/om-globala-malen 3

Skattningen så här går det till - steg 1-4 1 INDIVIDUELLT Beräkna cirka 20-30 minuter. Alla, pedagoger, skolledare och eventuell fritidspersonal,gör en individuell skattning i var sitt eget skattningsmaterial. Var och en markerar med en bock i rutan på samtliga nivåer i alla aspekter, det den anser stämmer in på er skola eller förskola. Desto högre siffra på skattningen, destonärmare en skola som arbetar medvetet och genomtänkt med LHU (Lärande för Hållbar Utveckling) 2 3 ARBETSLAGET Beräkna cirka 40-60 minuter och genomför gärna detta steg i direkt anknytning till den individuella skattningen. Varje arbetslag samlas och diskuterar utifrån de individuella skattningarna ihop sig och enas om en gemensamt överenskommen nivå på varje aspekt. Det handlar inte om att välja ett medeltal, utan om en gemensamt överenskom men nivå. Den gemensamt överenskomna nivå markeras i ett nytt skattningsdokument (arbetslagets skattning) av arbetslagsledaren, eller annan representant för arbetslaget. LEDNINGSGRUPPEN Beräkna cirka 30-40 minuter Representanter för varje arbetslag diskuterar tillsammans med skolledningen fram en gemensam nivå för skolan. Diskussionerna förs med arbetslagens skattningar som underlag. Skattningen markeras i ett nytt skolgemensamt skattningsdokument. För att en skattningsnivå ska anses vara nådd, ska alla punkter i nivån vara uppfyllda. 4 VISUALISERA SKATTNINGARNA (om så önskas) Som underlag till era fortsatta utvecklingsdiskussioner kan ni exempelvis göra ett spindeldiagram för att visualisera förändringarna. Underlag för detta finns på hemsidan www.linkoping.se/lhu 4

Skattningsmaterial Under varje rubrik finns en 5-gradig skala som man skattar sig på där 1 är lägst och 5 är högst. På nivå 2 och 4 finns ingen text, där befinner man sig om man är på väg mot en högre nivå. Skolans vision om LHU 1. På skolan saknar vi en gemensam vision om hur vi ska arbeta med LHU i praktiken. 3. På skolan har vi en gemensam vision för hur vi ska arbeta med LHU i praktiken. Visionen synliggör vi i våra lokala mål eller i andra ledande dokument. I dokumentet/dokumenten har vi definierat vad LHU innebär. 5. Vår vision är förankrad, den omsätts konkret och den utvärderas årligen. Visionen översätts till handling i både organisation och undervisning. Skolans ledning ansvarar genom att bidra med ekonomiska medel, arbetstid och/eller material. I visionen synliggör vi även vilken roll skolan har i kommunens övergripande mål mot ett hållbart samhälle. LHU i handlingsplanerna 1. Utvecklingsarbetet inom LHU har ej påbörjats eller sker på initiativ av enskilda lärare eller arbetslag, i syfte att synliggöra LHU i undervisningen. 3. Vi har en eller flera dokumenterade handlingsplaner där det framgår hur läroplanens delar inom LHU omsätts i undervisningen. Handlingsplanerna omsätts till viss del. 5. Våra handlingsplaner innehåller mätbara mål som vi kontinuerligt utvärderar och reviderar, där vi säkerställer att LHU är en viktig aspekt. Både personal och elever har en aktiv roll i arbetet med att genomföra, utvärdera och vidareutveckla handlingsplanerna. 5

Samverkan med omgivande samhälle 1. Vi använder omgivande samhälle i arbetet med LHU men det sker på initiativ av enskilda lärare, alternativt vid enstaka projektarbeten. (t.ex. skolgård, företag, natur, politik, föreningar osv.) Vi kommunicerar om aktiviteter som sker på skolan inom LHU genom befintliga kommunikationskanaler. (t.ex. hemsidor, föräldramöten och föräldrabrev) På enskilda initiativ från lärare och/eller föräldrar finns ett utbyte i arbete med LHU mellan skolan och hemmet. 3. I våra dokumenterade planer framgår, hur det i undervisningen ingår regelbundna kontakter mellan elever, skola och omgivande samhälle. Vi har LHU som en återkommande punkt vid möten och i skolans kommunikation (t.ex. hemsida, lärplattform osv.). I våra dokumenterade planer framgår hur samverkan med föräldrar sker inom vårt arbete med LHU. (t.ex. föräldrar bjuds in till skolan, eleven diskuterar och genomför undersökningar i hemmet). 5. All personal och alla elever använder kontinuerligt omgivande samhälle i undervisningen (lokalt och globalt) samt bidrar till att närsamhället blir en självklar del av skolarbetet. Eleverna tar själva initiativ till kontakter med omgivande samhälle i skolarbeten med hållbarhetsfrågor i fokus. Alla på skolan (ledning, personal och elever) kommunicerar och synliggör skolans arbete inom LHU. Vi involverar föräldrar och föräldraråd i skolans arbete med LHU och de förstår vad LHU innebär och hur skolan arbetar med det. Kompetens inom LHU 1. Pedagogernas kompetensutveckling inom LHU sker på enskilda initiativ.(t.ex. utbildning, läsa forskning och/eller har kontakt med organisationer inom området) 3. Det finns handlingsplaner och resurser för personalens kompetenshöjning inom LHU. Det finns handlingsplaner för hur nyanställda introduceras inom LHU. Personalens kompetenshöjning inom LHU får genomslag och syns i undervisningen. 5. Samtlig pedagogisk personal har en tillfredställande kompetens alternativt en kompetenshöjningsplan inom LHU för att säkerställa en likvärdig undervisning. Linköpings och Norrköpings kommuner 2016 6

LHU i undervisningen 1. I undervisningen arbetar vi med LHU inom respektive ämne. Samarbete över ämnesgränserna kring LHU sker främst som enskilda aktiviteter (t ex en temadag eller temavecka om miljö eller ett arbetsområde). Vi arbetar medvetet med demokratiska arbetsformer där elevinflytande och delaktighet är viktigt för att nå en ökad handlingskompetens hos eleverna. Detta sker dock på initiativ av enskilda lärare. 3. Vi har en dokumenterad pedagogisk plan genom hela skolan där progression och ökad komplexitet synliggörs och relevanta aspekter av LHU finns med. Vi har dokumenterade planer för hur det ämnesövergripande arbetet ser ut vad det gäller ämnen, lärare, klasser, elever, övrig personal och omgivande samhälle. Vi har dokumenterat hur vi arbetar med elevinflytande och handlingskompetens i undervisningen. 5. Vi har en samsyn kring LHU i läroplanen och alla på skolan samarbetar kring att omsätta våra dokumenterade planer för LHU i verksamheten. Vi utvärderar och vidareutvecklar planerna angivna i punkt 3 återkommande. I allas klassrum utvecklas elevens handlingskompetens inom LHU och den ökar i komplexitet med ålder och mognad. Detta utvärderas och utvecklas tillsammans med elever och kollegor. Resurshantering 1. Vi saknar en handlingsplan för hur skolan hanterar resurser (t.ex. sopor, belysning, inköp av fika osv). Vi gör vissa medvetna val med fokus på hållbar utveckling när det gäller resurser. (t.ex. hantering av sopor, stänga av stand-by, släcka lampor efter oss, inköp av belysning, kaffe, frukt, medarbetarnas transport inom tjänsten osv) 3. Vi har en handlingsplan för resurshantering. I den ingår bl.a. återvinning, energieffektivitet, inköp och catering och hur detta hanterasav personal och elever. Handlingsplanen följs till viss del. Vi är medvetna om kommunens direktiv för hållbara resor inom arbetet. 5. Handlingsplanen för resurshantering och hållbara inköp omsätts i alla delar och den är en integrerad del av kvalitetetsarbetet i skolan. Eleverna har en aktiv roll i genomförandet och förbättringen aav handlingsplanen. Skolan använder och granskar metoder som gynnar hållbar utveckling inom alla områden när det gäller återvinning och användning av skolans resurser. All personal följer kommunens direktiv för hållbara resurser inom arbetet. 7

Lärande för hållbar utveckling Lärande för hållbar utveckling handlar om ett förhållningssätt, där elever och lärare genom olika metoder och verktyg ges förutsättningar att göra medvetna och aktiva val för en hållbar framtid. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av: demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande Inom Lärande för hållbar utveckling är begreppet handlingskompetens centralt. För att eleven ska få möjlighet att utveckla handlingskompetens behöver undervisningen stärka och utveckla elevens förmåga att ta ställning samt att ta ansvar för beslut och handlingar. Skattningsnivåer förklaringar Nivå 1 - Aktivitetsorienterad nivå På skolan genomförs enstaka aktiviteter inom LHU. Skolans arbete inom LHU består av enstaka händelser och/eller är beroende av enskilda personer och deras initiativ. Det kan exempelvis handla om genomförande av en temadag/temavecka eller sortering av avfall i klassrummen. Nivå 2 Delar av nivå 3 är uppfylld, på väg mot nivå 3. Nivå 3 - Processorienterad nivå På skolan finns handlingsplan för hur arbetet med LHU sker. I handlingsplanen synliggörs återkommande kopplingar mellan enskilda ämnen, mellan personal och med det omgivande samhället. Handlingsplanen omsätts delvis men genomsyrar inte verksamheten. Allt i nivå 3 är uppfyllt. Nivå 4 Delar av nivå 5 är uppfylld, på väg mot nivå 5. Nivå 5 - Systemorienterad nivå Skolans arbete med LHU är systematiskt och genomsyrar hela verksamheten (allt och alla). Handlingsplanen omsätts konkret. Kopplingar finns mellan enskilda ämnen, mellan personal och till det omgivande samhället och är genomgripande, kontinuerliga och aktiva över tid. Handlingsplanen utvärderas och utvecklas årligen. Allt i nivå 5 är uppfyllt. 8

LÄRANDE FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Linköpings och Norrköpings grundskolor