Skrivbordet är en farlig plats att betrakta världen ifrån. John Le Carré

Relevanta dokument
Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens effektivitet och kvalitet erfarenheter från Sverige. Lysebu, Oslo 12 februari 2013 Fredrik Westander

Öppna jämförelser; öppen publicering av kvalitetsdata vartåt bör vi gå?

Likvärdig tillgång till behandling efter alla jämförelser har sjukvården blivit mera jämlik?

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2012

Kvalitetsindikatorer för förbättring, uppföljning, transparens hur kan (bör) man tänka?

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

En god vård i Dalarna. Dalarnas kvalitetsresultat på Socialstyrelsens övergripande indikatorer,

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

En god vård? SoS 2018

Sydöstra sjukvårdsregionen i Öppna Jämförelser 2013

Öppna Jämförelser 2016 Säker vård. FoU-delegationen Lars Good

Öppna jämförelser. En sammanställning av Koncernavdelning data och analys. Maria Telemo Taube & Josefine Sternvik

Öppna jämförelser; landstingets arbete med

Bilaga 3 Vårdkonsumtion inom ett urval operationer/åtgärder i väntetidsrapporteringen jämförelser mellan landsting

På väg. Delrapport om genomförandet av lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Seminarium om Nära vård, Kfsk och Region Skåne

Öppna jämförelser Övergripande hälso- och sjukvård

HSN N 18 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

mförelser? offentlighetsperspektivet Utgångspunkter för f r arbetet Öppna jämförelser av effektivitet och kvalitet i lso- och sjukvården

Nationella riktlinjer Utvärdering Diabetesvård. Landstingsprofiler Bilaga 3

Att mäta effektivitet i vård och omsorg

mförelser Av sjukvårdens kvalitet och effektivitet

HSN V 22 nov Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN S 22 nov befolkningens uppfattning om vården. Befolkning, vårdkonsumtion och. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

HSN G 4 okt Befolkning, vårdkonsumtion och befolkningens uppfattning om vården. Maria Telemo Taube Bo Palaszewski

En primär angelägenhet

Vården i siffror för Region Norrbotten många bra resultat men även flera förbättringsområden

Politisk viljeinriktning för diabetesvården i Uppsala-Örebro sjukvårdsregion

Ger skattemedlen full valuta?

Kvalitetsindikatorer som underlag för val. Helsingfors 22 maj Emma Vintemon, Sveriges Kommuner och Landsting

Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och sjukvården. Digitimme med HFS-nätverket 4 april 2019

Skador i vården 2013 första halvåret 2017

Nationella Kvalitetsregister

Öppna jämförelser och utvärdering 2009 HJÄRTSJUKVÅRD

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Variationer i hälso- och sjukvården och Öppna jämförelser ur ett nationellt policyperspektiv vad bör göras?

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Hur kan Öppna jämförelser tillgodose brukares behov av information? Joakim Ramsberg Myndigheten för Vårdanalys

Variationer och kvalitetsjämförelser i hälso- och sjukvården vad bör göras?

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Södra sjukvårdsregionen

Landstingsprofiler resultat per landsting i alla jämförelser

Statistik och kvalitetsmätningskriterier

En primär angelägenhet

Resultat av 2008 års kvalitetsindikatorer vid akutsjukhusen

Nationella indikatorer för f r God vårdv

Öppna jämförelser Pressinformation

Landstinget Blekinge och Landstinget Kronoberg Granskning av landstingens användning av Öppna jämförelser i hälso- och sjukvården

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Indikatorer för jämställd hälsa och vård

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Bästa sjukhuset - Dagens Medicin. Landstingsstyrelsen Johan Rosenqvist

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Nationella riktlinjer Utvärdering Palliativ vård i livets slutskede. Indikatorer Bilaga 2

Socialstyrelsen Höstmöte SFVH Enheten för patientsäkerhet Agneta Holmström

16 Svar på skrivelse från Socialdemokraterna om patienter som väntar frivilligt HSN

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Nationell patientenkät i Skåne. Utbildningsdag HSO Skåne

Från ekonomistyrning till kunskapsstyrning

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

En god vård? En sammanfattning för VGR

Hur jämlik är vården?

Motionssvar - Det öppna landstinget - från vision till verklighet

Ortopedi. Valda delar ur Årsrapport 2016 Valda delar ur Kvalitetssammanställning

Hälso- och sjukvårdsrapporten ÖPPNA JÄMFÖRELSER

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Resultat från Strokevården i Stockholms län

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting

Markörbaserad Journalgranskning

HÄLSOFRÄMJANDE HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Öppna jämförelser Kroniska sjukdomar

NATIONELLA KVALITETSREGISTER UR ETT NATIONELLT PERSPEKTIV

Vårdval och vårdutnyttjande i primär- och specialiserad vård. Privatvårdsdagen

Resultatrapport - Värdekompass. RMPG ortopedi

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting Jämförelser mellan landsting

Redovisning av arbetet med öppna jämförelser

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Kvalitetsbokslut 2012

Indikatorer. A Medicinska resultat. B Patienterfarenheter. C Tillgänglighet. D Kostnader

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

SKL rapporten om vårdrelaterade infektioner 2017

Kunskapsstyrning av hälso- och sjukvården. Thomas Troëng Gunilla Skoog HSN

En god vård? Öppna jämförelser 2017 Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat

Uppföljning av Nationella riktlinjer för Astma och KOL

Registerdata. Johan Kärrholm. Svenska och nordiska höftprotesregistren. Ortopediska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal

Träning ger färdighet

Bättre kunskapsstyrning av diabetesvården - vad kan det nya nationella programrådet uträtta?

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

RMPG ortopedi. Resultatrapport - Värdekompass. sydöstra sjukvårdsregionen. M Bergeling/2016

Regionala mål. Dragning för RSL + LD Henning Elvtegen och Christina Edward

Mångfald och valfrihet för alla

Rätt data på rätt sätt - utvecklar vården!

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Hälso - och sjukvårdens utveckling under 1990-talet Hälso- och sjukvårdens utveckling under 90-talet BILD 1 Sjukvårdens utveckling

Öppna jämförelser äldre Indikatorer - urininkontinens

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

Kvalitetsregister inom kommunal hälso- och sjukvård

Transkript:

Skrivbordet är en farlig plats att betrakta världen ifrån John Le Carré

Erfarenheter av publicering av kvalitetsjämförelser i Sverige och vad bör göras? Health Policy Forum 5 mars 2013 Fredrik Westander

Presentation Landstingserfarenhet från Värmland >10 år Konsult åt SKL & Socialstyrelsen - Öppna jämförelser; Även likartade SoS arbeten; uppföljning av nationella riktlinjer Inte sjukvårdsutbildad, inte statistiker Brett vårdsystemsintresse; kvalitetsjämförelser som del i arsenal i hälso- och sjukvårdsstyrning

Innehåll Publicering av kvalitetsjämförelser nedslag Framgångar och stickspår Indikatorbaserad uppföljning illustration av problem Förslag vad bör göras?

Publicering av kvalitetsjämförelser - nedslag

Diabetesregistret Landstingsprofiler

Höftprotesregistrets kvalitetsindikatorer

Riks-Stroke 2012: Att ange målnivåer och bedöma måluppfyllelse ger lite ökad skärpa i beskrivning och vid värdering av resultat 12 indikatorer Tre grader av måluppfyllelse: God, måttlig, ingen Bara processmått

RIKS-HIAS kvalitetsindex för sjukhus Nio processmått för hjärtinfarktvård. Poängsystem; med målnivåer och poäng för andel i målgruppen som behandlas enligt riktlinjer Poäng: Ersattes hösten 2012 av nytt index. Notera motiven

SKLs tematiska datainsamlingar och publiceringar viktigaste exemplen: Kostnad per prestation, KPP Väntetider i Vården Nationell Patientenkät Vårdbarometern Vårdrelaterade infektioner Överbeläggning, utlokalisering på sjukhus (på väg)

Öppna jämförelser 2006-2012 - från 0,5 cm till 3 cm tjock, exponentiell ökning av totala datamängden men väsentligen samma idé och form

Utveckling över tid allt flera indikatorer: Egna landstinget jämfört med Riket, män, kvinnor, totalt

Poäng: Mycket kontakter, diskussion om indikatorer, datauttag, texter, tolkning, koller bra för alla inblandade, sann kvalitetsutveckling inom området registerbaserad uppföljning.

Framgångar och stickspår (+) Bättre stöd för landstingens styrning Ökad skärpa i rapportering av kvalitetsdata (-) Övertro på - tveksam användning av data Viljan att utse den bäste är improduktiv Patientens val av vårdgivare svag mekanism

Erfarenheter av Öppna jämförelser 2006-2012 Bra genomslag i de flesta landsting ledningsnivå Landstingsledningar mer fokus på medicinsk kvalitet Landstingsledningar (tjänstemän) fokus på datakvalitet Läkarkåren? Nu mera debatt och referat, Läkartidn ex

Hur använder landstingen ÖJ i styrning? Nätverk med medicinska kontaktpersoner i flera landsting bedömer utfall, föreslår åtgärder Uppföljningsansvariga värderar utfall och initierar landstingsövergripande aktiviteter fortsatt analys ÖJ-indikatorer tas in egen formell uppföljning, årsrapporter och liknande Måltal sätts på urval områden; i vissa fall knyts till ersättning.

1990-talet: Vi hade data om kostnader (grovt), vårddagar, medelvårdtider, vårdtillfällen, läkarbesök, andra pinnar, lite väntetider/antal i köer, komplikationer/lokala infektionsregister, lokala patientenkäter etc. Enstaka tidiga kvalitetsregister hade en del goda data.men, meningsfulla data om sjukvården? Nja Jo, absolut. Nu är det betydligt bättre.

Viljan att utse den bäste harmlös distraktion, eller hur skall man se på detta? Bästa svaret är kanske att identifiera verkliga förebilder, på de områden där det går?

Överexploatering av data. ÖJ-data håller ej för denna tolkning men kittlande fråga. Finns inte en nationalekonom som kan stå emot denna frestelse - ställa kostnad mot kvalitet!

Valfrihet? Ja, visst, men det är inte troligt att vårdvalsmarknader och vårdkonsumenters fria val driver fram bättre medicinska resultat annat krävs De flesta patienter väljer ej aktivt, ens vid omskrivna skandalsjukhus. Myndigheten för Vårdanalys efterlyser medicinska kvalitetsdata i primärvård. Men data saknas, är för komplex, för osäker, för svår att presentera utan att förenkla för mycket. Svag mekanism! Istället: Individers professionalism som drivkraft för högre kvalitet. + Stöd från ledningar Dessutom: Vill befolkningen välja VC utifrån medicinsk kvalitet? Jfr Skåne-enkät.

Indikator/registerbaserad uppföljning illustration av problem

Registerbaserad kvalitetsuppföljning av vårdsystem vi ser bara där lyktstolpen lyser upp, inte annat: Viktiga vårdområden, svårmätta kvalitetsdimensioner tappas bort. Eller ger bara grådaskiga bilder av kvalitet

Kvalitetsmålet är rätt tillgänglighet för den Dddddd individuelle patienten. För vissa är 7 dagar lång tid, för andra är 14 helt OK. Detta kan vi inte mäta. Indikatorn är ett surrogatmått för den tillgänglighet vi eftersträvar, inte sanningen om rätt tillgänglighet. Indikatorn tar över, blir viktigare än kvalitetsaspekten som eftersträvas?

Tillgänglighet för nybesökare i primärvård 2007-11: Drygt 90 procent får läkarbesök inom 7 dagar under mätperioderna vår och höst. Kan vi lita på denna indikator idag ger den en representativ bild, eller är det en städad rapportering? + Hur viktigt problem?

Stort och varierande bortfall, f f a på VC-nivå. Case-mix skillnad; troligen. Små uppmätta skillnader; dock större på VC-nivå.

Definition VRI? Casemix på sjukhus-kliniknivå?

Bedömning av bristningens omfattning? Underrapportering?

SCAAR = toppenregister; blir knappast bättre. Men alla kallas inte till uppföljning. Patienter kommer själv. Hur mycket påverkar detta resultatet?

Elektiv behandling. Vilka faktorer påverkar risken för död? Casemix. Vem väljer man för operation?

28-dagars dödlighet vid sjukhusvårdad hjärtinfarkt, 2008-2010. Casemixjusterat. Ett sjukhus är säkerställt något bättre än de övriga. Jämn kvalitet. Vem kan man lita på? Källa: Riks-HIA/Swedeheart som har 75 procent av alla infarkter. Men ÖJ (Patientregistret, ej så bra justerat) pekar på större skillnader. Pat reg = 100 procent. Sämre Bättre Små sjukhus Stora sjukhus

Vilket är bästa sjukhus? Konfidensintervallens storlek. Definition av omoperation. Urval av patienter som opereras; casemix.

Döda 28 d efter stroke. Stor och intressant variation: 10, 15 t o m 20 procent. Samband processresultat? Hur förklara låg respektive hög andel döda? Möjligt analys- och benchmarkingprojekt

Flott register. Validerar data. Journalgranskning visade att av 1200 opererade hade 30 haft komplikation som ej registrerats. Detta är lika med 30 % underrapportering av komplikationer. Vem är bäst?

Två arenor målgrupper för öppen publicering av kvalitetsjämförelser. A Publik arena, men ändå intern : Politiker och tjänstemän i landstingsledningar, divisionssjukhuschefer, vårdenhetschefer, medicinskt ansvariga, sjukvårdsmedia etc. OK! B Publik arena, extern i förhållande till sjukvården: Allmänhet, patienter via allmänmedia, webb-platser riktade till allmänhet. Fungerar sämre mycket brus

Vad bör göras? Interna arenan Förbättringsstöd versus utvärdera vårdsystem Vem är bäst? vs Hur skall det bli bättre? Aktivare nationell värdering av resultat Fördjupad bedömning av landstings resultat Även resurser/ effektivitet, ej bara kvalitet (Stöd patientens beslutskapacitet avseende sjukdom/behandling, ej främst välja sjukhus )

Gäller alla med förmaksflimmer och riskfaktor, ej bara strokefall. Sannolik underbehandling

Kan vara ett nationellt problem av rang. Alla underbehandlar. Ingen fråga primärt för ortopeder bredare.

Intressant att Kronoberg - Växjö lyckas så bra. Sprids deras erfarenheter? Nationell bevakning? Jfr SKLs programråd för diabetes; kan ta en sådan roll

Omoperation efter kirurgi vid ändtarmscancer. Allvarlig händelse. Flera sjukhus har värden på 4-8 procent. Befogad fråga - varför ingen förbättring på 15 år?

Exempel på aktiv nationell värdering av resultat: Mål i SoS-rapport

Målnivå ger bättre signal

Skiljer sig kvinnornas behov så? Detta vore väl kul att starta ett arbete kring? Makalös variation, med effekter för vpl användningen.

Tolkning av behov? Förekomst av fetma? Vilken nivå är rätt? Poäng: Lång väg mellan data om variation till förändrad praxis. Grova registerdata biter inte! Krävs data om indikation; särskilda protokoll.

Sjukvård med oklar nytta. Vi borde ha mera sådant; aktivt söka efter och ifrågasätta praxis.

Tolka, förädla data: Mindre brus, mera signal! Brus Signal Nu Framtid

Slutord: Publicering av kvalitetsjämförelser och använda dem fortfarande en ganska oslipad diamant. Krävs nya tag.