Öppna jämförelser; öppen publicering av kvalitetsdata vartåt bör vi gå?

Transkript

1 Öppna jämförelser; öppen publicering av kvalitetsdata vartåt bör vi gå? Fredrik Westander Hälso- och sjukvårdskonsult Tidigare Landstinget i Värmland, ej vårdutbildad, ej statistikkunnig Öppna jämförelser, SoS och SKL Nätverket Uppdrag Hälsa, 22 maj 2014

2 Innehåll Öppna kvalitetsjämförelser i Sverige beskrivning Perspektiv på Öppna jämförelser bra och sämre erfarenheter; problem med indikatorer och öppen redovisning Pågående utveckling/planer/ambitioner Sum up: Öppen kvalitetsredovisning - problem att lösa, hantera DISKUSSION gott om tid

3 2 Öppna kvalitetsjämförelser i Sverige 2014 Öppna Jämförelser SoS Nationell Utvärdering Där det finns nationella riktlinjer Kvalitetsregisters årsrapporter Stor variation, vissa register lång tradition, andra nästan ingen SKLs & övrigas rapportering Ex infektioner, väntetider, beläggning av vpl m m Definition på öppna jämförelser Vad skiljer från andra slag av SoS-, SKL-rapporter? Indikatorer och balansen mellan text och data/diagram

4 Kopplingen riktlinjer, kvalitetsindikatorer och faktiska data är intressant och bra. Behöver utsträckas även till de områden där vi inte har SoS Nationella riktlinjer

5 Dessutom ett omfattande datamaterial som landstingen kan använda landstingsprofiler, utveckling över tid m m

6 Nationella Diabetesregistrets årsrapport ganska tydligt angivna indikatorer, bra överblickspresentation av resultat för landsting, sjukhus och senare vårdcentral (webben) Lting X X

7 Riks-Stroke 2012: Att ange målnivåer och bedöma måluppfyllelse ger lite ökad skärpa i beskrivning och vid värdering av resultat 12 indikatorer Tre grader av måluppfyllelse: God, måttlig, ingen Bara processmått

8 Målnivå ger bättre signal; här 100%

9 Öppna jämförelser - karaktär Brett urval indikatorer och sjukdomsområden Stöd för lokal förbättring + för landstingsbeslut Både resultatmått och processmått Belysa det som är bra, det som är sämre Klockrena indikatorer, men även ifrågasättbara Många datakällor, ca kvalitetsregister Ej utse bästa landsting, bästa sjukhus Soft power ej inspektion, förelägganden etc

10 ÖJ formella och praktiska aspekter Finansiering från socialdepartementet regeringen Styrgrupp gemensam SKL och Socialstyrelsen, 4 personer Arbetsgrupp från SoS, SKL fem-sex personer, ej heltidare Poäng: Liten arbetsgrupp; inget utrymme för stort eget arbete Kontaktpersoner i landstingen; ses 4 ggr/år. Mandat från landsting. Huvudsakligt uppdrag: Ge ut en årliga rapport; skanna av tänkbart innehåll/indikatorer Hantera dialog med kvalitetsregister och andra som levererar data/text Hantera dialog med landstingen, via kontaktpersonerna

11 Erfarenheter goda och sämre

12 God erfarenhet av ÖJ. Hur använder landstingen ÖJ i styrning? Nätverk med medicinska kontaktpersoner i flera landsting bedömer utfall, föreslår åtgärder Uppföljningsansvariga värderar utfall och initierar landstingsövergripande aktiviteter fortsatt analys ÖJ-indikatorer tas in egen formell uppföljning, årsrapporter och liknande Måltal sätts på urval områden; i vissa fall knyts till ersättning. Ersätter registrering av data, exvis.

13 Ökad täckningsgrad: Svenska Palliativregistret antal registrerade dödfall,

14 Allt bättre täckningsgrad, bättre data i register. Här: Nationella Diabetesregistrets patientantal från 1996, 85 procent i riket 2011

15 SoS och kvalitetsregister mäter kontinuerligt täckningsgrad; viktigt för landstingen att ha koll detta påverka brister.

16 SEPHIA har ojämn täckningsgrad. Data kan bli missvisande, i en nationell jämförelse. Därför togs en indikator bort ur Öppna jämförelse Sekundärprevention är viktigt och ett kvalitetsproblem, med måttlig måluppfyllelse. Hur borde vi väga kvalitetsproblemets vikt i förhållande till risken för missvisande jämförelsekraft? Vilket är syftet med Öppna Jämförelser hitta den bäste eller bidra till att göra vården bättre?

17 Dilemma: Kvaliteten eller indikatorn? Kvalitetsmålet är rätt tillgänglighet för den individuelle patienten. För vissa är 7 dagar lång tid, för andra är 14 helt OK. Detta kan vi inte mäta. Indikatorn är ett surrogatmått för den tillgänglighet vi eftersträvar, inte sanningen om rätt tillgänglighet. Risk att indikatorn blir viktigare än kvaliteten?

18 Staplarna anger varje individuell patients olika led-väntetider. Hur skall en kvalitetsindikator utformas? Vilken ledväntetid skall fokuseras? Poäng: Varje indikatorutformning är en förenkling och medför ett perspektivval. Tendens: Vi vill visa mycket data, olika ledtider i detta fall.

19 Elektiv behandling. Vilka faktorer påverkar risken för död? Casemix. Vem väljer man för operation? Studie från US: Bara 42 % av dödsfallen hade samband med PCI-ingreppet. Vad säger våra dödlighetsmått egentligen?

20 Svårigheter att tolka data utifrån - stort problem för lekmannen och för media (och även för oss )

21 Missriktad användning av kvalitetsjämförelser Lätt tillgängliga data kommer att hottas upp och användas, oavsett hur bra eller relevanta de är eller vilken effekten av det blir (Westanders lag)

22 Är öppna jämförelser alltid bra? Inför skolval kan man kolla upp: Betyg Föräldrars utbildningsstatus Andel utlandsfödda födda Tänkbart att kvalitetsjämförelser bidrar till sämre skolsystem, även om var och som väljer agerar rationellt. Dock väl ej relevant för sjukvården i Sverige nu.

23 Inga lögner, men tillspetsad rapportering. Beskriver man ojämlikhet eller värderar man effektivitet?

24 Alla granskares älsklingsresultat: Inga samband mellan kostnad och kvalitet! Kvalitet = nöjda brukare i äldreboenden. Är det rätt? Datakvalitet, metodproblem?

25 Brukarenkät i Stockholms Stad ger det nu återkommunaliserade boendet dåliga resultat och en illustration av hur detta resultat används i politisk debatt. Nationell Patientenkät i sjukvården delvis samma problem: Resultatet anv

26 Bister medialogik, och även effekt av att många organisationer skall bedriva stentuff granskning: Succén hjärtinfarktvård beskrivs som en sjukvårdstombola var du bor avgör liv eller död.

27 Expressen gånger 3 och de är inte ensamma. Många gör listor och rankar Hjärtvårdslistan nedan är ganska OK, men missar helt frågan om täckningsgrad. Medierna kommer aldrig att kunna göra kvalificerade rankingar.

28 Medias dramatisering av offentliga vårddata inte så upplysande, inte alltid bra stöd för offentlig debatt. Men är det skadligt? Hur i så fall? Poäng: Väldigt svårt påverka medias användning av data.

29 Dagens Samhälle tar ÖJ-data, snor ihop ett index och presenterar en ranking. Sörmland rusar, Jönköping rasar

30 Viljan att utse den bäste harmlös distraktion, eller hur skall man se på detta? Bästa svaret är kanske att identifiera verkliga förebilder, på de områden där det går?

31 Två arenor målgrupper för öppen publicering av kvalitetsjämförelser. A Intern arena: Politiker och tjänstemän i landstingsledningar, divisions-sjukhuschefer, vårdenhetschefer, medicinskt ansvariga, viss sjukvårdsmedia Ganska OK, men landstings-sjukvårdsnyttan kunde öka. B Publik arena, extern i förhållande till sjukvården: Allmänhet, patienter via media, webb-platser riktade till allmänhet. Fungerar sämre mycket brus.

32 Ny SKL-rutin från 2014 kvalitetsregisters indikatorer sammanställs löpande till landstingen SKL önskar ge landsting tillgång till data när registret är klart En årscykel med flera leveranser av underlag/indikatorer från register till landsting Diabetes Stroke Reumatoid artrit M m Kvalitetsregister svarar för textunderlag: Möjlighet formulera sig till landstingen vilka är problem att uppmärksamma etc? Mera intern prägel, ej tryckta rapporter, utan PDF och EXCEL Landstingen kan få fler indikatorer, om möjligt-lämpligt En del av dessa indikatorer ingår sedan i den större, tryckta ÖJ-rapporten

33 Öppna jämförelser hälso- och sjukvård 2014 Del A Övergripande rapport fokus på övergripande indikatorer + urval breda diagnosspecifika indikatorer Del B Sjukdomsgruppsvisa deleller underrapporter

34 Diskussion hur skall man se på faror, möjligheter med öppna kvalitetsjämförelser? Vad bör göras stor försiktighet (bara visa tip top data, casemixjusterat och klart..) eller stor öppenhet, även med ifrågasättbara data?

35 Data för att nå bättre vård leder alla vägar till Rom? A Patientens val som motor Patientens val av vårdgivare skall driva vårdkvalitet publicera kvalitetsdata som konsumentinformation. C Publicera! Fakta sparkar! Publicera kvalitetsjämförelser fokus på media, offentlighet; medborgarperspektivet. Fokus på extern utvärdering, kanske även ranking och betyg. B Kvalitetsbaserad ersättning Ekonomiska morötter (privat, till organisationen) behövs för att vårdpersonalen skall göra rätt, följa riktlinjer m m D Användbarhet, viktiga kvalitetsbrister Fokus på användarnytta, tolkningsbarhet, lärande, utveckling över tid. Jämförelser med andra bra, ger kunskap. Professionalism som drivkraft. Kollegial tävlan, inte utslagskonkurrens.

36 Skall vårdgivaren ha extra betalt för kvalitet? Pay For Performance, P4P USA, England... Allt vanligare även i Sverige Ledare i BMJ summerar kritisk attityd Signaleffekten är övergående Risk att data korrumperas? Läkarens-vårdgivarens motiv göra rätt? Raka rör mellan kvalitet och lön? Är det bra att betala extra för kvalitet? Långsiktig effekt på normerna i sjukvårdssystemet? OBS: Bilden är arrangerad

37 Syftet: Stöd för utvärdering vs förbättring Indikator för utvärdering Vem är bäst? Jämföra med andra landsting/enheter viktigt, rättvisa jämförelser Hårda krav på datakvalitet, långa mätperioder, justering för casemix etc Indikatorer för förändring/ - kvalitetsförbättring Fokus på tydliga brist/problemområden Snabba indikatorer, där man kan se effekt tidigt Färska data är viktigt + lägsta relevanta enhet Egen förändring över tid viktigast Viktigt! Lägg mera krut här.

38 Framåtblick hur skall publicering av kvalitetsjämförelser utvecklas? Bidra till bra offentlig debatt om sjukvården; sätta fingret på verkliga problem Minska risken för dåliga användning av kvalitetsdata men hur? Bidra till kvalitetsförbättring, både genom lokalt driven verksamhetsutveckling och stöd för landstings beslut Vrida fokus från Vem är bäst? till Hur skall det bli bättre? Indikatorer som är lätta att använda och viktiga = nyttiga; hur? Hur öka den direkta landstings-sjukvårdsnyttan?

39 Kvalitetsdata - mindre brus, mera signal! Brus Signal Nu Framtid