Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här?"

Linda Fredriksson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Öppna jämförelser: Ett styrmedel i tiden eller hur kunde det bli så här? Rapportens frågor Vad är öppna jämförelser? Resultat från en statistisk analys. Resultat från en studie i tre kommuner Vad kan/bör FoU göra? Rapportens frågor Vad är ÖJ? Vad är det som detta uppföljningssystem ska åstadkomma, hur och varför? Vilket eller vilka problem ska lösas? Vad i äldreomsorgen mäter ÖJ? Datakällor? Datakvalitet? Hur lyckas GR-kommunerna i ÖJ? Vilka relationer finns mellan indikatorerna i ÖJ? Hur används ÖJ av GR-kommunerna för ledning och styrning? Hur är det tänkt att brukare ska använda ÖJ? Hur kan och bör den kvalitetsinformation som ÖJ erbjuder användas för ledning och styrning av äldreomsorgen? 1

Vilket eller vilka problem ska lösas? Vad i äldreomsorgen mäter ÖJ? Datakällor? Datakvalitet? Hur lyckas GR-kommunerna i ÖJ? Vilka relationer finns mellan indikatorerna i ÖJ?

2 Vad är öppna jämförelser? Ett uppföljningssystem baserat på en uppsättning centralt fastlagda indikatorer som årligen redovisas offentligt, och som på ett likartat och jämförbart sätt beskriver välfärdstjänster med avseende på kvalitet och effektivitet. Senast år 2014., anpassade till berörda målgruppers behov (Regeringsbeslut ). Från projekt på SKL till nationell strategi. Nationella kvalitetsregister i vården en viktig förebild. Äldreguiden och öppna jämförelser inom äldreomsorgen. I ett större sammanhang. ÖJ inte unikt. USA, UK, Danmark, Norge, EU, OECD mm. Oftast myndigheter men växande marknad av privata aktörer, t.ex. Euro Health Consumer Index, Omvård.se, Doktorsguiden.se. Osäker och dyster kunskapsbas som ger vid handen att: - Även om information finns är det inte säkert att den används. - Begränsat vetenskapligt stöd för att användning leder till ökad kvalitet. - Risken för negativa bieffekter är stor. - Betydande arbete krävs för inrapportering, men lite är känt beträffande transaktionskostnader. 2

på kvalitet och effektivitet. Senast år 2014., anpassade till berörda målgruppers behov (Regeringsbeslut 2009-06-25). Från projekt på SKL till nationell strategi.

3 Öppna jämförelsers programteori Om det finns ett nationellt system för öppen redovisning av centralt definierade kvalitetsindikatorer som är lättillgängliga och tillförlitliga, och om det används av olika målgrupper för bl.a. vårdval/kundval, verksamhetsutveckling, beslutsfattande och styrning, så kommer konkurrensen mellan olika producenter att öka, och så kommer kvaliteten och effektiviteten i vården och omsorgen att öka. Ett hårt uppföljningssystem, men ett mjukt styrmedel Regulativa, ekonomiska och informativa styrmedel som följer en skala av tvång där de styrandes makt att agera är fallande. Öppna jämförelser är än så länge ett informativt och mjukt styrmedel. Med hjälp av logiken naming & shaming vill det få de vars verksamhet är föremål för mätning att bete sig på ett visst sätt. Den styrda verksamheten riskerar sitt rykte om den inte handlar på förväntat vis eller om jämförelser och bedömningar inte faller väl ut. Stimulansmedel för registrering i Senior Alert och Palliativregistret. LOV på sikt som tvingande lag. 3

4 Öppna jämförelser Vissa skillnader i cancersjukvården är både anmärkningsvärda och oacceptabla. Nu krävs att landstingen går till botten med sina resultat och analyserar dem ordentligt. Lars-Erik Holm, generaldirektör, Totalstyrelsen Jämför landstingens kvalitet och effektivitet när det gäller cancersjukvården Öppna jämförelser för vården och omsorgen om äldre 2010 De äldres omdöme Hemtjänsten/boendet som helhet Bemötande; Inflytande, Maten, Social samvaro och aktiviteter. Tillgänglighet Väntetid till särskilt boende; Kommunens information. Stöd i livets slutskede Rehabilitering vid stroke Riskförebyggande arbete Riskfylld användning av läkemedel Informerande samtal med döende; Smärtskattning sista levnadsveckan; Någon närvarande i dödsögonblicket; Efterlevandesamtal med närstående. Hälsotillstånd/funktionsförmåga 3 månader efter stroke. Fallskador; Riskbedömning avseende fall, undernäring, utveckling av trycksår; Läkemedelsgenomgångar. Förskrivning av 10 eller fler läkemedel; Samtidig förskrivning av 3 eller fler psykofarmaka; Förskrivning av riskfyllda läkemedelskombinationer; Förskrivning av läkemedel med antikolinerga effekter. Personal och kompetens Personalkontinuitet i hemtjänsten; Personal med vård och omsorgsutbildning på gymnasienivå. 4

Hemtjänsten/boendet som helhet Bemötande; Inflytande, Maten, Social samvaro och aktiviteter. Tillgänglighet Väntetid till särskilt boende; Kommunens information.

5 Datakällor som brukas Socialstyrelsens hälsodataregister; verksamhetsstatistik. SCB:s utbildningsregister. SKL:s kommundatabas; Vad kostar din verksamhet? Patientregistret. Kvalitetsregister inom vården Enkätundersökning till kommuner/stadsdelar/vårdcentraler. Nationell, årlig brukar/patientenkät. Webbgranskning. Datakvalitet Konstruktion av indikatorer Utgör indikatorerna valida tecken på kvalitet? Mest förekomst av olika processer (ex genomförandeplaner), men inget om det personliga mötet. Stark inriktning på sjukvård. Vissa indikatorer hämtas från statistik inom hälso- och sjukvården, inte från äldreomsorgen. Resultatet speglar tillståndet hos den äldre befolkningen i ett visst område, inte nödvändigtvis brukare. 5

Datakvalitet Konstruktion av indikatorer Utgör indikatorerna valida tecken på kvalitet? Mest förekomst av olika processer (ex genomförandeplaner), men inget om det personliga mötet.

6 Insamling och rapportering Datakvalitet, forts Skiftande tolkningar omöjliga att undvika. Kreativ bokföring om personal vet eller tror att ett gott resultat belönas (eller att man slipper skämmas ) En av fyra brukarenkäter besvaras av de äldre själva. Resultatet bör enligt SoS ses som en samlad bedömning från de äldre och anhöriga ( och personal?). Alla brukarundersökningar är en färskvara. Analys och användning Datakvalitet, forts Öppna jämförelser ett system i utveckling och ständig förändring. Indikatorer läggs till, tas bort och omdefinieras. Försvårar analys över tid, men allt mer definitiv struktur Rött, gult, grönt är lätt att förstå men förrädiskt. Enorm värdevariation i datamängden begränsar möjligheten att hitta samvariation mellan indikatorer. Aktuellt 12/12: Caremas kritiserade boende fick ett högt resulta vid senaste mätningen. 6

Resultatet bör enligt SoS ses som en samlad bedömning från de äldre och anhöriga ( och personal?). Alla brukarundersökningar är en färskvara.

7 Statistisk analys Kvalitetsutvecklingen för både hemtjänst och särskilt boende i GRkommunerna (enligt ÖJ) följer rikets trend som är negativ. Särskilt dramatisk försämring för social samvaro och aktiviteter, värdet halverat i många kommuner. Öckerö bäst i klassen inom GR. Samband mellan ett fåtal av de 13 indikatorer som är jämförbara över tid (Äldreguiden + öppna jämförelser). Andel brukare som är nöjda med omsorgen som helhet ökar när de upplever ett gott bemötande från personalen, samt när hänsyn tas till deras åsikter och önskemål/få komma ut när man vill. Studie i tre GR-kommuner Alingsås, Lilla Edet och Tjörn. Kvalitativa intervjuer med nämndpolitiker, äldreomsorgschefer och enhetschefer i respektive kommun (totalt 30 personer). När så varit möjligt, dokumentanalys av fullmäktige- och nämndprotokoll och policydokument för att undersöka om det finns beslut som kan härledas till ÖJ. Resultat i Äldreguiden/öppna jämförelser 2007, 2009,

Samband mellan ett fåtal av de 13 indikatorer som är jämförbara över tid (Äldreguiden + öppna jämförelser).

8 Resultat I I alla kommunerna används flera olika kunskapsunderlag för ledning och styrning av äldreomsorgen. I Alingsås och Lilla Edet har ÖJ fått en särställning, men inte på Tjörn. I Alingsås och Lilla Edet har ÖJ integrerats i kommunernas ledning och styrning. Omfattande rutiner för inrapportering har byggts upp och det finns tydliga spår i politiken av ÖJ. Befintliga mål har kompletterats med eller ersatts av mål med därtill hörande operationaliseringar och uppföljningsrutiner som är direkt härledda ur indikatorer som ingår i ÖJ. Resultat II Målanpassningen i Alingsås och Lilla Edet innebär i vissa fall en anpassning till rikets genomsnittliga resultat, vilket i praktiken innebär en planerad kvalitetssänkning. Här ser man om man är röd, gul eller grön. Politikerna tycker det räcker att vara gul. Mål 2011: Äldreomsorgen ska hålla en kvalitet i nivå med genomsnittet i SKL:s öppna jämförelser. positivt i processen är att ÖJ leder till att man (politikerna) i varje fall diskuterar förbättringsarbetet. Det rör runt och tvingar fram en process som leder framåt. 8

Befintliga mål har kompletterats med eller ersatts av mål med därtill hörande operationaliseringar och uppföljningsrutiner som är direkt härledda ur indikatorer som ingår i ÖJ.

9 Resultat III I stort sett alla intervjuade uttrycker starka tvivel om datas validitet (indikatorerna fångar inte väsentliga aspekter av vården och omsorgen och reliabilitet (fel i inrapportering, dålig täckningsgrad etc). Hur kunde det bli så här? Resultat IV Alla tre kommunerna har försämrat sitt resultat i ÖJ Följer utvecklingen i alla GR-kommunerna och riket i stort. Om det i Alingsås och Lilla Edet beror på användningen av ÖJ går inte att säga.?

Hur kunde det bli så här? Resultat IV Alla tre kommunerna har försämrat sitt resultat i ÖJ 2009-2010.

10 Möjliga förklaringar till försämring Faktorer i omvärlden som kommunerna inte kan påverka. Längre tidsserier med data kan avslöja om försämringen är slumpmässig eller led i en trend. Procedurerna för registrering och rapportering har stramats upp. Genomförandefel. Konstruktion av indikatorer, insamling och inrapportering, analys och användning har inte gått till på rätt sätt. Teorifel. ÖJ:s programteori bygger på orealistiska eller på annat sätt felaktiga föreställningar om orsak och verkan. Vad kan/bör FoU göra? Studiecirkel, konferens, medverka i nationellt nätverk Interkommunal kvalitets- och resultatdialog Forskare gör varje år (?) en sammanställning och utvärdering av GRkommunernas resultat i ÖJ i fht sig själva och varandra över tid och till riket i stort. Hur ser utvecklingen ut? Vad har blivit bättre/sämre? Identifiering av mönster via både kvantitativ och kvalitativ analys. Samtal mellan forskare och verksamhetsledare som på grundval av analysen delats in i lämpliga grupper. Hur kan resultatet förklaras? Vad är bra? Vad behöver förbättras? 10

Teorifel. ÖJ:s programteori bygger på orealistiska eller på annat sätt felaktiga föreställningar om orsak och verkan. Vad kan/bör FoU göra?

Relevanta dokument

Utvärderingssamhället att granska och bli granskad

Utvärderingssamhället att granska och bli granskad Hur och varför all denna granskning? Uppföljning, utvärdering, revision, tillsyn, kvalitetsmätning. Öppna jämförelser - ett hårt uppföljningssystem, men